Dvärgar
Dvärgarna uppstod någonstans i Akrogal, eller rättare sagt under Akrogal, men mycket tidigt vandrade de västerut genom system av urgrottor. Överjorden var ett okänt begrepp även om de ibland lämnade djupet och utforskade mindre grottor nära ytan. Dvärgarna var fåtaliga och levde ett hårt men enkelt liv; de skylade nödtorftigt sina kroppar med hår och skägg, de drack källvatten och maten bestod av vilda svampar blandat med olika mineraler de knackade loss ur berget med enkla stenyxor. Den enda Guden var med dem. När dvärgarna såg Överjorden först gången har sedan räknats ut till att ha varit vid den åttonde fullmånen 6837 f.O. Platsen var någonstans i nordvästra Grynnerbergen och den första varelse dvärgarna såg och också den som nedtecknade händelsen var en alv vid namn Tirilion. Upptäckten av Överjorden var en mycket omskakande händelse för dvärgarna men de anpassade sig och från Grynnerbergen utforskades även denna nya värld. Dvärgarna såg det mesta av Ereb, Akrogal och Soluna både underifrån och ovanifrån, och flera kulturer utvecklades även om de flesta bosättningarna fortfarande var små och utspridda under denna Stenens Ålder. Först när dvärgarna i en bosättning under Grynnerbergen lärt sig odla svamp kunde en högkultur utvecklas och snart behärskades konsten att framställa metaller; Bronsets Ålder kunde inledas 3700 f.O. Andra bosättningar lärde sig snabbt men Grynnerbergens storrike sågs som det främsta bland jämlika. När järnet upptäcktes 1700 f.O. var det i Grynnerbergen och nu började denna kultur kraftigt dominera andra dvärgar. Bruket av Grynnerdvärgarnas språk som allmänspråk härstammar från denna tid. När så förlusten mot människorna kom i Järnkriget 1534 f.O. och dvärgarna förlorade mycket av sin makt, utvandrade många från Grynnerbergens storrike. De dvärgar som blev kvar bildade nya mindre riken, varav ett är dagens Tarat-Khôn. Det äldre riket från Bronsets Ålder ligger numera förseglad djupt nere under de nyare rikena från Järnets Ålder. - Nelvorik Cerier 584 e.O. vid Lycéet i Argald
| Dvärgar |
|---|
| Uppskattat antal |
| - |
| Viktiga regioner |
| Grynnerbergen, Nidabergen m.fl. |
| Språk |
| Flera olika beroende på plats. Gryndur talas dock av nästan samtliga klaner. |
| Religion |
| - |
Dvärgarna är ett stolt och hårdfört stenfolk, kända för sin hantverksskicklighet och pålitlighet. De bor huvudsakligen under marken i naturliga eller artificiella tunnel- och grottsystem. Deras utseende är anpassat efter detta och dvärgar är i regel korta men starka och uthålliga.
Dvärgfolken finns spridda över stora delar av den kända världen, i Ereb har dock endast två distinkta folk etablerat sig; Grynnerdvärgar och Nordadvärgar. De, och troligtvis alla dvärgiska folkslag, skiljer sig åt i många aspekter, men de grundläggande likheter som finns beskrivs här.
Historia
Grottmålning funnen i bergen nära dagens Smyrrah i Krun.
Samhällsstruktur (1)
(Gäller eventuellt endast Nordadvärgarna...?)
Dvärgarna lever i en hårt sammanknuten, hierarkisk organisation. Var dvärg har sin plats och lojalitet mot de som står närmast uppmuntras. I den ordningen ligger dvärgens främsta lojalitet alltid mot sin familj och därefter följer hushållet, arbetet, klanen, riket och alla dvärgar, i den ordningen. Resultatet är ett samhälle som inom sig är fredligt och framåtriktat, men kontaktskyggt och nästintill fientligt mot utomstående. Att komma in i ett dvärgiskt samhälle som icke-dvärg är omöjligt och som resultat består de dvärgiska samhällena nästan uteslutande av dvärgar. De undantag som finns är få.
Riket
Det dvärgiska riket styrs alltid av en konung som väljs ur den starkaste och mest inflytelserika klanen av innevånarna. Konungaämbetet anses vara livet ut, varefter en ny konung väljs. I de flesta fall väljs dock en lämplig ättling eller släkting till den gamla härskaren. Endast om konungen lyckats missköta sig till den milda grad att han vanärat sin klan brukar andra klaner försöka greppa makten. Politik inom ett dvärgiskt rike består av en sävlig men konstant maktkamp mellan de olika klanerna som är uppdelade i faktioner runt de starkaste och mest inflytelserika.
Klanen
En klan utgörs av ättlingarna till en av de nomadstammar som dvärgarna utgorde i tidernas begynnelse och kan vara mycket talrik. Även om alla dvärgar inom en klan är släkt med varandra så är dessa band mycket avlägsna, och en klan fungerar snarare som en politisk enhet än som en familj. Det är de äldsta och mest inflytelserika och respekterade medlemmarna, oftast zazdani, som styr klanen och även om protester tas i beaktning förväntas alla i klanen följa deras beslut. Det finns inget officiellt sätt på vilket en dvärg upptas i detta sällskap, utan när han eller hon uppnått tillräcklig status eller utmärkt sig särskilt så bjuds denna in till att yttra sin mening. Dvärgar kan även inbjudas att tillfälligt sitta med som belöning för en särskild tjänst för klanen eller på grund av inblandning i ett viktigt ärende. En klan bosätter sig oftast som helhet på en enda plats om de inte är mycket stora. Större dvärgiska städer kan bestå av dussintals klaner, medan en klan som försöker etablera sig på en ny, ogästvänlig plats kan sprida ut sig över flera små bosättningar.
