Mercana

Stadsstat i Klomellien.

Landsfakta

Senaste uppdatering: [1]

Invånarantal: 60 000
Befolkning: människor 83%, ankor 12%, halvlängdsmän 5%
Huvudstad: Mercana
Statsöverhuvud: Två stadsmästare årligen utsedda av ett handelsråd
Styrelseform: Plutokrati
Exportvaror: salt, klomellisk hantverk
Importvaror:
Välstånd: rikt
Armé: Legosoldater
Religion: Olem, Lysande Vägen (både den dalkiska och aidniska grenen), olika kulter, etc.
Övrigt: Klomelliens ledande stadsstat

Inledning

Mercana är den mäktigaste stadsstaten i den Klomelliska Unionen. Staden är relativt stor och belägen vid floden Maure. Mercana är omgärdat av glest bebyggt slättland.

Namnet Mercana var ursprungligen namnet på provinsen i det jorpagniska riket där staden låg. Staden själv kallades då Catonave och det namnet återfinns ibland fortfarande, speciellt i andra länder och i äldre dokument.

Idéer: [2]

Historia

Förhistorien

Kejsardömet Jorpagna

621 f.O.

De styrande i Magillia beslutar att en gång för alla krossa svartfolken och med utgångspunkt i staden Catonave skickas legioner in över Ishnaslätten. Svartfolken är hårda motståndare men drivs till sist upp i bergen. Här drabbar de samman med det mäktiga dylerna. Jorerna lämnar de två folken att förhoppningsvis utrota varandra.

620 f.O.

Catonave styckas av från Magillia och blir huvudstad i den nya provinsen Mercana. Kolonisatörer från både det övriga Drylo och farsegels provinser följer den mäktiga Maurefloden inöver landet.

617 f.O.

Staden Dargo grundläggs.

Den Tredje Konfluxen

599 f.O.

Från sydöst kommer först vansinniga rykten och sedan de första köttbitarna. Den Tredje Konfluxen har drabbat Ereb. Prokurator Iyula som i väntan på ett ämbetsbyte i provinsen styr Mercana äts upp under en rekognosering tillsammans med flertal övriga ledare.

598 f.O.

Magillias ståthållare Nartaloz flyr provinshuvudstaden Amazunga och tar tillflykt i Catonave. Efter hand kommer även ledare från Iolevatica och Meridionalis till staden. Härifrån försöker de få kontroll över regionen. Ett rykte säger att kejsaren är på väg hit från det fallna Grivela.

Det kontinentaljoriska riket

595 f.O.

Nartaloz återvänder till Magillia efter att ha plundrat Catonave på allt av värde. Han avser bygga upp ett nytt styre i Drylo och beslutar att Mercana är återinlemmat i Magillia.

590-560 f.O.

En självständighetsrörelse växer i Catonave då Nataloz fortsätter att beskatta staden hårt.

588 f.O.

Catonaves tvillingstad Dargo förstörs totalt av en svartfolksattack. I närheten av Dargos ruiner byggs långt senare ett av Mercanas många befästa övervakningstorn.

555-530 f.O.

Catonaves motstånd mot magilliskt styre blir öppet och kriget är ett faktum. Magillia är mångdubbelt större, men försvagat eftersom man förlitat sig på handel med resten av det nu fallna jorpagnska riket. Catonave, å andra sidan, är litet men välmotiverat och inte lika traditionsbundet. Därtill känner man till terrängen i Klomellerbergen bättre än magillerna. Kombinationen av en större svartfolkshords härjande i låglandet och upprepade dyliska räder på de få karavaner som fortfarande går gör att magillerna helt enkelt tvingas ge upp och fokusera på det egna landet.

Ca 450 f.O.

Det kontinentaljoriska riket går under. Även Drylo faller nu in i Mörkertiden.

Mörkertiden

Jordernas plundringar

470-talet f.O.

De första skeppen från Jorduashur börjar plundra i Mercana och övriga Klomellien. [3]

101 f.O. '

[behöver redigeras]

En utforskningskonvoj bestående av tre skepp med vita ankor tar sig längs Magilres sydkust, där man möter stort hån och fördomsfullhet i varje hamn man lägger an vid. Slutligen når man Catonave, där befolkningen är tydligt mer öppensinnad. Man blir så imponerade av stadens driftighet och öppensinniga hållning att två av skeppens besättningar slår sig ned i hamnkvarteren, medan det tredje återvänder för att knyta samman den nya bosättningen med andra civilisationer. Under de kommande åren upprättar ankorna i Catonave ett handelshus som bland annat är det första att exportera salt sjövägen. Ankorna upprättar också tidigt en handelsväg mot Trakorien, vilket blir en stark faktor i stadens kommande utveckling. (Kom dessa ankor möjligtvis från Bactulge?)

Om tidig kontakt med Trakorien (klavykerna): [4]

Nya tiden

Självständigheten

127 e.O.

Piraten Gryppa Gultand intar Catonave. Den magillerska garnisonen brinner ner tillsammans med norrstadens hamnfort. Ute på skeppet Havsliljan mottar så piraten en delegation från stadens handelshus som vill tacka ”Hjälten som befriat Catonave från magillernas hårda ok”. Gryppa låter alla gå plankan förutom en näbbad anka som skickas i land med budskapet om att friheten har ett pris.

128 e.O.

Med vårvinden lämnar Havsliljan Catonave med lasten full av guld. Handelshusen har köpt stadens frihet. Norrsidan har dock Gryppa sålt till dvärgarna i det mäktiga riket Mirin-Khôn inne i Klomellerbergen.

ca. 140 e.O.

Klavyker från Trakorien upprättar handelskontakter med catonaveborna?

151 e.O.

Capaz Ry'caril kröns till Magilres första kung efter att den religiösa Kabrinziorden har störtats från makten. Catonaveborna som nu döpt om sin stad till Mercana avvisar bestämt kravet om att svära trohet till den nya magillerska kronan.

167 e.O.

Dvärgriket Mirin-Khôn faller för svartfolken i Grimg-Harukh klanen. Många dvärgar söker tillflykt i Cvyrdo som gamla Catonaves norra sida nu kallas.

172 e.O.

Dvärgarna lämnar över Cvyrdo till Magilres kung mot att de får tillstånd att bosätta sig i den magillerska bergstaden Palatin.

398-403 e.O.

Magikernas krig, även kallat Sanzsisk-mercanska kriget.

403 e.O.

Kradin den Evige, Mercanas främste dvärg, dör.

417 e.O.

