Kalmurriska - grammatik

Del 1 - Fonetik

Följande har jag kommit fram till vid en liten språkanalys:

Kalmurrisk fonetik Vokaler: a, e, i, o, u, (o och u kan dubbeltecknas och är då långa) Diftonger: au Konsonanter: ’, b, d, f, g, h, k, l, m, n, p, r, sh, t, v, y, z Konsonantkluster: l+konsonant, r+konsonant, m+konsonant, n+konsonant, konsonant+r

Ashatârisk fonetik Vokaler: a, e, i, o, u (a, o och u kan dubbeltecknas och är då långa.) Diftonger: ai, au Konsonanter: b, ch, d, g, h, k, l, lh, m, n, p, r, s, sh, t, th, v (lh är ett tonlöst l, ch är som i tyskans ich) Konsonantkluster: l+konsonant, r+konsonant, m+konsonant, n+konsonant, konsonant+r, hm i slutet av ord.

Kommentarer: I kalmurriska verkar ’ i nuläget beteckna två olika saker. Antingen en förlorad vokal som i kaup’shool (av kaupu och shool) eller en konsonant (förmodligen ett glottalt stoppljud, lite som en halvkvävd hostning) som i Yah’Azah. Det sistnämnda ljudet verkar uppkomma i sammansatta ord när efterledet börjar på vokal. Slutar förledet på vokal och efterledet börjar på konsonant sätts orden istället samman med ett bindestreck som i ve-lash.

I ashatâriska verkar ’ inte finnas, utom i namnet Draguul’am. (Jag föreslår att namnet ändras till Draguul-am för att få en liten men konsekvent skillnad mellan kalmurriska och ashatâriska.)

Konsonantkluster verkar inte förekomma i kalmurriska annat än likvid+konsonant eller nasal+konsonant. (Likvider är l och r, nasaler är m och n.) Jag föreslår att det inte finns fler konsonantkluster i kalmurriska, utan orden är uppbyggda efter mönstret konsonant-vokal-konsonant-vokal. I ashatâriska verkar även klustret hm förekomma i slutet av ord

Accenter kan sättas ut på vokaler och betecknar då att betoningen är på en annan stavelse än den första, vilket annars är regel.

I ashatâriska används cirkumflex (^) för att beteckna en vokal som betonas med uppåt- sedan nedåtgående accent. Cirkumflexet används inte i kalmurriska.

Ljudet sh kan stavas både sh och sch. Förmodligen beror detta på att det finns två tecken för detta ljud i skriftsystemet.

Om man försöker hålla sig till detta när man hittar på nya ord blir nog språket konsekvent och bra.

EDIT: Lade till ljudet ch i ashatâriska.

Del 2 - Substantiv

En liten början till en kalmurrisk grammatik. Jag börjar med substantiv:

Substantiv Kalmurriska substantiv kan böjas efter genus (animativ, inanimativ och abstraktiv), numerus (singular och plural), kasus (nominativ, objektiv, possessiv, allativ, ablativ, perlativ, inessiv, lokativ. apudessiv, ornativ, similativ och separativ) och temporala kasus (egressiv, terminativ och essiv).

Genus Genus uttrycks med partiklar. Animativ används om levande ting, människor eller djur. Den animativa partikeln är en. Inanimativ används om döda ting och dess partikel är toor. Abstraktiv används om abstrakta företeelser och partikeln är yi. En kvarleva från ett tidigare stadium av språket är den feminina ändelsen –sha.

Numerus: Två numerus finns i modern kalmurriska: singular och plural. Endast plural har en ändelse, -au. I äldre språkbruk fanns även dualis (tvåtal) och trialis (tretal). Dualis hade ändelsen –(a)shau och trialis –(a)drau. Dessa former finns kvar i stelnade uttryck, framför allt i de norra delarna av det kalmurriska språkområdet.

Ex. En shaz ”en hund”, en shazau ”flera hundar”.

Kasus: Nominativ är subjektets kasus och substantivets grundform. Nominativ har ingen ändelse.

Objektiv uttrycker både direkta och indirekta objekt. Ändelsen är -shi. Ex. En shaz’shi shoog’zoh, ”Jag slår hunden”.

Possessiv uttrycker ägande. Ändelsen är –as. Ex. Kalmurras ve-lash, ”Kalmurris historia”.

Allativ uttrycker rörelse eller riktning mot något. Ändelsen är –(’)em. Ex. Kalmurrem yaluun ”Han reser till Kalmurri”.

