Laursiënta

Från Ereb Altor
Hoppa till: navigering, sök

[Denna artikel beskriver en Vit fläck som inte är en officiell del av EA-projektets tolkning av Ereb Altor. Materialet är valfritt att använda för den enskilde SL.]

Halvön norr om Nidland. En gång ett frodandes älvfolksrike med nära kontakt med lufthavens varelser, idag en härjad och fruktad plats utan liv.

Historia

Ca. 1300 f.O.
En dvärgklan försöker erövra älvfolkens halvö Laursiënta (Lasutyp/okänt område). Detta misslyckas fatalt.
800-750 f.O. / 265-315 PV
Cerlonia. Det växande imperiet Yndar och dess dödens läror skrämmer Laursiëntas örnfolk (en grupp alver som lever i harmoni med de stora örnarna och örnmännen bland de nordliga bergen i Lasutypprovinsen). Man uppskattar därför mer och mer den joriska Golwyndaflottans närvaro. En konfrontation mellan imperierna verkar oundviklig. Örnarnas folk sänder då några av de sina till de stora nomadstammarna i Kamsun, där de lär ut konsten att tämja bevingade djur. Detta för att sätta större press på Yndar. Detta skall dock visa sig vara att skapa sig sin egen huvudvärk.
731 f.O. / 334 PV
Cerlonia. För att möta de akrogaliska plundringarna sluter den joriska kejsarinnan (Zenobia) en allians med örnfolket i Laursiënta år 731 f.O.
Ca 710 f.O. / 355 PV
Cerlonia. En mäktig jorisk svartkonstnär anländer till Laursiënta och förför örnfolket. Han är av det måndyrkande folket på slätten, men har lärt sig svartkonst och andra mörkrets hemligheter i Befriarnas stad. Inom endast ett par år har de vackra bergen i denna del av Ereb blivit en mörk och ond plats. När detta sker blir Moder Jords sorg för stor och hon drar sig undan från sina förlorade barn. Örnfolket drabbas hårt. Då deras rike bland bergen mörknat, dör deras folk och historia. Några få godhjärtade som isolerat sig från trollkarlens ränker flyr till andra berg i Ereb. Trollkarlen ger inte upp och i ilska över vad som skett svär han en förtrollning som tvingar örnfolket att stanna. Till slut blir örnfolkets kung tokig och drar sitt svärd mot trollkarlen. Magikern försöker med magi hindra kungen men svärdet skär rakt igenom hans magi och dödar trollkarlen på fläcken. Kungen är dock dödligt sårad och hans folk bygger honom därför en grandios grav i en djup dal. Ett mausoleum med en vacker sarkofag. Den dalens namn är Khab-Nemi, ”Bitterhetens Kittel” (se Sinkadus nr 23). Örnarna har flytt eller dött, så Örnfolket kan inte längre färdas genom luften utan blir bundna till marken. De som inte dör degenereras till mörka varelser. Älvfolken har lämnat platsen och sedan dess har ingen hört från örnfolket eller deras svarta trollkarl igen.