Halvlängdsmän

Halvlängdsmän (Demianthropuz robushtuz)
Uppskattat antal
-
Viktiga regioner
-
Språk
Lokala människospråk
Religion
Lokala människoreligoner alternativt Tevatenu

Folkets namn på sig själva:

Kallas även:Halvingar, Småfolk, Småttingar

Släkte:

Kategori: Övriga folkslag

Utbredning

Hulehalvön

Se: Halvlängdsmän i Hule

Aidne

Halvlängdsmännen i Aidne är präglade av att leva i riddarländerna Kardien och Zorakin men de ser sig samtidigt som tillhörande samma kultur. Aidnehalvlingarna definierar sig också genom att vara noga med skillnaden till sina fränder på Hulehalvön i Nostratiet även om det för den utanförstående är svårt att se olikheterna. Som så ofta med halvlängdsfolket ligger skillnaden i det lilla.

Kardien

Regil skrev... http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=28190#28190

En kardisk halvlängdsman:

- Är en del av det omgivande samhället

- Bor oftast i en HLM by

- Tror på Etin och firar samma högtider som andra kardier

- Har utanför kungadomänen Ekenfara en utsatt ställning, trakasseras av de arroganta echtiska adelsmännen

- Har i Ekenfara en helt annan ställning och är där en uppskattad del av samhället

- Man använder sig mycket av grisar (draggrisar, sällsakpsgrisar, slaktrgisar, grisar som bökar upp jorde etc).

- jag tänker mig även att HLM är mycket dugliga bönder, odlar gärna frukt, grönsaker, örter, vin osv för försäljning (åtminstone i Ekenfara)

- Arbetar även ofta som barnuppassare åt fint folk (endást kvinnor om du inte gissade det)

Ekenfara

Ekenfara: http://www.erebaltor.se/wiki/index.php?title=Kardien#Ekenfara

Ekeborg: http://www.erebaltor.se/wiki/index.php?title=Kardien#Nya_staden

Övriga Kardien

Zorakin

Fraxinus skrev... http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=28431#28431

Riktigt så tydlig och elegant förklaring till Halvingarnas och ankornas situation i Zorakien finns det inte...ännu. Däremot har det beskrivits tidigare i Zorakintråden att Halvlängdsmännen och ankorna har ett behagligare liv i Zorakin än i Kardien då Zorakerna mer ser dem som en folkgrupp av bönder/borgare bland alla andra. Detta bygger på officiell version från Aidne-böckerna.

Som tillägg lade jag att Zorkiska adelsmännen som beskattar sina bönder inte gör så någon åtskillnad från vem skatten kommer. Har man produktiva bönder och hantverkare som inbringar god skatt så vill man inte skrämma bort dem. Och eftersom Halvlängdsfolket allmänt anses för att vara skickliga bönder, ölbryggare och finhantverkare och därigenom är produktiva och värdefulla som skattekälla så är de värdefulla både för adelsmannen på vars marker de bor och för borgarna i vars stad de utövar sitt hantverk.

Zorakisk adel är i sitt synsätt både mer kosmopolitiska och mer cyniska än sina Echtiska kusiner. Man dödar inte den gås som värper guldägg. Det samma kan huvudsakligen sägas om ankor. De tenderar dock vanligtvis hålla till i städerna.

Birke skrev...

Kan det tänkas att halvlängdsmännen i Zorakin inte nödvändigtvis alltid lever i egna HLM-byar utan är så integrerade i samhället att det i en vanlig by kan leva två-tre halvlingsfamiljer bredvid den mänskliga befolkningen?

Fraxinus skrev...

Både och anser jag! Det finns både renodlade halvlängdsmans-byar såväl som byar (och städer) där halvlängdsfolket lever sida vid sida med storingarna. Ofta är det kanske äldre HLM-bosättningar som har mer ensartad i demografin. Men vissa sådana byar kanske även har fått en viss inflyttning av storingar. Dessa bygger dock inte hålhus i marken utan får hjälp av sina mindre grannar att göra trivsamma korsvirkeshus med halmtak.

