Marukand

Från Ereb Altor
Hoppa till: navigering, sök
Huvudartikel: Handelsalliansen

Provinsfakta

Invånare: 350 000
Huvudsäte: Marukand (40 000)
Huvudnäring: Varierat


Det kulturella, ekonomiska och politiska centrat i Handelsalliansen är utan tvekan dess huvudstad Marukand, grundad på ruinerna av den forna tronhövdingens borg. Marukand är en magnifik stad vid Kandarasjöns stränder; en pärla i fjärran östern, med lökkupoler, förgyllda torntak, tempelspiror och gnistrande palats byggda i en mängd olika stilar. När barbarer och nomader från Akrogal hör talas om "Österns städer" är det ofta bilder av Marukand som målas upp.

I stadens mittersta torg ligger senatens byggnad, det stora Kopitemplet och en mängd andra administrativa byggnader och palats. Här, i de takförsedda handelshallarna, byter även alviska, tandakajiska och kanthiska varor ägare för vidareskeppning västerut till okända kontinenter.

Utanför Marukand ligger ett böljande jordbrukslandskap där slavrancher, vingårdar och boskapsfält breder ut sig bland småbyar och vackra köpmannapalats. Landsbygden och gränsen mot Takloobi patrulleras sedan länge av diktatorns elitgarde, vilket i dagsläget gör provinsen Marukand väldigt säker att färdas igenom om man inte har något otalt med statsmakten. Enbart längst västerut finns det en liten risk att stöta på vargillrar och annat otyg. Den långvariga säkerheten (kallad "den stora freden") har skapat nästan som en bubbla på den marukandiska landsbygden och många köpmannafamiljer är helt omedvetna om slavupproren norrut och de plundrande nomadförbanden strax utanför gränserna.

Marukand

Huvudstaden domineras av åtta handelsfamiljer, varav de tre mäktigaste är huset Bonira (arkitektur, skeppsbyggare, smaragdhandel), Marrukah (vin, spannmål) och Zlotác (vapen, utposter i Kamsun). Ätten Zlotác var under 300-500-talet den dominerande ätten i Alliansen och har lyckats tillsätta inte mindre än fem diktatorer under sin storhetstid. Den nuvarande diktatorn härstammar dock från ätten Bonira och det råder inga tvivel om att detta handelshus favoriserats ordentligt efter diktatorns trontillträde, och sedan 500-talets slut tagit över posten som den mäktigaste familjen i Handelsalliansen. Makten har dock en baksida: det går rykten om Boniras påkostade fester, innehållande sadistiska inslag med unga kvinnor och tunga droger. Huset Zlotác har även öppet kritiserat Boniras användande av tortyr och lönnmord mot andra familjer som vägrar foga sig efter deras vilja.

Marukand är i dagsläget en väldigt farlig stad, speciellt om man vill ta sig in i det pågående maktspelet.

Kandaras brödraskap

En rest från Eledains forntida brödraskap är Kandaras munkar, stationerade i en 800 år gammal klosterbyggnad i utkanterna av huvudstaden. Munkarna bär på uråldriga hemligheter och har ett mytomspunnet bibliotek dit endast Kandaras brödraskap äger tillträde. Idag finns det cirka 40 medlemmar i sällskapet.

Kunskapsakademin

Grundad år 333 e.O, står idag Marukands kunskapsakademi som en pelare av vetenskap och skolning i Handelsalliansen. Akademin har cirka 300 medlemmar, varav ett antal alver, och styrs av "kunskapsrådet" bestående av de 20 klokaste männen i akademin. Den nuvarande ledaren heter Aarak Zorek och har suttit på posten i över 25 år.

Kunskapsakademin har även en magisk filial, kallad "Vävarorden", vilken består av ett 30-tal magiker. Det är enbart via vävarorden man kan bli rekryterad till flottan och få äran att kontrollera de stora skeppen. Dessa "Vindvävare" är högt aktade (och fruktade) medlemmar i Marukands överklass.

Akademins världsliga del är ingen öppen skola utan istället en samling lärda personer som tar upp lärlingar. Att hitta en patron i kunskapsakademin garanterar nästan att ynglingen får den bästa möjliga utbildningen i Alliansen, undantaget den högt uppskattade Káldakskolan utanför Marukand.

Kunskapsakademins bibliotek är enormt, med cirka 7000 böcker och 10 000 skriftrullar samlade i ett fem våningar högt torn inne på akademiområdet. Här finns mycket av österns historia och kunskaper samlade.

