Eiskand

Huvudartikel:Handelsalliansen

Provinsfakta

Invånare: 225 000
Huvudsäte: Kadár (13 000 invånare)
Huvudnäring: Vin, skeppsbygge

Den lilla men väldigt bördiga provinsen Eiskand ligger i Alliansens centrala delar och är både ett ekonomiskt och militärt betydelsefullt område. Större delen av provinsen domineras av den gynnsamma Eiskanderdalen där otaliga vingårdar och mindre jordbruk kan få upp till tre skördar om året. Vinet från Eiskand räcker till hela Alliansens inhemska förbrukning och kan till och med exporteras i mindre skala.

Historia

Under furstarnas tid var Eiskand minst lika betydelsefullt som Marukand. Ätten Dornal kunde på sina glansdagar runt år 40 f.O. rusta över 10 000 ryttare, kallade "De Svarta vindarna" och spred skräck över stora delar av östra Akrogal. De byggde även fästet Eiskander omkring år 0. Denna gigantiska konstruktion sades ha rests med hjälp av trollväsen och är så pass välbyggd att den än idag aldrig har blivit intagen. Den sista fursten förskansade sig här inne efter att de Svarta vindarna besegrats och svalt slutligen ihjäl efter en tre år lång belägring av handelshusens arméer.

Kadár

Under furstetiden var Kadár en mindre handelsort och fiskehamn. Det strategiska läget vid Rakamaflodens utlopp gjorde att handelsmännen snabbt fick upp intresset för staden och redan runt tiden då Eiskander byggdes för 600 år sedan hade bosättningen över 2000 invånare. Kadár har flera anrika kvarter byggda i kanthisk och kamsunsk stil och utger sig för att vara Alliansens äldsta stad.

Idag utgör Kadár skådeplatsen för maktspelet mellan de båda handelsätterna Domasza (vinhandel) och Fenari (skeppsbyggare) - två mycket anrika släkter från tiden runt Handelsalliansens grundande år 80 f.O. Båda ätterna sitter i senaten i Marukand där de utövar stort inflytande över Alliansens politik. De båda släkterna är ökända för att sätta käppar i hjulen på varandra och andra som räknas till deras fiender; lönnmord har förekommit och de har många gånger utnyttjat domstolarna i utdragna rättsprocesser. Men striden är även kulturell: Domasza och Fenari tävlar om att bygga de högsta tornen, anlägga de största biblioteken och bygga de främsta akademierna. Detta har på många sätt gynnat staden Kadár, vilken i dagsläget kan uppvisa följande intressanta platser:

• Kadárakademin (kontrollerad av Domasza), där en lärd man kan hitta över 1000 böcker och skriftrullar i allehanda ämnen. Styrs idag av primus Radom Domasza.

• Det stora biblioteket (kontrolleras av Fenari), innehåller cirka 800 verk och är främst fokuserad på skeppsbyggarkonst, geografi och historia. En utmärkt plats att besöka om man vill få tag på obskyra och bortglömda akrogaliska legender.

• Rakamaskolan (kontrolleras av Domasza), är en skola för lovande ungdomar i åldrarna 10-22 år där de får lära sig skrivkonst, matematik, sång, dans och historia. Kostnaden per termin är cirka 3000 drubiner, vilket gör att endast ynglingar till väldigt rika familjer närvarar på skolan. De har dock förekommit att rektorn antagit lovande specialfall utan kostnad.

Med över 80 tunga galärer och 1000 soldater är Fenariätten den dominerande militära styrkan i Eiskand. De besitter även Eiskanderborgen, patrullerar vägarna i provinsen och har ett nätverk av gränsfort mot Takloobiöknen.

Bitterträsket

Alldeles intill Eiskanderborgen ligger Bitterträsket - en del av eiskanderdalen som aldrig dikats ur, dels av strategiska skäl. Träsket gör Eiskanderborgen immun mot alla former av bombardemang och anfall från syd- och västsidan.

Det inre av träsket domineras av ett par ålderdomliga klaner av "eftersatt" folk - kallade bitterbitarna, vilka också namngivit området. Märkliga förbundstraditioner har gjort inaveln väldigt utbredd och många från köpingen Eisvalak kan berätta om närmast fientliga reaktioner när man färdas genom bitterbitarnas områden.

Eisvalak

Eisvalak är en välmående köping i centala Eiskanderdalen. 602 e.O. räknade stadens borgmästare, Joaari Eilan, till 802 invånare. Staden omges inte av någon mur - köpingens befolkning räknar med att kunna ta skydd inne i Eiskanderborgen vid händelse av krig.