Man kan kanske tänka sig att Niferlänningarna själva producerar siden och silke av enklare kvalitet (likt den vi har på jorden) emedan den legendariska silken kommer från Solunas och Samkarnas inre. Silkeslarvarna från dessa nästa demoniska fjärilar kanske dör i puppstadiet om de uppföds i fångenskap(dvs i människans ägo). Därav måste Niferlänningarna hela tiden skicka expeditioner in i "Mörkret" för att finna nya larver.
"Vanligt" silke och siden kan möjligtvis vara en av Niferlänningarnas huvudexporter, medan detta "mörkrets silke" är mera svårtillgängligt, även om man är en av få som handlar med även denna produkt. Nästan all silkesexport går dock p.g.a "vägen-bort-problemet" via Krilloan och/eller feniciernas kolonierna på soluna(?).
Vidare handlar man kanske mycket med fisk (även valar är nämnda). Jag upplever Niferlänningarna som något mera teknologiskt- och ekonomiskt utvecklade än sina grannar (dock inte långt före Poktierna och Thelgulerna) och tänker mig att de köper in råvaror från dessa som de sedan förädlar på Nivralerna och säljer tillbaka med god vinnst till Stammfolken samt även de mindre och fattigare Poktiska furstendömena. Dvs likt de västländerna i vår värld gör med Sydamerikanska- och Afrikanska stater.
Niferland
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Från Thelgul-tråden:
143 f.O.
Ett sjöslag utkämpas i närheten av ön Zadêsh mellan thelgulska och niferländska flottor sedan Boghur försökt få ökad kontroll över ormsjöhandeln. Thelgul förlorar slaget på grund av niferlänningarnas överlägsna skeppsbyggnadskonst och taktik. Thelgul drar tillbaka sina handelsflottor från Ormsjön.
342 e.O.
En hel niferländsk handelsdelegation drogas ner med rhas och delegaternas underskrifter förfalskas, vilket ger Thelgul oinskränkta handels och tullföreträden i hela norra Ormsjön. De hemvändande delegaternas blå tänder avslöjar dock ränkspelet för niferlänningarna som inleder ett krig.
342-351 e.O.
Det första niferländska kriget. Niferlands flotta belägrar Theon i tre år, men tvingas tillsist ge sig på grund av försvarsmaskiner byggda av den store uppfinnaren Arekim Edîz.
351 e.O.
Ett fredsfördrag undertecknas i vilket Thelgul får fria tullar på vissa lyxvaror som importeras från Solunas inre.
Valfisket borde ge niferlänningarna en del varor som är mycket värdefulla per viktenhet (och därmed värda att forsla in i Kopparhavet) t.ex. ambra och valrav.
När det gäller silke/siden så var ju det i vår medeltid en enormt viktig handelsvara. Gäller det samma i Ereb? Om siden skulle produceras i för stor mängd på för många ställen blir det ju snarare en vara bland många andra. Vi känner till Trakoriskt algsiden och Nidländskt siden från EA-bockerna liksom tror jag uttrycket "akrogaliskt helsiden". Finns det flera "kända" källor?
Själv hade jag tänkt spä på med "musselsilke" i Felicientråden. Denna är dock mycket småskalig med tanke på produktionsformerna. För att hålla ner mängden silke i Ereb (och därmed hålla dess exklusivitet och pris högt) så kanske ju Niferlänningarna borde hitta sitt mycket exklusiva silke inne i de djupa djunglerna precis som föreslagits?
När det gäller silke/siden så var ju det i vår medeltid en enormt viktig handelsvara. Gäller det samma i Ereb? Om siden skulle produceras i för stor mängd på för många ställen blir det ju snarare en vara bland många andra. Vi känner till Trakoriskt algsiden och Nidländskt siden från EA-bockerna liksom tror jag uttrycket "akrogaliskt helsiden". Finns det flera "kända" källor?
Själv hade jag tänkt spä på med "musselsilke" i Felicientråden. Denna är dock mycket småskalig med tanke på produktionsformerna. För att hålla ner mängden silke i Ereb (och därmed hålla dess exklusivitet och pris högt) så kanske ju Niferlänningarna borde hitta sitt mycket exklusiva silke inne i de djupa djunglerna precis som föreslagits?
