Mörknaskogen

Längst ned i öst på Ljusnahalvön ligger Mörknaskogen. Mörknaskogen upptar ungefär en tredjedel av halvön och brukar inte egentligen räknas till Ljusna. Mörkna var en gång i tiden en del av Karrlochträsken i söder, men har under flera hundra år av landhöjning blivit torrare. Torrare är dock en beskrivning man inte skall förvillas av, skogen är nämligen fortfarande mycket vattensjuk och sank. Träden i skogen är av varierande storlek men alla tycks vrida sig uppåt med knotiga grenar och täta kronor vars blad tillåter så lite sol som möjligt att sprida sig ner till de växter som lever på marken. Rötterna försöker breda ut sig så mycket som möjligt men måste samtidigt hålla sig ovanför den sumpiga marken för att inte ruttna. Bland skogen faror finns alltid en överhängande chans att gå ned sig i kvicksand eller springa ut i ett kärr. I Mörknaskogens nordliga delar där marken är sandig och sumpig, men ändå torrare än det kärr som skogens sydligare delar växer i, domineras växtligheten av mörk mangrovegran. Skogen bebos av djur och växter som är direkt farliga och ovänliga mot främlingar. Illusionsträd, stryparrankor och spindelrankor är några av de farliga växter som återfinns här. Om växtlivet är farlig är djurlivet än mer hotfullt. Svarta lodjur med röda ögon tillhör de farligare av rovdjuren liksom vildhundar och mörknademoner. I Mörkna lever även mörkeralver som inte är direkt pigga på att ta emot besökare. De är direkt fientliga mot andra alver och kentaurer men kan visa likgiltighet mot människor och andra folkslag. I söder lever stammar av reptilmän. Den som vandrar in här kan räkna med att bli inbjuden till middag, han själv står som huvudrätt.