Morelver

Ett av de människofolk som lever i Morëlvidyn.

Dessa ättlingar till det härdade folket lever idag endast kvar i vildmarken och på landsbygden. Ibland tar någon morelverklan över styret för en hamnstad med motiveringen att de har släktskap med morelvernas kungahus. Klanerna är sex till antalet och ser sig som ättlingar till kungahusets döttrar och de ädlingar som överlevde den långa marschen. De är mycket noga med sin härkomst och barn från relationer utanför morelvernas klaner förskjuts. Man är mycket bittra över att de ”ofrälse” tagit makten och förnekar de gamla traditionerna. Klanerna träffas vart annat år på någon av klanernas område och gör upp allianser och giftermål. Klanerna lever huvudsakligen som nomader, befolkar öknen och slätterna, jagar slavar och undviker kustens dekadens. Klassiska morelver är något längre än morëlvidynerna är annars, men kortare än ereberna i genomsnitt. De har sandfärgad hy, mörkt hår och bruna ögon. De har långsmala ansikten och långa smala näsor. De bär svarta pipskägg, smäckra kroksablar och fotsida vita särkar eller kåpor. Morelvernas män bär turech (stora vita tygstycken) som huvudbonader. De hålls fast på huvudet av hårt virade ödleskinn. Med enkelhet kan tygstycket viras kring ansiktet som skydd för vind och damm. I strid bär de den traditionella spetsiga konhjälmen utan visir, tunna och smidiga ringbrynjor på kroppen. Kvinnorna klär sig i vackra dräkter av allsköns färger. Oftast bär de tunna pösiga hosor och luftiga blusar. Utanpå bär de en lång fotsid ärmlös mantelrock. På fötterna bär de mjuka sandaler av kattskinn eller vid finare tillfällen utsmyckad sandaler med guld- och silvertråd. Smycken är vanliga på kvinnor och örhängen bärs av både män och kvinnor. Ogifta giftasmogna kvinnor bär långa fjädrar kring halsen eller i öronen. Morelvernas hem, oftast låga vida tält, smyckas med djungeldjurens fällar och paradisfåglars fjädrar.