Klomellien

[Albrekt]

Vad tror ni?

Jättebra! Jag älskar när vi pusslar ihop småbitar som finns "löst" i källorna och får till engagerande och spelbara historier som denna. Bra gjort!

[birkebeineren]

I stadsstaten Hisskov anordnas som bekant regelbundet olika spel och tävlingar. Vi verkar ha kommit fram till att de stora Hisskovitiska Spelen anordnas varje fjärde år men kan det tänkas att mindre spel anordnas årligen också? Sen skulle jag vilja placcera dessa spel på rätt plats i kalendern och föreslår då under fyra dagars varighet på sensommaren. Hur passar det tycker ni, både varighet och tid på året?

Sen undrar jag om det bara är de olika klomelliska stadsstaterna som tävlar med varandra eller kan andra länder, grupperingar och personer ställa upp med tävlande också? Och ställer de upp med lag eller enskilda individer? Ser gärna före mig en situation där det för RP är möjligt att resa till Hisskov vid denna diten på året och antingen låta sig rekryteras av någon för att tävla eller anmäla sig själv i någon tävling.

För inspiration, författad av vad som verkar vara den avlidna Vidina Ingaldirons något humoristisk lagda spökskrivare: Om Hisskov och Hisskovitiska Spelen

[birkebeineren]

Och för lite extra bakgrundsinformation och inspiration:

Hisskovs heraldiska vapen



gtjorgos senaste sammanfattning av Hisskov: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 823#p45823

Tidigare sammanfattning av Hisskov: http://www.erebaltor.se/forum/viewtopic ... 354#p28354

[gtjorgo]

Jag tänker att utgångspunkten är att alla stadsstater (samt kanske även autonom regioner?) har rätt att delta med ett lag/en tävlande.

De som inte kommer från klomellien kan också anmäla sig på samma vis som en stadsstat. (Här kan man ju tänka på att det under en stor del av spelens långa historia endast var Hisskov, Garrika och Sanzas som var med i unionen.. jag tror dock inte att de var de enda som tävlade).
En zorakier kan alltså exempelvis anmäla sig till vedhuggningen. Anmäler sig två zorakier är det den som först betalat sin anmälningsavgift som får tävla.
Ibland kan även detta dock kringgås. Exempelvis råkar ibland den Hisskovitiska Tävlingskommisions skrala uppfattning om världspolitiken påverka. Dvs en person kan anmäla sig från Trakorien men samtidigt kan en annan anmäla sig från Milacke.
Det är nog väldigt ovanligt och lite av en happening om andra anmäler sig. De flesta utanför klomellien kan ju inga regler och har ju oftast heller aldrig tränat i grenarna innan..


Ett förslag är även att alla stater som någon gång tidigare tävlat även i framtiden kan göra detta. Dvs exempelvis Garrika, Aguzmohr och Poane kan tävla under egen flagg. De stater som nu äger dessa områden kan bara mumla besviket..
En gång ganska nyligen anmälde sig en tävlande i hinderlöpningen som tävlande för Mykasse… Mercana ville först lämna in en protest (de hade ju utrotat större delen av befolkning och sålt resten som slavar!) men hejdade sig då de inte ville dra till sig minnet från deras övergrepp. Den tävlande från Mykasse segrade, hon tog sin lagerkrans och försvann utan att någonsin ses igen.

Vad tror ni?:)

[Torquemada]

Hisskovitiska Spelen!

Instämmer med Gtjorgo, utom vad gäller antalet tävlande. Hur många som helst får anmäla sig, för en obetydlig anmälningsavgift (undantaget grenen Bankett, som är lite dyrare). De enda som är utestängda är ransarder och magilrer. Huruvida förrymda slavar och brottslingar får tävla är omstritt.
Man kan tävla för städer, utländska länder, fd städer, icke erkända städer (alltid pinsamt), eller för sig själv. Spelen, oavsett år, är en masshistoria. Priserna brukar sponsras av diverse rika knösar mot att deras namn ropas ut innan spelen, men i vissa grenar, till exempel Fall Från Hög Höjd vinner man bara äran och en gyllene lagerkrans.

