ErebAltor.se

Satt och funderade lite över vilka som lever i norra Akrogal, specifikt kring den Yurax-pachiska kolonin Chulunghe och blev lite inspirerad av tjuktjerna, koryakerna och andra folk i nordöstra Sibirien.
Några idéer:

När Yurax-pachiterna för flera hundra år sedan upptäckte stora fyndigheter av azur-sten, guld och dyrbara isbaggar vars skal kunde omvandlas till färgpigment vid magirvägens slut, bestämde de sig för att bygga en koloni i detta stelfrusna land. I området levde dock redan fåtaliga och utspridda renskötande nomader och valjägare vilka visade sig svårare att betvinga än Yurax-pachiterna hade kunnat ana. Detta nordliga folk, som yurax-pachiterna kallade "rit'iruma" eller isfolket och som kallade sig själva "keilaq" bjöd hårt motstånd i flera årtionden, och krigare i valbensrustningar fortsatte att attackera och driva bort yurax-pacherna tills de blev erbjudna järn i tribut.

Lite inspirationsbilder:
Keilaqrustning:


Schaman:


Keilaqer:


Keilaqkrigare:

Gillar detta keilaq-folk. Valkrigaren ser skrämmande ut och schamanen riktigt läskig.

En fundering dock: Hur hittar yurax-pachiterna guld och azursten hos detta rendrivande jägarfolk?

Anar man en annan kultur som bedriver handel här uppe, en kultur som kanske är en bestående av dvärgar? Dvärgar har enligt tidigare diskussioner färdats mellan Akrogal och Orghin i minst två olika vandringar och då borde det inte vara omöjligt att några har stannat kvar under lämpliga berg. Dvärgarna handlade med keilaqerna innan yurax-pachiterna anlände, enkla guldföremål i byte mot färgpigment. Azurstenen blev en vara först med yurax-pachiternas ankomst. Järn var tidigare nästan okänt här uppe då dvärgarna av någon anledning inte velat handla med detta (kanske tillhör de en gren av de dvärgar i Trimbusbergen som enligt Snibbens akrogalhistoria föredrog brons framför järn?).

Något att bygga vidare på?

Läste texten lite bättre och såg att yurak-pachiterna verkar hitta fyndigheter av azursten, guld och isbaggeskal...

Dvärgarna här uppe vill jag ändå gärna ha med, men egentligen helst i södra Orghin. Hur mycket kontakt med keilaqfolk och yurak-pachiter de har lämnar jag öppet tills vidare. Dvärgarna handlar dock inte med järn då de själva bara använder brons. Skall gå genom dvärghistorien och passa in med övrigt.

birkebeineren skrev:Dvärgarna här uppe vill jag ändå gärna ha med, men egentligen helst i södra Orghin. Hur mycket kontakt med keilaqfolk och yurak-pachiter de har lämnar jag öppet tills vidare. Dvärgarna handlar dock inte med järn då de själva bara använder brons. Skall gå genom dvärghistorien och passa in med övrigt.

Gärna dvärgar för min del också. Kanske en bosättning som varit isolerad från övriga dvärgar sedan bronsåldern och har utvecklat en annorlunda dvärgkultur?

Från Orghin-tråden:

Adragoor skrev:

Mikael skrev:Jag ger inte upp idén med några riktigt gamla handelsposter grundade av Kalmurri och kanske några andra. Ska se om jag kans kriva ihop någon text under julledigheten.

Det ska såklart finnas sådana. Längs kusten norr om Dharbia kanske? Frågan är vilka varor de "indianliknande" folken där kan erbjuda?

Du tänker dessa "indianfolken" som andra än keilaqfolket?

birkebeineren skrev:Du tänker dessa "indianfolken" som andra än keilaqfolket?

Japp. Indianfolken tänkte jag mig lever mellan Trimbusbergen och bergskedjan söder om Chulunghe. Keilaq är mer Sibirien-inspirerade.

Adragoor skrev:

birkebeineren skrev:Du tänker dessa "indianfolken" som andra än keilaqfolket?

Japp. Indianfolken tänkte jag mig lever mellan Trimbusbergen och bergskedjan söder om Chulunghe. Keilaq är mer Sibirien-inspirerade.

Sägs att det finns gott om vargmän också.

Snibben skrev:
Sägs att det finns gott om vargmän också.

Definitivt! Och möjligen lite andra djurfolk också. Jag tänker mig hela den där taigan som extremt vild och ociviliserad och glesbefolkad med utspridda folk som i det närmsta lever på stenåldersnivå. Och då passar ju vargmän in perfekt.

