"Akrogalisk tideräkning" och "Kihzâr-Khôn": Skillnader mellan sidorna

Från Ereb altor
(Skillnad mellan sidor)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
[[Kategori:Tideräkning]]
[[kategori:Dvärgar]]
[[category:Akrogal]]
[[kategori:Dvärgriken]]
I Akrogals länder räknar astronomerna med ett år på 364 dygn.<ref>Detta har i Ereb gett upphov till uttrycket "''Lika länge som ett akrogalisk år''" om något som tar ovanligt lång tid.</ref> Varför det har sig så är förlorat i historien men i [[Furgia]] kan praktiken spåras tillbaka till tiden för den [[Margyler|margyliska]] ockupationen på 1200-800 f.O. Den i Ereb vanliga [[Arcivaliska tideräkningen]] utgår från ett år på 360 dygn. Året är indelat i 12 månader om 30 dygn vilket gör att månaderna förflyttar sig bakåt i förhållande till kalenderåret med fyra dygn pr år. För att komma ikapp denna olägenhet läggs en extramånad på 28 dygn till vart sjunde år. De tolv vanliga månaderna har olika namn i de akrogaliska länderna men extramånaden kallas alltid för [[Mörkmånaden]]. Månen, [[Lûnia|Lahunia]], har alltid varit central i Akrogal och som över hela Altor är hon med sina regelbundna faser den vanligaste tidsangivaren förutom solen.<ref>Många folk, varav kalmurrierna är de mest kända, kastar bara ett blick upp på ''Damen i Himlen'' och avgör tidpunkten utifrån hennes höjd och blundning.</ref> För att lättare kunna hålla reda på datumen som, med ett år på 364 dygn, bara stämmer överens med månfaserna vart sjunde år, konstruerade astronomerna ett enkelt redskap till sin hjälp - ''den furgiska månskivan''.
[[kategori:Nargur]]
=Kalendrar=
==Furgia==
{{huvudartikel| Furgiska kalendern}}
Furgia har en mycket lång tradition av tidmätning och avancerad astronologi. Ursprunget i [[Golwyndakulturen]] där Altors kanske främsta sjärnskådare tolkade tiden är fortfarande tydligt hos furgierna. Tyvär förstördes mycket av kunskapen under margylernas ockupation 1200-800 f.O., det onda folket från Yndar ville ensamma behärska himlakropparnas rörelser. Den nu använda furgiska kalendern, och nästan all akrogalisk tideräkning, baserar sig på rekonstruktioner gjorda av den även i Ereb kände [[Dykos Barrha]]. Denne lärde man samlade alla skrifter som kunde hittas från den gamla högkulturen och efter ett liv av studier lade han 612 f.O. fram [[Môgifkós Ishpós]] där han bland mycket annat redogjorde för sina teorier om tiden. Dagens lärde är dock inte alla säkra på att den store Barrha tolkade golwyndiernas tapta kunskap rätt ...men detta är inget det talas om utanför observatoriernas bakrum.
{{ citat |'''''Furgisk månskiva'''''
----
Detta är tre små skivor, oftast i sten men även i trä och metall, liggande på varandra och med markeringar längs kanterna. Den understa skivan är störst och har trettio markeringar, som representerar Lahunias faser genom månaden. Ovanpå denna ligger den andra lite mindra skivan och den har tjugoåtta markeringar, som representerar dygnen extramånaden har. Överst ligger den minsta av skivorna (på äldre exemplar är den lite sidoställd.<ref>Dessa oftast mycket gamla skivor har ibland också ett eller två extra hål där det kan synas som om ytterliga skivor har varit fästa. Vad dessa kan ha haft för funktion är okänd för de lärde.</ref>) och den markerar sjuårscykeln som avgör när extramånaden skal läggas till. För varje dag skivan med 30 markeringar flyttas ett steg ges en ny kombination på skivan med 28 markeringar, som igen flyttar skivan med 7 markeringar. Redskapet är mycket enkelt och dagens astronomer använder det sällan då de tycker sig ha hittat mer avancerade sätt att avgöra tiden. Det tillverkas dock som vackert prydnadsföremål och finns som ett statussymbol i många furgiska adelshem och i väl ansedda observatorier. Den furgiska månskivan används även av spåkonstnärerna som har funnit att den är ett användbart redskap till till att ställa vissa typer horoskop.|}}


===Barrhasisk elementcykel===
Dvärgrike under [[Nidabergen]].


