Kardien

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Kardien

Inlägg av birkebeineren »

Borde inte Kardien visa upp några ädla riddare med svärd eller lans, riddarland som det är?

Står lite om de olika kardiska kulturernas mode i Aidne-modulen. Ritade inte du någon skiss för länge sen med hår och skägg hos olika folk? Vore roligt om vi kunde illustrera dessa hos ALLA de joriska folken i Ereb!

Kardier
Zorakier
Magller
Jorpagnier
osv.

En egen tråd för det?
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Kardien

Inlägg av Fafnir »

Egen tråd våre grymt!

Jo, jag ritade en bild på hur håret bars av män i berendien, zorakun och kardusen men det var från egen kampanj och så tidigt i projektets historia så jag var osäker på om den antogs.
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Kardien

Inlägg av birkebeineren »

Skapa en tråd och lägg upp din gamla bild om den finns kvar. Vi tittar gärna igen. :)

Om det är de joriska folken vi kartlägger modet hos så kan ju en utgångspunkt vara från översiktsartikeln i wikin för just Joriska folk. Alla dessa folkslag är ju inte beskrivna på forumet men det finns ibland länkar till relevanta diskussioner. Annars måste vi leta i källmaterialet.

Angående echterna så tror jag anders bild föregicks av en diskussion om just detta och ger en rätt bild av deras kläder och frisyrer.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Kardien

Inlägg av birkebeineren »

Jeb skrev:Ridmark
...
Hittade en detalj i Aidne-modulen som vore kul att fläta in i Ridmark på något vis. I beskrivningen av losdrivarna så står det att det kan vara "fruktansvärda fiender" om de retas upp och att hertigtiteln av Ridmark (och Grinfara) av den anledningen inte är särskilt eftertraktad av den echtiska adeln. Kanske omtala något bondeuppror eller liknande?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Kardien

Inlägg av Jeb »

birkebeineren skrev:Hittade en detalj i Aidne-modulen som vore kul att fläta in i Ridmark på något vis. I beskrivningen av losdrivarna så står det att det kan vara "fruktansvärda fiender" om de retas upp och att hertigtiteln av Ridmark (och Grinfara) av den anledningen inte är särskilt eftertraktad av den echtiska adeln. Kanske omtala något bondeuppror eller liknande?
Bra idé! Ska lura ut något. Ska vi göra något stort, a la Nils Dalkerfejden -511 eller bara bönderna i Ridmark är fruktansvärda mot dem de tycker är dumma?
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Kardien

Inlägg av Fafnir »

En rejäl bonderesning tycker jag låter intressantare. :D
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Kardien

Inlägg av Jeb »

Klart vi ska det! Jag ska kolla genom källorna och se om det är något man kan krama fram. Hittills har vi Legerdier som reser sig och vi befinner oss i Ridmark med omnejd. Upproret hände anser jag efter inbördeskriget.
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Kardien

Inlägg av Fafnir »

Det verkar som om Howard Pyles illustrationer är public domain. Intressant för en Kardienmodul? Illustrerat både Robin Hood och Kung Arthur...


https://commons.m.wikimedia.org/wiki/Ho ... _sword.jpg


https://commons.m.wikimedia.org/wiki/Ca ... is_Knights

Och H J Ford också!?

https://commons.m.wikimedia.org/wiki/Ca ... e_Ford.jpg
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Kardien

Inlägg av Jeb »

Fafnir skrev:En rejäl bonderesning tycker jag låter intressantare. :D
Jag har läst in på uppror i medeltida europa och de handlar som oftast om skatter och religion. Jag gillar även Lysande vägens "de enkla". Jag behöver lite hjälp med att knyta ihop saker och ting.

Grundtanken är. Losdrivena har sedan länge varit svåra att få under den nivå av kontroll som Echtiska adeln önskar. De har vant sig vid att varje gård är ett eget rike (vad nu det egentligen betyder, men troligen någon form av självstyre). Echterna tar historiskt hjälp av religion. I detta fallet Lysande vägen för att vi templen kabla ut sitt budskap om underkastelse till Losdriverna. Det blir i Echterna ögon bättre, men inte optimalt. Ständiga motsättningar och krånel med befolkningen är kostsamt för adeln och skapar dålig stämnning. De enda som egentligen tjänar på situationen är kyrkan som skor sig i området och bygger upp stora förmögenheter på både Echter och Losdrivers bekostnad. Några egentliga storkonflikter undviks genom att Losdrivena själva inte lyckas enas under gemensam fana. Någon gång efter Den stora schismen flyr den religöse fritänkaren Nils Dalker från Caddo och slår sig ner i Bry. Han börjar genast predika om kyrkans dekadens och hur Etin ser allvarligt på att hans världsliga tjänare samlar rikedommar istället för att leva fromt (eller nåt).

Losdriverna tyr sig genast till Nils läror och för första gången finner det en ledare de kan följa. Echterna lägger armarna i kors och avvaktar. Situationen urartar när kyrkan skickar trupper för att gripa kättaren Nils Dalker. Losdriverna (som de fruktansvärda fiender de är) skyddar sin nye ledare och sätter sig emot de kyrkliga. Först då agerar Echterna. De vill ha slut på gruffet och kidnappar Nils dalker med avsikt att föra honom till Ekeborg och låta honom bli ett exempel på hur man inte får göra. Losdriverna vässar sina högafflar och attakerar fångtransporten och Nils är fri. Det startar det som kommer att kallas Dalkerfejden, sydkardiens största uppror. Lysande vägen och Echter mot Losdriver slutar som oftast med att adeln segrar och hugger av en drös huvuden. Nils Dalker tas tillslut till Ekeborg och torteras noggrannt i några dagar innan han avrättas. Losdriverna förlåter aldrig de echtiska herrarna och Ridmark/ Grinfara är svårt att administrera, då Losdriverna där är mot allt som sägs av ren princip.

