Några fler fakta i denna tråd (jag satt och läste lite i Altors baksida)
*Furgia har är "ett stolt kungadömme vars härskande adelsätter bevarat urgamla tarditioner"
*Furgia är arv- och ärkefiende med Kalmurri. ("Kätterska, barbariska, vedervärdiga måndyrkan"
*"Landet har påverkats ytterst lite av Erebs konflikter under det senaste århundradet utan istället frodats, förutom när man känt sig nödtvungen att tåga över gränsfloden Haytis för att rikta ett korståg mot Kalmurri."
*Huvudstaden heter Kertorami och är en av "Altors rikaste och vackraste städer".
*Furgias härskande ätt är Ykitisfamiljen och leds av familjens överhuvud Uyths.
Resten av informationen i den artikeln är post den nidländska reningen.
Adragoor skrev:
-Furgia är ett uråldrigt rike där gamla riddarideal lever kvar. Landets huvudstad Kertoriam har bara fallit 2 gånger på 1000 år för de vilda nomadanfallen från nordost, och denna stad är en av Altors rikaste och starkaste.
Peter skrev:Furgiska Idéer:
- De furgiska riddarna kallas Katafrakter. De rustar sig helt i stållänkade fjällpansar, med grimaserande stålmasker för ansiktet.
- Katafrakterna har alla synnerligen god börd, vissa av de Furgiska adelsmannasläktena kan spåras tusen år bakåt i tiden.
- En furgisk ädling besitter inte ett län, däremot går beskattningsrätten över ett visst område i arv i släkterna, vilket är grunden till deras stora rikedom.
- Nomadiserande folkslag och beduingrupper lever i stor utsträckning i Furgia. De utgör ett ständigt orosmoment, men stimulerar även handeln, och är ett utmärkt komploment i strid till de tunga katafrakterna.
- I furgien odlar man linser, goldwynskt vete och stora, saftiga bönor.
Adragoor skrev:
Det där låter rätt bra... Stålmasker är coolt.
En idé jag hade är att det furgiska kärnområdet eg. är kusten mot Golwyndahavet. Furgia har dock främst intressen österut (För att kontrollera handeln med Kamsun) och maktsfären har därför utvidgats till att omfatta hela halvön. Nomader lever främst i östra Furgia. Det finns en central bergskedja, bakom denna finns torra ökenområden där dessa folk lever.
I övrigt är Furgia långt framskridet vad gäller filosofi och vetenskap. Religionen är mindre dogmatisk i Furgia än i runt Kopparhavet och det finns därför inga religiösa begränsningar, dessutom har man bevarat arvet från golwyndakulturen i större utsträckning än i Ereb och kontinuerligt byggt vidare på den antika filosofin.
Den furgiska religionen är f.ö. en utvecklad variant av golwyndatidens gudalära. Det finns dock stort utrymme för personliga tolkningar...
Peter skrev:
Adragoor skrev:
I övrigt är Furgia långt framskridet vad gäller filosofi och vetenskap. Religionen är mindre dogmatisk i Furgia än i runt Kopparhavet och det finns därför inga religiösa begränsningar, dessutom har man bevarat arvet från golwyndakulturen i större utsträckning än i Ereb och kontinuerligt byggt vidare på den antika filosofin.
Låter perfekt. Jag tror vi har samma förebilder för det här riket, även om jag gärna blandar in mycket av sassanidiska samt akeiminidiska persien.
Så vem styr Furgia? Är det en kung, shah, kungarnas kung, sultan, shejk, malik eller basilej?
De som styr i Furgia torde kanske vara ett parlamentsliknande adelsråd alá Venedig eller kanske snarare Polsk-Litauiska samväldet. Men statschefens titel är lite mer oklart. Har de ens en statschef....säger källorna något?
gtjorgo skrev:De som styr i Furgia torde kanske vara ett parlamentsliknande adelsråd alá Venedig eller kanske snarare Polsk-Litauiska samväldet. Men statschefens titel är lite mer oklart. Har de ens en statschef....säger källorna något?
*Furgias härskande ätt är Ykitisfamiljen och leds av familjens överhuvud Uyths. (Altors Baksida)
gtjorgo skrev:De som styr i Furgia torde kanske vara ett parlamentsliknande adelsråd alá Venedig eller kanske snarare Polsk-Litauiska samväldet. Men statschefens titel är lite mer oklart. Har de ens en statschef....säger källorna något?
*Furgias härskande ätt är Ykitisfamiljen och leds av familjens överhuvud Uyths. (Altors Baksida)
I landet Furgia hittar vi små ettriga stäpp-ponnyer (Krilloan: Kampanj s. 80)
Lite kuriosa som ror Furgia:
Akrogalisk (furgisk) tideräkning
I Akrogals länder räknar astronomerna med ett år på 364 dygn.* Varför det har sig så är förlorat i historien men i Furgia kan praktiken spåras tillbaka till tiden för den margyliska ockupationen på 800-talet fO.
Året är indelat i 12 månader om 30 dygn. Detta gör att månaderna förflyttar sig bakåt i förhållande till kalenderåret med fyra dygn pr år, och för att komma ikapp denna olägenhet läggs en extramånad på 28 dygn till vart sjunde år. De tolv vanliga månaderna har olika namn i de akrogaliska länderna men extramånaden kallas alltid för mörkmånaden.