Niel Småhacka hittar stora silverförekomster i tidigare outforskade delar av dagens Hamur. Mercana fattar genast stort intresse.

Klomelliska unionen

442 e.O.

Mercana går med i Klomelliska Unionen för att bättre kontrollera flodhandeln på Maure och därmed hela Klomellien.

479-497 e.O.

Handelsfurstar i Mercana involverar sig i utvinning av pärlor från de jättemusslor som upptäckts i den region som senare kommer att kallas Addiaska.

491 e.O.

En kardisk legosoldat vid namn Aseri Skila kommer till Mercana på uppdrag av en Targos Friman. Hon framlägger för handelshusen en genial plan för att med våld ta kontrollen över samtliga Klomelliens jättemusselstråk. Vinstpotentialen räknas ut vara enorm, så pengar och legosoldater utlånas villigt och en armé vandrar söderut. Många av pärlfiskarna kommer från Yolev och Nya Arno. Yolev förklarar sig neutralt i konflikten och kallar hem sina medborgare. Nya Arno, styrt av profeten Valio, deklarerar krig mot Mercana och begär utträde ur Klomelliska Unionen. Detta kommer att bli känt som Pärlkriget.

492 e.O.

En officiell budbärare anländer från Caddo. Efter ett kort möte med Mercanas Handelsråd meddelas att i kampen mellan Mercana och det kätterska Nya Arno stöder önationen Caddo Mercana. Mercanas etintroende stadsmästare, Aba Bagibu, deklarerar samtidigt att han själv föredrar den dalkiska läran av den Lysande Vägen, framför den aidniska, och att han hädanefter kommer att gå till Mercanas dalkiska kvarterstempel på Odosdagen.

494 e.O.

Pärlfiskestaden (som i folkmun redan kallas Addiaska) intas efter belägring av Targos Friman. Nya Arno lider stora förluster. Dess ledare Valiô begår självmord och Nya Arnos riksråd går med på fredsförhandlingar med Mercana om Caddo medlar. Fredsfördraget förbjuder Nya Arno att delta i handel i nittionio år. Alla existerande handelsrutter delas upp mellan mercanska och dalkiska handelshus. Alla religiösa ämbetsmän måste också importeras direkt från Caddo under denna tid.

497-510 e.O.

Trots att Targos Frimans plan lyckats betalas inga pengar till Mercanas handelshus, som lovats del i Addiaskas pärlvinst. De kräver högljutt sina pengar. Friman bortförklarar, men det är tydligt att han spenderar stora summor på soldater och befästningar. Han har också börjat tala om sig själv som ”furste.”

501 e.O.

Vitanksfamiljen Buacka anländer till Mercana och startar sitt eget handelshus.

513 e.O.

I hopp om att underlätta återbetalning går Mercanas handelshusråd med på att ge ”musselfurstens” stad en plats vid Klomelliens unionsråd. Den nya stadsstaten ges formellt namnet ”Addiaska”.

517 e.O.

Targos av Addiaska skickar bud att lånen och investeringarna aldrig kommer att betalas tillbaka. Mercanas handelsmannafamiljer blir rasande.

519 e.O.

Taimak Trask från Mercana lägger grunden till Handelsvägskompaniets framtida storhet genom att inleda landväga handel med staden O över Brikho.

549-550 e.O.

Addiaska börjar bryta salt på Ishnaslätten och går därför i direkt konkurrens med Mercanas salthandlare. Addiaskas pärlfiskare börjar störa klomullernas parningslekar vilket är ett hot mot Mercanas industri och militär, som båda använder klomuller.

561 e.O.

Staden Garramil vid södra delen av Maurefloden tillsluter sig Mercana. Den har tidigare tillhört stadsstaten Poane som nu erövrats av Addiaska.

592 e.O.

Den fria stadsstaten Blerkburg utropas på Ishnaslätten. Alla andra städer ignorerar den ynkliga uppstickaren.

593 e.O.

Mercanas historiska monopol på handel från Nya Arno går ut. Stadsmästarna möts med Nya Arnos riksråd i en ceremoni som lovar fortsatt fred och välgång för de båda stadsstaterna och för Klomellien.

594 e.O.

Femtio stridsklomuller, bärande tre ankbågskyttar och tre inhyrda svärdskämpar var, skickas mot pärlfiskare som gjort intrång i mercanska vatten. För att lära dem en läxa förföljs de hem till sina addiaskiska fiskebyar som skövlas. Ett stort antal jättepärlor beslagtas som en liten avbetalning på Addiaskas mer än hundra år gamla (och nu astronomiska) skulder. Konflikten med Addiaska och Kardien trappas upp och härjar fram och tillbaka över kusten. Stora mängder legosoldater hyrs in på båda sidor.

595 e.O.

Musselkriget. Addiaska förklarar Mercana krig och följs av Kardien som gör likaledes.

610 e.O.

Nu! Utkomsten av kriget med Addiaska är ännu oviss.

Geografi

Om gränsflod mot Magilre: [5]

Om Maure fryser till is eller inte: [6]

Flora & Fauna

Mercanas växter

Utkast: [7]

Mercanas djur

Klomull

Huvudartikel:Klomull

Klomullerna är det första en långväga besökare lägger märke till vid ett besök i Mercana. Mercanabukten patrulleras av mercanska krigare på stridsklomuller. Floden Maure flyter genom staden, från inlandet i sydöst ner till Gryppas Vik i nordväst. Medan den reguljära hamnen med vanliga skepp och båtar ligger i söder, ligger klomullhamnen i den norra delen av staden. Både Maure och Klomelliens ofta sanka inland navigeras lättast med klomuller eller klomullburna farkoster, så nästan all handel transporteras till, från och genom resten av Klomellien på detta sätt. Handelshusens klomullerstallar ligger i stort antal längs floden norr om Mercana. Militärens och krigarskråets klomuller inhyses i stallar belägna där Maure rinner ut i havet, söder om skeppshamnen. Mercanerna föder upp de största klomullerna i Klomellien, vilka passar speciellt bra för handel. Även stridsklomuller föds upp i staden, men de bästa sådana anses komma från Triska, så importeras därifrån om möjligt. Vikten av klomuller för Mercanas ekonomi har också lett till en blomstrande industri för produktion och handel av klomullfoder. Längs kusten i närheten av Mercana livnär sig många på manet- och sjögräsodlingar för att producera mat till stadens viktigaste husdjur. Mercana, speciellt dess norra stadsdelar, luktar också speciellt eftersom klomullerungar matas med rutten fisk. De otaliga klomullerstallarna har därför ofta tunnor stående med fisk i olika stadier av putrifiering.