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Valjakten borde även ge kött och olja, även kanske något alkemisk ämne från dessa mag(i)nifika djur?
Svart silke, eller mörkersilke, tycker jag definitivt niferlänningarna skal handla med, men då som en mycket exklusiv vara (och inget handeln vilar på) som måste letas upp djupt inne i Samkarnas fuktiga och livsfarliga indre (med demonfjärilar, serpenter, onaquis och möjligtvis en och annan dinosaur).
En helt annan fundering; hur kan niferlänningarnas skeppstyper tänkas se ut i den vindfattiga Ormsjön?
Svart silke, eller mörkersilke, tycker jag definitivt niferlänningarna skal handla med, men då som en mycket exklusiv vara (och inget handeln vilar på) som måste letas upp djupt inne i Samkarnas fuktiga och livsfarliga indre (med demonfjärilar, serpenter, onaquis och möjligtvis en och annan dinosaur).
En helt annan fundering; hur kan niferlänningarnas skeppstyper tänkas se ut i den vindfattiga Ormsjön?
Ja, valolja och saltat valkött borde vara stora niferländska produkter, men frågan är om de är tillräckligt eftertraktade i Kopparhavet för att de ska vara värda den långa väntan på rätt vind i Krilloans hamn? Men Krilloan borde kunna vara en stor importör - den staden täcker ju inte sitt behov av naturalier på långa vägar. Salt kanske också kan vara en viktig produkt? Med tanke på värmen i Ormsjön så torde saliner kunna vare en god affär och alla människor behöver salt.
Lyckosamma sjöormsjakter borde ju också ge mycket värdefulla varor i form av sjöomrshorn, fjäll och tänder.
Ormsjöfarten borde, med tanke på de svaga vindarna, nyttja sig av galärer eller kanske stora kanoter. Kopparhavet är ju havet med störst galarkänsla tycker jag så kanske just kanoter?
Med vindvävare och vågbindare ombord kanske stora segelskepp skulle klara sig också, men magi är oberäkneligare än havet självt. I Efaro vet vi ju att det finns katamarankanoter och trimarankanoter och sydvästra Efaro ligger ju till på ett sådant sätt att Niferlänningarna och Efarerna antagligen handlar och krigar med varandra - de företeeelserna tillsammans är godia medium för tekniköverföring. Thelgulerna försöker väl bygga krigskanoter bäst de kan men vet väl inte vilken ände av paddeln som går i vattnet.
Då kanske man kan få lite söderhavs eller polynesisk känsla i flytetygen, som t.ex. rikt snidade kanoter med upp till 100 paddlar och katamaraner för handel med krabbklosegel. Efarerna ersätter träsniderierna med smidesjärnornament i för och akter för skydd mot fientliga havsbesvärjare.
Om man bildgooglar "maori canoes" får man många fina bilder.
Lyckosamma sjöormsjakter borde ju också ge mycket värdefulla varor i form av sjöomrshorn, fjäll och tänder.
Ormsjöfarten borde, med tanke på de svaga vindarna, nyttja sig av galärer eller kanske stora kanoter. Kopparhavet är ju havet med störst galarkänsla tycker jag så kanske just kanoter?
Med vindvävare och vågbindare ombord kanske stora segelskepp skulle klara sig också, men magi är oberäkneligare än havet självt. I Efaro vet vi ju att det finns katamarankanoter och trimarankanoter och sydvästra Efaro ligger ju till på ett sådant sätt att Niferlänningarna och Efarerna antagligen handlar och krigar med varandra - de företeeelserna tillsammans är godia medium för tekniköverföring. Thelgulerna försöker väl bygga krigskanoter bäst de kan men vet väl inte vilken ände av paddeln som går i vattnet.
Då kanske man kan få lite söderhavs eller polynesisk känsla i flytetygen, som t.ex. rikt snidade kanoter med upp till 100 paddlar och katamaraner för handel med krabbklosegel. Efarerna ersätter träsniderierna med smidesjärnornament i för och akter för skydd mot fientliga havsbesvärjare.
