Dvärgisk tideräkning
Dvärgarna är ett Underjordens folk och har inte det självklara förhållandet till solen som tidsanvisare som överjordingar har. De har däremot likt de flesta humanoida varelser en naturlig klocka som ger behov av ca 1/3 sömn följd av ca 2/3 vakenhet utav ett (sol)dygn. I Överjorden är det vanliga att anpassa tiden för sömn till dygnets mörkaste timmar men hos dvärgarna finns inte denna anledning, av naturliga orsaker, och har som följd att ett dvärgsamhälle alldrig står stilla. Aktivitet finns dygnet rundt och dvärgarna avlöser varandra i verksamheterna enligt praktiska lösningar.
Att dvärgarna inte kunnat mäta tiden efter solen har dock alldrig varit ett problem då de har följd månen cykel i tidvattnets rörelser i de stora sjöarna nere i Urgrottorna.[1] Årstider däremot var okända företeelser innan dvärgarna högg sig upp ur Underjorden och även om de har anpassat sig till dessa där det har funnits behov för det, så känns det onaturligt for en dvärg att dela in tid på detta vis.
Likt andra folk i historien fick eftervart dvärgarna behov av att mäta tiden mer exakt och de utvecklade då sofistikerade vattenur, både stora, anknutna till själva rörelserna tidvattnet orsakar, och mindre, baserade på uppmätta vattenbassänger. Sedan har mekaniska urverk med kugghjul, fjädrar och pendlar blivit en dvärgisk specialitet.
Dvärgarnas indelning av dygnet är inte i timmar utan i moment. Ett moment tillsvarar 1 timme och 20 minuter enligt en 24 timmars indelning av soldygnet.[2] Sex moment bildar ett pass, en arbetstidsenhet, och två pass är den sammanhängande period en dvärg arbetar åt gången.
Ett dygn likt tre pass a sex moment.
30 dygn bildar en månad och i antal påföljande månader är det sätt som dvärgarna räknar sin tid , inte i år. Vid relationer med Överjorden där behovet for att spesificera dateringar till rådande sätt anges bådas kalendrar. Dag och natt är heller inga naturliga begrepp for dvärgar.
Itihlden (Månaden)
Dygn 1 Ithlkaz (Nymåne)[3]
Dygn 2
Dygn 3
Dygn 4
Dygn 5
Dygn 6
Dygn 7
Ihlithl Halvmåne (nipflod)
Dygn 8
Dygn 9
Dygn 10
Dygn 11
Dygn 12
Dygn 13
Dygn 14
Dygn 15 Mehlithl Fullmåne (springflod)
Dygn 16
Dygn 17
Dygn 18
Dygn 19
Dygn 20
Dygn 21
Dygn 22
Ahlithl Halvmåne (nipflod)
Dygn 23
Dygn 24
Dygn 25
Dygn 26
Dygn 27
Dygn 28
Dygn 29
Dygn 30 Ehmdûk Mörkmåne (springflod)
- Ithlkaz Månadens början.
- Ihlithl Man firar sina levande släktningar.
- Mehlithl Månadens baddag.
- Ahlithl Man firar sina döda släktningar.
- Ehmdûk Månadens mörkaste dygn som firas med stora eldar ute i en naturgrotta.
Bergtid (helgtid) är de månatligt återkommande högtiderna dvärgarna firar. Normalt är dessa enkla och lugna vilostunder som gärna tillbringas med arbetslag och familj, men då andra företeelser som dödsfall, giftemål, lyckade gesällprov och kröningar av en ny kizdin skal firas, utartar festligheterna ofta till hejdundrande kalas.
Alla dvärgar följer denna kalender men tideräkningen skiljer sig från rike till rike. Varje rike räknar månader från sitt grundande, varje stad från sitt utropande, och varje koloni från sitt etablerande. Detta innebär att beroende på sammanhang kan ett datum anges enligt ett, två eller tre räkningar. En händelse dateras vid formella tillfällen även med den kung, stadsmästare eller kolonör (kolonis ledare) som för tillfället regerar.
Exempel: 16 dygnet 859 itihlden, Stadsmästare Ighar och Kung Tobins regering
Noter
- ↑ Norddvärgarna hade inte denna möjlighet då de stora vattensamlingarna i nordens Urgrottor var bundna i is men här hittade de månsten, en bergart som speglar månens växlande ljusstyrka med ett svagt skimmer, och kunde använda den som tidsmätare.
- ↑ Momentet är den tid det tar for en duglig genomsnittlig dvärg att hugga till ett stenblock med måtten 12x12x12 cm, en kûd. Detta begrepp infördes då dvärgarna frångick det traditionella sättet att indela dygnet endast efter tidvattensväxlingarna.
- ↑ Månaden har sedan urminnes tider räknats från den tid som månen börjar visa sig efter mörkmåne, men då denna lilla skiftning är mycket svår att se med tidvattnet men rätt tydlig i månsten, har det spekulerats i om inte upptäckten av denna bergart gjordes mycket tidligare än då norddvärgarna vandrade in under Orghin. Vissa har utifrån detta tolkat det så att dvärgarnas urhem låg uppe i norr då de enda kända förekomsterna av månsten har gjorts här.