Städer

Mercana stad

Diskussion: [8]

Stadsdelar

• Ankstaden

Stadsdel där ankor bor.

• Västra hamnen

Hamnområde i Mercanas västra delar (Mot havet?)

• Klomullhamnen

Stadsdel kring flodhamnen för klomuller som drar pråmar och bär torn. [9]

Platser

• Hängda Fursten

Värdshus i Västra hamnen där äventyrare ofta samlas. [10]

• Wals gata

Huvudartikel:Wals gata

Mitt i ankkvarteren ligger Wals gata. Gatan är döpt efter ankornas skapare, guden Wal. Idag fungerar gatan som en handelsplats för stadens förmögna ankor. Det man handlar med är inte mat, stångjärn, kryddor eller andra varor. Istället är det i första hand andelar i handelsprojekt som köps och säljs. Då handelsexpeditioner är mycket dyra är det svårt för en ensam familj att finansiera sådana projekt. Man har då istället börjat gå ihop i kompanier som gemensamt finansierar en expedition, skickar i väg skeppet till fjärran platser, ju längre bort desto bättre, och väntar sedan spänt på skeppets återkomst. Förhoppningsvis är skeppet då fyllt till bredden med exotiska varor och vinsten blir stor. Andelarna i expeditionerna kan som vilken vara som helst sedan köpas och säljas. De kan avyttras då pengakistan börjar tryta eller köpas för vinster gjorda i andra affärer. Men framförallt så är handeln särdeles stor då rykten kommer i sväng. När expeditionen har dragit ut på tiden och någon har hört något om piraträder kan andelarna under vildsint handlande sjunka till en bråkdel av insatsvärdet, för att sedan stiga skyhögt när ett annat skepp anländer som kan meddela att expeditionen angjorde Arno för tre veckor sedan och snart står att vänta i hamn. Allt under hetsiga utrop och intensiva känsloutbrott. Själva handeln med andelar är ett stort folknöje och det finns inget som bereder ankorna vid Wals gata sådan glädje som att sitta inne med unik information om en expedition, sprida ut ryktet om ett skeppsbrott för att sedan genom ombud köpa upp merparten av andelarna. Detta anses inte som omoraliskt utan driftigt och smart. Utöver andelar i handelsexpeditioner kan man även köpa skörden från åkrar innan den är bärgad, rätten att köpa last till ett visst pris från en expedition, nästa års vin och skinnet innan björnen är skjuten. Transaktionerna efter uppgjorda affärer görs sedan genom Huggerska Hansans lokala bank och handelskontor. Här har bankverksamheten kommit att dominera över handeln.

• Segermonumentet

Måste redigeras... Årtalet stämmer troligen inte.

Segermonumentet står i mitten av Mercana och restes till minne av slaget om Mercana år 548 e.O. Det är nu mest berömt för att förrädare som avrättats brukar hängas där i avskräckande syfte. Vare sig förrädaren avrättas efter en regelrätt rättegång eller av en skränande mobb hamnar liket för det mesta här till slut. Eftersom Mercana nästan alltid ligger i krig med någon (just nu är det Addiaska och Kardien) och det kalla kriget med Magilre verkar oändligt, är monumentet sällan tomt.[11]

• Biblioteket

Måste redigeras... Biblioteket ev. flyttas till Yolev?

Biblioteket i Mercana utgör Klomelliens intellektuella centrum, åtminståne för icke-magiker. Det är en stor stenbyggnad som ser ovanlig ut. Den är byggd i flera olika arkitektiska stilar: den nedre delen ser mest ut som en stenborg, medan en högre påbyggnad ser ut att ha byggts i en imiterad klassisk efarisk stil. Mest uppseendeväckande är ett torn i gammaljorisk stil, men med väggar av glas, som höjer sig över byggnaden. Detta något underliga utseende kommer sig av att biblioteket är byggt och påkostat av de rikaste handelshusen i staden. Varje handelshus har under sin storhetstid försökt visa sin mäktighet i påkostade och uppseendeväckande tillbyggnader. Bibliotekets ursprungliga och fortfarande främsta syfte är att samla böcker för att främja handelsrelaterade kunskaper såsom skeppsrederi, geografi och räkenskap. Böckerna får brukas av alla som betalar en biblioteksavgift. En grupp lärda som regelbundet träffas på biblioteket i Mercana kallas Humanisterna. Gruppen har en del kända medlemmar såsom Brior Brådfot och Vidinia Ingarion. [12]

• Unionsalen

Sal byggd för rådsammanträffanden som Klomelliska Unionen gör i Mercana.

• Olemstempel

Guden Olems stora tempel.

Försvar

Idé om stadsmurar: [13]

Dargo

Huvudartikel:Dargo

Militärstad vid gränsen mot Magilre.

Garramil

Huvudartikel:Garramil

Stad invid Maure nära utloppet från Jaggaracksjön. Tillhörde tidigare den numera upplöste stadsstaten Poane men kontrolleras sedan 561 e.O. av Mercana.

Waliton

Huvudartikel:Waliton

Stad ute på Melorghiska öarna styrd av ankor. Allierad med Mercana sedan 300-talet e.O.

Befolkning

Människor

Människorna i Mercana är av jorisk härkomst.

Ankor

Vita ankor från Bactulge var starkt bidragande till Mercanas utveckling till handelscentrum och deras ättlingar frodas nu i staden. Sedan dess har andra ankor från både det övriga Klomellien och andra platser i Ereb anslutit sig till den livskraftiga ankkolonin i Mercana. Ankorna bor huvudsakligen i den del av Mercana som kallas Ankstaden och längs Wals gata.

Dvärgar

[14]

Samhälle

Styre

Handelsrådet

Består av medlemmar från de nio mest betydelsefulla handelshusen i Mercana. Ur Handelsrådet utses årligen två stadsmästare som ordförande och i praktiken är det dessa som styr staden. De övriga sju medlemmarna i rådet intar en mer passiv roll.

Medlemmar

• Haliban Nusemang (Handelshuset Nusemang)
• Otte Cusmar (Handelshuset Cusmar)
• Kornelio Trask (Handelsvägskompaniet)
• Ramrina Knenel (Tofskompaniet)
• Buh Buacka (Buacka-Båtarna) (anka)
• Egman Hogrik (Saltkompaniet) (anka)
• Verik Vriggel (Huset Vriggel)
• Gust Gombastur (Handelshuset Gombastur)
• Dema Amarello (Drylska Druvan)

Idéer:[15], [16]

Stadsmästarna

Två stadsmästare leder i samråd Mercanas Handelsråd. Stadsmästarkontoret styr den dagliga verksamheten i staden.

