Kalmurri

[Adragoor]

Angående språk så kan kanske namnet Shakhora - den svarta månen, finnas i centralakrogaliskan. Namnet är dock mycket gammalt och uppstod förmodligen på Yndar.

Det låter ju mycket troligt. Namnet kanske spreds till Ereb av nomadstammarna som vandrade in i Nidland? De hade ju antagligen varit allierade med margylerna.

Två delar?

Sha-khora

Så skulle det kunna vara. Kanske är ordet ett översättningslån från yndariska. Sha- skulle kunna vara samma som den kalmurriska femininändelsen och namnet skulle kunna ha betytt "hon-mörkret" eller liknande på något av nomadspråken under margylisk tid.
I min gamla akrogalkampanj var Shakhora en fallen demonfurstinna som fångats i omlopp runt Altor under den första konfluxen. Uch-Kâd sysslade med att släppa in Bruhlefer, Shakhoras gemål, och hans demonhorder i vår dimension för att han skulle befria Shakhora, som då skulle nedstiga på Altor och bringa befrielse till världen genom mörker och lidande...

[Adragoor]

Ett femtiotal kalmurriska ord enligt fonetiken ovan:

am, amesh, ana, arrash, ayik, ayood, doruu, duuk, ey, idaz, ikeg, ilah, ilkerrah, kalshuu, keb, koh, luu, mogah, mooh, moosh, muulkah, nadrah, niya, nuh, okuub, shalbuuk, shed, shelkuu, shez, shib, shon, shoog, tih, tuh, tuul, ubir, ugoon, uh, ule, uroot, ushah, veh, vilah, vuh, vulpuu, yal, yiru, yush, yuu, yuuh, zagah, zilah, zuu.

Orden är genererade med denna generator: http://www.fantasist.net/wordmaker2.shtml

[Adragoor]

Jag har försökt plocka så mycket som möjligt från/med inspiration från Krunskan.

Ex:
shat - helig plats

Jag har lagt om vissa saker som kshukh (befästning på krunska) till shak (befäst position på Kalmurriska).

Ken'shak är ju huvudhamnen för Kalmurri's flotta, så kanske 'Ken' betyder något, sen har de lagt på ordet för befäst position = Ken'shak?

.

Kan du lista de ord du har tagit från krunska?

[Adragoor]

Det där skulle kunna funka rätt bra. Hur är de med de moderna krunerna? Vandrade de in i Ereb samtidigt som nidlänningarna eller först efter konfluxen?

Krunierna korsade Demontungan och kom in i Ereb ca 400 fO. Men det har även varit tankar om att de har samma bakgrund som nidlänningarna (lhassierna) när båda folken bodde i Akrogal. Även att några av kulturerna i dagens Nidland kom över med krunierna (antingen höglandsfolket i Umerhit eller nomaderna i Kabsah).

Hur passar detta med vad som skrivits om det krunska språket?

Kanske var krunerna ursprungligen en nomadstam som levde på furgiskt territorium i nuvarande södra Kalmurri och fungerade som legosoldater till skydd mot invasioner från andra nomadfolk. När de nordfurgiska provinserna kollapsade totalt efter den kalmurriska invasionen och eftersom krunerna (som naturligtvis kallade sig något annat ursprungligen) insåg att kalmurrerna var totalt överlägsna, flydde de över Demontungan till Ereb. Den kalmurriska invasionen var på 390-talet f.O. så det passar ju rätt bra ihop.

[Adragoor]

Några ord jag hittade på för att namnge platser och gator i Bahaz:

ineku - öster
azar - väster
kahuur - gata
usheku - stor
asoof - kvarter

[Gabriel]

Jag har försökt plocka så mycket som möjligt från/med inspiration från Krunskan.

Ex:
shat - helig plats

Jag har lagt om vissa saker som kshukh (befästning på krunska) till shak (befäst position på Kalmurriska).

Ken'shak är ju huvudhamnen för Kalmurri's flotta, så kanske 'Ken' betyder något, sen har de lagt på ordet för befäst position = Ken'shak?

.

Kan du lista de ord du har tagit från krunska?

Oj oj

Jag har inte direkt skrivit ner något.

Stor - ushesh (som in Ushesh skogen, 'storskogen')

krön -lum (som i alen'lum, blandning mellan alviska och krunska, kommer inte ihåg vad alen betydde.. ehm)

Väster - azah och gar - Höjd (som i azah'gar bergen, egentligen typ, västra höglandet eller höjden i väster? även Yah'azah sjön, vilket är typ sjön 'västra vattnet' med tanke på att de kom österifrån)

helig plats ; -shat (som i emshat bergen, 'de heliga' samt ashat 'den heliga platsen - det betyder lite att Ashatârer betyder något i stil med 'det heliga folket' eller folket från den heliga platsen.).

