"Östbelgoth" och "Cormwak": Skillnader mellan sidorna

Versionen från 5 september 2016 kl. 07.39

Stad i dagens Ransard. Grundades av palinister på 100-talet e.O. Har genom historien växelvis kontrollerats av Timolerien, Palinor, Alerien och Ransard. Ligger strategisk på en klippa vid Aeselflodens mynning.

Från Palinor:

Aeselfloden var ursprungligen Palinors livsnerv och från fästet Cormwaak leddes missionärer och handelsmän in i landet. När Timolerien grundandes försvårades detta och efter det ödesdigra Andra soltåget skars vägen helt av. Det mera lyckosamma Tredje soltåget gjorde att flodvägen igen kunde hållas öppen under perioder, men fyrkorsbröderna i det nya riket Alerien var ofta omöjliga att ta sig förbi. Cormwaak föll och återtogs tretton gånger under en period på drygt hundrafemtio år. Förlusten av de två grevskapen Alermark och Müle samt Ransards våldsamma expansion på 500-talet eO innebar slutet för all palinorisk färd längs floden Aesel.

Historia

103 e.O.: Ett caddisk handelskepp med en grupp palinistiska trosbröder rundar Ljusnahalvön och seglar in i Lerigattviken. De för med sig Palins portolan, den berättelse S:t Palin själv gjorde av sin resa mot nord, och palinisterna letar efter spår från sin mästares mission. Vid Aeselflodens mynning hittar de stenen Palin troligen använde som bönepemod och grundar ett läger vid platsen. Senare kommer lägret att växa och bli staden Cormwaak.

132 e.O.: Några flyende västbelgother från det fallna riket Arbelgoth söder om Ljusnahalvön tar sig förbi Cormwak och slår sig ner i södra Kard.

144 e.O.: De sista överlevande från Arbelgoth tar sig uppför Aeselfloden. Palinisterna kräver tull men belgotherna vägrar betala. Delar av Cormwak brinner ner under tumulterna som uppstår.

154 e.O.: Utogher Omric, son till Ransards vortiger, anfaller Cormwak. Tack vare några jorpagniska riddares närvaro i staden kan anfallet slås tillbaka men ransarderna undkommer med rikt plundringsbyte.

168 e.O.: När palinisterna omorganiserar sig till en riddarorden befästs Cormwak kraftigt.

176 e.O.: Västbelgotherna utropar riket Timolerien.

181 e.O.: Timolerierna erövrar Cormwak.

183 e.O.: Östbelgoth anfaller Cormwaak som hålls av Timolerien men slås tillbaka.

204 e.O.: Ordensstaten Palinor utropas.

210 e.O.: Första palinoriska soltåget går mot Timolerien. Cormwak erövras av palinorerna.

310 e.O.: Cormwak förloras till Timolerien efter Tredje palinoriska soltåget.

387 e.O.: Cormwak överlåts formellt till Palinor kort tid innan den timoleriske kung xxx (Ludogar II?) dör. Hans två söner som också kommer att tvista om tronen kan inte enas om överlåtelsen skall genomföras och den timoleriske garnisonen (som tidigare komenderats av kungasonen Omaltir) stannar kvar i Cormwak.

392 e.O.: Timolerien splittras och kung Omaltir Ormöga av det nya riket Alerien behåller kontrollen över Cormwak.

410 e.O.: Norr om Cormwaak invid Aeselfloden utkämpas Slaget vid Herikols vad i slutfasen av Tredje palinoriska soltåget. Cormwak återtas (kort tid efter eller direkt?) av Palinor.

508-532 e.O.: Erövras Cormwak av Ransard under den expansiva regeringen till vortigern Argald Griptämjare?

603 e.O.: En grupp aleriska fotsoldater besegrar en mycket starkare grupp ransardiska gripryttare i Slaget vid Cormwak.(Men alerierna lyckas inte inta staden från ransarderna?)

