"Tideräkning" och "Cormwak": Skillnader mellan sidorna

Från Ereb altor
(Skillnad mellan sidor)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
 
Rad 1: Rad 1:
[[category:Tideräkning]]
[[Kategori:Städer]]
På Altor används många olika tideräkningar och kalendersystem men alla har samma astronomiska förhållanden att utgå från:
[[Kategori:Ransard]]
[[Kategori:Palinor]]
Stad i dagens [[Ransard]]. Grundades av [[palinister]] på 100-talet e.O. Har genom historien växelvis kontrollerats av [[Timolerien]], [[Palinor]], [[Alerien]] och Ransard. Ligger strategisk på en klippa vid Aeselflodens mynning.


*Solåret består av 360 dygn.
''Från Palinor:''
*Månen går genom sina faser 30 dygn.
:''Aeselfloden var ursprungligen Palinors livsnerv och från fästet Cormwaak leddes missionärer och handelsmän in i landet. När Timolerien grundandes försvårades detta och efter det ödesdigra Andra soltåget skars vägen helt av. Det mera lyckosamma Tredje soltåget gjorde att flodvägen igen kunde hållas öppen under perioder, men fyrkorsbröderna i det nya riket Alerien var ofta omöjliga att ta sig förbi. Cormwaak föll och återtogs tretton gånger under en period drygt hundrafemtio år. Förlusten av de två grevskapen [[Alermark]] och [[Müle]] samt Ransards våldsamma expansion på 500-talet eO innebar slutet för all palinorisk färd längs floden Aesel.''
*Altor lutar i förhållande till himlakropparna vilket ger upphov till solstånd och jämndygn med mellanrum av 90 dygn.


=Allmänt=
==Historia==
;103 e.O.
:Ett [[Caddo|caddisk]] handelskepp med en grupp [[Palinister|palinistiska]] trosbröder rundar [[Ljusna]]halvön och seglar in i Lerigattviken. De för med sig ''Palins portolan'', den berättelse S:t Palin själv gjorde av sin resa mot nord, och palinisterna letar efter spår från sin mästares mission. Vid [[Aeselfloden]]s mynning hittar de stenen Palin troligen använde som bönepemod och grundar ett läger vid platsen. Senare kommer lägret att växa och bli staden Cormwaak.


=='''Året'''==
;132 e.O.
:Några flyende västbelgother från det fallna riket [[Arbelgoth]] söder om [[Ljusna|Ljusnahalvön]] tar sig förbi Cormwak och slår sig ner i södra Kard.


Solåret räknas från middag vid en av solståndsdygnen.
;144 e.O.
:De sista överlevande från Arbelgoth tar sig uppför Aeselfloden. Palinisterna kräver tull men belgotherna vägrar betala. Delar av Cormwak brinner ner under tumulterna som uppstår.


Månåret räknas från midnatt vid valfri fullmåne, vanligen vid en av solståndsdygnen.
;154 e.O.
:Utogher Omric, son till Ransards vortiger, anfaller Cormwak. Tack vare några jorpagniska riddares närvaro i staden kan anfallet slås tillbaka men ransarderna undkommer med rikt plundringsbyte.


Kalenderåret räknas från valfritt datum men det är vanligt att anknyta till någon astronomisk observerbar tidpunkt.
;168 e.O.
:När palinisterna omorganiserar sig till en riddarorden befästs Cormwak kraftigt.


=='''Månaden'''==
;176 e.O.
:Västbelgotherna utropar riket [[Timolerien]].


Månmånaden räknas från valfri fas.
;181 e.O.
:Timolerierna erövrar Cormwak.


Kalendermånaden räknas från valfritt datum.
;183 e.O.
:[[Östbelgoth]] anfaller Cormwaak som hålls av [[Timolerien]] men slås tillbaka.


=='''Dygnet'''==
;204 e.O.
:Ordensstaten Palinor utropas.


Dygnet räknas vanligen från midnatt eller soluppgång, men även från middag och solnedgång.
;210 e.O.
:Första palinoriska soltåget går mot Timolerien. Cormwak erövras av palinorerna.


==Förskjutningar==
;310 e.O.
:Cormwak förloras till Timolerien efter [[Tredje palinoriska soltåget]].


Det förekommer hela tiden små förskjutningar i årets, månadens och dygnets längd. Dessa är mycket svåra att förutsäga då de sker under sol- och månförmörkelser.
;387 e.O.
:Cormwak överlåts formellt till Palinor kort tid innan den timoleriske kung xxx ''(Ludogar II?)'' dör. Hans två söner som också kommer att tvista om tronen kan inte enas om överlåtelsen skall genomföras och den timoleriske garnisonen (som tidigare komenderats av kungasonen Omaltir) stannar kvar i Cormwak.