Många andra namn, inklusive 'mos xx' namnen har jag kopierat från andra filurers kartor.

.

Hjälper det?

.









.

[Adragoor]

Absolut hjälper det! Lägg gärna upp ord med översättning när du hittar på dem så slipper man språkliga inkonsekvenser senare.
Jag föreslår att mina varianter usheku "stor" och azar "väster" är på Bahaz-dialekt.

Så nu har vi alltså:
ushesh - stor
-lum - krön
azah - väster
gar - högland, höjd
yah - vatten, sjö
-shat - helig plats

Sen har vi förstavelserna em- och a- som verkar vara bestämd form plural respektive singular. Alltså skulle akaupu betyda "månen" till skillnad från kaupu som bara betyder "måne".

[birkebeineren]

Kanske var krunerna ursprungligen en nomadstam som levde på furgiskt territorium i nuvarande södra Kalmurri och fungerade som legosoldater till skydd mot invasioner från andra nomadfolk. När de nordfurgiska provinserna kollapsade totalt efter den kalmurriska invasionen och eftersom krunerna (som naturligtvis kallade sig något annat ursprungligen) insåg att kalmurrerna var totalt överlägsna, flydde de över Demontungan till Ereb. Den kalmurriska invasionen var på 390-talet f.O. så det passar ju rätt bra ihop.

Funderar på om inte uvhaierna som är en av de krunska människokulturerna kan vara ättlingar till detta nordfurgiska nomadfolk.

Krunier - majoritetsfolket - ett joriskt folkslag med uppblandat med akrogaliska nomadfolk. Jag tror att jag väljer att klassificera dem som jorer då jag tänker mig att det joriska arvet är det som dominerar, även om de i mångt och mycket tagit till sig mycket av nomadernas kultur osv.

Azahier - västkrunier - ett joriskt folk från de västra delarna av Krun, som var det område som införlivades sist i Ashinas rike. Koncentrerade kring Stabul med omnejd. Mer "joriska" än krunierna, men skillnaderna blir allt mindre med tiden.

Agpaier - öbor - ett joriskt folkslag koncentrerade till Kaplumbaganöarna. inte mycket har förändrats hos dessa öbor sedan Jorpagnas och Kruns storhetstid. Men lever ett rätt så isolerat liv på sina öar och försörjer sig i huvudsak på fiske och sköldpadsjakt. man talar en mycket ålderdomlig variant av joriskan, och här frodas fortfarande dyrkan av de golwyndiska gudarna.

Uvhaier - slättens folk - ett akrogaliskt folk som mestadels lever på Garkhiyislätten. Man har bevarat mycket av de nomadiska kulturen även om man idag i huvudsak lever i små byar. Livnär sig gör man bl.a. på att föda upp hästar, silkespälsad stäpplama och hippogrifer. De kejserliga hippogrifryttarna kommer alla från detta folk.

Bagshier - bergsfolket - i området kring och i Grynnerbergen, besläktade med de nidländska bergsmännen. Varken jorer eller akrogaler föreställer jag mig, utan av mer barbarisk härkomst.

Det akrogaliska inslaget i det krunska majoritetsfolket tänker jag då som ett nomadfolk från tidigare i historien. Ett folk från södra Akrogal som redan de gamla krunierna i golwyndakulturen lät bosätta sig i Krun någon gång under perioden 1500-1000 fO. Uvhaierna tillhörde också detta folk ursprunglig men de korsade alltså inte Demontungan in i Ereb för ca 400 fO. På så vis kan de tillhöra samma språkfamilj i botten som sen blev olika språk (som kanske sen igen har börjat närma sig varan i det moderna Krun?). Även nidlänningarnas ursprung finns hos dessa första akrogalier i Ereb.

[Gabriel]

Absolut hjälper det! Lägg gärna upp ord med översättning när du hittar på dem så slipper man språkliga inkonsekvenser senare.
Jag föreslår att mina varianter usheku "stor" och azar "väster" är på Bahaz-dialekt.

Så nu har vi alltså:
ushesh - stor
-lum - krön
azah - väster
gar - högland, höjd
yah - vatten, sjö
-shat - helig plats

Sen har vi förstavelserna em- och a- som verkar vara bestämd form plural respektive singular. Alltså skulle akaupu betyda "månen" till skillnad från kaupu som bara betyder "måne".

Jag har märkt att på de Furgiska kartorna så kallas skogen 'Ushetil' skogen. Likheten med Ushesh är ganska slående.

Furgiska - Ushetil
Bahaziska - Usheku
Kalmurriska & Krunska - Ushesh
.

