Fil-Tofia

Samlingsplats för alla länder och platser
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Savtappning skulle kunna vara något de som inte kan arbeta som skogshuggare eller gruvgrävare ägnar sig åt. Om vi utgår från att det huvudsakligen är raxorer som utgör befolkningen i Brynhildurs skog skulle detta kunna vara en sedvana det raxoriska samhället har utvecklat för att alla dess medlemmar kan hitta sin försörjning och bidra till gemenskapen. Det står i Aidne-modulen att raxorerna lever tätt samman och helst har att göra med sina egna. De fattiga savtapparna är noga med att endast borra i träd som inte är märkta för huggning. Detta står förslagsvis inte i någon lag utan är en oskriven regel bland raxorerna. Borrhålen blir först ett problem när icke-raxorer antingen tappar sav själva utan hänsyn till märkningen eller när de hugger träd som varit omärkta och hittar borrhål som förstör virket. De icke-raxorer som finns i Brynhildurs skog är förslagsvis penner från Zorakin och echter från Kardien som tillhör det vanliga icke-adliga folket. Även eventuella farseglingar från länder bortom Aidne värksamma och utskickade från skeppsvarven i Mannemo och Framhundra. Icke-raxorerna arbetar antingen som vräkare eller som huggare vid timmerläger som inte sköts av den bofasta raxoriska befolkningen. Dessa timmerläger kan även ha lockat annat löst folk som behöver försörja sig. Problemen kring savtappning och de icke-raxoriska timmerlägren är inte nya men har blivit större när Flodbaronerna dök upp.
Ska vi låta raxorers lojalitet vara till första hand övriga raxorer och deras Eorl och i andra hand sitt land när det gäller liknande ting? I storpolitiska spörsmål som krig mot främmande makt och övrig utrikespolitik är de lojala mot det rike och den kung de huvudsakligen lever i. Eorlen är klassad som baron och svär trohet till sin herre och raxorerna följer sin Eorl. Jag tycker du fick ihop en bra sammanfattning av savtappning.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Jeb skrev:Ska vi låta raxorers lojalitet vara till första hand övriga raxorer och deras Eorl och i andra hand sitt land när det gäller liknande ting? I storpolitiska spörsmål som krig mot främmande makt och övrig utrikespolitik är de lojala mot det rike och den kung de huvudsakligen lever i. Eorlen är klassad som baron och svär trohet till sin herre och raxorerna följer sin Eorl. Jag tycker du fick ihop en bra sammanfattning av savtappning.
Det stämmer bra med vad som sägs i Aidne-modulen, raxorerna är mycket lojala kungar som respekterar deres kultur (något kungarna av Zorakin också brukar göra) men inte speciellt benägna att göra som de grevar och hertigar vilka är satta att styra över deras områden vill att de skall. Dessa grevar och hertigar låter då som att de är av pennisk (och echtisk) härkomst vilket gör kulturkrocken bara större.

Tänker vi att alla eorlar klassas som baroner eller bara vissa av dem? Om endast vissa och då kanske särskilt mäktiga eorlar har baronstatus så skapar detta en påtvingad intern skillnad mellan raxorerna som penner (och echter) kan utnyttja. Raxorerna har annars inte enligt vad vi vet haft någon rangordning utan deras eorlar (och stammar?) verkar ha varit jämställda.

Om vi funderar över vilka träd som savtapparna kan tänkas hitta i Brynhildur skog så finns följande skrivet:
Fraxinus skrev: 2018-09-18 22:16 Nämnde det på annan plats. Rödgran, svartgran, olika arter ädelgranar som silvergran (som är dunkelt grön på ovansidan barr och silver på undersida barr) och aidnisk gran. Rödtall, bergtall (ganska småvuxen), cembra vilket är ytterligare en sorts tall som växer på högre höjder - dock något mer högrest än bergtall och vars frön kan ätas precis som pinietallens frön (som i sin tur växer i de södra delarna av Zorakin). Nargurisk lärk. Idegran. Berglönn, skogslönn, sockerlönn, bergek, skogsek, ängsek, kärrek, lundalm, strävalm, aidnisk bok, skogslind, silverlind, ätlig kastanj, knotterbjörk, snöbjörk, feberasp och hassel för att nämna några.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Eorlen är som jag fattat det baronstatus på. Jag anser att det är på samma sätt som vid Skottlands gräns eller liknande. Eorlen är en motvillig baron, som ändå ser om sitt hus och deltar i de plikter han eller hon åläggs. Det betyder inte att de underkastar sig grevar eller hertigar. Eorlen anser sig vara utsedd av kungen och är därför trogen endast honom. De är dock inte dummare än att de förstår att de lokala grevarna och hertigarna har makt att bestämma över dem. En tohet med handen knuten bakom ryggen kan man säga. Eorlen är officiellt baron i sitt baroni, men inom raxoriska sammankomster kan eorlen styra över raxorer utanför sitt baroni. Det bygger på vilken ätt eller hur man gift sig till fränder. Raxorer tar sig rätten att på egna ting besluta om sådant som de anser vara raxorers kulturella rättigheter och bryr sig inte om vad andra tycker. Ifrågasätts denna rätt hänvisar de till kungamakten. Historiskt sett har konflikter förekommit, men de flesta grevar eller hertigar vet att inte blanda sig i allt för mycket. Ett slags ordnat lugn har därför rått. Behöver man sina raxoriska undersåtar kallar man i rikets namn och då dyker de upp mangrant.