• Haliban Nusemang

• Otte Cusmar

Lag och rätt

Idéer: [17]

Politik

Ställning i Unionen

Mercana har, med några få förhållandevis korta undantag, alltid varit mäktigast av Klomelliens stadsstater. Mercana är både störst och rikast av De Elva. Nästan alla unionsråd möts i bankettsalen i Mercanas stadsmästarpalats (förutom då de övriga tio städerna möts för att klaga på Mercanas inflytande, vilket händer då och då). Mercanas övertag kommer sig av stadens geografiska läge vid floden Maures utlopp. Maure binder samman Klomellien och har alltid varit den enklaste farleden att transportera gods genom landet. Dessutom har Mercana en stor hamn som är lätt att navigera till och från sjöss. Således kan Mercanas handelshus profitera på och dess stadsmästarkontor beskatta alla Klomelliens exporter.

Mercana är till viss del en smältdegel för Klomelliens olika kulturer. Stadens öppenhet för handel och företagsamhet lockar lycksökande invandrare från hela unionen. Mercana har därför starka släkt- och familjeanknytningar till de flesta av de övriga stadsstaternas mest inflytelserika familjer. För att försvara sin hamn, transportleden längs Maure och nationens gräns i norr anställer staden också soldater och militära förband från hela Klomellien.

Mercanas främsta rival bland grannarna är Addiaska. Som den Klomelliska Unionens yngsta stadsstat har Addiaska minst gemensamt med Mercana både historiskt och kulturellt. Just nu utkämpar de båda stadsstaterna ett krig som kan komma att ändra Klomellien för all framtid. Med hjälp av en strid ström pengar från sitt monopol på jättepärlor och en strategisk pakt med landet Kardien, utmanar Addiaska Mercana både ekonomiskt och militärt. Addiaska och Kardien har märkbart försvagat Mercana genom att gemensamt skära av sjöhandeln söderifrån. Förlorar Mercana detta krig är det möjligt att staden förlorar sin ställning som Klomelliens handelscentrum, och därmed som unionens huvudstad, till Addiaska.

Mercana försöker för närvarande medla i den pågående konflikten mellan Hamur och Triska. Denna konflikt är en nagel i ögat på Mercana som behöver båda dessa stadsstaters stöd i sitt eget krig mot Addiaska.

Mercana och Hamur har bedrivit handel i århundraden och har utarbetat en procedur som fungerar för båda med minsta möjliga kommunikation. Hamur förser Mercana med järnmalm genom att tippa sina malmvagnar över den så kallade Malmstupan - en lodrätt klippa som stupar ner i en grund bergsflod som sedan slingrar sig ut på låglandet. Mercanska klomullpråmar hämtar malmen där och transporterar den norrut för att sälja den vidare. Hamur betalas med diverse förnödenheter samt en hel del lyxprodukter, såsom utländskt vin och vackra smycken.

Detta samarbete har fungerat bra, men avbryts då och då av krav från Hamur på omförhandlingar. Just nu kräver Hamur, som förstås slutat förse Triskas masugnar med järnmalm, försäkringar från Mercana att ingen hamursk järnmalm säljs vidare till Triska.

Triska föder upp krigsklomuller och förser Mercana med klomullburna legosoldater. Staden säljer också unionens bästa utrustning för stridsklomuller, såsom selar, rustningar, specialiserade vapen och förankringsanordningar för att fästa soldatkorgar och torn på klomullernas ryggskal. Sedan Triska gått i krig med Hamur uteblir det järn och den järnmalm de behöver. Triska kräver nu att få köpa järn från Mercana.

Mercana har ett långt stående avtal med orchhövdingen i svartfolksstaden Brikho. Genom detta avtal har Mercana lyckats öppna en handelsled ända till Staden O, vilket är mycket vinstgivande. Brikho tjänar guld och lyxvaror på detta. Mercana i sin tur tjänar inte bara pengar, Brikho fungerar även som Klomelliens buffert mot alla de svartfolksklaner i nordost som så många gånger i historien sökt skövla inte bara Mercana utan hela Klomellien.

Klomelliska relationer

• Addiaska

Mercanas relation till Addiaska...

Diskussion: [18]

Från Addiaska:

Den militära konflikten med Mercana handlar om pengar, pärlor, territorium, religion och absolut kulturkrock, men går egentligen inte på djupet. Den förs i stor omfattning av legohärar. Då lokalbefolkning hålls relativt skadefri och stadsbefolkning knappt drabbas, så skulle en fred kunna slutas mycket snart om bara viljan fanns – konflikten drivs inte av hat.

• Bozsa

• Brikho

• Hamur

Från Hamurer:[19]

Mercana och hamur när en vänlig relation. Mercana hjälpte Hamur in i unionen och har löst logistiken kring malmtransporterna mot gryppas vik. Hamur är inte så naiva att detta skett av ren godhet från Mercanas sida men de har än så länge främst märkt det positiva sidorna av upplägget. Vissa bergslag har dock känt av konkurrensen från ’fria gruvor’ och en del storfamiljers äldste klagar att konungen i Hamur mer lyssnar på gillena och mercanska handelshus än på deras råd.

• Hisskov

Från Hisskoviter:

Hisskov och Mercana har goda relationer men med stor konkurrens mellan handelshusen kring handeln runt Jaggaracksjön. Ankorna i de två stadsstaterna kommer bra överens. Dock tävlas det även här ekonomiskt. En återkommande källa till gruffande är om hur mycket Mercana i egenskap av utsocknes tillåts köpa in sig, samt om hamnavgifter.

• Melorgh

• Nya Arno

Från Dalker i Klomellien:

Relationen mellan Mercana och Nya Arno är komplicerad. Detta följer framförallt av pärlkriget och efterdyningarna av Valios heresi. Mercana angrep ju Nya Arnos pärlfiskare och drev dem från deras områden (innan de själva blev av med dessa i och med Targos Frimans kupp). Därefter blev Nya Arno påtvingade ett kännbart fredsfördrag där handeln togs över av Mercana samt Caddiska handelshus.