[Adragoor]

Kanske var krunerna ursprungligen en nomadstam som levde på furgiskt territorium i nuvarande södra Kalmurri och fungerade som legosoldater till skydd mot invasioner från andra nomadfolk. När de nordfurgiska provinserna kollapsade totalt efter den kalmurriska invasionen och eftersom krunerna (som naturligtvis kallade sig något annat ursprungligen) insåg att kalmurrerna var totalt överlägsna, flydde de över Demontungan till Ereb. Den kalmurriska invasionen var på 390-talet f.O. så det passar ju rätt bra ihop.

Funderar på om inte uvhaierna som är en av de krunska människokulturerna kan vara ättlingar till detta nordfurgiska nomadfolk.

Krunier - majoritetsfolket - ett joriskt folkslag med uppblandat med akrogaliska nomadfolk. Jag tror att jag väljer att klassificera dem som jorer då jag tänker mig att det joriska arvet är det som dominerar, även om de i mångt och mycket tagit till sig mycket av nomadernas kultur osv.

Azahier - västkrunier - ett joriskt folk från de västra delarna av Krun, som var det område som införlivades sist i Ashinas rike. Koncentrerade kring Stabul med omnejd. Mer "joriska" än krunierna, men skillnaderna blir allt mindre med tiden.

Agpaier - öbor - ett joriskt folkslag koncentrerade till Kaplumbaganöarna. inte mycket har förändrats hos dessa öbor sedan Jorpagnas och Kruns storhetstid. Men lever ett rätt så isolerat liv på sina öar och försörjer sig i huvudsak på fiske och sköldpadsjakt. man talar en mycket ålderdomlig variant av joriskan, och här frodas fortfarande dyrkan av de golwyndiska gudarna.

Uvhaier - slättens folk - ett akrogaliskt folk som mestadels lever på Garkhiyislätten. Man har bevarat mycket av de nomadiska kulturen även om man idag i huvudsak lever i små byar. Livnär sig gör man bl.a. på att föda upp hästar, silkespälsad stäpplama och hippogrifer. De kejserliga hippogrifryttarna kommer alla från detta folk.

Bagshier - bergsfolket - i området kring och i Grynnerbergen, besläktade med de nidländska bergsmännen. Varken jorer eller akrogaler föreställer jag mig, utan av mer barbarisk härkomst.

Det akrogaliska inslaget i det krunska majoritetsfolket tänker jag då som ett nomadfolk från tidigare i historien. Ett folk från södra Akrogal som redan de gamla krunierna i golwyndakulturen lät bosätta sig i Krun någon gång under perioden 1500-1000 fO. Uvhaierna tillhörde också detta folk ursprunglig men de korsade alltså inte Demontungan in i Ereb för ca 400 fO. På så vis kan de tillhöra samma språkfamilj i botten som sen blev olika språk (som kanske sen igen har börjat närma sig varan i det moderna Krun?). Även nidlänningarnas ursprung finns hos dessa första akrogalier i Ereb.

Uvhaierna låter ju bra...

Den tidigare nomadinvandringen skedde naturligtvis när margylerna invaderade västra Akrogal. Alltså någon gång mellan 1500 och 1200 f.O.

[Adragoor]

Sen har vi förstavelserna em- och a- som verkar vara bestämd form plural respektive singular. Alltså skulle akaupu betyda "månen" till skillnad från kaupu som bara betyder "måne".

Kanske dessa förstavelser inte motsvarar svenskans bestämda form utan används som ett slags konkretiserande avledningar av abstrakta begrepp. Om vi t.ex. säger att yiru betyder "hat, agg, stark irritation", så kanske ayiru betyder "mord". På det viset kan en hel del ord skapas så småningom. Dessutom blir kalmurriskans grammatik lite mer exotisk.

[Adragoor]

Absolut hjälper det! Lägg gärna upp ord med översättning när du hittar på dem så slipper man språkliga inkonsekvenser senare.
Jag föreslår att mina varianter usheku "stor" och azar "väster" är på Bahaz-dialekt.

Så nu har vi alltså:
ushesh - stor
-lum - krön
azah - väster
gar - högland, höjd
yah - vatten, sjö
-shat - helig plats

Sen har vi förstavelserna em- och a- som verkar vara bestämd form plural respektive singular. Alltså skulle akaupu betyda "månen" till skillnad från kaupu som bara betyder "måne".

Jag har märkt att på de Furgiska kartorna så kallas skogen 'Ushetil' skogen. Likheten med Ushesh är ganska slående.

Furgiska - Ushetil
Bahaziska - Usheku
Kalmurriska & Krunska - Ushesh
.

Jag tror inte att ushetil är furgiska. Kalmurriska och furgiska tillhör ju helt olika språkfamiljer och är lika obesläktade som svenska och turkiska och ordet för "stor" är knappast något man lånar in i ett språk. Däremot kan ju ordet bestå av ushesh+til, där sh-ljudet fallit bort eftersom sh+t är en tungvrickare som inte förekommer i det kalmurriska språket.

