Nidland

Land i östra Ereb på gränsen mot Demontungan och Akrogal. Lhassu är landets egentliga namn men det kallas Nidland av omvärlden efter att Vicotnik Ärkemagikern tog makten 468 e.O. Få utomstående vet något om Nidland då gränserna är stängda bakom Stora Muren.

Landsfakta

Invånarantal: 2 400 000
Befolkning: Människor 100 %
Huvudstad: Khaanikel (ca. 180 000 ?)
Statsöverhuvud: Vicotnik Ärkemagikern
Styrelseform: Magokratisk diktatur
Exportvaror: Tyger, ädelmetaller, kryddor, hantverk
Importvaror: Järn, slavar, vapen
Välstånd: Fattigt
Armé: Mycket stark (okänt för omvärlden)
Religion: Kuzherismen (extrem form av monoteism)
Övrigt: Landet styrs med järnhand av mörkermagikern Vicotnik. Främlingar släpps ej in utan tillstånd. Magi är förbjuden. Mur omger hela riket.

Historia

[1]

Kejsardömet Jorpagna

Kejsardömet Jorpagna uppstår ur det gamla Krunska riket där Lasutyp är en nordlig provins.

Från forumet:

Under Hynsolges historia i EA-boxen står det att Kejsardömet Jorpagna lägger under sig Lasutyp ca. 800 f.O. Ca. 750 f.O. börjar akrogaliska nomader driva bort jorerna från flera strategiska platser (dock inte Demontungan) och enligt Kampanjbokens historia härjas områden så långt bort som på södra Tolan (gissningsvis de östra delarna). Nomadernas framstöt beror på en religiös omvändelse borta i Akrogal och bättre organisering. Akrogalierna härjar bland jorerna ända fram till den Tredje Konfluxen.

Kan vi tänka oss att östra Lasutyp (dagens Nidland), och eventuellt även Krun, befolkades av akrogalier redan under Imperiets tid [likt de germanstammar som bosatte sig innanför gränserna i Romerska riket i vår värld]. Dessa stammar var både en tillgång för jorerna och ett potentiellt hot. Hursomhelst så fanns dessa när Konfluxen inföll och det var i det jorisk/akrogaliska blandområdet som Gren I tog makten. Efter en kort tid kom så nya nomadstammar över den nu obevakade(?) Demontungan och började sprida sig i landet. Gren försökte hävda sin makt över det fåtal jorer som fanns kvar, de bofasta akrogalierna, och de nyanlända nomadstammarna, men dödades relativt snabbt. Nomaderna delade upp sig och behärskade ett splittrat men ändå typiskt akrogalisk land fram till ca. 400 f.O. Då bröt det så kallade "Sexstammarskriget" ut och allt vad ordning hette föll samman som resultat. Som ett resultat förlorade nomaderna mycket av sina band till Akrogal och härifrån härstammar dagens befolkning i Nidland. Ett annat resultat blev eventuellt också att den kortvarige Gren på något vis kom att dras fram ur minnet som en stor kung trots sin egentliga betydelselöshet(?) och förbindas med en tid då allt var mycket bättre. Därav det faktum att han fortfarande platsar i Lasutyps historia. En annan koppling som kan dras ur detta är att de sex stammarna som drabbade samman i Sexstammarskriget möjligen var de akrogalier som sedan bosatte Krun? [2]

Hynsolgiska lydriket

Hynsolgiskt lydrike 139-468 e.O.

139 e.O. En grupp stamhövdingar ser möjligheten att skapa ordning i sitt splittrade land och ber den kraftfulle Fingal Orchnackare i det nyupprättade riket Hynsolge om att bli även deras kung. Den hynsolgiska hjälten accepterar erbjudandet och lyckas skapa ett relativt lugn i vad som får namnet Lasutyp efter det gamla joriska provinsnamnet. De ihassiska stammarna behåller mycket av sitt lokala självstyre under en liten men till en början kraftfull hynsolgisk elit.

