Nidland

Från Ereb Altor
Version från den 13 mars 2017 kl. 05.23 av Birkebeineren (Diskussion | bidrag) (Kronologi)

(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till: navigering, sök

Land i östra Ereb på gränsen mot Demontungan och Akrogal. Lhassu är landets egentliga namn men det kallas Nidland av omvärlden efter att Vicotnik Ärkemagikern tog makten 468 e.O. Få utomstående vet något om Nidland då gränserna är stängda bakom Stora Muren.

Landsfakta

Invånarantal: 2 400 000
Befolkning: Människor 100 %
Huvudstad: Khaanikel (ca 180 000 ?)
Statsöverhuvud: Vicotnik Ärkemagikern
Styrelseform: Magokratisk diktatur
Exportvaror: Tyger, ädelmetaller, kryddor, hantverk
Importvaror: Järn, slavar, vapen
Välstånd: Fattigt
Armé: Okänt, troligen stark
Religion: Kuzherismen (extrem form av monoteism)
Övrigt: Landet styrs med järnhand av mörkermagikern Vicotnik. Främlingar släpps ej in utan tillstånd. Magi förbjuden. Mur omger hela riket.
S nidland.jpg

Historia

Krunska riket

Kejsardömet Jorpagna

Kejsardömet Jorpagna uppstår ur det gamla Krunska riket där Lasutyp är en nordlig provins.


Från forumet:
Under Hynsolges historia i EA-boxen står det Kejsardömet Jorpagna lägger under sig Lasutyp ca 800 fO. Ca 750 fO börjar akrogaliska nomader driva bort jorerna från flera strategiska platser (dock inte Demontungan) och enligt Kampanjbokens historia härjas områden så långt bort som på södra Tolan (gissningsvis de östra delarna). Nomadernas framstöt beror på en religiös omvändelse borta i Akrogal och bättre organisering. Akrogalierna härjar bland jorerna helt fram till Den tredje Konfluxen. Kan vi tänka oss att östra Lasutyp (dagens Nidland), och ev även Krun, befolkades av akrogalier redan under Imperiets tid likt germanstammar bosatte sig innanför gränserna i Romerska riket i vår värld. Dessa stammar var både en tillgång för jorerna och ett potentiellt hot. Hursomhelst så fanns dessa när Konfluxen innföll och det var i det jorisk/akrogaliska blandområdet som den såkallade Gren tog makten. Efter kort tid kom så nya nomadstammar över den nu obevakade(?) Demontungan och började sprida sig i landet. Gren försökte hävda sin makt över det fåtal jorer som fanns kvar, de bofasta akrogallierna och de nyanlända nomadstammarna men dödades relativt snabbt. Nomaderna delade upp sig och behärskade ett splittrat men ändå typiskt akrogalisk land fram till ca 400 fO. Då bröt det såkallade "Sexstammarskriget" ut och allt vad ordning föll samman som resultat. Som ett resultat förlorade nomaderna mycket av sina band till Akrogal och härifrån härstammar dagens befolkning i Nidland. Ett annat resultat blev ev också att den kortvarige Gren på något vis kom att dras fram ur minnet som en stor kung trots sin egentliga betydelseslöshet(?) och förbindas med en tid då allt var mycket bättre. Därav det faktum att han fortfarande platsar i Lasutyps historia. En annan kopplig som kan dras ur detta är att de sex stammarna som drabbade samman i Sexstammarskriget möjligens var de akrogallier som sen bosatte Krun? ( http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=25802#25802 )

Mörkertiden

Hynsolgiska lydriket

Hynsolgisk lydrike 139-468 eO

139 eO En grupp stamhövdingar kring ser möjligheten att skapa ordning i sitt splittrade land och ber den kraftfulle Fingal Orchnackare i det nyupprättade riket Hynsolge om att bli även deras kung. Den hynsolgiska hjälten accepterar erbjudandet och lyckas skapa ett relativt lugn i vad som får namnet Lasutyp efter det gamla joriska provinsnamnet. De ihassiska stammarna behåller mycket av sitt lokala självstyre under en liten men till en början kraftfull hynsolgisk elit.

419 eO Dvärgarnas marsch mot Cereval stoppas av hynsolgierna som inte vill förstöra sina handelskontakter med de cerevalliska stadsstaterna. Stridigheter uppstår i Grynnerpasset men varken dvärgar eller hynsolgier vill ge sig in i ett krig och drar sig efter kort tid tillbaka. Resultatet blir ett ingenmansland i det vidsträckta passet där ingen vågar färdas och den hynsolgiska kungamaktens kontakter med sitt lydrike Lasutyp blir lidande.

468 eO Den försvagade makteliten under ledning av Hynsolges kungliga representant Domo Raimundus fördrivs från landet.