• Sanzas

• Triska

Från Triska:

Triskerna anser att Mercanierna är ärelösa krämare utan ett enda hederligt ben i kroppen. Handlarna suger ut de mindre stadsstaterna och ger inte rättvisa priser till råvaruproducenterna enligt triskerna. Mercanas handelshus beteende är kanske den främsta orsaken till att huskarlarna motarbetar etableringen av en köpmannaklass i Triska. Huskarlarna ser att konkurrensen med organiserade handlare kan bli svår även om den är inkomstbringande. De oligarker som förförs av iden om en utvecklad handelsmannaklass blir därför sällan långlivade. Ätten Cudda hamnade i klorna på Mercana efter att Garrika föll. Mellan dessa triskeroligarken och handelshusen i den klomelliska ”huvudstaden” finns ingen kärlek och strider har förekommit vid ett par tillfällen. Ätten Peffomir har bättre relationer med Mercana även om de också anser att priserna är för låga på deras varor. För tillfället låter ätten hyra ut sina huskarlar till Mercana i deras utnötningskrig mot Addiaska (givetvis under vassalen Edläggares flagg så att Cudda inte klagar).

• Yolev

Relationer till andra länder

Som Klomelliens huvudstad är Mercanas förhållanden till yttervärlden desamma som staten Klomelliens. Det finns dock vissa utrikespolitiska relationer där Mercanas situation är speciell.

Magilre

Trots att både Magilre och Mercana härstammar från den joriska kolonisationen har de två folken aldrig kommit överens. Mercanas befolkning utgjordes ursprungligen av, och har under århundradenas lopp hela tiden spätts på med, magiller som fått nog av sina egna makthavare. Magilres anspråk på Klomellien bottnar i att de aldrig slutat se Mercana som en utbrytare ur det rike som de hävdar den jorpagniske kejsaren lämnade i Munzgas sold i med den tredje konfluxen. Magilre skulle gärna ta Mercana med våld, men Trakorien har gjort klart att de inte skulle tolerera något sådant.

Det kalla krig som nu utspelar sig mellan Magilre och Klomellien äger främst rum i Mercana. Magillska spioner skickas till Mercana förklädda som köpmän och legosoldater för att rapportera hem till Magilre. Mercanas stadsvakt är ständigt på jakt efter dessa och upptäcker de någon utlänning som stryker omkring militära installationer eller som verkar för intresserad av hamn eller stadsmur, är det bäst att denne har en mycket bra förklaring.

Det faller självklart mestadels på Mercanas axlar att försvara Klomelliens norra gräns från Magilre. Sju vakttorn står längs gränsen norr om staden; klomullpatruller färdas upp och ner längs Maure och mercanska spioner och rapportörer sänds över gränsen för att ta reda på fiendens planer. Trots detta anordnar magillska ädlingar inte sällan lyckade kavalleriräder långt in i Klomellien. Alla unionsstaterna (förutom Brikho) kritiserade nyligen Mercana för att gränserna inte är bättre bevakade, och för att Mercana inte hämnas de magillerska räderna med omedelbart krig över gränsen. Herr Nusemang svarade att öppet krig med Magilre skulle lamslå all Mercanas (och därmed Klomelliens) handel med utlandet, tyst antydande att det var just en sådan utveckling exempelvis Addiaska gärna skulle se.

Om kontakter med den magilliske staden Moril Dilaz: [20]

Trakorien

Trakorien och Mercana har haft extremt goda relationer. Kejsardömet och den lilla stadsstaten har liknande kynnen. Bådas befolkningar tycker om att festa och är vana vid udda gudar och konstiga grannar. Både Tricilve och Mercana håller ihop trassliga imperier med hjälp av legoknektar och handel. Båda använder sig av list och slughet i diplomati och tycker att utrikespolitikens ändamål nästan alltid helgar medlen. Vänskapen har fördjupats genom en gemensam fiendskap mot Magilre och ett hundraårigt samarbete mot de angrepp bådas flottor ständigt utsätts för av ransardiska pirater.

Vänskapen prövas dock nu av den pågående konflikten mellan Mercana och Addiaska. Trakorien värdesätter en ostörd handel och goda relationer med både Mercana och Addiaska mer än man vill gynna sin favorit. Nyheten att Kardien nu militärt stöder Addiaska kan komma att förändra situationen. Trakorien irriteras av vad man ser som Kardiens arrogans, men handeln med denna nation är mer vinstgivande än handeln med Mercana. Om Trakorien beslutar sig för att stödja Mercana i den här konflikten, kommer det därför troligast att göras i största hemlighet.

Kardien

Kardien är i krig med Mercana. De ser Mercana som orsak till Klomelliens oregerliga och bakåtsträvande vildmarkscivilisation och stöder därför Addiaska i det pågående kriget. De hoppas se ett modernare Klomellien i framtiden med Addiaska som huvudstad, den Lysande Vägens aidniska gren som riksreligion, och Kardien som första handelspartner.

Kardiens ambassadör i Klomellien och Mercana är Mervald Knape.

Zorakin

Zorakin köper salt från Klomellien. [21]

En zorakisk legosoldat vid namn Helmer Molke leder staden Mercanas försvar. [22]

Handel

Mercana är en framgångsrik handelsstad. Varor från hela Klomellien kommer till Mercana för att exporteras till Trakorien, Kardien och Mereld. Mercanska köpmän seglar även runt Faltraxudden ända till Zorakin och Caddo. Från alla dessa länder kommer de åter med varor till alla Klomelliens stadsstater – en handel med god vinstmarginal för Mercana.

Redan för mer än tusen år sedan hoppades det jorpagniska kejsarriket använda Mercana som den hamn där västvärldens alla varor kunde samlas för vidare transport via Kejsarvägen ända till Grivela och den jorpagniska överklassens palats. Den drömmen blev aldrig riktigt sann. Konfluxen kom, kejsaren föll och bergen mellan Mercana och det centrala Jorpagna återerövrades av svartfolk. Ett fåtal karavaner tog sig ändå över bergen genom att betala skyhöga tullar till svartfolksstammarna, men detta var riskfyllt då karavaner ofta försvann trots betalade tullar.

Drömmen om en handelsväg med Erebs inre har dock aldrig slocknat och för att uppnå den slöts för nittio år sedan ett mystiskt avtal med svartfolksamhället i Brikho. Brikhos vättar släpper nu inte bara igenom, utan eskorterar även karavaner till andra sidan Klomellerbergen. I Staden O och Kalklanden kan så mercanska köpmän byta västerländska varor mot mirellisk vildeld, berendiska hantverk och krunska kryddor.