Låter det som en ok samanfattning?

När det gäller svatappning är det enda jag har erfarenhet av den sav som kommer från björk. Jag är övertygad om att detta forum håller skickligare botaniker som kan bena ut vilka träd som lämpar sig bäst. :)
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Låter som en bra sammanfattning. Börjar fundera över några tillfällen i historien där kungar har kommit raxorerna till hjälp...

Hur tycker vi det ser ut i Fil-Tofia med raxorer? Utgör dessa någon större del av befolkningen eller är det huvudsakligen echter och penner, utöver en viss andel farsegels handlare och hantverkare, som bor i staden?

Har själv också bara erfarernhet från tappning av björksav. Det kan bara göras på våren vad jag vet men det kan tänkas finnas andra träd i Brynhildurs skog som kan användas utöver björk. Sockerlönn finns med i Fraxinus förslag till träd och härifrån kan lönnsirap utvinnas. Vet dock inte om det kan göras under hela året? I Jerome Monardes storverk "Erebs skogar och träd" finns Sirapslönn omtalat och jag gissar att det är samma träd erebifierat.

Sen finns den så kallade farincypressen (tsugar succheria) som skapats här på forumet. Från den utvinns kåda som torkas och används som sötningsmedel. Förväxling med senoscypress (tsugar fatilis) är som bekant ett risk men borde inte vara någon fara så här långt från Nargur och Barbia. Fast det skulle självklart vara möjligt att någon i kådsockret försöker dölja smaken av senossocker:

http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Senos-socker
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Låter som en bra sammanfattning. Börjar fundera över några tillfällen i historien där kungar har kommit raxorerna till hjälp...
Det är nog inte så många gånger. I alla fall inte uppe i Slättebo. Raxorerna är dock så kungatrogna att de få tillfällen som finns upprepas som färska minnen trots att det är länge sedan. Tillfällena är dess utom inte i första hand för raxorernas skull. Raxorerna tolkar alla tillfällen kungamakten närvarat och kärnan i tex konfliken varit raxorer, som att konungen själv kommit för deras skull. Sanningen är oftast att kungen kommit för att gynna sig själv eller sitt rike. Skulle sådant antydas när en raxor tårögt berättar om gången kungen kom har du en fiende för livet.
Hur tycker vi det ser ut i Fil-Tofia med raxorer? Utgör dessa någon större del av befolkningen eller är det huvudsakligen echter och penner, utöver en viss andel farsegels handlare och hantverkare, som bor i staden?
Jag gillar tanken på att FT är en blandning och internationell såväl som gränsstad mellan två riken. Raxorer borde dock vara den folkgrupp som utgör kärnan av invånarna. Jag gillar också tanken på att FT-bor ser sig som FT-bor före de ser sig som kardier eller zorakier.
Sen finns den så kallade farincypressen (tsugar succheria) som skapats här på forumet. Från den utvinns kåda som torkas och används som sötningsmedel. Förväxling med senoscypress (tsugar fatilis) är som bekant ett risk men borde inte vara någon fara så här långt från Nargur och Barbia. Fast det skulle självklart vara möjligt att någon i kådsockret försöker dölja smaken av senossocker:
Fantastiskt! Jag tycker att svatappning pågår 3/4 av året. Det plockas ur flera träd, men sötningsmedel är det man mest är ute efter. Jag överlåter expertisen i ämnet till någon annan.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Jeb skrev:Det är nog inte så många gånger. I alla fall inte uppe i Slättebo. Raxorerna är dock så kungatrogna att de få tillfällen som finns upprepas som färska minnen trots att det är länge sedan. Tillfällena är dess utom inte i första hand för raxorernas skull. Raxorerna tolkar alla tillfällen kungamakten närvarat och kärnan i tex konfliken varit raxorer, som att konungen själv kommit för deras skull. Sanningen är oftast att kungen kommit för att gynna sig själv eller sitt rike. Skulle sådant antydas när en raxor tårögt berättar om gången kungen kom har du en fiende för livet.
Tänkte att du skulle nappa på den idéen, raxorernas starka band till den zorakiska kungamakten är ju en av de få detaljerna vi vet om raxorerna. Står om detta i Aidne-modulen (s.9-10). Hade funderingar kring Gardigolf Skeppsbyggaren, Valien Kronprins och Karolu XIV, utöver Ragnvald den sköne som efter kriget 484-485 eO enligt vad vi redan sagt bisto Slättebo och Tofia.