419 e.O. Dvärgarnas marsch mot Cereval stoppas av hynsolgerna som inte vill förstöra sina handelskontakter med de cerevalliska stadsstaterna. Stridigheter uppstår i Grynnerpasset, men varken dvärgar eller hynsolger vill ge sig in i ett krig och drar sig efter kort tid tillbaka. Resultatet blir ett ingenmansland i det vidsträckta passet där ingen vågar färdas och den hynsolgiska kungamaktens kontakter med sitt lydrike Lasutyp blir lidande.

468 e.O. Den försvagade makteliten under ledning av Hynsolges kungliga representant Domo Raimundus fördrivs från landet.

Vicotnik

Från Akrogal korsar 468 e.O. en man Demontungan...

Kronologi

Ca. 1500 f.O.

De östnarguriska lonerna bosätter sig på slättlandet sydväst om Masevabukten. De är allierade med hynerna i väst och cererna i norr.

Ca. 1300 f.O.

Margylerna inleder sin erövring av Furgia. Flera akrogaliska folk flyr mot Demontungan. Lhassierna tillåts bosätta sig i norra Krun som får namnet Lasutyp.

1080-1065 f.O.

Lonerna deltar i Ärekriget på hynernas sida. Cererna står utanför. Lhassierna kämpar på Kruns sida.

1065 f.O.

Hynerna segrar i kriget mot Krun och bildar det nya riket Jorpagna. Lonerna bildar ett eget rike i norra Lasutyp och tar kontroll över Demontungans västra sida. Lhassierna i södra Lasutyp svär lydnad till Jorpagna och behåller sitt självstyre.

1050 f.O.

Margylerna har tagit kontrollen över hela Furgia.

903-898 f.O.

När den joriska kejsarmakten tar direkt kontroll över Hynsolge reser sig lonerna i uppror som stöd för sina fränder hynerna. Första lonerkriget rasar i fem år innan det sluts en vapenvila mellan kejsar Nikomedion och lonerkungen Ramirog Svartyxa. Lhassierna har lojalt stöttat jorerna och får utökat självstyre som belöning.

877-874 f.O.

Andra lonerkriget. Lonerna tvingas överge södra Lasutyp (betyder detta egentligen centrala Lasutyp?) men behåller kontrollen i norr. Lhassierna ges kontroll över befästningarna vid Demontungan. Lonerdrottningen Ereni förs till Grivela och avrättas, men hennes son Urog blir ny kung över lonerna.

863 f.O.

Härförarnas krig bryter ut i Jorpagna. Generalen Huminuz utropar sig till kejsare, men har endast makt över provinserna Hynsolge och Lasutyp. Lhassierna svär trohet till Huminuz och många kämpar som legosoldater i hans arméer.

861-853 f.O.

Lonerna reser sig i uppror under kung Urog. Tredje lonerkriget bryter ut. Efter fyra års strider har lonerna återtagit kontrollen över Demontungan och större delen av Lasutyp. De har dock lidit stora förluster och kung Urog tvingas sluta fred med kejsar Huminuz.

846 f.O.

Margylerna intar ögruppen Nitmoogerna ute i Masevabukten. Många jorer fruktar nu en margylisk invasion av Jorpagna och vill lägga Demontungans västra sida under direkt joriskt befäl. Kejsar Huminuz är dock upptagen med att bekämpa härföraren Umberiz som även han utropat sig till kejsare och låter lonerna fortsätta att bevaka Demontungan.

840-talet f.O.

Flera rapporter om margyliska spioner i Lasutyp oroar jorerna.

830 f.O.

Huminuz dör i ett fälttåg på Tolan.

828 f.O.

Härförarnas krig är över och magikern Zenobia kröns som kejsarinna av Jorpagna. Återigen talas det om att säkra Demontungan med joriska trupper men Zenobia förhåller sig avvaktande. Det sägs att kejsarinnan i sin ungdom besökt Akrogal och har ingående kunskap om margylerna. Den åldrige kung Urog svär oväntad trohet till den nya kejsarinnan och lovar försvara Lasutyp mot margylerna.

822 f.O.

Kejsardömet Furgia återuppstår på andra sidan Golwyndahavet. [3] (Vad händer med margylerna?)

811-804 f.O.