[Adragoor]

En liten början till en kalmurrisk grammatik. Jag börjar med substantiv:

Substantiv
Kalmurriska substantiv kan böjas efter genus (animativ, inanimativ och abstraktiv), numerus (singular och plural), kasus (nominativ, objektiv, possessiv, allativ, ablativ, perlativ, inessiv, lokativ. apudessiv, ornativ, similativ och separativ) och temporala kasus (egressiv, terminativ och essiv).

Genus
Genus uttrycks med partiklar. Animativ används om levande ting, människor eller djur. Den animativa partikeln är en. Inanimativ används om döda ting och dess partikel är toor. Abstraktiv används om abstrakta företeelser och partikeln är yi. En kvarleva från ett tidigare stadium av språket är den feminina ändelsen –sha.

Numerus:
Två numerus finns i modern kalmurriska: singular och plural. Endast plural har en ändelse, -au. I äldre språkbruk fanns även dualis (tvåtal) och trialis (tretal). Dualis hade ändelsen –(a)shau och trialis –(a)drau. Dessa former finns kvar i stelnade uttryck, framför allt i de norra delarna av det kalmurriska språkområdet.

Ex. En shaz ”en hund”, en shazau ”flera hundar”.

Kasus:
Nominativ är subjektets kasus och substantivets grundform. Nominativ har ingen ändelse.

Objektiv uttrycker både direkta och indirekta objekt. Ändelsen är -shi.
Ex. En shaz’shi shoog’zoh, ”Jag slår hunden”.

Possessiv uttrycker ägande. Ändelsen är –as.
Ex. Kalmurras ve-lash, ”Kalmurris historia”.

Allativ uttrycker rörelse eller riktning mot något. Ändelsen är –(’)em.
Ex. Kalmurrem yaluun ”Han reser till Kalmurri”.

Ablativ uttrycker rörelse eller riktning bort från något. Ändelsen är –(’)ash.
Ex. Kaupukuu’ash yaluun, ”Han reser från Kaupukuu”

Perlativ uttrycker rörelse eller riktning genom eller förbi något. Ändelsen är –(’)emshuu.
Ex. Ushetilemshu tan yalaha, ”Du reste genom Ushetilskogen”

Inessiv uttrycker befintlighet inne i något. Ändelsen är –(u)yuu.
Ex. Toor yushatuyuu ”Inne i templet”

Lokativ uttrycker befintlighet vid, på eller i något. Ändelsen är –(’)ashuu.
Ex. Toor yushat Kaupukuu’ashu, ”Templet i Kaupukuu”

Apudessiv uttrycker befintlighet bredvid något. Ändelsen är –(’)bed.
Ex. Toor kahuur’bed, ”bredvid vägen”

Ornativ uttrycker att någon eller något är utrustat med något. Ändelsen är –(’)guur.
Ex. Toor zagah’guur, ”utrustad med ett svärd”, toor dulkuuguur, ”bär ett smycke”.

Similativ uttrycker likhet med. Ändelsen är –(’)ek.
Ex. En vulpuu’ek vuh’zoh, ”Jag flyger som en fågel”

Separativ uttrycker skillnad från något. Ändelsen är –nuu.
Ex. Kalmurri Furginuu, ”Kalmurri, till skillnad från Furgia”.

Ett intrativt kasus finns i vissa nordkalmurriska dialekter och uttrycker att något är mellan något annat. Formen är mycket ovanlig och används alltid i kombination med dualis. Ändelsen är –gamsh.
Ex. Toor yushashaugamsh, ”mellan de två tälten”.

Temporala kasus:
De temporala kasusen används om tidsangivelser och används oftast på veckodagar, månader och år.

Egressiv uttrycker när något börjar hända. Ändelsen är –(’)ook.

Terminativ uttrycker när något slutar hända. Ändelsen är –(’)ahu.

Essiv uttrycker vid vilken tidpunkt något händer och används ofta i futurala satser. Ändelsen är –(’)aba.

[Adragoor]

Såhär ser den kalmurriska ordlistan ut för närvarande:

asoof - kvarter (i stad)
ayiru - mord
azah - väster
dulkuu - smycke
gar - högland, höjd
inesh - öster
kahuur - gata, väg
Kaup'sha - Mångudinnan
kaupu - måne
kuu - större läger, stad
lum - krön
shat - helig plats
shoog - slå, våldföra sig på
ushesh - stor
ve-lash - historia
vuh - flyga
vulpuu - fågel
yah - vatten, sjö
yal - resa, rida
yiru - hat, agg, stark aggression
yush - tält
yushat - tempel
zagah - svärd

[Gabriel]

Läckert.