Men jag kan heller fläta in detta i Pharynxs historia där dagens zorakiska kungafamilj har sina egna domäner och även har blodsband med raxorer.
Jeb skrev:Jag gillar tanken på att FT är en blandning och internationell såväl som gränsstad mellan två riken. Raxorer borde dock vara den folkgrupp som utgör kärnan av invånarna. Jag gillar också tanken på att FT-bor ser sig som FT-bor före de ser sig som kardier eller zorakier.
Några echter lär finnas i Fil och även en hel del penner i Tofia. Nästan halva Slättebos befolkning utgörs av penner enligt wikin och detta borde åtminstone i viss grad återspeglas i Tofia. Men raxorerna kan utgöra en huvuddel, vilket även bidrar till att Tvillingstaden har ett eget syn på sig själva.
Jeb skrev:Fantastiskt! Jag tycker att svatappning pågår 3/4 av året. Det plockas ur flera träd, men sötningsmedel är det man mest är ute efter. Jag överlåter expertisen i ämnet till någon annan.
Läste att sockerlönnar även kan tappas på hösten. Så björk och sockerlönn på våren, kanske farincypress på sommaren (eller vintern?) och sockerlönn igen på hösten? Vi kan låta en beskrivning vara lite ospecifik tills vi eventuellt vet mer. Inte så att vi har någon färdig text att pusta till än, varken om savtappning eller något annat... :roll:
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Tänkte att du skulle nappa på den idéen, raxorernas starka band till den zorakiska kungamakten är ju en av de få detaljerna vi vet om raxorerna. Står om detta i Aidne-modulen (s.9-10). Hade funderingar kring Gardigolf Skeppsbyggaren, Valien Kronprins och Karolu XIV, utöver Ragnvald den sköne som efter kriget 484-485 eO enligt vad vi redan sagt bisto Slättebo och Tofia.
Det är alla bra förslag. Kanske kan man även räkna representanter för kungamakten. Ex. kungen säger ok till vadhelst raxorerna anser sin sak. Han skickar adelsman X för att medla i saken och raxorerna tolkar det som att kungen har kommit till deras hjälp. Det gör i dessa tillfällen raxorerna svåra att förhandla med då de anser att kungen med sitt ämbetes närvaro delar deras syn. Kompromisser kan därför inte göras då det vore att gå emot kungen.
Men jag kan heller fläta in detta i Pharynxs historia där dagens zorakiska kungafamilj har sina egna domäner och även har blodsband med raxorer.
Raxorerna bryr sig inte var i Zorakin de har kungen på sin sida. Bara att de har det?
Några echter lär finnas i Fil och även en hel del penner i Tofia. Nästan halva Slättebos befolkning utgörs av penner enligt wikin och detta borde åtminstone i viss grad återspeglas i Tofia. Men raxorerna kan utgöra en huvuddel, vilket även bidrar till att Tvillingstaden har ett eget syn på sig själva.
Jag har förstått att man rör sig fritt över staden om man är borgare där. Jag tycker inte att det är lika fritt om man tar sig genom stadsportarna ut i respektive land. Då är man i första hand kardier eller zorak. Befolkningen i FT är i egna ögon stadsbor och tar sig rätten att kalla sig Fil-Tofiabor. Huruvida de sedan tillhör en folkgrupp utanför blir på allvar först när man lämnar stan. Jag svarade inte på frågan utan babblar om något annat. Vill bara bena ut hur man som befolkning i stan förhåller sig till folkgrupp. Jag tycker man som stadsbo gör skillnad på sig själva och farsegelsbor. Det tar några generationer för inflyttade att bli "riktiga" Fil-Tofiabor. Sammansättningen är till stora delar penner och raxorer i Tofia, men dessa finns även i Fil fast till mindre mängd. I Fil är det echter och luksiler och legerdier. Jag tycker vi hittar på något som ger echter fördelar mot de andra.
Läste att sockerlönnar även kan tappas på hösten. Så björk och sockerlönn på våren, kanske farincypress på sommaren (eller vintern?) och sockerlönn igen på hösten? Vi kan låta en beskrivning vara lite ospecifik tills vi eventuellt vet mer. Inte så att vi har någon färdig text att pusta till än, varken om savtappning eller något annat... :roll:
Det låter förståndigt. Färdiga texter är målet även om loppet känns långt och till största delen i uppförsbacke. :D . Kanske kan det komma något litet framöver... Vi är mitt i processen att skapa en ny karaktär då min kära sambo har lyckats avliva sin Krilloanska illusionist. Denna gången lutar det åt att hon skapar en infödd raxor. Det brukar betyda att jag skriver lite bakgrundsmaterial. Kanske kan jag tvinga henne att komma från FT..?
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Fraxinus »