Mirel

Se: Unuriska halvlängdsmän

Berendien

Se: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic.php?p=27446#27446

Krun

Halvlängdsmännen i Kara khymun

Beläget mellan Garkhiyislätten och Grynnerbergen står i ensam majestät berget Kara khymun - det svarta fåret. I tidernas begynnelse hem åt vättar, men ända sedan det Jorpagniska imperiets era hemvist åt ett krunskt halvlängdsfolk. Ett halvlängdsfolk något mer aggressivt än övriga halvlängdsfolk. Måhända är det det karga bergslandskapet eller hotet från vättarna som gjort dem ettriga och snara till vrede. Återkommande anfall från vättar och annat svartfolk har tvingat Kara khymuns halvlängdsmän att bygga sina byar otillgängligt och att skydda dem med en uppsjö listiga fällor, allt från förnedrande gyttjepölsfällor, till dödliga stenskred. Om inte fällorna är avskräckande nog, använder sig halvlingarna med stor effektivitet av stavslungor, ett vapen deras skicklighet att bruka nått ryktbarhet långt utanför Kara khymuns branta bergssluttningar.

Dessa vilda halvlingars byar utgörs av små stenhyddor, klädda med de allra vackraste små handknutna mattor. Deras odlingar hittar man uppbyggda på platåer, där de odlar allt från snövete till krunsk knödel. I de gamla vättegruvorna odlar de gryftelsvamp, eller så lagras där delikata ostar och välsmakande snövetemjöd. Sina odlingar till trots är detta halvlängdsfolk främst herdar. I deras hjordar hittar man både pälsget, vinterlöpare och krunsktfår, av vilkas mjölk man tillverkar den i Krun mycket eftertraktade osten - Kyhshyk, den starke. Av djurens ull görs varma tyger och vackra mattor.

I mångt och mycket klär sig Kara khymuns halvlingar som krunier i gemen, men de sätter stort värde i att smycka sina kläder med blomstergirlander, särskilt de svarta västar som de alla bär. Sedan det jorpagniska imperiets tid låter Kara khymuns halvlingar av hävd pryda sina hjässor, med den i resten av Krun endast för präst- och adelskastet avsedda, cylinderformade hatten shaphkha. Dessa hattar kompletteras hos männen vanligtvis med en respektingivande slokmustasch.

Kultur och samhälle

Bruket av tobak

Bruket av övriga droger

Halvlängdsmännens drogvanor skiljer sig naturligtvis från samhälle till samhälle, men överlag är ju inte halvlingarna främmande för lite rekreativa droger. Även om drogerna oftast håller sig till uppiggande eller sömnfrämjande téer, eller öl och vin i glada vänners lag, finns ju berättelser om kluriga trädgårdsmästare som röker lite allt möjligt i sina pipor. Öppet missbruk är ovanligt i små slutna halvlingsamhällen, där sociala problem ofta sopas under mattan. Man förväntas vara en förnöjd och fryntlig halvling, och sådana som inte faller in i det ledet brukar sällan konfronteras med mer än försiktiga uppmaningar från vänner och nära släktingar. Halvlingar är som regel också bra på att smussla och smyga med alkoholism och drömsyltmissbruk.

Om problemen väl kommer i dagen brukar ryktesspridning och social utfrysning följa. De som väl blivit utfrysna finner oftast ensamheten så tryckande att de antingen drivs längre in i missbruket, eller söker sig in till någon av människornas större städer och försöker sig på lyckan där. Ibland uppmanas till och med den olycklige att flytta från samhället av dennes egna släktingar, för att inte "dra skämsel och illprat" över släkten. När flytten är verkställd pratar man som regel inte mer om saken i byn och den bortdrivnes existens och minne förtigs.

I människostäder där halvlingar finns som en etnisk minoritet har en missbrukande nykomling ofta en ny chans. Halvlingarna där är ofta en mer realistiskt hårdhudad och sammansvetsad sort. Om ingen stark halvlingminoritet finns som socialt skyddsnät brukar dock nykomlingar snabbt fångas upp i tyngre missbruk och kriminalitet (särskilt inbrott och utpressning).

En arttypisk drog är den såkallade Drömsylten.

Typisk bosättning