Varubrev

(Se EA-boxen, SL-boken)

Diskussion: [23], [24]

Handelshus

Mercana har många handelshus. Vissa är väldigt gamla, andra helt nya. Många är familjedrivna, medan andra ägs av flera privata investerare. För att registreras som ett handelshus måste en grupp eller en individ bevisa för Stadsmästarkontoret att man äger ett handelsskepp eller tre flodklomuller. Handelshusets överhuvud måste även svära att handelshuset kommer att betala skatt och tullar till Stadsmästarkontoret enligt gällande regler och att man kommer att ta del i Mercanas försvar i händelse av krig.

Var åttionde månad är det val till Handelshusrådet. Innan ett handelshus’ överhuvud får rösta utförs en revision av handelshusets tillgångar. De handelshus som inte har de tillgångar som krävs avregistreras omgående och förlorar sin rösträtt.

Handelsvägskompaniet

Huvudartikel:Handelsvägskompaniet

Handelsvägskompaniet är Mercanas största handelshus. De har monopol på all handel genom Brikho och därmed till Kalklanden och staden O. De är en av de största pengautlånarna och de har den största privata legoarmén i staden. Deras överhuvud, Kornelio Trask, är den mäktigaste enskilda medlemmen Handelsrådet.

Handelsvägskompaniet var, tills för cirka nittio år sedan, bara ytterligare ett av Mercanas många små handelshus. Kompaniet tjänade under många år sitt uppehälle på att sälja kardiska åsnor till halvlängdsmännens gårdar i Sanzas. Vinsten var dock aldrig speciellt god och Sanzabornas efterfrågan mättades ganska snart.

När Kornelios farfars bror, Taimak Trask, tillsammans med endast tre äventyrare år 519 e.O. gav sig iväg österut med två tunnor monturiskt svavel och tre kardiska divrahingstar, köpta på kredit, trodde alla att han blivit galen och att man sett honom för sista gången. Ett halvår senare kom han tillbaka med en stor kista österländskt silver och smycken. Med sig hade han två vättar i full stridsmundering. Då svartfolk sågs som fiender arresterades de omedelbart och en representant från Stadsmästarkontoret tillkallades. Ingen vet vad som sades till denne, men Taimak och de två vättarna togs genast till stadsmästarna för ett långt samtal. Därefter befriades Taimak och vättarna gavs fri lejd tillbaka till Brikho. Tre månader senare anordnade så Taimak och hans familj sin första karavan till staden O genom Brikho. En konkurrerande handelsfamilj försökte också skicka en karavan, men denna försvinner spårlöst.

Hur traskarnas obetydliga kompani lyckades sluta avtal med vättestammen i Brikho är därmed oklart. Hur detta avtal upprätthålls och kvarstår år efter år är också inte klart. Faktum är dock att handeln bringar in mycket rikedom som kommer många till dels, både i Mercana och i resten av Klomellien. De flesta medborgare tycker därför att det är bäst att inte fråga för mycket.

Kornelio Trask är en hemlighetsfull man som håller låg profil trots sitt hus stora betydelse. Involverar sig inte synbart i de andra handelshusens intriger men framstår samtidigt som väl underrättad. Artig på ett formellt sätt och lyssnar innan han själv talar. Dock mycket bestämd i frågor han väljer att involvera sig i. Handelsvägskompaniet tävlar i liten grad med de andra handelshusen i Mercana utan förlitar sig på den egna mycket inkomstbringande handeln med staden O som huset har monopol på. Han erbjuder dock alla andra handelshus möjligheten att få frakta mindre partier av sina varor tillsammans med Handelsvägskompaniets egna karavaner. Mycket diskret, mycket dyrt, men samtidigt mycket inkomstbringande. Drylska Druvan har exempelvis flera gånger gjort detta med mindre partier trakorisk svavel. Enda kriterium är att inga färska matvaror fraktas. Detta sedan ett misöde som varken Handelsvägskompaniet eller Huset Gombastur vill prata om. Kornelio Trask skulle troligen kunna vara Mercanas rikaste person men då han väljer att investera mer av sina förtjänster, betalar sina anställda bättre än många andra och dessutom donerar pengar diverse välgörande ändamål är Otte Cusmar och Haliban Nusemang mer ekonomiskt välstående.

Tofskompaniet

Huvudartikel:Tofskompaniet

Tofskompaniet fick sitt namn och lade grunden till sin förmögenhet genom ett kortvarigt monopol på importen av knätofsar från Ransard. Knätofsmodet var intensivt, men varade inte länge. Man lyckades dock sälja tillräckligt många tofsar för att finansiera ett kredit- och räntesystem som idag är Mercanas mest använda och vinstgivande. Både utlänningar och klomeller från alla elva stadsstater använder Tofskompaniet för att låna pengar och för att sätta sina egna tillgångar i säkert förvar och därigenom tjäna en blygsam ränta. Kompaniets huvudkontor är i Mercana, men man har även kontor i Nya Arno, Tricilve och HOXOH. Legosoldater i Tofskompaniets sold kommer oftast från Trakorien och känns lätt igen på den gula tofs de måste bära från hjälm, hatt eller pannband. Nuvarnade överhuvud för Tofskompaniet är Ramrina Kenell.

Buacka-Båtarna

Huvudartikel:Buacka-Båtarna

Många handelshus i Mercana drivs av vita ankor. De två största heter Buacka-Båtarna och Saltkompaniet. Båda är väl etablerade och säger sig (precis som de flesta vita ankor i Mercana) härstamma från den ankfamilj som startade Mercanas första privata handelshus år 101 e.O. Detta ursprungliga handelshus finns inte längre, men speciellt Buacka-Båtarna och Saltkompaniet säger sig vara dess moderna motsvarighet och förväntar sig en hel del respekt för allt ”de” gjort för staden. Båda organisationerna koncentrerar sig, precis som sina förfäder, på skeppshandel, men båda är även involverade i andra typer av affärer. Båda anställer ofta svarta och bruna ankor som legoknektar – men inte exklusivt och mest för att de ses som billiga, eftersom andra raser inte inser deras fulla värde.

Buacka-Båtarnas skepp seglar mest söderut mot Kardien och Zorakin, men ibland ända till Caddo eller Melukha. Man handlar med alla sorters varor. Buacka-Båtarna har nästan alltid en stor grön fjäder avbildad på sina skepps största segel. Man hyr ofta in privata krigsskepp bemannade av svarta ankor som försvar mot fiendeskepp och sjörövare. Det pågående kriget med Addiaska och Kardien har drabbat Buacka-Båtarna hårt, eftersom all handel med Kardien har upphört. Man väntar dock upprättelse snart om kriget vinns, eftersom de mercanske stadsmästarna stödjer Buacka-Båtanas krav på finansiell ersättning från Addiaska. Buh Buacka är handelshusets överhuvud och sitter som en av medlemmarna i Handelsrådet.

