Ljusnaskogen: Skillnad mellan sidversioner
Albrekt (diskussion | bidrag) mIngen redigeringssammanfattning |
Albrekt (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Kategori:Geografi]] | [[Kategori:Geografi]] | ||
[[Kategori:Ljusna]] | [[Kategori:Ljusna]] | ||
Ljusnaskogen är belägen mitt på | Ljusnaskogen är belägen mitt på den halvö som utgör landet [[Ljusna]]. Skogen gränsar i norr mot [[Ljusnas fingrar|Fingrarna]], i söder mot Gördeln, i öster mot Norra bergsmassivet och i öster mot [[Dylergapet]]. | ||
Skogen är mycket tät och de höga, lavtäckta ljusniska lönnarna reser sig majestätiskt ur den tjocka mossan och de höga ormbunkarna på marken. Fantastiskt vackra och färgrika blommor växer på långa rankor som klättrar uppför de höga stammarna. | |||
I skogen bor [[ljusalver]]na, en av [[Tevatenu|Moder Jords]] alvstammar, som bosatte sig här för många hundra år sedan. Skogen döljer en hemlighet vilken ljusalverna vaktar och vårdar. Även [[älvor]] kan ses dansa mellan träden och skogen andas en frid som det är få förunnat att någonsin känna. Friden är dock förrädisk. Många vandrare har strövat in i skogen för att aldrig hitta ut. De enda förutom alverna som kan komma och gå som de behagar är [[kentaurer]]na. | |||
Versionen från 18 april 2021 kl. 04.16
Ljusnaskogen är belägen mitt på den halvö som utgör landet Ljusna. Skogen gränsar i norr mot Fingrarna, i söder mot Gördeln, i öster mot Norra bergsmassivet och i öster mot Dylergapet.
Skogen är mycket tät och de höga, lavtäckta ljusniska lönnarna reser sig majestätiskt ur den tjocka mossan och de höga ormbunkarna på marken. Fantastiskt vackra och färgrika blommor växer på långa rankor som klättrar uppför de höga stammarna.
I skogen bor ljusalverna, en av Moder Jords alvstammar, som bosatte sig här för många hundra år sedan. Skogen döljer en hemlighet vilken ljusalverna vaktar och vårdar. Även älvor kan ses dansa mellan träden och skogen andas en frid som det är få förunnat att någonsin känna. Friden är dock förrädisk. Många vandrare har strövat in i skogen för att aldrig hitta ut. De enda förutom alverna som kan komma och gå som de behagar är kentaurerna.