Elefant

Fakta

• Namn: Elefant (Proboskhis)
• Vanlighet: Vanlig
• Hemvist: Så gott som alla förekommande
• Regioner: Ereb, Akrogal, Soluna, Orghin, Samkarna

Allmänt

Mastodont, Mammut, Elefant: http://media-2.web.britannica.com/eb-media/99/94699-034-B64D78EC.jpg

Typer

Efarisk savannelefant

Vanlighet: Vanlig

Hemvist: Efaro och södra Akrogal

Poktisk oaselefant

Vanlighet: Sällsynt

Hemvist: Pokti

Centralsolunsk skogselefant

Vanlighet: Vanlig

Hemvist: Solunas skogar

Kustelefant

Vanlighet: Ovanlig

Hemvist: Kamsunkusten

Dvärgelefant

[1] Den mycket egendomliga dvärgelefanten härstammar troligtvis från Efaro och kom till Caddo med tidiga dalkiska handelsresande. Idag är arten en inte alltför ovanlig syn på Caddo, men då de knappast står att finna i övriga Ereb så får de ofta stor uppmärksamhet från utlänningar. Dvärgelefanten ser ut som en mycket liten elefant med en mankhöjd på endast 1,5 meter och används som drag- och lastdjur på grund av dess styrka. Dvärgelefanten är fredligt sinnad, och slåss väldigt sällan. I normala fall flyr ett av dessa djur då det känner sig hotat, men om djuret är trängt kan det hända att det försvarar sig. Det finns inga vilda exemplar på Caddo, utan samtliga är tamdjur. Det vilda beståndet av dvärgelefant som finns i Efaros djungler är starkt hotat av utrotning p g a den skoningslösa jakten. Dvärgolifanten är för övrigt besläktad med elefantinen, men är växtätare och därmed betydligt fredligare.

Vanlighet: Ovanlig

Hemvist: Caddo

Höglandsmammut

Dessa massiva, raggtäckta djur har en matchvikt runt 6–8 ton, en mankhöjd runt 3–4 meter och en kroppslängd på ca 5–7 meter. Öronen är mycket mindre än de solunska olifanternas, men höglandsmammutens böjda betar är desto mer imponerande, uppemot 5 meter långa.

Vanlighet: Vanlig-Sällsynt

Hemvist: Barbiskahöglandet, Kardbergen, norra Akrogal och Orghins sydliga nejder.

Orghinsk ismammut

Vanlighet: Mycket sällsynt

Hemvist: Norra Orghin

Mastodont

Den narguriska mastodonten är täckt av tjock, raggig päls likt en mammut. Det massiva djuret har en mankhöjd runt 2,5–3 meter, en kroppslängd runt 5 meter och vikten ligger runt 3,5–5,4 ton. De väldiga betarna kan bli uppemot 2,5–4 meter långa och är rakare (ibland nästan horisontella) än hos en mammut. Mastodonten har liksom mammuten mindre öron än en altorisk olifant. Skott, löv, buskar, bark och vattenväxter tjänar som de narguriska mastodonternas föda. Den jagas ibland av orädda nargurer.

Vanlighet: Ovanlig

Hemvist: Nargur, nordvästra Akrogals skogar

Samkarnisk skogselefant

Vanlighet: Ovanlig

Hemvist: Nordöstra Samkarnas djungler

Späckmammut

Späckmammuten eller sanithsidisk dvärgmammut som den också kallas är klart mindre än sina massiva kusiner. Det långraggiga djurets mankhöjd är på drygt 1,4–1,8 meter och den väger runt 300–500 kg. Späckmammuten lever av mossor, lavar och annan växtlighet som finns under snön. Arten påträffas ibland som tämjt dragdjur bland Sanithsids befolkning.

Vanlighet: Ovanlig

Hemvist: Sanithsid

Elefantin

Magilre är hemvist åt två arter av elefantiner. Såvitt de lärde vet verkar det flacka landet vara de besynnerliga rovvarelsernas enda naturliga hemvist. Den vanliga elefantinen, som till utseendet liknar den caddiska dvärgelefanten, påträffas i stäpplevande flockar om uppemot 30 djur (båda hanar och honor). Flockar bestående av den flyfotade elefantinen däremot påträffas endast bland träsket Efronzinks sumpgölar och förrädiska gungfly. Den flyfotade elefantinens fötter är försedda med långa tår som den kan spärra ut för att lättare ta sig fram i den svåra terrängen. Vad som kan komma som en obehaglig överraskning är att båda arterna är utpräglade rovdjur, det avlägsna släktskapet med den altoriska dvärgelefanten till trots. En enskild elefantin är knappt mer än metern i mankhöjd men då en flock anfaller, så slits de flesta bytena snabbt itu under vilt trumpetande.

Vanlighet: Mycket sällsynt

Hemvist: Slätter eller Efronzink i Magilre