Om man bildgooglar "maori canoes" får man många fina bilder.
Att det är någon form av galärer man använder sig av i Nidland är officiellt. (EAkampanjbok sida 12 under Thelgul.) Uformningen av dessa är dock mera höljt i dunkel. Att man tar sig fram via årkraft beror på att ormsjöns vindar är mycket svaga (Krilloans Kampanjbok, sida 4) Att vindmagi kan hjälpa är inget tvivel, dock finns det nog inte så många trollkarlar/packor så att behovet täcks upp ens nämnvärt, paddlerna behövs definitivt i den kungliga Niferländska flottan.
Jag ser gärna att Niferlänningarna smyckar sina galärer med olika målningar. Vissa flaggskepp kanske t.o.m. "pyntas" med symbolistbesvärjelser av rikets häxor som är lojala med konungahuset.
Det står vidare om Ormhavet att det är rikt på fisk och skaldjur, främst längst kusterna, samt att det söderut (i Pokti eller kanske bland serpiderna?) gör pärlfiskare stora förtjänster. (Mera troligt i Pokti som jag förstår?)
Angående samhället
Är landet en konstitutionell- eller en absolut monarki? Att landet beskrivs som "handelsvänligt" påverkar detta statsskicket så som vi ser det. Bedriver adeln handel via bolag a'la markantilismen (tänk ostindiska kompaniets inledning) eller är det borgarna som sköter detta?
Jag ser gärna att Niferlänningarna smyckar sina galärer med olika målningar. Vissa flaggskepp kanske t.o.m. "pyntas" med symbolistbesvärjelser av rikets häxor som är lojala med konungahuset.
Det står vidare om Ormhavet att det är rikt på fisk och skaldjur, främst längst kusterna, samt att det söderut (i Pokti eller kanske bland serpiderna?) gör pärlfiskare stora förtjänster. (Mera troligt i Pokti som jag förstår?)
Angående samhället
Är landet en konstitutionell- eller en absolut monarki? Att landet beskrivs som "handelsvänligt" påverkar detta statsskicket så som vi ser det. Bedriver adeln handel via bolag a'la markantilismen (tänk ostindiska kompaniets inledning) eller är det borgarna som sköter detta?
Återigen det här med silke. I Ereb Altor finns många olika tyger som ser ut som silke och siden. Vissa är ytterst exklusiva medan andra är ännu sällsyntare eller vanligare. Alla tyger är inte siden utan påminner bara om siden för att de har ett glansigt utseende och andra för att de har styrkan. Äckta siden kan ta många olika skepnader även det som tyg. Siden behöver inte vara glänsande utan kan vara väldigt matt till att vara av yppersta kvalitet med en yta som man kan spegla sig i.DrHus skrev:Valfisket borde ge niferlänningarna en del varor som är mycket värdefulla per viktenhet (och därmed värda att forsla in i Kopparhavet) t.ex. ambra och valrav.
När det gäller silke/siden så var ju det i vår medeltid en enormt viktig handelsvara. Gäller det samma i Ereb? Om siden skulle produceras i för stor mängd på för många ställen blir det ju snarare en vara bland många andra. Vi känner till Trakoriskt algsiden och Nidländskt siden från EA-bockerna liksom tror jag uttrycket "akrogaliskt helsiden". Finns det flera "kända" källor?
Själv hade jag tänkt spä på med "musselsilke" i Felicientråden. Denna är dock mycket småskalig med tanke på produktionsformerna. För att hålla ner mängden silke i Ereb (och därmed hålla dess exklusivitet och pris högt) så kanske ju Niferlänningarna borde hitta sitt mycket exklusiva silke inne i de djupa djunglerna precis som föreslagits?
Hur exklusivt är då silke? Ja detta eberor naturligtvis på var vi är. I en rik kultur kan man ha råd att köpa in sådana råvaror även så att mindre bemedlade har råd. I en kultur där man producerar siden kan det också vara vanligt då många tyger inte uppnår kvalitetskraven för att exporteras eller säljas till de rika.