Saltkompaniet

Huvudartikel:Saltkompaniet

Saltkompaniet specialiserar sig på att skeppa klomelliskt salt till hamnar runt om i Ereb. Detta är inget monopol och man handlar även med andra varor, men då mest till Mereld, Trakorien och Jorduashur. Man är väldigt involverade i Mercanas och Klomelliens relationer till Magilre som man ser sig kunna handla med i tider av fred och vars krigsskepp är ett stort hot i tider av oro. Saltkompaniet har anställt en hel klan bruna krigarankor som nu bor i en egen by söder om Mercana. Dessa ankor, specialister på pilbåge, armborst och kortsvärd, har varit i Saltkompaniets sold i en hel generation nu och följer med som eskort på både skepp och klomuller.

Egman Hogrik är överhuvud för Saltkompaniet. Egman är en trevlig anka, ganska disträ men alltid positiv. Han har en osviklig förmåga att tolka den mest elaka eller bitska kommentar under Handelsrådets ofta rätt verbala möten på ett sätt som den väldigt ofta inte är avsedd vara. Egman tycker bra om de flesta. Vad som gett honom en bland Mercanas mäktigaste är dock inte Egmans sociala förmågor. Saltkompaniet har en soldig bas i export av klomellisk salt och import av zorakisk spannmål men de stora förtjänsterna görs på Wals gata. Egman Hogrik har en mycket vass näbb för goda affärer. Få andra handelshus är lika framgångrika när det gäller handeln med andelar i andras expeditioner som Saltkompaniets företrädare är. Egman skulle förmodligen ändå inte överleva länge i Mercanas handelskvarter om det inte vore för två andra personer. Brorsdottern Elvira Hogrik som sköter det praktiska och livvakten Kryssel, klomellisk mästare i ankboxning.

Huset Gombastur

Huvudartikel:Huset Gombastur

Ett stort hus, lett av Gust Gombastur, en abnormt fet man som dock är fullt rörlig (några föremål med mentalistbesvärjelser hjälper till). Har inga direkta specialiteter, men är känd för att ta risker. Själv ser han det inte så, han är bara fascinerad av allt nytt, spännande, udda och lönsamt. Även om han likt de andra har handelsskepp för långfärder till Kard är han mer än de andra handelsfurstarna intresserad av alla delar av Klomellien. Han har rest mycket i Brikho, besökt Melorgh och står på ovanligt god fot med flera triskeroligarker, och har till och med gott rykte bland huskarlarna (då han är både tapper och generös). Till personligheten är han mycket gladlynt och skämtsam, och en ivrig Olemdyrkare. Han är nästan helt likgiltig för mänskligt lidande, men är sällan illvillig och aldrig sadistisk eller hämndlysten (utom när hans status som handelsfurste kräver det). Gust behärskar grunderna i flera språk. Han har brutit ny mark med sina udda orcherdekokter, svagmagiska melorghiska kristaller och triskersoldater. [25]

Huset Cusmar

Huvudartikel:Huset Cusmar

Otte Cusmar har tentakler överallt, från Kardien till Hisskov, Hamur och Sanzas och även inofficiellt i Cvyrdo. Klädsamt fet och skallig envisas han med att gå på sina egna ben på stadens gator och hälsa på vanligt folk. Han har alltid ett skämt eller en förolämpning på läpparna, och är ganska populär i Mercana, och någorlunda tolererad därutanför. Stadens främste man, en ställning som han avundsjukt bevakar. Gillar pälsverk och bär ständigt nya trekantiga hattar. Otte bär alltid skyddande magiska föremål, och åtföljs av en personlig magiker och stridsmästare (det gör även de andra medlemmarna av Rådet, fast i varierande grad). Han är en hedonist med god självkontroll och en försiktig spelare. Otte dricker utan att bli redlöst berusad och håller sig med älskarinnor utan att skylta med dem. Han är en mångsysslare som inte drar sig för småskumma affärer, såsom att sälja utblandat spannmål, eller att utnyttja melorghiers beroendeställning eller att fiffla in varor utan att betala tullar. Otte Cusmar är en typisk mercansk skitstövel, men inget monster. Han trampar på de som ligger ner, men bara en gång. En smart man skaffar sig inte fiender i onödan. [26]

Huset Nusemang

Huvudartikel:Huset Nusemang

Haliban Nusemang var en gång fet, men nu hänger huden i veck längs hans bleka kinder. Cusmars ständige rival, och en fullständigt hänsynslös man. Alla källor till pengar är bra källor, och att hämnas för gamla oförrätter är för honom meningen med livet. Hatisk, sadistisk och extremt misstänksam. Han och Cusmar bevakar ständigt varandra och deras investeringar matchar ofta varandra. Nusemang lämnar sällan Mercana. Han klär sig i lila sidensjok och turban, och åker oftast bärstol. Medan Cusmar ger klantiga medarbetare en käftsmäll och en förolämpning har Haliban för vana att låta prygla dem grundligt. Hans brottsliga företag utgör en ständig risk för hela hans hus, men för närvarande är alla dess medlemmar utom de allra yngsta för hunsade för att våga försöka göra sig av med honom. Bland Nusemangs många brott kan nämnas vapenförsäljning till Addiaska under Musselkriget, utlämnandet av flyktingar från Magilre till Cvyrdo, personliga mord på prostituerade som skymfat honom, sabotage av sanziska skördar och mord på affärsrivaler (via lejda lönnmördare). Nusemang håller sig med sexslavar och ändlösa säkerhetsåtgärder runt sin person. Djupt hatad även i Mercana är han dock sannolikt Klomelliens rikaste man (om man undantar magikerna i Portalakademin och liknande udda personer). Äter aldrig offentligt. [27]

Huset Vriggel

Huvudartikel:Huset Vriggel

Ett av de mindre husen, lett av den råttliknande och oljige Vriggel. Inga specialiteter. [28]

Drylska Druvan

Huvudartikel:Drylska Druvan

Klomelliens främsta vinimportör. Leds av Dema Amarello.