Det här betyder naturligtvis att till exempel Mercana kan översvämma fältet med tävlande, men Hisskovs domare är turligt nog inga idioter. Blir det alldeles för många anmälda hålls kniviga kvalificeringsrundor. I Envig får man slåss i grupp, i Älskog och Löpning får man bevisa sin allmänna uthållighet till exempel genom att stå i givakt i gassande solsken. Att anmäla en hel kohort soldater till Envig går bra (Mercana har gjort det) - men de måste ju ändå slåss i begränsat antal, så utdelningen är ganska skral. Vissa grenar, som Katapultkamp, kostar för mycket för att mer än ett fåtal ska ställa upp.

[gtjorgo]

Hisskovitiska Spelen!

Instämmer med Gtjorgo, utom vad gäller antalet tävlande. Hur många som helst får anmäla sig, för en obetydlig anmälningsavgift (undantaget grenen Bankett, som är lite dyrare). De enda som är utestängda är ransarder och magilrer. Huruvida förrymda slavar och brottslingar får tävla är omstritt.
Man kan tävla för städer, utländska länder, fd städer, icke erkända städer (alltid pinsamt), eller för sig själv. Spelen, oavsett år, är en masshistoria. Priserna brukar sponsras av diverse rika knösar mot att deras namn ropas ut innan spelen, men i vissa grenar, till exempel Fall Från Hög Höjd vinner man bara äran och en gyllene lagerkrans.

Det här betyder naturligtvis att till exempel Mercana kan översvämma fältet med tävlande, men Hisskovs domare är turligt nog inga idioter. Blir det alldeles för många anmälda hålls kniviga kvalificeringsrundor. I Envig får man slåss i grupp, i Älskog och Löpning får man bevisa sin allmänna uthållighet till exempel genom att stå i givakt i gassande solsken. Att anmäla en hel kohort soldater till Envig går bra (Mercana har gjort det) - men de måste ju ändå slåss i begränsat antal, så utdelningen är ganska skral. Vissa grenar, som Katapultkamp, kostar för mycket för att mer än ett fåtal ska ställa upp.

Detta är ju faktiskt roligare än min variant
Jag tar tillbaka:-)
Alla kan vara med bara de anmäler sig och betalar avgiften!

[Torquemada]

Kvinnor tävlar på lika villkor som män? Protester från Addiaska, men det är Hisskov som sätter reglerna. Det kan hävdas att kvinnor har ett fysiskt underläge, men jämfört med ankfötter, höjdhoppande dvärgar och orcher i solsken är det inget att bråka om.

[birkebeineren]

För att ansluta till den joriska kulturen och Contestio Hysixensis (de hysixiska spelen) som det tävlades i under Kejsardömet Jorpagnas dagar skulle grenaran som det tävlas i kunna ha följande uppdelning:

Klassiska grenar
(alla dessa listas i artikeln Imperium Iorpagum i Sinkadus 28)

Brottning
Boxning
Löpning
Längdhopp
Spjutkast

Gladiatorspel
Hästkapplöpning

Fria grenar
Alla övriga grenar som kan tänkas ha tillkommit senare i historien, både i övriga joriska länder och i Klomellien. Här kan grenar som Tornerspel, Bågskytte, Yxkast och liknande finnas, samt övriga förslag från den här tråden och det övriga forumet.

De allra mest tok-roliga grenarna föreslår jag att utspelar sig endast i Vidina Ingaldirons klomelliska krönika eller i vissa fall på bakgårdar och källarlokal belägna i Hisskovs mer skumma gränder eller yttre förstäder.