Följande cykel om 28 år gjordes av Dykos Barrha för att visa hur elementen förhåller sig till sjuårscykeln ("irokobrex hushmisj boo" på okänt språk?) Magiske experiment Barrha fick utförd avslöjade att i Furgia uppenbarar sig en typ av elementärer i skepnaden av olika djur enligt ett återkommande mönster. Spåkonstnärena omtalar den som "Barrhasisk elementcykel". Markeringarna visar vilka år som aprikosmånaden om 28 dagar läggs till året.
=Historia=


{{ citat|1 - Indrik - Eld
''Från Nargurs historia, kommer redigeras...''
<br>
2 - Stäpplama - Jord
<br>
3 - Häst - Vatten
<br>
4 - Trana - Luft
<br>
5 - Enhornsbuffel - Eld


----
;Ca 100 e.O.
:Dvärgarna i Nidabergen har efter gemensamma beslut under lång tid prospekterat nya delar av berget. Deras mål är att samla sina bosättningar och sin styrka i ett stort rike.


6 - Hippogrif - Jord
;103 e.O.
<br>
:Dvärgriket Kihzâr-Khôn utropas.
7 - Vargiller - Vatten
<br>
8 - Indrik - Luft
<br>
9 - Stäpplama - Eld
<br>
10 - Häst - Jord
<br>
11 - Trana - Vatten
<br>
12 - Enhornsbuffel - Luft


----
;117 e.O.
:Dvärgarna öppnar en port upp mot Nargurs skogar norr om Nidabergen. De erbjuder nargurerna järn i byte mot trävirke och sådana livsmedel skogsfolken kan erbjuda. Nargurerna får nu möjligheten att med nya bättre vapen fördriva svartbloden från sina marker.


13 - Hippogrif - Eld
;128 e.O.
<br>
:Den sista stora svartblodsbosättningen i södra Nargur intas av nargurerna. Svartbloden flyr mot skogarna i norr och det barbiska höglandet.
14 - Vargiller - Jord
<br>
15 - Indrik - Vatten
<br>
16 - Stäpplama - Luft
<br>
17 - Häst - Eld
<br>
18 - Trana - Jord
<br>
19 - Enhornsbuffel - Vatten


----
;177 e.O.
:I Nidapasset öppnar dvärgarna ytterligare en port. Den narguriska stam som sedan urminnes tider vakar over passet och bebor området söder om bergen, ovaterna, erbjuds nu även de att handla med dvärgarna. Det är ett numera erkänt faktum att detta inte var huvudskälet till den nya porten.


20 - Hippogrif - Luft
;189 e.O.
<br>
:Berendier som hört talas om handeln uppe i Nidabergen tar sig upp Leipterfloden till Sjölandet och Nidapasset. Deras gamla förbund med alverna i Landori tillåter dem att passera alvskogarna. Handel med Nargur är det officiella skälet men snart utvecklas goda kontakter även med dvärgarna i "Kvisur Kan" (Kihzâr-Khôn).
21 - Vargiller - Eld
<br>
22 - Indrik - Jord
<br>
23 - Stäpplama - Vatten - '''610 eO'''
<br>
24 - Häst - Luft
<br>
25 - Trana - Eld
<br>
26 - Enhornsbuffel -Jord


----
;212 e.O.
:Söder om Nidapasset har berendierna byggt upp en liten koloni kallat Torshem. Ovaterstammen gillar inte kolonisterna som trängt in i deras Sjöland och attackerar bosättningen Torsborg. Dvärgarna vill inte att handeln med vare sig nargurer eller berendier skal rubbas och tvingar med skicklig diplomati fram ett fredsavtal.


27 - Hippogrif - Vatten
;243 e.O.
<br>
:Palinoriska missionärer kommer over slättlanden till Trasimo. Här hittar de splittrade narguriska stammar och små klaner, hårt trängda av svartfolk och större stammar från längre in i skogarna. Kasaler börjar byggas, Odos och Palins budskap sprider sig, och handlare i missionärernas fotspår byter varor med nargurena. I skydd av bistra ordensriddare växer små samhällen upp kring kasalerna, inte olika de som vuxit upp kring Torsborg i Sjölandet. De narguriska nybyggarna kallas ”brotar”.
28 - Vargiller - Luft|}}


==Stäppnomaderna==
;269 e.O.
:Svartbloden i "Dödbjörnklanen" och "De snabba bettens stam" attackerar palinorernas kasalbyar i Trasimo. Palinorerna och nargurerna i området lyckas efter vart driva dem tillbaka men skogarna i sydöst upp mot Nidabergen förloras till svartbloden. De sista små klanerna som återstår av den forna trasimerstammen förintas.