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[Kategori:Historia]]
+[[Kategori:Städer]]
 [[Kategori:Ransard]]
 [[Kategori:Palinor]]
-Tidigare ett självständigt rike öster om [[Kardbergen]]. Bildades av utvandrare från [[Belgoth]] i dagens norra [[Ransard]]. Var under perioder en del av kungariket [[Timolerien]], senare [[Timora]]. Numera en del av ordensstaten [[Palinor]] som grevskapen Nordskans och Nya Mark. Östbelgotherna utgör tillsammans med strövnargurer den narguriska befolkningen i Palinor och det är det östbelgothiska språket som utgör grunden till [[palinoriska]].
+Stad i dagens [[Ransard]]. Grundades av [[palinister]] på 100-talet e.O. Har genom historien växelvis kontrollerats av [[Timolerien]], [[Palinor]], [[Alerien]] och Ransard. Ligger strategisk på en klippa vid Aeselflodens mynning.
+''Från Palinor:''
+:''Aeselfloden var ursprungligen Palinors livsnerv och från fästet Cormwaak leddes missionärer och handelsmän in i landet. När Timolerien grundandes försvårades detta och efter det ödesdigra Andra soltåget skars vägen helt av. Det mera lyckosamma Tredje soltåget gjorde att flodvägen igen kunde hållas öppen under perioder, men fyrkorsbröderna i det nya riket Alerien var ofta omöjliga att ta sig förbi. Cormwaak föll och återtogs tretton gånger under en period på drygt hundrafemtio år. Förlusten av de två grevskapen [[Alermark]] och [[Müle]] samt Ransards våldsamma expansion på 500-talet eO innebar slutet för all palinorisk färd längs floden Aesel.''
 ==Historia==
+;103 e.O.
+:Ett [[Caddo|caddisk]] handelskepp med en grupp [[Palinister|palinistiska]] trosbröder rundar [[Ljusna]]halvön och seglar in i Lerigattviken. De för med sig ''Palins portolan'', den berättelse S:t Palin själv gjorde av sin resa mot nord, och palinisterna letar efter spår från sin mästares mission. Vid [[Aeselfloden]]s mynning hittar de stenen Palin troligen använde som bönepemod och grundar ett läger vid platsen. Senare kommer lägret att växa och bli staden Cormwaak.
-;18-24 e.O.
+;132 e.O.
-:Det stora frihetskriget utkämpas i västra Kard mellan Ransard och upprörare i Belgoth. Ransarderna segrar och stora delar av de västbelgothiska klanerna utvandrar mot Ljusna i söder.
+:Några flyende västbelgother från det fallna riket [[Arbelgoth]] söder om [[Ljusna|Ljusnahalvön]] tar sig förbi Cormwak och slår sig ner i södra Kard.
-;24-63 e.O.
-:De östbelgothiska klanerna som inte deltog i Stora frihetskriget, upproret mot Ransard, drabbas mycket hårt av det nya styre som nu införs i gamla Belgoth. Att söka sig till Ljusna dit västklanerna utvandrat är uteslutet för de stolta belgotherna som inser sitt misstag att stå utanför kriget.
-;63 e.O.
-:''Brandnatten''. En månmörk höstnatt brinner östbelgotherna ner sina byar efter att ha tömt alla förråd och dödat de ransardiska garnisonerna. Samlade går de österut upp i bergen och lämnar sitt gamla hemland för att aldrig återvända.
-;64 e.O.
-:Efter en lång vintermarsch uppe i bergen där de kämpar mot svartfolk, kyla och arga [[Narim|narimer]] når östbelgotherna Kardbergens sydöstra sluttningar. Framför dem ligger Erebs öppna inland som belgothernas förfäder för niohundra år sedan korsade under den [[Narguriska vandringar|Fjärde narguriska vandringen]].
-;Ca 100 e.O.
-:Östbelgotherna har bosatt sig i ett stort område sydöst för Kardbergen och etablerta handelskontakter med både flodsarder i Kardskogen och strövnargurer ute på Barghan. De kallar sitt nya land ''Heidirmot''. Dagens [[palinor]]iska kasalbyar Fossa, Thurb och Tilarud ligger alla på platser som först bosattes av östbelgotherna.
-;103 e.O.
+;144 e.O.
-:Ett [[Caddo|caddisk]] handelskepp med en grupp [[Palinister|palinistiska]] trosbröder rundar [[Ljusna]]halvön och seglar in i Lerigattviken. De för med sig ''Palins portolan'', den berättelse S:t Palin själv gjorde av sin resa mot nord, och palinisterna letar efter spår från sin mästares mission. Vid [[Aeselfloden]]s mynning hittar de stenen Palin troligen använde som bönepemod och grundar ett läger vid platsen. Senare kommer lägret att växa och bli staden [[Cormwak]].
+:De sista överlevande från Arbelgoth tar sig uppför Aeselfloden. Palinisterna kräver tull men belgotherna vägrar betala. Delar av Cormwak brinner ner under tumulterna som uppstår.
-;105 e.O.
+;154 e.O.