Vicotnik

Från Akrogal korsar 468 e.O. en man Demontungan...

Kronologi

Ca. 1500 f.O.
De östnarguriska lonerna bosätter sig på slättlandet sydväst för Masevabukten. De är allierade med hynerna i väst och cererna i norr.
Ca. 1300 f.O.
Margylerna inleder sin erövring av Furgia. Flera akrogaliska folk flyr mot Demontungan. Lhassierna tillåts bosätta sig i norra Krun som får namnet Lasutyp.
1080-1065 f.O.
Lonerna deltar i Ärekriget på hynernas sida. Cererna står utanför. Lhassierna kämpar på Kruns sida.
1065 f.O.
Hynerna segrar i kriget mot Krun och bildar det nya riket Jorpagna. Lonerna bildar ett eget rike i norra Lasutyp och tar kontroll över Demontungans västra sida. Lhassierna i södra Lasutyp svär lydnad till Jorpagna och behåller sitt självstyre.
903-898 f.O.
När den joriska kejsarmakten tar direkt kontroll över Hynsolge reser sig lonerna i uppror som stöd för sina fränder hynerna. Första lonerkriget rasar i fem år innan det sluts en vapenvila mellan kejsar Nikomedion och lonerkungen Ramirog Svartyxa. Lhassierna har lojalt stöttat jorerna och får utökat sitt självstyre som belöning.
877-874 f.O.
Andra lonerkriget. Lonernas tvingas överge södra Lasutyp men behåller kontrollen i norr. Lhassierna ges kontroll över befästningarna vid Demontungan. Lonerdrottningen Ereni förs till Grivela och avrättas men hennes son Urog blir ny kung över lonerna.
863 f.O.
Härförarnas krig bryter ut i Jorpagna. Generalen Huminuz utropar sig kejsare men har endast makt över provinserna Hynsolge och Lasutyp. Lhassierna svär trohet till Huminius och många kämpar som legosoldater i hans arméer.
861-853 f.O.
Lonerna reser sig i uppror under kung Urog. Tredje lonerkriget bryter ut. Efter fyra års strider har lonerna återtagit kontrollen över Demontungan och större delen av Lasutyp. De har dock lidit stora tap och kung Urog tvingas sluta fred med kejsar Huminus.
846 f.O.
Margylerna intar ögruppen Nitmoogerna ute i Masevabukten. Många jorer fruktar nu en margylisk invasion av Jorpagna och vill lägga Demontungans västra sida under direkt jorisk befäl. Kejsar Huminus är dock upptagen med att bekämpa härföraren Umberiz som även han utropat sig till kejsare och låter lonerna fortsätta att bevaka Demontungan.
840-talet f.O.
Flera rapporter om margyliska spioner i Lasutyp oroar jorerna.
830 f.O.
Huminus dör i ett fältåg på Tolan.
828 f.O.
Härförarnas krig är över och magikern Zenobia kröns som kejsarinna av Jorpagna. Återigen talas det om att säkra Demontungan med joriska trupper men Zenobia förhåller sig avvaktande. Det sägs att kejsarinnan i sin ungdom besökt Akrogal och har ingående kunskap om margylerna. Den åldrige kung Urog svär oväntad trohet till den nya kejsarinnan och lovar försvara Lasutyp mot margylerna.
811-804 f.O.
Lonerna går plötsligt och till synes omotiverat till angrepp på södra Lasutyp i Fjärde lonerkriget. Lhassierna har bytt sida och stödjer nu lonerna. Invasionen tränger in långt ner i Krun. Först efter sju års strider segrar jorerna. Lonernas kung Aborug ligger död på slagmarken och hans son Rigmal har flytt norrut med resterna av sitt folk. Vändpunkten kom när lhassierna återigen bytte sida och föll lonerna i ryggen.
804 f.O.
Kejsardömet Jorpagna tar kontroll över Lasutyp under ståthållare Lukiuz Darba. Joriska trupper befäster västsidan av Demontungan men får order att inte närma sig den till synes övergivna östra sidan. Kort tid senare anländer kejsarinna Zenobia själv från Grivela och korsar ensam Demontungan. Hon återvänder tre dagar senare och kan berätta att demonen Nizar nu bevakar östra Demontungan. Margylerna verkar förövrigt ha lämnat norra Furgia.
802 f.O.
Ståthållare Darba låter utrusta en sjöexpedition under Maxilme Gladiuz för att utforska den akrogaliska sidan av Masevabukten. Området närmast Demontungan skall dock undvikas. Det visar sig att små fickor av margyler fortfarande finns kvar i norra Furgia men att de verkar fullt upptagna med inbördes strider.
801 f.O.
Långt i norr där Trimbusbergen möter Masevabukten etablerar Gladiuz kontakt med de akrogaliska shizagerna. Detta blir grunden till vad som snart blir en framgångsrik gruvkoloni under namnet Darbinia, senare Dharbia, efter ståthållare Lukiuz Darba.