Högstaden

Den mest fascinerande och exotiska stadsdelen i Marukand måste vara Högstaden, belägen på en av stadens högsta kullar intill den norra hamnen. Högstaden bebos av Alliansens största grupp av alver från kungariket Vahla och denna alvskara har haft stort kulturellt inflytande över Alliansen de senaste seklerna.

Vackra, ståtliga hus byggda av trä- och sten, kantade av små, fontänbefattade torg, bryts upp av mindre grönområden och öppna tempel översållade med växtlighet och mystiska statyer. Högstaden är verkligen en exotisk plats, även för den vittbereste handelsmannen.

Taróka

Mitt ute på de bördiga slättmarkerna i provinsen Marukand ligger staden Taróka, omgiven av skyddande klippor och tillräckligt befäst för att hålla en enorm landsarmé utanför murarna under mycket lång tid. Det var här inne i "klippstaden" den siste fursten av Marukand förskansade sig innan furstendömets fall på 200-talet e.O. Precis som med Eiskander svalt man ut försvararna och i Tarókas fall dräptes fursten när han och hans lojala krigare gjorde en sista lönlös stormning ut mot den överlägsna fienden.

Idag har Taróka cirka 2000 invånare. Staden är ett naturligt stopp på karavanvägen genom Alliansens provinser och många skickliga vagnsmakare, hästskötare och lädermakare har etablerat sig i Taróka av just den anledningen. Bosättningen är också den mest befästa i hela Alliansen, tillsammans med Eiskander, och ett stort antal trupper brukar vara stationerade omkring Tarókas nybyggda borg i norra delen av klippmassivet.

Staden är också en nod för alla äventyrare och legosoldater som söker vaktarbeten och andra typer av uppdrag från handelsherrarna.

Heraköarna

Cirka sex mil utanför Marukand ligger en ögrupp kallad Heraköarna, en gång i urtiden uppkastade ovan havets yta i ett massivt vulkanutbrott vars stoff föll ända borta i Ereb. Under åtskilliga tusentals år har vulkanstenen översållats med jord och växtlighet, vilken nu döljer öarnas ursprung för blotta ögat. Det är först när man gräver brunnar, bygger källarutrymmen eller försöker anlägga gruvdrift som man stöter på den svarta porösa stenen från vulkanens tid.

Uppdrivna av den näringsrika vulkanjorden står terrassodlingar och välmående vingårdar samlade runt kusterna och uppför dalgångarna. I de östra områdena ligger även Herakand (1500 invånare), öarnas lilla utskeppningshamn och enda stadsbebyggelse. Staden är en smältdegel av olika kulturer och åtnjuter ett visst självstyre från senaten i Merukand. En del av detta har dock inskränkts de senaste åren då den lilla staden blivit en naturlig omlastningsplats för Alliansens flotta i och med Kanthkriget och det idag spända läget med länderna i öster.

Tempelstaden Káldak

Káldak äger stadsprivilegier trots att invånarantalet ligger på mindre än 400 personer. Staden styrs uteslutande av Kopikyrkans prästerskap som också sköter om Káldaktemplet, ett stort hospital och en skola för ädla ynglingar. "Att vandra till Káldak" är en avgörande tid i livet för många unga rikemanssöner och döttrar. Skolan är omtalad för att ha mönstrat flera betydelsefulla personer, men berättelserna om skandaler och våldsamma ynglingsupptåg brukar vara mer intressant att nämna när Káldakskolan kommer på tal.

Sirak

Betydelsefull stad i Marukand med cirka 3500 invånare. Sirak är ett centrum för boskapsskötsel och håller varje år vid höstdagjämningen den största boskapsmarknaden i Handelsalliansen. Här säljs även hästar, stridshundar och andra typer av djur. Stadens tavernor besöks frekvent av elever från Káldak.

Purgisár

Purgisár, (av "Purgis: sista och ár: stad") har länge vaktat den massiva Tondekbron som löper över Ritharafloden och leder vägarna vidare in i Takloobi. Vägen slutar vid den lilla stadstaten Tulu och var en gång i tiden en viktig handelsled. De senaste trehundra åren har dess betydelse stadigt minskat och Purgisár är idag en eftersatt liten by som lever på att fiska i floden och bedriva småodlingar inne i den kuperade skogen.