=Tideräkningar=
;392 e.O.
:Timolerien splittras och kung [[Omaltir Ormöga]] av det nya riket Alerien behåller kontrollen över Cormwak.


==Arcivaliska tideräkningen==
;410 e.O.
{{Huvudartikel| Arcivaliska tideräkningen}}
:Norr om Cormwaak invid Aeselfloden utkämpas [[Slaget vid Herikols vad]] i slutfasen av [[Palinoriska soltåg|Tredje palinoriska soltåget]]. Cormwak återtas (kort tid efter eller direkt?) av Palinor.
Tideräkning som används i de länder som följer [[Lysande Vägen]]. Åren dateras efter profeten [[Odo]]s uppenbarelse år 0 och det nuvarande året är 610 e.O.


==Dvärgisk tideräkning==
;''508-532 e.O.''
{{Huvudartikel| Dvärgisk tideräkning}}
:''Erövras Cormwak av Ransard under den expansiva regeringen till vortigern [[Argald Griptämjare]]?''
(daterar utifrån respektive rikes grundande)


==Feliciska tideräkningen==
;603 e.O.
 
:En grupp aleriska fotsoldater besegrar en mycket starkare grupp ransardiska gripryttare i [[Slaget vid Cormwak]].''(Men alerierna lyckas inte inta staden från ransarderna?)''
(daterar efter kîmzonernas ankomst till Ereb 27 f.O.)
 
==Kejserliga Jorpagniska tideräkningen==
{{Huvudartikel| Kejserliga Jorpagniska tideräkningen}}
(daterar efter segern vid Grivela 1065 f.O.)
 
==Morëlviska tideräkningen==
 
(daterar efter Storkonungen Haieg-hamus död 1038 f.O.)
 
==Thelgulisk tideräkning==
{{Huvudartikel| Thelgulisk tideräkning}}
(daterar efter vad som i Thelgul anses vara tiden för den Första Konfluxen 9734 f.O.)
 
==Vicotniks tideräkning==
 
(daterar efter efter Vicotniks ankomst till Nidland 468 e.O.)
 
=Kalendersystem=
 
==Exarkens kalendersystem==
{{Huvudartikel| Exarkens kalendersystem}}
 
(29 dygnsmånad, fortdagar, festeveckor, Odosdag)
 
==Joriska kalendersystemet==
{{Huvudartikel| Joriska kalendersystemet}}
(30 dygnsmånad, månåret stämmer, tolv tidsgudommar)
 
==Golwyndiska kalendersystemet==
{{Huvudartikel| Golwyndisk tideräkning}}
(likt det joriska, triader, tzolkiner, älgar)
 
==Akrogaliska (Furgiska) kalendersystemet==
{{Huvudartikel| Akrogalisk tideräkning}}
(364 dygn pr år, 28 dygnsmånad, nittiettcykeln)
 
==Margyliska kalendersystemet==
 
(364 dygn pr år, furgisk månskiva, Shakora)
 
==Yndariska kalendersystemet==
 
(gammalt system som tidigare var utbrett i de östra haven)
 
==Dvärgiska kalendersystemet==
{{Huvudartikel| Dvärgisk tideräkning}}
(gemensamt system för alla dvärgar i Ereb och Orghin)
 
=Kalendrar=
 
==[[Aidniska kalendern]]==
 
(Kardien, Zorakin, Magilre, Monturerna, delar av Klomellien, Palinor, delar av Berendien)
 
[[Arcivaliska tideräkningen]]
 
– [[exarkens kalendersystem]]
 
==[[Caddiska kalendern]]==
 
(Caddo, Nya Arno)
 
[[Arcivaliska tideräkningen]]
 
– [[exarkens kalendersystem]]
 
==[[Nyjoriska kalendern]]==
 
(Jorpagna, Berendien, Erebos, Hynsolge)
 
[[Arcivaliska tideräkningen]]
 
– [[joriska kalendersystemet]]
 
==[[Trakoriska kalendern]]==
 
(Trakorien, Staden O, Mereld, Klomellien)
 
[[Arcivaliska tideräkningen]]  
 
– [[golwyndiska kalendersystemet]]
 
==[[Kîmzonska kalendern]]==
 
(Felicien, Krilloan)
 
Feliciska tideräkningen/Arcivaliska tideräkningen
 
– [[yndariska kalendersystemet]]?
 
==[[Piratkalendern]]==
 
(Morëlvidyn, Montagor, Ankorath, Dunderin, Kasyr, "Kopparhavet")
 
Morëlviska tideräkningen *
 
*''Mycket vanligt är också att räkna utifrån det skepp eller den hamn man tillhör, samt den kapten som regerar. Eks: ”Det var i Vågdansarens sjunde år under kapten Drobin.”''
 