'''Månadsnamn med ursprung i nomadkulturerna ute på Akrogals stäpper'''
;310 e.O.
:I Trasimo har overkasalherre Lakadon ab Kolanoff samlat stora delar av de narguriska brotarna under sitt kommando. Han har förberett dem for det heliga soltåg som snart skal avgå från Palinor. När ghaerîten kallar går en stor styrka västerut för att ansluta sig till ordensstatens härstyrkor. Soltåget når dock inga framgångar och palinorerna slås tillbaka med stora förluster. Få nargurer återvänder till Trasimo.


"månen när vargillern river de nyfödda fölen"
;335 e.O.
:En allians bildas mellan barbier och det mäktiga Aghargaförbundet från Nargurs norra delar. De har länge varit avundsjuka på stammarna kring Trasimo och Torshem, som genom handel med södern blivit starka och kunnat hålla svartfolken borta från sina marker. En stor härstyrka tar sig söderut genom skogarna mot Nidapasset. Barbierna går härifrån västerut mot Trasimo medans Förbundet korsar bergen in i Torshem. I Sjölandet drivs ovaterna bakåt mot jorernas stad Torsborg och här möter de tillsammans invasionshären. Förbundet belägrar staden och härjar både ovaternas brotebyar och torshembornas gårdar. Ovana vid belägringskonst står krigarna från norr dock snart i villreda, och när dvärgarna i Kihzâr-Khôn hotar falla dem i ryggen och spärra passet, drar de sig tillbaka över bergen.


"månen man gömmer sig i tälten och sörplar ur griffens ägg"
;336 e.O.
:På den frusna Irhusfloden söder om Elbisiska högåsbergen står ett mäktigt slag mellan barbier och S:t Palins riddare. Palinorerna krossas men höglandsnomaderna lider stora förluster och tvingas dra sig tillbaka. Civilisationen i Trasimo faller samman, brotebyar och kasaler läggs öde.


"blåpälsade slätträvens månad"
:En indirekt följd av dessa tragiska skeenden är att dvärgarna i Nidabergen blir medvetna om det hästridande folket i norr och börjar spekulera på att öppna handel även här.


"kroknäbbade slagugglans månad"
;342 e.O.
:Dvärgarna i Nidabergen börjar handla med norra Nargur. Ett "dohr", ett dvärgatorn placerad ovan mark, byggs där Ylghyrofloden forsar ner i Aghargafloden (Timmerstaden kommer senare att anläggas på denna plats). Kontakter med Barbia etableras också men denna hålls hemlig för stammarna i södra Nargur som minns kriget några år tidigare. Med Agharga-sahg, det mäktiga Aghargaförbundet vill dvärgarna dock inte handla med, det vore att riskera förhållandet till berendierna i Torshem som Förbundet attackerade vid kriget. Dvärgatornet får namnet Môethazadôr (gry. Athmôhz-Dohr)


"månen vars ljus speglar sig i nyslipade sablar"
;350 e.O.
:Dvärgarna hittar mithril i uppe bland bergen på Barbias högland. De har under en prospekteringsexpedition med kejsarens tillstånd kommit över och utforskat en stad som tillhört de utdöda norddvärgarna i Ehed-Gîhn. Dvärgarna etablerar en liten gruvkoloni i staden och börjar i hemlighet föra ut den ädla metallen dolt i sina övriga handelsvaror från Barbia.


"syrsan och låglandstigerns månad"
;357 e.O.
:Kolonin i det återupptäckta Ehed-Gîhn attackeras av en invandrande koloni gartover/gartovidler (nar. kingelmyrd - spindelinsektoider) och dvärgarna flyr söderut. De för med sig en stor last mithril men når aldrig sina hem i Nidabergen utan forsvinner på vägen. Dvärgarna i Nidabergen misstänker att barbierna står bakom och kontakterna mellan folken avbryts.


"månen när tusen hästar springer över ängarna" 
;363 e.O.
:I nordvästra Nargur vaknar draken Mene Dihz och hon har magvärk. Efter att ha ätit upp flera av drakkulterna kring nästet känns det bättre och en tid av ordentligt offrande och dyrkan kan inledas. Ett samlat prästerskap skapas med hondrakens onda välvilja.