Frågan är vad Mikaels kalmurriska kolonister gör i området. Är de där enbart för pälsar eller finns det andra värdefulla resurser såsom guldrika floder, ädelstensfyndigheter eller liknande?

Området känns perfekt för vargmän.

Angående de kalmurriska och/eller dharbiska kolonisterna så undrar jag om Mikael menar att de finns i nordvästra Akrogal eller södra Orghin?

birkebeineren skrev:Området känns perfekt för vargmän.

Angående de kalmurriska och/eller dharbiska kolonisterna så undrar jag om Mikael menar att de finns i nordvästra Akrogal eller södra Orghin?

Jag skrev det inte bara för att jag tyckte det var en bra idé utan för att jag hade för mig att jag läst det någonstans. Efter att konsultera EA, AB, MBox och Vargmnas pdf:en har jag inte hittat ett ord om det. AB beskriver dock djurfolk som jagas som sport. Det kanske är något som skrivits på forumet som jag inte hittar?

Det står om vargmän i gula Gigantboken men jag tror inte några platser namnges, möjligtvis något om att vargmännen gärna lever "norrut" eller liknande. Tror vargmän i norra Akrogal har föreslagits på forumet men ingenting mer specifikt.

Oavsett så tycker jag att norra Akrogal och gärna södra Orghin känns helt rätt för vargmän.

Jag har kladdat lite till på kartan och ni får säga vad ni tycker om gränser osv.

Gadarims rike har jag inte satt in. Det skall vara stort som Öland (inte Island) så det kändes för litet.

Jag har även passat på att uppfinna dvärgriket Kal-Frôz-Bôx i de nordliga bergen (Albiusbergen).

I Albiusbergen finns det stora dvärgriket Kal-Frôz-Bôx. Kal-Frôz-Bôxs dvärgar behöver inte konkurera men grottalver (däremot finns det frostalver på tundran norrut). Kal-Frôz-Bôx består av fyra stora salar och sju mindre. Varje sal väljer sin eget överhuvud men man samarbetar ändå som ett sammansatt rike under en kung.

De järnrika Albiusbergen producerar tonvis med järn, stål och kol vars överflöd även kommer rikena i södra Akrogal tillgodo. Under de mörka vinterhalvåret är dvärgarna ständigt ansatta av tundrans svartfolk och strider mellan dessa två raser förekommer dygnet om när det är som mörkast. Under sommarmånaderna har man tid på sig att återuppbygga försvarsställningarna och fylla på förråden inför nästa vinter.

Liksom de flesta av Akrogals dvärgar är även Kal-Frôz-Bôx dvärgar svarthåriga, åtminstone fram tills dess att det grånar. Det finns även andra kulturella och sociala skillnader gentemot Erbs dvärgar.

Albiusbergens dvärgar talar väldigt sällan gryndur utan har sitt eget språk - Frozdor.

Jag ser helst att Slimpaku är hela nordöstra Akrogal, eller åtminstone att deras mur avgränsar detta jätteområde och mystiken där bortom. Så flytta frys-dvärgarna längre västerut i bergen är du snäll Snibbe.

Har inga problem med att Slimpaku täcker en stor del av NÖ Akrogal, så länge muren inte ligger för nära innanhavet. Så som vi har utvecklat området känner jag helt enkelt att det blir mer mystiskt om muren ligger en bra bit inåt land så att man måste ta sig över stäpper och ödemarker för att nå denna mytomspunna plats. Sen var Slimpaku är avgränsat i NÖ behöver man kanske inte specificera än. Varför begränsa senare påfund för att Slimpaku måste vara stort som halva Asien liksom?

Sen kan jag väl tycka att namnet på "frysbox-dvärgarna" är lite väl uppenbart tramsigt. Ordet kan dock gärna få finnas kvar som namnet på deras djupa grottor där de bevarar sina frusna grottsvampar eller något. Ser gärna en mer spirituell referens om man nu ska tramsa till det...

Flytta förslagsvis dvärgriket västerut till den delen av bergskedjan som nu är utanför gränsmarkeringen.

Namnet låter lite tramsigt men det borde gå att vrida till... Kanske till Kal-Frôz eller Frôz-Kalbok?
Eller Bôr-Frôz om man vill ha en likhet med Bôr-Drim i Trimbusbergen.

Angående de stora järnförekomsterna så var tanken att Tahuantin med sina Järnhamnar var den stora järnexportören i denna delen av Akrogal...

Gillar biten med det eviga svartfolkskriget i mörkret.