"Ovater" och "Cormwak": Skillnader mellan sidorna

Från Ereb altor
(Skillnad mellan sidor)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
 
Rad 1: Rad 1:
[[category:Folkslag]]
[[Kategori:Städer]]
[[category:Narguriska folk]]  
[[Kategori:Ransard]]
[[Kategori:Palinor]]
Stad i dagens [[Ransard]]. Grundades av [[palinister]] på 100-talet e.O. Har genom historien växelvis kontrollerats av [[Timolerien]], [[Palinor]], [[Alerien]] och Ransard. Ligger strategisk på en klippa vid Aeselflodens mynning.


''Från Palinor:''
:''Aeselfloden var ursprungligen Palinors livsnerv och från fästet Cormwaak leddes missionärer och handelsmän in i landet. När Timolerien grundandes försvårades detta och efter det ödesdigra Andra soltåget skars vägen helt av. Det mera lyckosamma Tredje soltåget gjorde att flodvägen igen kunde hållas öppen under perioder, men fyrkorsbröderna i det nya riket Alerien var ofta omöjliga att ta sig förbi. Cormwaak föll och återtogs tretton gånger under en period på drygt hundrafemtio år. Förlusten av de två grevskapen [[Alermark]] och [[Müle]] samt Ransards våldsamma expansion på 500-talet eO innebar slutet för all palinorisk färd längs floden Aesel.''


===Allmänt===
==Historia==
Ovaterna är kända från historien som [[howather]] och är de [[Narguriska folk|nargurier]] som bebor området rundt den berendiska kolonin [[Torshem]]. De kallar sitt land [[Avani Yrdh]] – Sjölandet - efter alla de små sjöar och tjärn som ligger i skogarna mellan [[Nidapasset]] och [[Landori]]. Ovaterna är kanske det [[narguriska folk]], eller snarare stam, som är bäst känd i övriga [[Ereb]] och ses gärna som de ”typiska” [[Narguriska folk|nargurierna]]. Detta är något som i viss grad stämmer men då de har varit påverkade av jorisk och alvisk kultur under lång tid är det en sanning med modifikation.  
;103 e.O.
:Ett [[Caddo|caddisk]] handelskepp med en grupp [[Palinister|palinistiska]] trosbröder rundar [[Ljusna]]halvön och seglar in i Lerigattviken. De för med sig ''Palins portolan'', den berättelse S:t Palin själv gjorde av sin resa mot nord, och palinisterna letar efter spår från sin mästares mission. Vid [[Aeselfloden]]s mynning hittar de stenen Palin troligen använde som bönepemod och grundar ett läger vid platsen. Senare kommer lägret att växa och bli staden Cormwaak.


===Utseende===
;132 e.O.
Ovaterna består nästan enbart av [[noroghurer]] och är således långa och kraftiga med blondt hår och blåa ögon, endast ett fåtal klaner är korta och smala osroghurer med svart hår och gröna ogon. Kläder i skinn och päls är det vanliga men närheten till jorerna i [[Torsborg]] har gjort att vävda tyger inte är sällsynta. Handeln med [[Dvärgar|dvärgarna]] i [[Khizûr-kahn]] har också försett ovaterna med enkla men vackra smycken. Ovatiska man håller håret kort och vårdar skägget noggrant, kvinnorna har långt hår och mycket intrikata flätor. Den ovatiska stamtatoveringen alla har, är ett silverlindsblad och representerar den gren av [[Silverlind|silverlind]] [[Herse|hersen]] [[Kathenowi]] fick av [[Landori|Landoris]] [[alver]] då ovaterna gavs landet nedanför [[Nidapasset]].  
:Några flyende västbelgother från det fallna riket [[Arbelgoth]] söder om [[Ljusna|Ljusnahalvön]] tar sig förbi Cormwak och slår sig ner i södra Kard.


===Uppträdande===
;144 e.O.
Ovaterna är ett skogens folk och även om de känner till många av söderns vanor genom sitt hemland vid [[Nidapasset]] och [[Vandringsleden]], lever de mycket likt sina förfäder och sina fränder i [[Nargurs skogar]]. Denna närhet gjorde dock att ovaterna till dels övergav sitt nomadliv under en period innan den [[Tredje Konfluxen]], men då detta fick ödesdigra konsekvenser har det gjort att det traditionella livet sedan bejakats starkt. En större tolerans mot andra kulturer och raser har det ändå fört med sig. En ovat är tyst, lugn och värdesätter lojalitet och ära, samt har en stor respekt för naturen.  
:De sista överlevande från Arbelgoth tar sig uppför Aeselfloden. Palinisterna kräver tull men belgotherna vägrar betala. Delar av Cormwak brinner ner under tumulterna som uppstår.


===Religion===
;154 e.O.
Likt sina fränder i norr har ovaterna inte förändrats mycket i sin tro och tillber Gudinnan, [[A Nhari Guhr]], skogens gudinna. Hon anses mycket närvarande i [[Avani Yrdh|Avani Yrdhs]] många vatten och närheten till alvskogarna i söder sägs även påverka henne. De flesta av gudinnans aspekter finns hos ovaterna, men även hjälten [[Whegil]] har en stärk stallning.  
:Utogher Omric, son till Ransards vortiger, anfaller Cormwak. Tack vare några jorpagniska riddares närvaro i staden kan anfallet slås tillbaka men ransarderna undkommer med rikt plundringsbyte.


===Språk===
;168 e.O.
Ovaterna talar [[ovatiska]], ett språk sprunget ur [[central-narguri]] men kraftig påverkad av öst-jori och satenu. Deras ursprungliga språk howathiska var ett dialekt mycket likt det språk i [[Nargurs skogar|Nargur]] nu talar.
:När palinisterna omorganiserar sig till en riddarorden befästs Cormwak kraftigt.
 