Ablativ uttrycker rörelse eller riktning bort från något. Ändelsen är –(’)ash. Ex. Kaupukuu’ash yaluun, ”Han reser från Kaupukuu”

Perlativ uttrycker rörelse eller riktning genom eller förbi något. Ändelsen är –(’)emshuu. Ex. Ushetilemshu tan yalaha, ”Du reste genom Ushetilskogen”

Inessiv uttrycker befintlighet inne i något. Ändelsen är –(u)yuu. Ex. Toor yushatuyuu ”Inne i templet”

Lokativ uttrycker befintlighet vid, på eller i något. Ändelsen är –(’)ashuu. Ex. Toor yushat Kaupukuu’ashu, ”Templet i Kaupukuu”

Apudessiv uttrycker befintlighet bredvid något. Ändelsen är –(’)bed. Ex. Toor kahuur’bed, ”bredvid vägen”

Ornativ uttrycker att någon eller något är utrustat med något. Ändelsen är –(’)guur. Ex. Toor zagah’guur, ”utrustad med ett svärd”, toor dulkuuguur, ”bär ett smycke”.

Similativ uttrycker likhet med. Ändelsen är –(’)ek. Ex. En vulpuu’ek vuh’zoh, ”Jag flyger som en fågel”

Separativ uttrycker skillnad från något. Ändelsen är –nuu. Ex. Kalmurri Furginuu, ”Kalmurri, till skillnad från Furgia”.

Ett intrativt kasus finns i vissa nordkalmurriska dialekter och uttrycker att något är mellan något annat. Formen är mycket ovanlig och används alltid i kombination med dualis. Ändelsen är –gamsh. Ex. Toor yushashaugamsh, ”mellan de två tälten”.

Temporala kasus: De temporala kasusen används om tidsangivelser och används oftast på veckodagar, månader och år.

Egressiv uttrycker när något börjar hända. Ändelsen är –(’)ook.

Terminativ uttrycker när något slutar hända. Ändelsen är –(’)ahu.

Essiv uttrycker vid vilken tidpunkt något händer och används ofta i futurala satser. Ändelsen är –(’)aba.

Del 3 - Verb

Del 3 i den kalmurriska grammatiken, denna gång verb. Som synes kan man på kalmurriska få in väldigt mycket information i ett enda verb. Väldigt många ord såsom "eftersom", "om", "skulle kunna", "jag", "dig" etc. behövs därför inte i språket. Istället blir verbet ofta ett väldigt långt ord. Frasen "om du älskar mig" blir t.ex. bara ett ord på kalmurriska, kebuurzaharash.

Verb: Kalmurriska verb böjs efter: Tempus (preteritum, presens och futurum), modus (indikativ, konjunktiv, optativ, konditionalis, potentialis, interrogativ, negativ, imperativ och det relaterade benediktiv) och diates (aktivum, kausativ, reciprokativ, kooperativ och passivum). Passiva konstruktioner är dock ovanliga i kalmurriska, istället används ofta en böjning i 4:de person. Eftersom det till stor del saknas personliga pronomen i kalmurriska finns också subjekts och objektsändelser för 1:a, 2:a och 3:dje person i singular och plural. Dessa ändelser finns i särskilda respektfulla former som används när man talar till eller om någon av högre rang. Det finns även en särskild böjning för 4:de person.

Tempus: Det finns tre tempusformer i kalmurriska. Presens för nutid, preteritum för förgången tid och futurum för framtid. De två senare uttrycks med oböjliga partiklar. Presens använder ingen partikel. Vooz och tan används för preteritum och taha för futurum. Vooz används om nyligen förfluten tid, tan om lite längre tid har förflutit eller om det förflutna i största allmänhet. Ex. Zot’zoh, ”jag äter”. Vooz zot’zoh, ”jag har precis ätit, jag åt nyss”. Tan zot’zoh, ”jag åt, jag har ätit”. Taha zot’zoh, ”jag kommer att äta”.

Personändelser: Subjektsformer: Singular: 1:a person: -zoh 2:a person: -aha 3:dje person: -uun Plural: 1:a person: -zau 2:a person: -ahau 3:dje person: -aun

Objektsformer: Singular: 1:a person: -rash 2:a person: -ra 3:dje person: -ruu Plural: 1:a person: -rashu 2:a person: -rahau 3:dje person: -raun

Fjärde person är en obestämd person. Böjningsformen kan översättas med ”man”, ”någon” eller liknande. Formen används även för att uttrycka ett slags passivum. Ändelsen är i både singular och plural –(u)drag. Ex. Tan shoogudragrashu, ”Vi blev slagna, någon slog oss”. Yi ayood’shi usheshi zotudrag, ”Det åts en stor måltid, man åt en stor måltid”.

Modus: Indikativ används helt enkelt för att indikera att något händer i verkligheten. Det finns ingen särskild indikativändelse. Ex. Yal’zoh, ”jag reser”.