Sen skulle vi kunna dela upp spelen så att det finns två varianter:

Nationella spel
Här får endat ett lag eller en tävlande från ett land eller "nation" deltaga. Här kan det tävlas i både klassiska grenar och fria grenar. De som anser sig som mer seriösa och bildade i klassiska joriska dygder tävlar ofast Nationella spelen. Alla Klomelliens stadsstater ställer upp i Nationella spel men det är olika vilka grenar de gör det i. De gamla joriska stadsstaterna Hisskov, Yolev och Garrika (gamla stater tillåts deltaga) tävlar alltid i alla klassiska grenar som anordnas. Brikho ställer bara upp i Gladiatorkamp.

Öppna spel
Här kan vem som helst ställa upp och med hur många deltagare som helst. Vissa tävlar i klassiska grenar men det är många fler som gör det i fria grenar.

[birkebeineren]

Kvinnor tävlar på lika villkor som män? Protester från Addiaska, men det är Hisskov som sätter reglerna. Det kan hävdas att kvinnor har ett fysiskt underläge, men jämfört med ankfötter, höjdhoppande dvärgar och orcher i solsken är det inget att bråka om.

Kvinnor deltar på lika villkor som män. Så var det även i det gamla Krun och i Kejsardömet Jorpagna enligt Sinkadus 28.

[Torquemada]

Mer tokroligheter! Mercana dyrkar trots allt Olem, och Triska och Hisskov är också ganska skojfriska. Tänk Bäst I Test, inte OS.

Många grenar håller sig fint folk för goda för att titta på, men de är likväl officiella och utspelar sig på åtminstone ganska stora arenor. Den allra mest spektakulära, Katapultkampen, kräver stora ytor.

Löpning kan finnas i flera varianter. Den stora löpningstävlingen är rena Vasaloppet, med hundratals tävlande som knuffar sig fram i starten.

Orcherna stöddar sig fram i alla grenar där de tror sig ha en halv chans (alltså inte simning). Detta uppmuntras och gör underverk för integrationen.

[Torquemada]

DRAGKAMP

En av de populäraste grenarna, särskilt hos åskådarna, är dragkamp. Då gruppspel med bollar ännu inte har fått ordentligt fäste i Ereb, så är det en av de bästa grenarna att sluta upp bakom en stads kollektiva lag och heja på dem. Varje stad ställer upp med ett officiellt tolvmannalag, och andra fristående lag får även vara med på ett hörn. Magi och dekokter är som vanligt förbjudna, och den enda tillåtna klädseln är höftskynke. Banan är stenlagd och går över en liten bäck. Mercanas förslag att man borde ha roligare och elakare saker än vatten att trilla i har avfärdats av Hisskov. Tävlingen sker i flera etapper och över flera dagar, för att låta så många lag som möjligt möta varandra. Sanzas och Bozsa förlorar alltid stort, men håller god min. De nuvarande regelbråken rör mest orcherna; andra städer har krävt att de ska klippa klor och tånaglar, medan orcherna själva har krävt att få bära solhattar.

[Torquemada]

Jag kom på en ny indelning av Klomellien:

De Konservativa Städerna: Addiaska, Yolev, Nya Arno, till viss del Hisskov. Familjen kommer först, moralen värnas, inga onödiga överdrifter eller oanständigheter.

De Provokativa Städerna: Mercana, Triska, till viss del Hisskov. Större är bättre, det som är kul är bra. Bullra, retas och väsnas.

De Tillbakalutade Städerna: Sanzas, Bozsa, Hamur. Varför reta upp sig på andras stolligheter?

De Oavsiktligt Provokativa Städerna: Melorgh, Brikho. Vare sig de vill eller inte så orsakar de fadäser hela tiden.

[birkebeineren]

Orcherna stöddar sig fram i alla grenar där de tror sig ha en halv chans (alltså inte simning). Detta uppmuntras och gör underverk för integrationen.