– [[exarkens kalendersystem]]
 
==Kejserliga kalendern==
 
(det tidigare Kejsardömet Jorpagna)
 
Kejserliga Jorpagniska tideräkningen
 
– [[joriska kalendersystemet]]
 
==[[Nidländska kalendern]]==
 
(Nidland)
 
Vicotniks tideräkning
 
– [[margyliska kalendersystemet]]
 
==Krunska kalendern==
 
(Krun)
 
??? tideräkning
 
– [[akrogaliska kalendersystemet]]
 
==Kalmurriska kalendern==
:''Huvudartikel: [[Kalmurriska kalendern]]
 
 
----
 
<references/>

Versionen från 5 september 2016 kl. 07.39

Stad i dagens Ransard. Grundades av palinister på 100-talet e.O. Har genom historien växelvis kontrollerats av Timolerien, Palinor, Alerien och Ransard. Ligger strategisk på en klippa vid Aeselflodens mynning.

Från Palinor:

Aeselfloden var ursprungligen Palinors livsnerv och från fästet Cormwaak leddes missionärer och handelsmän in i landet. När Timolerien grundandes försvårades detta och efter det ödesdigra Andra soltåget skars vägen helt av. Det mera lyckosamma Tredje soltåget gjorde att flodvägen igen kunde hållas öppen under perioder, men fyrkorsbröderna i det nya riket Alerien var ofta omöjliga att ta sig förbi. Cormwaak föll och återtogs tretton gånger under en period på drygt hundrafemtio år. Förlusten av de två grevskapen Alermark och Müle samt Ransards våldsamma expansion på 500-talet eO innebar slutet för all palinorisk färd längs floden Aesel.

Historia

103 e.O.
Ett caddisk handelskepp med en grupp palinistiska trosbröder rundar Ljusnahalvön och seglar in i Lerigattviken. De för med sig Palins portolan, den berättelse S:t Palin själv gjorde av sin resa mot nord, och palinisterna letar efter spår från sin mästares mission. Vid Aeselflodens mynning hittar de stenen Palin troligen använde som bönepemod och grundar ett läger vid platsen. Senare kommer lägret att växa och bli staden Cormwaak.
132 e.O.
Några flyende västbelgother från det fallna riket Arbelgoth söder om Ljusnahalvön tar sig förbi Cormwak och slår sig ner i södra Kard.
144 e.O.
De sista överlevande från Arbelgoth tar sig uppför Aeselfloden. Palinisterna kräver tull men belgotherna vägrar betala. Delar av Cormwak brinner ner under tumulterna som uppstår.
154 e.O.
Utogher Omric, son till Ransards vortiger, anfaller Cormwak. Tack vare några jorpagniska riddares närvaro i staden kan anfallet slås tillbaka men ransarderna undkommer med rikt plundringsbyte.
168 e.O.
När palinisterna omorganiserar sig till en riddarorden befästs Cormwak kraftigt.
176 e.O.
Västbelgotherna utropar riket Timolerien.
181 e.O.
Timolerierna erövrar Cormwak.
183 e.O.
Östbelgoth anfaller Cormwaak som hålls av Timolerien men slås tillbaka.
204 e.O.
Ordensstaten Palinor utropas.
210 e.O.
Första palinoriska soltåget går mot Timolerien. Cormwak erövras av palinorerna.
310 e.O.
Cormwak förloras till Timolerien efter Tredje palinoriska soltåget.
387 e.O.
Cormwak överlåts formellt till Palinor kort tid innan den timoleriske kung xxx (Ludogar II?) dör. Hans två söner som också kommer att tvista om tronen kan inte enas om överlåtelsen skall genomföras och den timoleriske garnisonen (som tidigare komenderats av kungasonen Omaltir) stannar kvar i Cormwak.
392 e.O.
Timolerien splittras och kung Omaltir Ormöga av det nya riket Alerien behåller kontrollen över Cormwak.
410 e.O.
Norr om Cormwaak invid Aeselfloden utkämpas Slaget vid Herikols vad i slutfasen av Tredje palinoriska soltåget. Cormwak återtas (kort tid efter eller direkt?) av Palinor.
508-532 e.O.
Erövras Cormwak av Ransard under den expansiva regeringen till vortigern Argald Griptämjare?
603 e.O.
En grupp aleriska fotsoldater besegrar en mycket starkare grupp ransardiska gripryttare i Slaget vid Cormwak.(Men alerierna lyckas inte inta staden från ransarderna?)