Jorisk röta

Fruktad sjukdom som nästan enbart finns i Jorpagna och Nostratiet.

Lärde Bonfermik Blånagel om Den Jurpagniske rötan:

Det första tecknet på att du har fått den Jurpagniske rötan är att din hud plötsligt blir mycket känslig. Vid minsta blessyr fala delar av den bort och lämnar vattniga sår efter sig. Dessa sår läker sedan aldrig utan sprider sig över din stackars lekamen. Snart omvandlas såren till varande bölder. Efter en fortdag når så sjukdomen sin första vändpunkt. Mången sjuk man och kvinna visar härefter tydliga tecken på tillfrisknande och får ej värre men av sjukdomen än missprydande ärr och kanske en släng av galenskap. För de flesta sjuka innebär dock vändpunkten en försämring. De varande bölderna börjar kollapsa och falla sönder i en ruttnande gegga, inte helt olikt ett bortglömt äpple i en källare om våren. Odören är dock betydligt värre och mången drabbad drivs till vansinnets rand av stanken och dödsskräcken. Efter ytterligare en fortdags sjukdom når sjukdomen ånyo en kritisk punkt. Lemmar börjar falla av. För mången drabbad inträffar nu döden, en plågsam och utdragen död som du inte önska din värste ovän. I andra fall inträffar ett mirakulöst tillfrisknade. De delar av lekamen som ruttnat bort går för alltid förlorade, men i övrigt sker en långsam förbättring. Den som överlever en långt gången Jurpagnisk röta är dock för evigt vanställd, många så illa ett ej ens en mor längre kan älska dem. Dessutom blir många förvridna till sinnet, ondsinta och elaka eller förvandlas till lallande idioter.

Den Jurpagniske rötan är allestädes närvarande i Jorpagna. Vanligtvis inträffar det bara enstaka fall och det är endast i städernas slum som man kan vara säker på att alltid finna smittade. Men så, omkring en gång per generation och av orsaker som endast gudarna känner till, byter smittan karaktär och plötsligt så sprider den sig över nejderna. Från by till by vandrar den och lämnar överallt döda, vanställda och vansinniga efter sig. Ett vanligt utbrott varar i omkring ett år och når under denna tid Jorpagnas alla hörn. Vid några tillfällen har smittan i försvagad form spillt över till Jorpagnas grannar. En tumregel tycks vara att omkring en av tio smittas av rötan och av dessa överlever en av tre. Under vissa utbrott har dock så många som var tredje person drabbats. Det tycks även som att rötan sätter sig på sinnet, många av de som överlever korrumperas till anden och blir tungsinta och sadistiska, eller helt enkelt vansinniga. Det tycks även som att det föds betydligt fler deformerade barn efter det att ett utbrott passerat förbi och här tycks det som att det inte spelar någon roll ifall modern har smittats eller ej. Många menar även att det föds fler barn med fallenhet för magi, även om detta faktum är omtvistat bland Erebs lärde.

Rötan är omgiven av mycken vidskepelse. Det finns otaliga huskurer som sägs hjälpa, och än fler råd om hur smittan skall undvikas, men likväl tycks den var gång ostoppbar i sin framfart. Rykten säger att det en gång utvecklats en mödosam magisk ritual som kan betvinga sjukdomen hos en drabbad, men den kunskapen tycks ha gått förlorad. Andra rykten förknippar den Jurpagniske rötan med Oktagonen och demonfursten Maal, även om sjukdomens främste expert, mandelmunken Bonfermik Blånagel, menar att sjukdomen uppstår ur de ångor av dålig luft som är allestädes närvarande i Grivelas slum.