Det som är dyrt i Barbia är kanske biigt i Niferland
Jag är beredd att hålla med snibben här (om vi skall vara trogna källorna), Det står i krilloanboken att Niferlänningarna i staden bär siden samt att dessa är bla pråmskeppare och fiskare, inte de högsta i samhällskedjan gissningsvis. Det finns då kanske fog att gissa att Niferlänningarna har tillgång till lågkvalitativ silke eller att den på nivralerna inte är någon extremt dyr vara. Det kan ju dock vara att jag övertolkar källorna kraftigt
Det är naturligtvis riktigt att siden och silke är dyrt på vissa platser och billigt på andra. Stämningsmässigt upplever jag dock att "siden" används i Ereb med syfte att visa på något exklusivt. Men återigen kan ju siden vara en "standardtextil". Rimmar dock lite illa om de endast får det från djupa djungler och träsk. Kanske en kombination? Sjögurksilke för vardagsniferlänningen och gigantfjärlissiden för de rikaste och export?
Jag gillade idén med expeditioner till Juronaträsket i jakt på gigantfjärilskokonger, grön träskkattspäls och olika reptilskinn.
Sjöormar och dess "produkter" är väl ett måste för vårt Niferland!
Jag gillade idén med expeditioner till Juronaträsket i jakt på gigantfjärilskokonger, grön träskkattspäls och olika reptilskinn.
Sjöormar och dess "produkter" är väl ett måste för vårt Niferland!
Vad kan man egentligen få ut för prudukter av en sjöorm...mer än dess fjäll och tänder. Kanske lite krubb förståss men i övrigt?Mikael skrev:Det är naturligtvis riktigt att siden och silke är dyrt på vissa platser och billigt på andra. Stämningsmässigt upplever jag dock att "siden" används i Ereb med syfte att visa på något exklusivt. Men återigen kan ju siden vara en "standardtextil". Rimmar dock lite illa om de endast får det från djupa djungler och träsk. Kanske en kombination? Sjögurksilke för vardagsniferlänningen och gigantfjärlissiden för de rikaste och export?
så var tanken
Jag gillade idén med expeditioner till Juronaträsket i jakt på gigantfjärilskokonger, grön träskkattspäls och olika reptilskinn.
Då är vi två!
Sjöormar och dess "produkter" är väl ett måste för vårt Niferland!
I områden där silke odlas är förstås silke billigare än där det inte odlas. Det är självklart. Däremot är silke till sin natur (mycket starka, mycket tunna fibrer) ett material som är arbetsintensivt att odla, skörda, spinna och väva - det är inte ens i de områden där de odlas som mest intensivt i vår värld (Kina, Thailand etc.) ett billighetstyg. Med det sagt så har jag inget problem med mullbärsuppfödda silkesmaskar i Niferland och mera exotiskt skördat vildsilke i Samkarnas djungler - någonstans måste det finnas silkesodlingar i Altor och varför inte Niferland?
Sedan tycker jag inte det måste följa av en rad om hur niferlänningar klär sig i Krilloan. Hur vanligt siden är i Krilloan säger mera om Krilloans ekonomi och rikedom än Niferlands. Pråmskeppare och fiskare är förstås inte Krilloans överklass, men i ett för-industriellt samhälla är ägaren av en båt eller pråm en del av en solid medelklass. Det är nätdragaren på fiskebåten eller pålmannen på pråmen som arbetar för handfull kopparmynt om dagen men inte har andel i fångst eller transportavgift som är den fattige och som inte torde ha råd att köpa en hel sidendräkt.
Sedan tycker jag inte det måste följa av en rad om hur niferlänningar klär sig i Krilloan. Hur vanligt siden är i Krilloan säger mera om Krilloans ekonomi och rikedom än Niferlands. Pråmskeppare och fiskare är förstås inte Krilloans överklass, men i ett för-industriellt samhälla är ägaren av en båt eller pråm en del av en solid medelklass. Det är nätdragaren på fiskebåten eller pålmannen på pråmen som arbetar för handfull kopparmynt om dagen men inte har andel i fångst eller transportavgift som är den fattige och som inte torde ha råd att köpa en hel sidendräkt.