Geografi

Karta

caption

Karta över Nidland

Regioner

Altarslätten

Evlerslätten

Ümerhithöglandet

Kabsahs stenöken

[Omdöpt från sandöken, nu mera likt det döda Laabne i Trakorien]

Grynnerbergen

Platser

Densel

Tersiska sumpmarken

Ruthare-tho

Tannicheks guldgruvor

Koppargruvorna under Farramuh

Vita Skeppsvarvet

Ümaz kloster

Hègtals skogar

Lühchaç

Demontungan

Klimat

Flora & Fauna

Flora

  • Alkhêrigräs
  • Nagenträd
  • Elfiderbusk
  • Juhlgräs
  • Frihnträd
  • Juvelträd
  • Ferferböna
  • Kavasiträd
  • Pandena (brödfrukt som särskillt odlas utanför Khaanikel)

Fauna

  • Stäppvarg (ginko)
  • Björn
  • Hjort
  • Får
  • Nötdjur
  • Rödgam
  • Sanddrake
  • Farethrefjäril
  • Grottbjörn
  • Grottlejon
  • Klippget
  • Wakasiantilop
  • Stäpphörning
  • Tersi

Städer

Nidlands Städer

Khaanikel

Huvudartikel: Khaanikel

Nidlands huvudstad.

Manlahar

Huvudartikel: Manlahar

Stad i östra Nidland vid kusten av Röda Sjön. Viktig handelsplats.

Besphoro

Huvudartikel: Besphoro

Handelsstad vid Golwyndas sötvattenshav. Nidlands näst största stad.

Ircront

Huvudartikel: Ircront

Handelsstad vid Masevabukten på norra sidan av Demontungan.

Chöviskir

Huvudartikel: Chöviskir

Hamnstad invid Golwyndas sötvattenshav i södra Nidland. Färgade tyger från Ümerhithöglandet exporteras härifrån till Akrogal och Soluna.

Slaghar

Huvudartikel: Slaghar

Nidlands tredje största efter Khaanikel och Besphoro. Ligger på Atlarslätten och delas av floden Kharilen.

Kaïrleïl

Huvudartikel: Kaïrleïl

Belägen på Ümerhithöglandet. Ett centrum för gruvdrift.

Jella

Huvudartikel: Jella

Viktig militärstad tio mil från Khaanikel.

Samhälle

Befolkning

Krigsfångar från det centralakrogaliska akragh-folket utgör grunden till vissa delar av Nidlands befolkning. (Eller utgörs den av folk som sökte skydd under Krun och som gavs tillstånd att bosätta vad som blev provinsen Lasutyp?) De hade förlorat striden mot Krun i Slaget vid Desj-kha 1299 f.O. Befolkningen utökades 750-600 f.O. av ytterligare centralakrogalier som korsade Demontungan. Detta senare folk hade tjänat som legosoldater under margylerna på Yndar men fördrevs västerut av de religiöst omvända folken från Akrogals stäpper

Om legosoldaterna som pressades över Demontungan: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=36533#p36533

leinders beskrivning: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=25687#p25687

Lhassier

Är detta folket som gavs tillstånd att bosätta Lasutyp av krunierna, ev. blandade med soldater (av samma folk) som tjänade margylerna?

eller

Är detta folk som levde direkt öster om Demontungan 900-750 fO, mellan margylernas tillbakadragning och de omvända nomaderna (Satmoghdyrkare), och som flydde över Demontungan 750 fO?

Höglandsfolk

Är detta legosoldatsfolket, som tjänade jorerna och/eller margylerna?

eller

Är detta folk som flydde över Demontungan efter tredje konfluxen?

Ökennomader

Samma som benäberna?

Är dessa ättlingar till akragfolket som togs som slavar av krunierna?

eller

Kom detta folk över Demontungan ännu tidigare?

Bergsfolk

Dök upp i Nidland redan under Bronsets Ålder, inte besläktade med några andra folk i Ereb (men möjligtvis i Akrogal?).

Sociala stånd

Kastsystemet

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=23170&sid=acfec839052b4202ac7f87f2277b6803#p23170

Styre

Provinserna

Nidland är indelad i 20 provinser som var och en styrs av en Domare.

http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?f=2&t=22&start=285

Utrikespolitik

Handel

Handel över Röda Sjön: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=36388#p36388

Import

-kryddor från Akrogal

-timmer från Mastika Agga

-järn och vapen från dvärgarna i Grynnerbergen

-hästar från Hynsolge

Militärmakt

Religion

Kuzherismen

Dyrkan av guden Kuzher.

Kultur

Kalender

http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Nidländska_kalendern

Klädesdrakt

Äventyr

Diskussioner/idéer