"månen som täckte solen och gör dag till natt"
;367 e.O.
:Mene Dihz somnar från det hela och det nya prästerskapet står rådvilla. De omkringboende klanerna gör uppror och fördriver kultisterna.


"månen när sköldpaddan kommer upp ur vattnet och vilar i sanden"
;423-425 e.O.
:Den kardiske kartografen Ivideron Slaghöök följer i kentauren Herikolla Glurestips fotspår och tränger in i Nargurs skogar västerifrån.


"slempukens månad"
;470-talet e.O.
:Handlare från Erebos och Jorpagna etablerar kontakter med nargurer i Trasimotrakten. Sedan palinorerna fördrevs hundrafemtio år tidigare har få icke-nargurer sökt sig hit.


==Kalmurri==
;487-488 e.O.
{{huvudartikel| Kalmurriska kalendern}}
:Stora delar av Nargurs svartblod enas under en grupp storvuxna resar från de sydvästra sluttningarna av Cer-bergen. De går genom Nidapasset och in i Torshem.


==Krun==
{{huvudartikel| Krunska kalendern}}
Trots landets belägenhet i Ereb räknas Krun tillhöra den akrogaliska tideräkningstraditionen.


==Nidland==
=Geografi=
{{huvudartikel| Nidländska kalendern}}
Trots landets belägenhet i Ereb räknas Nidland tillhöra den akrogaliska tideräkningstraditionen.


----
=Politik=


'''Noter'''
=Kultur=
<references />

Versionen från 14 juni 2009 kl. 09.36


Dvärgrike under Nidabergen.

Historia

Från Nargurs historia, kommer redigeras...