Övriga handelshus

• Mungott – drivs av halvlängdsmän, utmärka kontakter med Sanzas, handlar med bla Saphyna
• Västervägen – handlar huvudsakligen med Pandarealia och Trakorien
• Huset Rogel – specialiserad sig på dvärgisk finmekaniskt smide från Hamur
• Huset Bogelbrack – handlar i Kopparhavet, har även kontakter i Magilre
• Huset Ansha – handlar främst med Monturerna och Bactulge

Ekonomi

Saltbrott ute på Ishnaslätten. [29]

Militärmakt

Legosoldater utgör grunden för Mercanas försvar. Dessa hyrs för både tjänstgöring till havs, till lands och till att patrullera Maure. Stadsstaten har gott om guld att hyra knektar för men handelshusen vill inte slösa pengar i fredstid eller på konflikter som inte gynnar deras egna särintressen. Därför händer det att enskilda handelshus ibland finansiera egna styrkor i Mercanas namn. Det sker dock att dessa inte handlar i stadsstatens intressen utan enbart det aktuella handelshusets. Mercana har idag några av Klomelliens största klomuller vilka främst används för handel men stridstränade exemplar finns det gott om. Mercanas stora problem är att man verkar åt flera riktningar samtidigt. Stadsstaten ämnar kunna skydda nordgränsen mot Magilre till lands, dominera flodtrafiken på Maure och på samma stund vara en kraft i Gryppas vik. Det är även så att det är långt ifrån enkelt att omfördela styrkorna vid händelse av konflikt. Havsskeppen går inte att att använda längs Maure. Sötvattensklomuller blir sjuka och stingsliga efter långa vistelser i saltvatten och Havsklomullerna drabbas lätt av svampinfektioner och liknande i sötvattnet. Så trots att Addiaska numerärt är märkbart mindre än Mercana (även med stöd från Kardiska adelsmän) kan Mercana inte koncentrera sina styrkor och utnyttja dem fullt ut. [30]

Befälhavare för Mercanas försvar är den zorakiske legosoldaten Greve Helmer af Molke.

Om en stadsvakt i Mercana stad: [31]

Religion

Olem

Huvudartikel:Olem

Mercanas största religion är dyrkan av Olem den Late. Olemismen existerar, så vitt man vet och trots försök till spridning, endast i Mercana, förutom en mindre missionerande församling i Melorgh. Det sägs att Olem först dyrkades i Trakorien som en fruktbarhetsgud, men om detta är sant verkar denna gren nu helt dött ut.

Olem avbildas vanligen som en man av obestämd ålder med kulmage, överlägsen och blaserad uppsyn och slapp kroppshållning. Han är ofta klädd i en röd sidentalar, ett plagg populärt bland magillriska adelsmän vid bordellbesök.

Enligt denna lära skapades världen av den uttråkade guden Olem, för att skänka förströelse och muntration i gudalivets tröstlösa evighet. Men då han skapat världen fann han den bullrig och enformig. Högfärdiga människor klagade och gnällde, allvarsamma präster läste långa entoniga böner och kvinnorna dolde sina former (Olems präster finner ingen motsättning i att deras allseende gud ändå älskar lättklädda kvinnor). Överallt sågs buttra och missnöjda ansikten. Och Olem såg att det var trist. Olem sträckte ut sin hand för att krossa världen, för att få lite lugn och för att ta sig en eftermiddagslur (återigen, olemiterna finner det inte konstigt att deras gud, som skapat Alltet, då och då tar sig en tupplur). Då fick han se en narr som hoppade runt och spelade på sin luta. Narren gjorde kullerbyttor och räckte ut tungan åt de högfärdiga människorna. Och Olem, förvånad och road, drog tillbaka sin hand, lutade sig tillbaka, och sade: ”Jag låter världen leva – en liten stund till.” Och så länge det finns någonting roligt, någonting förvånande, någonting vackert och upphetsande i världen, så länge skall världen bestå. Därför bör alla människor roa sig själva och varandra, på det att Olem inte må tröttna.

Mercanas inbyggare tar denna plikt på dödligt allvar. Det är svårt att skilja på när de roar sin gud och när de roar sig själva, men de gör inte denna åtskillnad, ty Olem älskar ljudet av andras skratt.

Prästerskap

Olems prästerskap blandar värdighet med det löjeväckande. Det ansvarsfulla i att dagligen rädda världen från undergång ses samtidigt som något som tacksamt kan göras narr av: ”Värdighet är viktigt, ty det är alltid roligt att göra narr av det uppblåsta.” Prästerna tillbringar sina dagar med att träna sig i olika uppmuntrande konster. De predikar om Olems godhet och ser till att ”Skämtet Inte Går Förlorat” – en princip som i stort går ut på att underhållning och glam inte urartar i tråkigheter. Religionen styrs av översteprästen, Bop.

En annan typisk prästerlig aktivitet är målandet av Olems öron, ögon, händer, näsa och mun, på olika platser både här och där. Detta utförs var gång en präst finner något som Olem skulle tycka intressant eller njutbart. En näsa målas till exempel ofta på ett väldoftande bakeris väggar, och varje gång riarken skurar bort det, målas ett öra tillbaka nära körens plats i Lysande Vägens soltempel.

Templet

I Mercanas hjärta, det vill säga inte bland de rikas väldiga villor, utan nära handelshusen och de larmande tavernorna, höjer sig Olem den Lates gyllene kupol och tempel.

Olems tempel är runt och höjer sig från mitten av en stenlagd amfiteater. Denna amfiteater är med hjälp av avskiljande väggar uppdelad i fem lika stora sektioner, inte olikt en uppskuren tårta. Framför varje sektion sitter eller ligger en staty av Olem på en avsats en bit upp på tempelväggen. Vid foten av Olems olika statyer utspelar sig uppträden av skiftande slag, från sånger och dans till gladiatorbataljer. Denna underhållning kan avnjutas dygnet runt av både troende och andra, sittande på amfiteaterns olika avsatser.

Templets kupol är helgat till självspäkning. Detta kan tyckas motsägelsefullt men är det sätt på vilket prästeskapet ger uttryck åt sin egen oro över världens framtid och sitt eget tvivel. Prästerna gisslar sig och ber Olem om nåd och förlåtelse för att de är så grå och dystra. De hoppas att om Olem inte gillar själspäkning kan han alltid titta bort, då det endast utförs på denna enda plats. Denna sida av religionen gör varken Olem eller människorna glada, så talas aldrig om offentligt.

Templets berömda källarvalv kan däremot besökas av allmänheten för priset av några guldmynt. I en starkt upplyst kammare, med musik och exotiska dofter i luften, tillfredställs alla köttsliga lustar. Olemiternas hämningar på detta område är klart mindre än i övriga Ereb och i detta källarvalv försvinner de helt.

Kultur

Kalender och högtider

• Karnevalen i Mercana