Svartfolk i Hisskovitiska spelen? De riskerar att oavsett regler slaktas av riddare från Addiaska som sedan de mytomspunna spelen 566 eO (det första efter att Brikho togs upp i Unionen) nedgjorde hela delegationen med vättar som mercanierna på något vis lurat ner från sin bergsfästning med motiveringen att "de är Häxmästarens tjänare" men som i samma vända råkade drabbas av den tragiska följd att kungens näst äldste son Nadim Friman dog av en förgiftad knivskada orsakad av svartfolken vilket sen aldrig glömts och som därefter ytterligare har spätt på de av echtiska kynne utrustade addiska riddarnas hat mot allt vad svartfolk är. Om kardiska echter är extrema är de addiska ännu värre.

[birkebeineren]

Många grenar håller sig fint folk för goda för att titta på, men de är likväl officiella och utspelar sig på åtminstone ganska stora arenor. Den allra mest spektakulära, Katapultkampen, kräver stora ytor.

Det skulle kunna vara så att den av Mercana inhyrde zorakiska kondottiären greve Helmer Moltke gjorde denna gren rumsren under spelen 598 eO då han på Hisskovs Stora Arena demonstrerade vad de ovetande inte vet om zorakisk belägringkonst och precision med tunga vapen?

[birkebeineren]

Från tråden för Människor:

Garrika stad
Garrika stad är den klart mest betydande orten för garriker. Garrika är även Triskas största permanenta bosättning då Triska stad har en väldigt fluktuerande befolkningsmängd under året. I Staden vid floden Wemers utlopp i Jaggaracksjön finns alltid ett aktivt och fungerande handelsliv och hantverkare kan producera det mesta som behövs i en mellanstor stad. Garrika är efter Hisskov den största bosättningen kring Jaggaracksjöns stränder. (Behöver vi ett fast innevånarantal?) Då fursteätten och vävargillet försvann från staden tappade den sitt ledande läge på traden i jaggaracksjön. Dock är Garrika den enda permanenta staden i hela Triska vilket gör att vissa utomtriskiska handelsmän gärna tar sig dit för att byta till sig varor, främst från ätten Cudda.

De flesta hus i Garrika är byggda av trä. Därtill finns korsvirkeshus och enstaka stenhus. Det är en viss skillnad på de rika köpmanshusen, byggda i sten eller tegel, och de enklare hantverkshusen som oftast är gjorda i trä. I Garrika stad försöker rådet reglera trähusbebyggelsen och strävar på grund av brandrisken, efter att fler hus ska byggas i sten, tegel eller eventuellt korsvirke. Trähusens trätak och knutar kan ibland strykas med tjära blandad med kimrök eller rödfärg för att minska brandrisken.

Stadens fina stenhus ligger vid st Innendas torg och utmed huvudgatan. Dessa hus, byggda av rika köpmän, kan ha både två och tre våningar. Mot gatan står de höga magasinsbyggnaden. Handelsmännens arbetskarlar hissar upp handelsvarorna till översta våningen med hjälp av ett rep i en hissbom.
Vid st Innendas torg ligger också templet (som delar namn med torget), samt stadens pampigaste byggnad, rådhuset, där stadens råd sammanträdde. Vidare är vävargillets gamla gillessal beläget vid torget men var ståtligare före triskernas maktövertagande. Ett kvarter bort från torget ligger stadens gamla fursteslott. Det är uppfört i vitbetsad sten och ligger nära stadsmuren i ostlig riktning. Här har ätten Cudda en mindre vaktstyrka och här har ätten sin representant i staden.

St Innendas torg är stadens huvudsakliga marknadsplats med ett flertal handelsbodar. Från torget utgår gatorna till Garrikas olika kvarter. Gatan från hamnen vid Jaggaracksjön upp till torget är därför den viktigaste gatan. Garrikas övriga gator är smalare, ibland stenlagda, ibland belagda med träplank eller stockar. Mellan gatorna finns smala gränder och passager, vilka ofta är leriga och smutsiga då de saknar beläggning.
Vid st Innanda-torget och utmed huvudgatorna har handelsmän och hantverkare bodar där de säljer sina varor. I de små torgbodarna fälls en lucka ut där varorna placeras.