-:Efter två år av expeditoner uppför Aeselfloden når palinisterna med flodsardernas hjälp Östbelgoth.
+:Utogher Omric, son till Ransards vortiger, anfaller Cormwak. Tack vare några jorpagniska riddares närvaro i staden kan anfallet slås tillbaka men ransarderna undkommer med rikt plundringsbyte.
-;132 e.O.
+;168 e.O.
-:Flyktningar från det västbelgothiska riket i [[Ljusna]] seglar uppför Aeselfloden och når Östbelgoth. Fyra generationer har gått sedan västbelgotherna och östbelgotherna splittrades under Stora frihetskriget mot Ransard men minnet om deras meningsskiljaktigheter är ännu friska.
+:När palinisterna omorganiserar sig till en riddarorden befästs Cormwak kraftigt.
 ;176 e.O.
-:Västbelgotherna från Ljusna utropar kungariket Timolerien i Kards södra skogar och berg. De hävdar överhöghet även över östbelgothernas länder.
+:Västbelgotherna utropar riket [[Timolerien]].
-;183 e.O.
+;181 e.O.
-:Östbelgotherna anfaller Cormwak som nu är ett timolerisk fäste men slås tillbaka efter stora förluster. Kung [[Eloth]] stupar.
+:Timolerierna erövrar Cormwak.
-;210 e.O.
+;183 e.O.
-:Under det första palinoriska soltåget förlorar östbelgotherna stora landområden till Palinorden. Rikets sydgräns dras tillbaka till Aeselfloden (se kladdkartan). När den ransardisk-timoleriska invasionen (mot slutet av året?) har drivits tillbaka befäster Palinor de vunna östbelgothiska landområderna. ''(Dessa områden blir grevskapet [[Palinoriska grevskap#Nya Mark|Nya Mark]] [http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=32975&sid=ccb29b979b3320d78b8a9d00bd4683ae#p32975], av Östbelgoth återstår det som senare blir grevskapet Nordskans och västra delar av Kardum och Fylersborg.)''
+:[[Östbelgoth]] anfaller Cormwaak som hålls av [[Timolerien]] men slås tillbaka.
-;2xx e.O.
+;204 e.O.
-:Kung [[Lothrog]] ...
+:Ordensstaten Palinor utropas.
-;298 e.O.
+;210 e.O.
-:Kung [[Atalir]] avlider och Östbelgoth tvingas ingå en personalunion med Timolerien under detta rikets kung [[Almarik]].
+:Första palinoriska soltåget går mot Timolerien. Cormwak erövras av palinorerna.
 ;310 e.O.
-:''Timolerien (med eller utan stöd från östbelgotherna?) står emot palinorerna i [[Andra palinoriska soltåget]].''
+:Cormwak förloras till Timolerien efter [[Tredje palinoriska soltåget]].
-;3xx e.O.
-:[[Brikrina Kungsdotter]], dotter av den tidigare kung Atalir, tar för en tid makten i norra Östbelgoth.
-;''3xx e.O.''
+;387 e.O.
-:''Krig mot Narim?''
+:Cormwak överlåts formellt till Palinor kort tid innan den timoleriske kung xxx ''(Ludogar II?)'' dör. Hans två söner som också kommer att tvista om tronen kan inte enas om överlåtelsen skall genomföras och den timoleriske garnisonen (som tidigare komenderats av kungasonen Omaltir) stannar kvar i Cormwak.
 ;392 e.O.
-:Timolerien splittras och Östbelgoth utropar åter sin självständigt under kung [[Mabrog]]. ''(Kung i Alerien blir [[Omaltir]] och kung i Timora blir [[Aralgor Tvetyde|Aralgor]])''
+:Timolerien splittras och kung [[Omaltir Ormöga]] av det nya riket Alerien behåller kontrollen över Cormwak.
-;401 e.O.
+;410 e.O.
-:Östbelgoth blir en del av Timora (som återupprättar personalunionen som fanns 298-392 e.O.). Kung Mabrog avrättas tillsamman med sina klanhövdingar.
+:Norr om Cormwaak invid Aeselfloden utkämpas [[Slaget vid Herikols vad]] i slutfasen av [[Palinoriska soltåg|Tredje palinoriska soltåget]]. Cormwak återtas (kort tid efter eller direkt?) av Palinor.
-;410 e.O.
+;''508-532 e.O.''
-:Timoriska Östbelgoth erövras av Palinor när Timora besegras i det [[Tredje palinoriska soltåget]]. Timora befrias senare men Östbelgoth inlämmas i Palinor där det nu utgör delar av grevskapen [[Palinoriska grevskap#Nordskans|Nordskans]], [[Palinoriska grevskap#Fylersborg|Fylersborg]] och [[Palinoriska grevskap#Kardum|Kardum]].
+:''Erövras Cormwak av Ransard under den expansiva regeringen till vortigern [[Argald Griptämjare]]?''
-==Karta:==
+;603 e.O.
-http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=32816&sid=ec8f1427a80fdd9c385919f445c666e2#p32816
+:En grupp aleriska fotsoldater besegrar en mycket starkare grupp ransardiska gripryttare i [[Slaget vid Cormwak]].''(Men alerierna lyckas inte inta staden från ransarderna?)''

"Östbelgoth" och "Cormwak": Skillnader mellan sidorna

Versionen från 5 september 2016 kl. 07.39

Historia

Navigeringsmeny

Sök