Aspubran av Hafsort

Aspubran, son av Join (302-240 f.O.) var en framstående geograf på lyceet i Hafsort i Zorakien. Av sin mästare, Hereherute fick Aspubran i uppdrag att "upptäcka och katalogisera alla nu levande humanoia varelser". Och det är som antropolog som Aspubran är känd för eftervärlden.

Resterande av sin livstid tillbringade Aspubran på resande fot, konstant skrivandes på sitt livsverk, -"De humanoida varelserna". Detta kom att bli det sannolikt mest kompletta och omfattande verk om humanoiderna som hitintills präntats. Hans indelningar av de olika folken anses av somliga lärda idag felaktiga, men av majoriteten används den fortfarande.

Aspubran katalogiserar humanoiderna i några huvudsakliga släkten:

• Människor -Anthropus
• Stenfolk - Lithanthropus
• Svartfolk -Styganthropus
• Älvfolk -Palaeanthropus

samt Djurfolk, även om det senare enkom agerar som ett samlingsnamn, då dessas olikheter sinsemellan är fler än deras likheter. Det som anses samla dem är dess humanoida form samt dess likhet med normala djurarter.

Värt att notera är att Gregorius den Rödes senare verk idag anses överglänsa Aspubrans kapitel om älvfolken. Gregorius verkar heller inte samstämma med Aspubrans teser om "Metamorpher" som särskilda subsläkten, utan påskiner snarare att det rör sig om enstaka alver som av "Tevatenu" tillgodosetts med hamnskifte.

Styganthropologer och Lithantropologer tvistar idag om huruvida troll och resar verkligen tillhör släktet "svartfolk". Vissa styganthropologer menar vidare att även Vättar är en tvistefråga, då dessa markant skiljer sig från övriga svartfolk. Åter andra menar att subindelningarna är felaktiga i grunden och att det rör sig om ett enda släkte vars fysiologiska egenskaper fastställs genom levnadsvillkor, utveckling och slump.

Klart är dock att Aspubrans verk alltjämt ligger till grund för undervisningen om olika humanoida släkten på universitet Ereb över.