Garrika styrs som nämnt av ett råd vilket sker i enlighet med Bitovus I stadslag. I rådet sitter de rikaste köpmännen och några av de mer framgångsrika hantverkarna. Vävargillets mästare har genom historien haft en framträdande roll i rådet. Rådet bestämmer om skatter, om vilka som ska få bli nya borgare och om brott och straff. I Garrika finns även som nämnts alltid en representant från ätten Cudda. Denne har möjlighet att närvara på rådsmöten och fungerar som styresman på slottet.
Representanten har också två dagars förköpsrätt för Cuddas räkning på varor som kommit in med fartygen. Denna används dock sparsamt. Cuddas representant ser även till att rådet driver in skatter och tullar och att triskeroligarken får sin andel i de böter som rådet utdömt.

För att bli borgare, få burskap i staden, krävs det att personen i fråga är handelsman eller hantverkare med egen verkstad och äger ett hus i Garrika . Det är även borgarna som har rätt att bli medlemmar av stadens råd. Det är också de som betalar skatt till Garrikas stadsförvaltning. I Garrika kan både män och kvinnor bli borgare och rådsmän, vanligast är dock män. Den största andel kvinnor som tas upp som borgare är änkor som övertagit sin mans verkstad i staden.

De flesta av innevånarna i Garrika är inte borgare. Det finns gott om tjänstefolk som köpdrängar, pigor, hushållerskor, dragare, lärlingar, samt även arbetskarlar och tiggare. Den kanske mest betydande gruppen utöver borgarna är dock vävarlärlingar och vävargesäller. De har av och till genom historien gjort sin röst hörd mot övriga delar av staden och mot rådet. Till borgarna hör inte heller templens folk med präster, nunnor och munkar.

Rådet
Rådet beslutar om vilka som har rätt att bo i staden, hur höga skatterna ska vara, vilka som kan anställas som stadsvakter med mera. Rådet är även Garrikas domstol. Nya medlemmar i rådet väljs endast när någon rådman dött eller avsagt sig sitt uppdrag. Det är rådsmedlemmarna själva som väljer nya rådmän. Rådets ordförande kallas för borgmästare.

När särskilt viktiga ärenden tas upp så kallas det till allmän rådstuga. Då är alla med burskap önskade och har rätt att säga sin mening. Rådet sköter skatteuttag från borgarna i Garrika för både egen del samt åt ätten Cudda. Pengarna används för reparation av rådhuset, avlöning av stadens tjänstemän (borgmästare, skrivare, rådmän och stadsvakter) eller för det lokala försvaret. Rådets sammanträden och beslut skrivs upp i ’Garrikas Notarieförteckning’ en tänkebok.

Försvar

Alla borgare, det vill säga alla män som har burskap, ska ställa upp i stadens vaktstyrka. Rådet har i uppdrag att organisera vakten och se till att den fungerar. Vaktstyrkan består av två män på ett rullande schema. De förhindrar bråk, eldsvådor och spanar efter fientliga rörelser.
Stadsmilisen består även den av Garrikas borgare som ska kunna rycka in till stadens försvar. Även Garrikas gesäller brukar kunna ställa upp om än sämre rustade. Stadsmilisen är inordnade efter kvarter men är tyvärr ganska undermåligt tränad.
Garrikas stadsråd har inte någon rätt att anställa legosoldater. Även under självständigheten sköttes detta av Prinshertigen och inte av staden.
Vidare finns en liten spillra av en styrka kvar från Garrikas gamla adelsmän och stormän med närmaste väpnare. Dessa kan ge stöd vid angrepp, främst som lätt till medeltungt kavalleri. (Huvudparten av adelsmännen föll dock vid Erfavelklostret eller flydde till Hisskov, Sanzas samt Poane efter nyheten om Garrikas ockupation nått dem.)

En stad i Kandras storlek med 1800 invånare?