Månen, Lahunia, har alltid varit central i Akrogal och som över hela Altor är hon med sina regelbundna faser den vanligaste tidsangivaren förutom solen.** För att lättare kunna hålla reda på datumen som, med ett år på 364 dygn, bara stämmer överens med månfaserna vart sjunde år, konstruerade astronomerna ett enkelt redskap till sin hjälp; den furgiska månskivan.
Furgisk månskiva
Detta är tre små skivor, oftast i sten men även i trä och metall, liggande på varandra, med markeringar längs kanterna. Den understa skivan är störst och har 30 markeringar, som representerar Lahunias faser genom månaden. Ovanpå denna ligger den andra lite mindra skivan och den har 28 markeringar, som representerar dygnen extramånaden har. Överst (på äldre exemplar är den lite sidoställd***) ligger den minsta av skivorna och den markerar sjuårscykeln som avgör när extramånaden skal läggas till. Redskapet är mycket enkelt och dagens astronomer använder det sällan då de tycker sig ha hittat mer avancerade sätt att avgöra tiden. Det tillverkas dock som vackra prydnadsföremål och finns som ett statussymbol i många furgiska adelshem och väl ansedda observatorier.
*Detta har i Ereb gett upphov till uttrycket "Lika länge som ett akrogalisk år" om något som tar ovanligt lång tid.
**Många folk, varav kalmurrierna är de mest kända, kastar bara ett blick upp på "Damen i Himlen" och avgör tidpunkten utifrån hennes höjd och blundning.
***Dessa oftast mycket gamla skivor har ibland också ett eller två extra hål där det kan synas som om ytterliga skivor har varit fästa. Vad dessa kan ha haft för funktion är okänd för de lärde.
Snibben skrev:
Religion: Soldyrkare? Förklarar varför de beger sig på korståg mot Kalmurri.
För att citera mig själv.
En form av pre Odo Etindyrkan som inte ses med blida ögon av LV eller blir det för mycket samma gud överallt? Guden kanske heter något annat (El´aidan?)?
Sol och måndyrkan med hjälp av solskivor och månskivor.
Ziggurattempel, för att komma högre upp för astrologiska observationer. Inte indianska trappstegstempel utan babyloniska ziggurat.
Kungen (Shāhanshāh) kanske är kultens högsta präst.
Jag skulle nog hellre se något annat än en solgud, då det ställer till problem med det som skrivits om LV och Eladain. Varför inte läsa lite om vad Adragoor föreslog rörande religion i Furgia... Sen så måste inte ärkefiendeskapet melllan Furgia och Kalmurri bero på gudar, varför inte på en historisk oförrätt?
Bergdahl skrev:Jag skulle nog hellre se något annat än en solgud, då det ställer till problem med det som skrivits om LV och Eladain. Varför inte läsa lite om vad Adragoor föreslog rörande religion i Furgia... Sen så måste inte ärkefiendeskapet melllan Furgia och Kalmurri bero på gudar, varför inte på en historisk oförrätt?
Det är nog de här citaten från Altors baksida som jag kanske tog på förstort alvar.
Kätterska, barbariska, vedervärdiga måndyrkan
Landet har påverkats ytterst lite av Erebs konflikter under det senaste århundradet utan istället frodats, förutom när man känt sig nödtvungen att tåga över gränsfloden Haytis för att rikta ett korståg mot Kalmurri.
När det gäller vad Adragoor har skrivit kan jag tyvärr inte hitta detta Kan du peka mig rätt?
Du har själv citerat det lite längre upp i tråden. Sen så kommer jag inte ihåg om det spånats mer, men detta är väl en bra början:
I övrigt är Furgia långt framskridet vad gäller filosofi och vetenskap. Religionen är mindre dogmatisk i Furgia än i runt Kopparhavet och det finns därför inga religiösa begränsningar, dessutom har man bevarat arvet från golwyndakulturen i större utsträckning än i Ereb och kontinuerligt byggt vidare på den antika filosofin.
Den furgiska religionen är f.ö. en utvecklad variant av golwyndatidens gudalära. Det finns dock stort utrymme för personliga tolkningar...
Åh trodde det var längre
Jag kan inte hitta mer spånande på detta.
I varje fall vet vi följande om Golwyndas gudavärld.
Enki - Vattenguden
Palofar - inte egentligen en gud, men väl en hero.
Dödsängeln - "uppfunnen" i golwyndakulturen
Du kan ju ta och spana in tråden "Enki, Anxalis och de andra", detärväl de arketypiska gudarna som vi gett namnet de golwyndiska gudarna pga deras ursprung i den golwyndiska kulturen dit ju Furgia hörde. Sen så kan det ju även vara så att t.ex. Zenos läror fortfarande har ett stort inflytande i Furgia osv. Iaf tycker jag adragoors idéer är en bra utgångspunkt för religionen där.
Sen när det gäller titlar på kungar och ädlingar så vet jag att adragoor funderat kring språket i Furgia, som har samma rötter som joriskan om jag inte missminner mig, så du kanske skall avvakta lite och se så att det passar med det furgiska språk han tänkt sig...
Furgiska (frygiska) mossor tror jag blivit allmant vedertaget.
Två officiella furgier ar astronomen Dykos Barrha som i EA-boxen redogor for den Dykiska varldsbilden i en teori han framlade 612 fO och den legendarisk illusionisten Toalpios T´tahhah som var med om att grunda Ordo Magica i Krilloan 374 eO.
Kan du peka mig rätt?