Arbetet
Alla dvärgar är målmedvetna och ihärdiga och tycker illa om att sitta stilla och rulla tummarna. Istället inriktar de gärna sin energi på ett yrke och vanligt är en stor yrkesstolthet. Dvärgarna är kände för de bästa hantverken och de är mycket medvetna om och måna om att upprätthålla sitt rykte. Vanligt för dvärgar är att göra en karriär som hantverkare, handelsman, gruvarbetare, soldat eller administratör. Även om yrken som magiker, metallurgiker, alkemist eller dylikt officiellt räknas bland "hantverkare" så ses de ofta som en lite egendomlig särart av sysselsättningar. En individs skicklighet inom sitt yrke är direkt proportionell mot hans ställning bland sina jämlikar och även mot hans status i samhället. En hantverkare förväntas även ta emot lärljungar och allteftersom de ökar i skicklighet spenderar han alltmer tid med att överse och kontrollera arbetet snarare än att själv arbeta. En lärljunge som är trött på att ständigt ha sin mästare över axeln är fri att byta arbetsplats eller att starta en egen verkstad. Dvärgarna saknar organiserad skråverksamhet, istället står klanerna och släktbanden för politiska enheter där de flesta yrken finns representerade. Hantverkare har en skyldighet gentemot samhället att producera gods för bruk och handel och överlämnar det politiska till sin klan. Detta kan resultera i spänningar på en arbetsplats när två klaner motarbetar varandra, men det är platsmästarens ansvar att se till att allt arbete fortlöper smidigt.
Hushållet
Dvärgiska hushåll är stora och består ofta av flera generationer, flera familjer och upp till hundra individer. De lever tillsammans i stora byggnadskomplex där varje individ och familj har ett eget utrymme. Hur stort detta utrymme är kan variera beroende på hur välbeställt hushållet är. Vanligt är att varje familj har ett utrymme motsvarande en lägenhet, med enskilda rum för individer eller par, samt några gemensamma ytor. I varje hushåll finns en Storhall. Denna fungerar som matsal och samlingspunkt för hela hushållet. Det är alltid stort nog att rymma hela hushållet och några gäster vid behov. Att salen fylls sker dock sällan, eftersom halva hushållet alltid är i arbete. Hushållen brukar dock samlas till högtider, fester och viktiga beslut. Hushållets dvärgar äter alltid i Storhallen. Andra allmänytor är kök, bad, vapenkammare och om det eventuellt finns någon liten smedja eller bibliotek. Några dvärgar arbetar inom hushållet och ansvarar för matlagning, barnpassning, städning, reparationer och allt dylikt. Rikare hushåll kan ha vapenmästare eller lärare som utbildar de unga dvärgarna. Ytterst ansvariga och högst rankade av alla är Husfadern och Husmodern. Dessa väljs av hela hushållet och tenderar att vara mycket väl lämpade till sina uppgifter. De fattar alla beslut, löser tvister, handhar ekonomi och talar för hushållet. Medlemmarna av ett hushåll kommer oftast väl överens, men ibland uppstår det slitningar. Om dessa inte kan lösas lämnar någon eller några medlemmar hushållet för att bilda ett eget eller uppgå i ett annat. Riskerna för detta är större i ett stort hushåll, så det är sällan som hushåll kommer upp över hundra individer Alla medlemmar har även en stark samhörighet och räknar varandra som släkt, även om det inte alltid finns blodsband. Att upptas i ett annat hushåll är likvärdigt med adoption - något som dvärgarna dock är långtifrån främmande för. Det finns mycket lite stigma kring klasstillhörighet bland dvärgarna. Man respekterar de som står högre eftersom man vet att de förtjänat sina positioner. Därför kan det mycket väl blandas både zazdani och egendomslösa i ett hushåll.
Samhällsstruktur (2)
(Gäller eventuellt endast Grynnerdvärgarna...?)
Kultur
Solidaritet
Rättrådighet
Flit
Uthållighet
Stabilitet
Samhället
Monark
Adel
Hantverkare
Krigare
Arbetare
Jordbrukare
(alternativt kallas "Egendomslösa" eller "Klass-/kast-lösa"?)
Tideräkning
Alla dvärgar använder samma kalendersystem. Se Dvärgisk tideräkning.
Handel
Dvärgarna har en stark ovilja mot att teckna långvariga handelsavtal med folk i Ovanjorden. De föredrar att göra varje handelstillfälle till något speciellt för att således se till att köparen är "rätt" och att största möjliga vinst uppnås. Varje transaktion är unik och kräver en mängd handslag, sigiller och noggranna överväganden. Detta gör att olika ovanjordiska handelshus och makter tävlar frenetisk om det fåtal handelspartier dvärgärna bjuder ut på marknaden. Dvärgarnas höga teknologiska nivå har därför också i begränsad grad gett deras olika handelspartner något övertag gentemot konkurenterna. Dvärgagods är ytterst sällsynt på marknaden utanför deras bergriken.
Samhällen
Kihzâr-Khôn (Kvisur Khan)
Tang-Kauzher (Tangväldet)
Religion
Karkôr - skaparguden, jordens gud som skapade dvärgarna ur stenklippor.
Titâtan - krigets gud
Ervîvor - smidets gud