Mat är nog inte främsta anledningen. Sjöormsjakt är nog lite för farligt arbete för den dagliga brödfödans skull. Fjäll, tänder, horn samt alkemisk-magiska ingredienser skulle jag kunna tänka mig. Nivralerhäxor kanske gör sina starkaste brygder med en dos sjöormsgalla? Ett par sjöormsögon inkapslade i kristall från Krilloan och uppfästa på var sin sida av galärfören kan ju också vara det bästa skyddet mot att någonsin gå på grund.gtjorgo skrev: Vad kan man egentligen få ut för prudukter av en sjöorm...mer än dess fjäll och tänder. Kanske lite krubb förståss men i övrigt?
Sedan kan ju jakten kanske också ha rituella drag t.ex. en manbarhetsrit eller offer till/kamp med någon havsgudom. I Felicientråden hade jag tänkt föreslå rituell sjöormsjakt som en typ av kimzonsk manbarhetsrit, men felicier och niferlänningar torde ha haft tillräckligt mycket kontakt med varandra via Krilloan för att en tradition kan spridas från en kultur till en annan. Traditionen kan ju dessutom vara såpass gammal att ingen vet på vilken plats den uppstod först.
Jag håller med fullt ut här!
Niferlänningarna lär nog vara bland de första (organiserade) folken KimzÔnerna träffade på i ormsjön, kulturutbytet lär under åren varit stort.
Någon industriell sjöormsjakt är knappast särskilt troligt utan som nämnt, snarare rituellt eller något man måste ta sig för om någon orm blivit allt för närgången (likt dagens vargdebatt måhända?).
De Nivralska sjöhäxorna, i monarkens tjänst, torde definitivt ha något med saken att göra (Rollpersoner hyres
) och lägger gärna in en finansiering av dylik jakt. Att brygga hiskeliga dekokter känns perfekt (om nu häxorna är att räkna som vedertagna här på forumet...)
Vad äter man på öarna (utöver fisk och skaldjur)? Såg på den eminenta serien villervalle med min systerson och på Tahiti var minigris högt på listan. Även helgens robinsenavsnitt influerade. Något för Ö-monarkin?
Vem styr Nivralerna och hur? Konstitutionell monarki eller absolut styre? Något förslag?
Vad har man för ekonomisk och teknologisk nivå? Kanske inte lika långt fram i framkanten som Kopparhavsstaterna (framförallt inte Erebos och Caddo). Man är ledande i Ormsjön pga sin välutvecklade transithandel och i egenskap av kraftigast galärflotta i området. att man därtill har bra relationer till Krilloan lär inte skada.
Niferlänningarna lär nog vara bland de första (organiserade) folken KimzÔnerna träffade på i ormsjön, kulturutbytet lär under åren varit stort.
Någon industriell sjöormsjakt är knappast särskilt troligt utan som nämnt, snarare rituellt eller något man måste ta sig för om någon orm blivit allt för närgången (likt dagens vargdebatt måhända?).
De Nivralska sjöhäxorna, i monarkens tjänst, torde definitivt ha något med saken att göra (Rollpersoner hyres
) och lägger gärna in en finansiering av dylik jakt. Att brygga hiskeliga dekokter känns perfekt (om nu häxorna är att räkna som vedertagna här på forumet...) Vad äter man på öarna (utöver fisk och skaldjur)? Såg på den eminenta serien villervalle med min systerson och på Tahiti var minigris högt på listan. Även helgens robinsenavsnitt influerade. Något för Ö-monarkin?
Vem styr Nivralerna och hur? Konstitutionell monarki eller absolut styre? Något förslag?
Vad har man för ekonomisk och teknologisk nivå? Kanske inte lika långt fram i framkanten som Kopparhavsstaterna (framförallt inte Erebos och Caddo). Man är ledande i Ormsjön pga sin välutvecklade transithandel och i egenskap av kraftigast galärflotta i området. att man därtill har bra relationer till Krilloan lär inte skada.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9085
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