Lonerna går plötsligt och till synes omotiverat till angrepp mot södra Lasutyp i Fjärde lonerkriget. Lhassierna har bytt sida och stöder nu lonerna. Invasionen tränger långt ner i Krun. Först efter sju års strider segrar jorerna. Lonernas kung Aborug ligger död på slagfältet och hans son Rigmal har flytt norrut med resterna av sitt folk. Vändpunkten kom när lhassierna återigen bytte sida och föll lonerna i ryggen.

804 f.O.

Kejsardömet Jorpagna tar kontroll över Lasutyp under ståthållare Lukiuz Darba. Joriska trupper befäster västsidan av Demontungan men får order att inte närma sig den till synes övergivna östra sidan. En kort tid senare anländer kejsarinna Zenobia själv från Grivela och korsar ensam Demontungan. Hon återvänder tre dagar senare och kan berätta att demonen Nizar nu bevakar östra Demontungan. Margylerna verkar förövrigt ha lämnat norra Furgia.

802 f.O.

Ståthållare Darba låter utrusta en sjöexpedition under Maxilme Gladiuz för att utforska den akrogaliska sidan av Masevabukten. Området närmast Demontungan skall dock undvikas. Det visar sig att små fickor av margyler fortfarande finns kvar i norra Furgia men att de är fullt upptagna med inbördes strider.

801 f.O.

Långt i norr där Trimbusbergen möter Masevabukten etablerar Gladiuz kontakt med de akrogaliska shizagerna. Detta blir grunden till vad som snart blir en framgångsrik gruvkoloni under namnet Darbinia, senare Dharbia, efter ståthållare Lukiuz Darba.

799 f.O.

Jorerna bygger ut trapphamnen i staden Ircront vid Masevabukten på norra sidan av Demontungan. Detta för att bättre kunna försörja skeppen till den snabbt växande kolonin Darbinia. Samtidigt förstärks stadens befästningar.

797 f.O.

En grupp lhassiska ledare ber om audiens hos ståthållare Darba. De har tillfångatagit den magiker som under Fjärde lonerkriget fick lhassierna att delta i lonernas uppror. Magikern avrättas.

796 f.O.

Lhassierna ges återigen rätt att handla i Ircront. Kontakter knyts österut med akraghfolk som tidigare levt under margylernas styre ute på Ushetilslätten.*

793 f.O. (…eller senare?)

Kejsarinna Zenobia ber Haroer-Nahear IV, 88:e Storkonung av Furgia, om ett möte för att diskutera regionens framtid. Som mötesplats föreslås den neutrala staten Habete Grelge i södra Golwyndahavet.

780-talet f.O.

Furgia börjar en försiktig återkolonisering i södra delen av den tidigare provinsen Haeryti belägen direkt öster om Demontungan. Margylerna är borta men rester av akraghfolk finns kvar.

770 f.O.

Furgierna renar Nintimukköarna i södra Masevabukten från margylisk ondska. Huvudön döps om till Bahaz.

748 f.O.

Audunu-Khozar VIII lämnar Furgias tron hårt pressad av stäppnomader från Akrogals inre. En orolig tid kallad 3:e Mellanperioden i Furgias historia inleds. Jorerna förstärker sina befästningar i Lasutyp.

750 f.O.

Stäppnomader från centrala Akrogal anfaller från öster. Många lhassier får tjänst i Kejsardömet Jorpagnas arméer för att försvara gränsen.

599-598 f.O.

En jorisk-lhassisk statsbildning uppstår i Lasutyp under den halvt joriske Atiuz Gren som tidigare fört befälet vid Demontungan. Befolkningen består av lhassier och fåtal jorer.

400 f.O.

När dagens kalmurrier stormar in över norra Furgia lämnar de sista överlevande akragherna landet och korsar Demontungan för att bosätta sig i Lasutyp och Krun. Sexstammarskriget härjar i Lasutyp och föröder landet.

...

