Östbelgoth

Tidigare ett självständigt rike öster om Kardbergen. Numera en del av ordensstaten Palinor.

Karta: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=32816#32816

Historia

18-24 e.O.

Det stora frihetskriget utkämpas i västra Kard mellan Ransard och upprörare i Belgoth. Ransarderna segrar och stora delar av de västbelgothiska klanerna utvandrar mot Ljusna i söder.

24-63 e.O.

De östbelgothiska klanerna som inte deltog i Stora frihetskriget, upproret mot Ransard, drabbas mycket hårt av det nya styre som nu införs i gamla Belgoth. Att söka sig till Ljusna dit västklanerna utvandrat är uteslutet för de stolta belgotherna som inser sitt misstag att stå utanför kriget.

63 e.O.

Brandnatten. En månmörk höstnatt brinner östbelgotherna ner sina byar efter att ha tömt alla förråd och dödat de ransardiska garnisonerna. Samlade går de österut upp i bergen och lämnar sitt gamla hemland för att aldrig återvända.

64 e.O.

Efter en lång vintermarsch uppe i bergen där de kämpar mot svartfolk, kyla och arga narimer når östbelgotherna Kardbergens sydöstra sluttningar. Framför dem ligger Erebs öppna inland som belgothernas förfäder för niohundra år sedan korsade under den Fjärde narguriska vandringen.

Ca 100 e.O.

Östbelgotherna har bosatt sig i ett stort område sydöst för Kardbergen och etablerta handelskontakter med både flodsarder i Kardskogen och strövnargurer ute på Barghan. De kallar sitt nya land Heidirmot. Dagens palinoriska kasalbyar Fossa, Thurb och Tilarud ligger alla på platser som först bosattes av östbelgotherna.

103 e.O.

Ett caddisk handelskepp med en grupp palinistiska trosbröder rundar Ljusnahalvön och seglar in i Lerigattviken. De för med sig Palins portolan, den berättelse S:t Palin själv gjorde av sin resa mot nord, och palinisterna letar efter spår från sin mästares mission. Vid Aeselflodens mynning hittar de stenen Palin troligen använde som bönepemod och grundar ett läger vid platsen. Senare kommer lägret att växa och bli staden Cormwak.

105 e.O.

Efter två år av expeditoner uppför Aeselfloden når palinisterna med flodsardernas hjälp Östbelgoth

132 e.O.

Flyktningar från det västbelgothiska Ljusna seglar uppför Aeselfloden och når Östbelgoth. Fyra generationer har gått sedan västbelgotherna och östbelgotherna splittrades under Stora frihetskriget mot Ransard men minnet om deras meningsskiljaktigheter är ännu friska.

176 e.O.

Västbelgotherna från Ljusna utropar kungariket Timolerien i Kards södra skogar och berg. De hävdar överhöghet över även östbelgothernas länder.

183 e.O.

Östbelgotherna anfaller Cormwaak som nu är ett timolerisk fäste men slås tillbaka efter stora förluster.

210 e.O.

Under det första soltåget förlorar östbelgotherna stora landområden till Palinorden. Rikets sydgräns dras tillbaka till Aeselfloden (se kladdkartan). När den ransardisk-timoleriska invasionen (mot slutet av året?) har drivits tillbaka befäster Palinor de vunna östbelgothiska landområderna.

298 e.O.

Kung Atalir avlider och Östbelgoth tvingas ingå en personalunion med Timolerien.

392 e.O.

Timolerien splittras och Östbelgoth utropar sin självständigt under kung Nobarg.

401 e.O.

Östbelgoth blir en del av Timora.

410 e.O.

Östbelgoth erövras av Palinor när Timora besegras i det Tredje palinoriska soltåget. Kung Otalorik avrättas tillsamman med sina klanhövdingar. Östbelgoths inlämmas i Palinor.