Glamorg

Från Ereb Altor
Hoppa till: navigering, sök


Glamorg

Beskrivning:

Glamorgen är ett ca två meter låmgt svärd, skapat för tvåhandsfattning och nyttjat i Ransard. Vapnet har två särskilda uppgifter i ranernas krigsmaskineri.

Användning:

Ranerna nyttjar det ofantliga vapnet i formationsstrider, där särskilda svärdbärare har till uppgift att krossa motståndarnas sköldmurar och spjutväggar samt för att skapa förvirring och oreda i deras formationer.

Vapnet är dessutom strategiskt mycket viktigt i bruk mot odöda härskaror. Något som ranernas krigare stiftat bekantskap med alltför många gånger, inte minst genom de återkommande soltågen från grannstaten Palinor. De odöda skarorna stoppas inte av pilar eller spjut. Men med de enorma glamorgerna kan dödgångarna hållas på avstånd och effektivt slås i bitar.

Glamorgerna använd däremot sällan i tvekamper eller liknande. Där nyttjas hellre det mindre seaxsvärdet.

Ursprung:

Ordet ”Glamorg” kan sannolikt härledas till det Joriska ordet ”Gladiuz” (Svärd) och det ransardiska ordet ”Oger”. Oger (pl. Ogr´n) är det samlingsnamn ransarderna nyttjar för storvuxna humanoider av Vænir eller Jätte vuren. De arroganta ranerna jämställer således tolguder, halvjättar, högmän, resar och vissa trolltyper. De ser naturligtvis skillnad på en tolgud och en svartfolksrese, men bemödar sig sällan att särskilja dem mer än de särskiljer zorakier från magiller (sydliga veklingar).

Att bruket av stora vapen inspirerats från dessa storvuxna varelser är att anta. Namnet glamorg antyder det, men rent språkmässigt kan det lika gärna anses vara en rese bland svärd som en reses svärd.

Intressant i sammanhanget är de stora svärd, såkallade ”hederssvärd” som brukas av de högmän som härledas till det geografiska området i Ransards omedelbara närhet. De matchar sina bärare storleksmässigt och skulle således kräva åtminstone tvåhandsfattning i en människas händer. Det finns de som anser att dessa svärd är de som inspirerat ranerna till att en gång skapa glamorgen.

Kända exemplar:

"...Eder vill jag giva det blotsmidda svärd som ristats med femton gripvingar. Å striden i var i striden vill, stridsplatsen skola i betvinga..."


Jormvard

En glamorg, konstfullt smidd av Kûldkres dvärgar ca 100 f.O. Hamnade i klan Beorics ägor ca 50 f.O. där det har funnit till början av 600-talet e.O. varefter det försvann under mystiska omständigheter.

Gormgald´r

Klingan smiddes till Gorm den gamle ca 490 e.O. Den har sedan gått i arv från vortiger till vortiger inom klan Omric och svingats av hjältar som Argald Griptämjare. Inte varje vortiger har nyttjat Gormgald´r i strid men svärdet har kommit att bli en form av regalie för sittande vortiger.

Loegrist

En klinga smidd av den legendariske Egil Skrammelson som gåva till vortigern Caorn Alvvän ca 600 e.O. Svärdet sades kunna krossa klippor utan att mattas. Svärdet finns sannolikt fortfarande i vortigerns ägor men ingen har sett det sedan Egil gick i niddom och det anses att svärdet, om än ovärderligt ändock delar Egils skam.