Raxorernas eorlar har har vid flera tillfällen tagit juridiska ärenden till kungen för att få sin sak prövad där. De dömer ofta i tvister mellan raxorerna och är normalt förhållandevis skickliga jurister. Det är också de som samlar raxorerna i händelse av krig. De utgör en viktig del av försvaret mot svartfolk i norra delarna av Slättebo och Pharynx. En förnuftig greve bråkar inte alltför mycket med sina raxoriska undersåtar. Och i synnerhet inte med eorlarna.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Fraxinus »

Och angående raxorer så är det i synnerhet släkten Lindorm (nuvarande kungaätt) som har ett par blodsband genom tidiga ingiften med dem. Därmed anser flera raxoriska stammar att Lindormarna är deras kungaätt. Fast de flesta zorakiska kungahusen har oftast varit förhållandevis välvilliga till raxorerna.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Raxorernas eorlar har har vid flera tillfällen tagit juridiska ärenden till kungen för att få sin sak prövad där. De dömer ofta i tvister mellan raxorerna och är normalt förhållandevis skickliga jurister. Det är också de som samlar raxorerna i händelse av krig. De utgör en viktig del av försvaret mot svartfolk i norra delarna av Slättebo och Pharynx. En förnuftig greve bråkar inte alltför mycket med sina raxoriska undersåtar. Och i synnerhet inte med eorlarna.
Det ligger i linje med det vi försökt pressa fram. I Slättebo är det Eorl Dyvik Joms som kristalliserats ut som de lokala raxorernas ledare.
Och angående raxorer så är det i synnerhet släkten Lindorm (nuvarande kungaätt) som har ett par blodsband genom tidiga ingiften med dem. Därmed anser flera raxoriska stammar att Lindormarna är deras kungaätt. Fast de flesta zorakiska kungahusen har oftast varit förhållandevis välvilliga till raxorerna.
Tack för det!
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Jag sitter och försöker knåpa ihop lite stadshistoria. Ska vi göra en tidslinje likt dem som finns för länder? Jag frågar med svaret redan förberett, då jag tycker det är en bra idé.

De datum jag hittills har:


178 f.O Trettio tappras slag.

484 e.O Belägringen av Phil-Tofie

485 e.O Traktatet i Tofia

Lite fattigt, men det finns säkert massor jag missat. De vi bör enas om är:

När anlades Fil respektive Tofia och när anser vi att de blev en stad?
När byggdes bron?
När kom muren?
När byggdes katedralen?
Jag vet att olika ting har diskuterats runt om på forumet, men vi kan väl ta och spika dem här?

Andra mer fantasifulla avstamp i stans historia bör väl kunna kokas ihop längs vägen?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Har redan skrivit följande:

viewtopic.php?p=40620#p40620

viewtopic.php?p=41177#p41177

Jag har även en hel del mer i notatform men jag har försökt begränsa mig. :roll:
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Jag visste att jag sett något tidigare. Fattar inte hur jag missat det vid min genomsökning. Läser igen det en gång till sedan och sammanfattar. Jag håller på på lite olika håll både i Philmark och FT, men har svårt att få till något. Får se sedan när vardagen helt infinner sig efter helgerna.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Fil-Tofia

Inlägg av birkebeineren »

Jag skriver gärna klart historien om det är okej?

När bron byggdes finnd med i Snibbens utveckling av den joriska tiden och katedralend årtal har jag delvis skrivit in och har resten i notatform (baserad på Snibbens karta). Muren däremot saknas. Förslag, eller skall jag hitta på något?

Något annat som någon vill ha med?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Fil-Tofia

Inlägg av Jeb »

Du får jättegärna göra historien.

Ska vi ta ??? anläggs broöverfarten ??? stensätts den dvs. två datum för bron? Vilka de blir får du enligt mig gärna finna på.

Muren anser jag fanns runt Fil vi invasionen av Philmark och att den redan då var relativt gammal. Efter invasionen moderniserades den. Flera runda torn tillkom och portarna förstärktes. Vallar grävdes och man rev lite hus i processen.

Muren runt Tofia är i min mening inte lika tung och mäktig, men formidabel på andra sätt. Tofias mur byggdes senare och kanske inte ens förekoms av träpallisad. Den är därför inte en modifiering av tidigare försvarsverk utan byggd för att se ut som den gör idag och med modernare försvarstänk inbyggd från början. Det skulle sätta dess byggår minst hundra år senare för att tydliggöra det hela. Det är mitt förslag och vad gäller årtal vet jag minns en som är mycket bättre på det än mig... 8)
Skriv svar