139 e.O. (Från Hynsolges historia)

Provinsen "Krunia Proxima", även kallad "Lasutyp", som varit självstyrande sedan Jorpagnas fall (egentligen har det inte funnits något styre alls), införlivas på egen begäran med Hynsolge under den starke kung Fingal. Man behåller dock självstyret i stor utsträckning. De klassystem som senare kommer att råda i landet Nidland grundläggs vid den här tiden. Vid Golwyndas sötvattenshav byggs staden Besphoro upp och blir hela regionens huvudstad.

Geografi

Utkast: [4]

Karta

Karta över Nidland

Regioner

Kabsahs öken

[Omdöpt från endast sandöken, nu mera likt det döda Laabne i Trakorien?]

Städer

Nidlands Städer

Khaanikel

Huvudartikel:Khaanikel

Nidlands huvudstad.

Manlahar

Huvudartikel:Manlahar

Stad i östra Nidland vid kusten av Röda Sjön. Viktig handelsplats.

Besphoro

Huvudartikel:Besphoro

Handelsstad vid Golwyndas sötvattenhav. Nidlands näst största stad.

Ircront

Huvudartikel:Ircront

Handelsstad vid Masevabukten på norra sidan av Demontungan.

Chöviskir

Huvudartikel:Chöviskir

Hamnstad invid Golwyndas sötvattenhav i södra Nidland. Färgade tyger från Ümerhithöglandet exporteras härifrån till Akrogal och Soluna.

Slaghar

Huvudartikel:Slaghar

Nidlands tredje största efter Khaanikel och Besphoro. Ligger på Atlarslätten och delas av floden Kharilen.

Kaïrleïl

Huvudartikel:Kaïrleïl

Belägen på Ümerhithöglandet. Ett centrum för gruvdrift.

Jella

Huvudartikel:Jella

Viktig militärstad tio mil från Khaanikel.

Klimat

Nidland har med sitt läge vid Golwyndas sötvattenhav och södra Masevabukten vad som kallas Golwyndaklimat.

• Årsmedeltemperatur: +14
• Månad: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
• Temp: +2 +5 +12 +16 +19 +22 +26 +26 +22 +12 +4 +2
• Nederbörd: KN VM VM KL KL KN KN KL KL KL LN KN

Flora & Fauna

Flora

• Alkhêrigräs
• Nagenträd
• Elfiderbuske
• Juhlgräs
• Frihnträd
• Juvelträd
• Ferferböna
• Kavasiträd
• Pandena (brödfrukt som särskilt odlas utanför Khaanikel)

Fauna

• Stäppvarg (ginko)
• Björn
• Hjort
• Får
• Nötdjur
• Rödgam
• Sanddrake
• Farethrefjäril
• Grottbjörn
• Grottlejon
• Klippget
• Wakasiantilop
• Stäpphörning
• Tersi

Samhälle

Befolkning

[5]

Lhassier

Ättlingar till blandade akraghfolk från perioden 1200-750 f.O. Kallas "nidlänningar" av omvärlden.

Höglandsfolk

Ättlingar till akragherna som kom över Demontungan 400 f.O. Besläktade med vissa av dagens krunska folk. (Uvhaierna)

Benäber (nomaderna)

Folk av okänd ursprung. Möjligtvis ett tidigt akraghfolk.

Bergsfolk

Folk av icke-akraghisk ursprung. Möjligtvis besläktade med de östnarguriska lonerna.

Sociala stånd

Kastsystemet

[6]

Styre

Provinserna

Nidland är indelat i 20 provinser som var och en styrs av en Domare.

[7]

Administration

[8]

Handel

Handel över Röda Sjön: [9]

Import

-kryddor från Akrogal

-timmer från Mastika Agga

-järn och vapen från dvärgarna i Grynnerbergen

-hästar från Hynsolge

Militärmakt

Utkast:

[10]

[11]

Religion

Kuzherismen

Dyrkan av guden Kuzher.

Utkast(?): [12]

Kultur

Kalender

Huvudartikel:Nidländska kalendern

Klädesdräkt

• Burtan

Äventyr

Diskussioner/idéer

• Nidländska reningen remake kampanj: [13]

• Nidländska reningen (2 ed.): [14]

• Arvtagaren: [15]

• Nidländska reningen (Femte konfluxen stil?): [16]