Konjunktiv uttrycker att något bör hända. Ändelsen är –(a)sh. Ex. Yemem yalash’zoh, ”Jag bör resa till Yem”.

Optativ uttrycker en önskan eller vilja. Ändelsen är –yoz. Ex. Furgi’ash yalyoz’zoh, ”Jag vill resa från Furgia”

Konditionalis uttrycker villkor. Ändelsen är –uurz. Ex. Shooguurzaharash, shoog’zohra, ”Om du slår mig, slår jag dig”.

Potentialis uttrycker att något potentiellt kan eller skulle kunna hända. Ändelsen är –goor. Ex. En ashrashi tan druuzuurz’zoh, Shunda’em yal’goor’zoh, ”Om jag hade en häst, skulle jag rida till Shunda”. Shunda’em yal’goor’zoh, ”Jag skulle kunna rida till Shunda”.

Interrogativ används i frågor och kan modifieras med ett antal olika ord för vem, vad, när etc. Utan modifieringsord bildar interrogativen en ja/nej-fråga. Ändelsen är –maz. Ex. Ushetilemshuu tan yalmazaha? ”Har du rest genom Ushetil-skogen?”

Negativ används om något som inte händer. Ändelsen är –noo. Ex. Tan zot’noo’aun, ”De har inte ätit”.

Imperativ uttrycker befallningar. Ändelsen är –e. Ex. Kaupukuu’em yale’aha! ”Rid till Kaupukuu!” (riktat till en person) Kaupukuu’em yale’ahau! ”Rid till Kaupukuu!” (riktat till flera personer)

Benediktiv används när man artigt vill be om något. Ändelsen är –ele. Ex. Ashatem yalele’aha, ”Kan du vara snäll och resa till Ashat”.

Diates: Diatesändelser läggs alltid direkt på verbroten, före personändelser och eventuella modusändelser.

Aktivum är den normala diatesen och uttrycker helt enkelt att någon gör en handling. Aktivum har ingen särskild ändelse. Ex. Yal’zoh ”jag reser, jag rider”. Kebahau Kalmurrishi, ”Vi älskar Kalmurri”.

Kausativ uttrycker att man får något att hända och även i orsakssatser som på svenska skulle uttryckas med ”eftersom”. Ändelsen är –taf. Ex. Toor ushah’shi zot’taf’zoh’ra, ”Jag får dig att äta kött”.

Reciprokativ uttrycker något man gör med varandra. Ändelsen är –(a)mat. Ex. Kebamat’zau, ”Vi älskar varandra”.

Kooperativ uttrycker samarbete. Ändelsen är –(a)baz. Ex. Toor yushi duukabaz'zau, ”Vi reser tältet (tillsammans)”.

Passivum är mycket ovanligt och uttrycker att något görs mot eller av någon. Vanligtvis används böjning i fjärde person istället för passivum. Ändelsen är –shof. Ex. Arash toor ushah zot’shof, ”Köttet äts av mig”

Del 4 - Räkneord

Del fyra i den kalmurriska grammatiken. Räkneord:

Räkneord: Kalmurrerna baserar till skillnad från andra folk inte sitt talsystem på tio utan på åtta. Detta tros bero på att man i Kalmurri inte räknar på fingrarna utan räknar mellanrummen mellan fingrarna, till skillnad från i många andra centralakrogaliska språk. De kalmurriska räkneorden är:

er - ett oyauz - två shug - tre prizat - fyra teyo - fem shata - sex batuu - sju otu – åtta

oter - nio otoyauz - tio otushug - elva otuprizat - tolv otuteyo - tretton otushata - fjorton otubatuu - femton ot’shau - sexton

ot’shaur - sjutton ot’shauyauz - arton ot’shaushug - nitton ot’shauprizat - tjugo ot’shauteyo - tjugoett ot’shaushata - tjugotvå ot’shaubatuu - tjugotre ot’drau - tjugofyra

ot’draur - tjugofem ot’drauyauz - tjugosex ot’draushug - tjugosju ot’drauprizat - tjugoåtta ot’drauteyo - tjugonio ot’draushata – trettio ot’draubatuu - trettioett shugotu - trettiotvå

shugoter - trettiotre shugotoyauz - trettiofyra shugotushug - trettiofem osv.

För att få fram ordningstal lägger man till ändelsen –(u)msh.

erumsh - första oyauzumsh - andra shugumsh - tredje prizatumsh - fjärde teyomsh - femte shatamsh - sjätte batuumsh - sjunde otumsh – åttonde osv.

Noll heter udrano, och är egentligen ett pronomen.