Ca 100 e.O.
Dvärgarna i Nidabergen har efter gemensamma beslut under lång tid prospekterat nya delar av berget. Deras mål är att samla sina bosättningar och sin styrka i ett stort rike.
103 e.O.
Dvärgriket Kihzâr-Khôn utropas.
117 e.O.
Dvärgarna öppnar en port upp mot Nargurs skogar norr om Nidabergen. De erbjuder nargurerna järn i byte mot trävirke och sådana livsmedel skogsfolken kan erbjuda. Nargurerna får nu möjligheten att med nya bättre vapen fördriva svartbloden från sina marker.
128 e.O.
Den sista stora svartblodsbosättningen i södra Nargur intas av nargurerna. Svartbloden flyr mot skogarna i norr och det barbiska höglandet.
177 e.O.
I Nidapasset öppnar dvärgarna ytterligare en port. Den narguriska stam som sedan urminnes tider vakar over passet och bebor området söder om bergen, ovaterna, erbjuds nu även de att handla med dvärgarna. Det är ett numera erkänt faktum att detta inte var huvudskälet till den nya porten.
189 e.O.
Berendier som hört talas om handeln uppe i Nidabergen tar sig upp Leipterfloden till Sjölandet och Nidapasset. Deras gamla förbund med alverna i Landori tillåter dem att passera alvskogarna. Handel med Nargur är det officiella skälet men snart utvecklas goda kontakter även med dvärgarna i "Kvisur Kan" (Kihzâr-Khôn).
212 e.O.
Söder om Nidapasset har berendierna byggt upp en liten koloni kallat Torshem. Ovaterstammen gillar inte kolonisterna som trängt in i deras Sjöland och attackerar bosättningen Torsborg. Dvärgarna vill inte att handeln med vare sig nargurer eller berendier skal rubbas och tvingar med skicklig diplomati fram ett fredsavtal.
243 e.O.
Palinoriska missionärer kommer over slättlanden till Trasimo. Här hittar de splittrade narguriska stammar och små klaner, hårt trängda av svartfolk och större stammar från längre in i skogarna. Kasaler börjar byggas, Odos och Palins budskap sprider sig, och handlare i missionärernas fotspår byter varor med nargurena. I skydd av bistra ordensriddare växer små samhällen upp kring kasalerna, inte olika de som vuxit upp kring Torsborg i Sjölandet. De narguriska nybyggarna kallas ”brotar”.
269 e.O.
Svartbloden i "Dödbjörnklanen" och "De snabba bettens stam" attackerar palinorernas kasalbyar i Trasimo. Palinorerna och nargurerna i området lyckas efter vart driva dem tillbaka men skogarna i sydöst upp mot Nidabergen förloras till svartbloden. De sista små klanerna som återstår av den forna trasimerstammen förintas.
310 e.O.
I Trasimo har overkasalherre Lakadon ab Kolanoff samlat stora delar av de narguriska brotarna under sitt kommando. Han har förberett dem for det heliga soltåg som snart skal avgå från Palinor. När ghaerîten kallar går en stor styrka västerut för att ansluta sig till ordensstatens härstyrkor. Soltåget når dock inga framgångar och palinorerna slås tillbaka med stora förluster. Få nargurer återvänder till Trasimo.
335 e.O.
En allians bildas mellan barbier och det mäktiga Aghargaförbundet från Nargurs norra delar. De har länge varit avundsjuka på stammarna kring Trasimo och Torshem, som genom handel med södern blivit starka och kunnat hålla svartfolken borta från sina marker. En stor härstyrka tar sig söderut genom skogarna mot Nidapasset. Barbierna går härifrån västerut mot Trasimo medans Förbundet korsar bergen in i Torshem. I Sjölandet drivs ovaterna bakåt mot jorernas stad Torsborg och här möter de tillsammans invasionshären. Förbundet belägrar staden och härjar både ovaternas brotebyar och torshembornas gårdar. Ovana vid belägringskonst står krigarna från norr dock snart i villreda, och när dvärgarna i Kihzâr-Khôn hotar falla dem i ryggen och spärra passet, drar de sig tillbaka över bergen.
336 e.O.
På den frusna Irhusfloden söder om Elbisiska högåsbergen står ett mäktigt slag mellan barbier och S:t Palins riddare. Palinorerna krossas men höglandsnomaderna lider stora förluster och tvingas dra sig tillbaka. Civilisationen i Trasimo faller samman, brotebyar och kasaler läggs öde.
En indirekt följd av dessa tragiska skeenden är att dvärgarna i Nidabergen blir medvetna om det hästridande folket i norr och börjar spekulera på att öppna handel även här.
342 e.O.
Dvärgarna i Nidabergen börjar handla med norra Nargur. Ett "dohr", ett dvärgatorn placerad ovan mark, byggs där Ylghyrofloden forsar ner i Aghargafloden (Timmerstaden kommer senare att anläggas på denna plats). Kontakter med Barbia etableras också men denna hålls hemlig för stammarna i södra Nargur som minns kriget några år tidigare. Med Agharga-sahg, det mäktiga Aghargaförbundet vill dvärgarna dock inte handla med, det vore att riskera förhållandet till berendierna i Torshem som Förbundet attackerade vid kriget. Dvärgatornet får namnet Môethazadôr (gry. Athmôhz-Dohr)
350 e.O.
Dvärgarna hittar mithril i uppe bland bergen på Barbias högland. De har under en prospekteringsexpedition med kejsarens tillstånd kommit över och utforskat en stad som tillhört de utdöda norddvärgarna i Ehed-Gîhn. Dvärgarna etablerar en liten gruvkoloni i staden och börjar i hemlighet föra ut den ädla metallen dolt i sina övriga handelsvaror från Barbia.
357 e.O.
Kolonin i det återupptäckta Ehed-Gîhn attackeras av en invandrande koloni gartover/gartovidler (nar. kingelmyrd - spindelinsektoider) och dvärgarna flyr söderut. De för med sig en stor last mithril men når aldrig sina hem i Nidabergen utan forsvinner på vägen. Dvärgarna i Nidabergen misstänker att barbierna står bakom och kontakterna mellan folken avbryts.
363 e.O.
I nordvästra Nargur vaknar draken Mene Dihz och hon har magvärk. Efter att ha ätit upp flera av drakkulterna kring nästet känns det bättre och en tid av ordentligt offrande och dyrkan kan inledas. Ett samlat prästerskap skapas med hondrakens onda välvilja.
367 e.O.
Mene Dihz somnar från det hela och det nya prästerskapet står rådvilla. De omkringboende klanerna gör uppror och fördriver kultisterna.
423-425 e.O.
Den kardiske kartografen Ivideron Slaghöök följer i kentauren Herikolla Glurestips fotspår och tränger in i Nargurs skogar västerifrån.
470-talet e.O.
Handlare från Erebos och Jorpagna etablerar kontakter med nargurer i Trasimotrakten. Sedan palinorerna fördrevs hundrafemtio år tidigare har få icke-nargurer sökt sig hit.
487-488 e.O.
Stora delar av Nargurs svartblod enas under en grupp storvuxna resar från de sydvästra sluttningarna av Cer-bergen. De går genom Nidapasset och in i Torshem.


Geografi

Politik

Kultur