;176 e.O.
:Västbelgotherna utropar riket [[Timolerien]].
 
;181 e.O.
:Timolerierna erövrar Cormwak.
 
;183 e.O.
:[[Östbelgoth]] anfaller Cormwaak som hålls av [[Timolerien]] men slås tillbaka.
 
;204 e.O.
:Ordensstaten Palinor utropas.
 
;210 e.O.
:Första palinoriska soltåget går mot Timolerien. Cormwak erövras av palinorerna.
 
;310 e.O.
:Cormwak förloras till Timolerien efter [[Tredje palinoriska soltåget]].
 
;387 e.O.
:Cormwak överlåts formellt till Palinor kort tid innan den timoleriske kung xxx ''(Ludogar II?)'' dör. Hans två söner som också kommer att tvista om tronen kan inte enas om överlåtelsen skall genomföras och den timoleriske garnisonen (som tidigare komenderats av kungasonen Omaltir) stannar kvar i Cormwak.
 
;392 e.O.
:Timolerien splittras och kung [[Omaltir Ormöga]] av det nya riket Alerien behåller kontrollen över Cormwak.
 
;410 e.O.
:Norr om Cormwaak invid Aeselfloden utkämpas [[Slaget vid Herikols vad]] i slutfasen av [[Palinoriska soltåg|Tredje palinoriska soltåget]]. Cormwak återtas (kort tid efter eller direkt?) av Palinor.
 
;''508-532 e.O.''
:''Erövras Cormwak av Ransard under den expansiva regeringen till vortigern [[Argald Griptämjare]]?''
 
;603 e.O.
:En grupp aleriska fotsoldater besegrar en mycket starkare grupp ransardiska gripryttare i [[Slaget vid Cormwak]].''(Men alerierna lyckas inte inta staden från ransarderna?)''

Versionen från 5 september 2016 kl. 07.39

Stad i dagens Ransard. Grundades av palinister på 100-talet e.O. Har genom historien växelvis kontrollerats av Timolerien, Palinor, Alerien och Ransard. Ligger strategisk på en klippa vid Aeselflodens mynning.

Från Palinor:

Aeselfloden var ursprungligen Palinors livsnerv och från fästet Cormwaak leddes missionärer och handelsmän in i landet. När Timolerien grundandes försvårades detta och efter det ödesdigra Andra soltåget skars vägen helt av. Det mera lyckosamma Tredje soltåget gjorde att flodvägen igen kunde hållas öppen under perioder, men fyrkorsbröderna i det nya riket Alerien var ofta omöjliga att ta sig förbi. Cormwaak föll och återtogs tretton gånger under en period på drygt hundrafemtio år. Förlusten av de två grevskapen Alermark och Müle samt Ransards våldsamma expansion på 500-talet eO innebar slutet för all palinorisk färd längs floden Aesel.

Historia

103 e.O.
Ett caddisk handelskepp med en grupp palinistiska trosbröder rundar Ljusnahalvön och seglar in i Lerigattviken. De för med sig Palins portolan, den berättelse S:t Palin själv gjorde av sin resa mot nord, och palinisterna letar efter spår från sin mästares mission. Vid Aeselflodens mynning hittar de stenen Palin troligen använde som bönepemod och grundar ett läger vid platsen. Senare kommer lägret att växa och bli staden Cormwaak.
132 e.O.
Några flyende västbelgother från det fallna riket Arbelgoth söder om Ljusnahalvön tar sig förbi Cormwak och slår sig ner i södra Kard.
144 e.O.
De sista överlevande från Arbelgoth tar sig uppför Aeselfloden. Palinisterna kräver tull men belgotherna vägrar betala. Delar av Cormwak brinner ner under tumulterna som uppstår.
154 e.O.
Utogher Omric, son till Ransards vortiger, anfaller Cormwak. Tack vare några jorpagniska riddares närvaro i staden kan anfallet slås tillbaka men ransarderna undkommer med rikt plundringsbyte.
168 e.O.
När palinisterna omorganiserar sig till en riddarorden befästs Cormwak kraftigt.
176 e.O.
Västbelgotherna utropar riket Timolerien.
181 e.O.
Timolerierna erövrar Cormwak.
183 e.O.
Östbelgoth anfaller Cormwaak som hålls av Timolerien men slås tillbaka.
204 e.O.
Ordensstaten Palinor utropas.
210 e.O.
Första palinoriska soltåget går mot Timolerien. Cormwak erövras av palinorerna.
310 e.O.
Cormwak förloras till Timolerien efter Tredje palinoriska soltåget.
387 e.O.
Cormwak överlåts formellt till Palinor kort tid innan den timoleriske kung xxx (Ludogar II?) dör. Hans två söner som också kommer att tvista om tronen kan inte enas om överlåtelsen skall genomföras och den timoleriske garnisonen (som tidigare komenderats av kungasonen Omaltir) stannar kvar i Cormwak.
392 e.O.
Timolerien splittras och kung Omaltir Ormöga av det nya riket Alerien behåller kontrollen över Cormwak.
410 e.O.
Norr om Cormwaak invid Aeselfloden utkämpas Slaget vid Herikols vad i slutfasen av Tredje palinoriska soltåget. Cormwak återtas (kort tid efter eller direkt?) av Palinor.
508-532 e.O.
Erövras Cormwak av Ransard under den expansiva regeringen till vortigern Argald Griptämjare?
603 e.O.
En grupp aleriska fotsoldater besegrar en mycket starkare grupp ransardiska gripryttare i Slaget vid Cormwak.(Men alerierna lyckas inte inta staden från ransarderna?)
Hämtad från "https://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Ovater&oldid=21760"