Kan detta utvecklas till något mer konkret?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Kardien

Inlägg av birkebeineren »

Borde absolut kunna utvecklas vidare det här. Kardien var vid tiden för Stora Schismen egentligen mer två riken än ett, Norra Kardien och Echterrike. Faltrakierna var kungar i norr och echterna hade sitt autonoma jarlarike i söder. Vart gränsen gick exakt tror jag inte vi vet men det kan möjligen ha funnits losdriver på båda siden gränsen? Kanske fanns det en religiös strid mellan LVs två grenar i tiden mellan Stora Schismen 278-281 eO och Maktövertagandet 424 eO? Alla echter kämpade lojalt för den aidniska grenen, och men kanske många losdriver kämpade för den dalkiska grenen? Faltrakierna var troligtvis även de för den aidniska grenen men echterna kan ha varit mer drivande i konflikten och därför dragit på sig upproriskheten från losdriver som ville följa den dalkiska grenen.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Kardien

Inlägg av Jeb »

Jag hade nog tänkt att detta händer senare i tiden. Efter echternas övertagande. Jag skrev nog lite otydligt. Ska se om jag hinner få ihop en liten text. Några mer förslag?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Kardien

Inlägg av birkebeineren »

Aha, det passar nog också lite bättre med efter Maktövertagandet 424 eO. När jag skrev lite kort om Gamla Kardien och styret under de faltrakiska kungarna antydde jag att losdriverna hade vissa egna rättigheter och bland annat inte var styrda av ogdar (http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... ogderierna). Att losdriverna var vana att bestämma en del saker själva lär ju bara ha gjort konflikten med echterna större ännu.

Då är det bara att passa in upproret i en passande del av Kardiens nyare historia. :)

Men om det skall spelas på namnet Dalker så föreslår jag att det framgår att den religiösa biten av upproret är nära knuten till den dalkiska tolkningen av Lysande Vägen och inte de Enkla eller något annan ny tolkning, annars blir det lite förvirrande.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Kardien

Inlägg av Jeb »

birkebeineren skrev:Men om det skall spelas på namnet Dalker så föreslår jag att det framgår att den religiösa biten av upproret är nära knuten till den dalkiska tolkningen av Lysande Vägen och inte de Enkla eller något annan ny tolkning, annars blir det lite förvirrande.
Håller med.

Det som kan bli bra och en förklaring på varför det är motvilligt till att styra Ridmark är att det ständigt är mer eller mindre konflikt. Behåller man idén med Hattfeld-Mankor och Losdrivernas Dalkerfejd (vilken de givetvis inte har släppt ännu och vilken echt som än styr god eller ond får bära skulden för vad som hänt). Lägg sedan till inbördeskriget i Grinfara vars effekter inte helt ebbat ut i denna landsända och du får en ganska jobbig sits att bena ut.

Jag hade en liten tanke på att losdriverna var väldigt lätta för Nils Dalker att ställa under den Dalkiska grenen av LV. Inte så mycket för läran i sig utan för att losdriver gillar Caddo och ser dem som sjöfararbröder. Losdriverna har en önskan att leva mer som Dalker och segla vida runt som fredliga handelsmän. Echterna har tvingat dem att leva som bönder för att de passar deras maktstruktur (osant, de blev jordbrukare för att överleva). De övriga kardierna är landkrabbor de med i losdrivers ögon. Sedan gillar de inte magiker. Magiker pratar för mycket och så fort de pratar (och gestikulerar) händer jobbiga saker.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Kardien

Inlägg av Jeb »

Dalkerfejden
Losdrivena har sedan det echtiska maktövertagandet varit svåra att få under den nivå av kontroll som adeln önskar. Losdriverna håller på sin gamla hävd att ”var mans hem är hans rike, således är han konung därutöver” och vill inte styras av någon. Echterna accepterar givetvis inte några usla bönder som sätter sig upp mot deras av Etin givna rätt att styra och flera exempel statueras i början. Losdriver är helt underlägsna de krigiska echterna och tvingas till underkastelse. Echterna försöker med tiden finna ett sätt att få Losdriverna att förlika sig med echtiska idéer och tar för det hjälp av religion. I detta fall Lysande vägen för att vi templen kabla ut sitt budskap om underkastelse till Losdriverna. Det blir i Echterna ögon bättre, men inte optimalt. Ständiga motsättningar och krångel med befolkningen är kostsamt för adeln och skapar dålig stämning. De enda som egentligen tjänar på situationen är kyrkan som skor sig i området och bygger upp stora förmögenheter på både echter och losdrivers bekostnad. Större konflikter undviks genom att losdrivena själva inte lyckas enas under gemensam fana.

507 e.O. flyr den religiöse fritänkaren Nials Guldrik från förföljerser på Caddo och slår sig ner i Bry. Han börjar genast predika om kyrkans dekadens och hur Etin ser allvarligt på att hans världsliga tjänare samlar rikedomar istället för att leva enligt Etin givna regler. Hans åsikter når snart Riark Imperius av Bry, som genast sparkar ut honom. Han vandrar ut på landsbyggden och finner där den losdrivska bondebefolkningen. Losdriverna i sitt agg mot kyrkan tyr sig genast till Nials läror och för första gången finner det en ledare de kan följa. Ingen av de styrande i Ridmark tar den fanatiske lille Dalkern på allvar bland vare sig de kyrkliga eller frälset. Han kan fritt resa runt i Ridmark och samla följeslagare. Han kallas Dalkern av folket och hans läror blir allt mer hatiska mot både kyrka och frälse ivrigt påhejad av sina Losdrivska följare. På ett av Dalkerns möten blir stämningen så uppiskad att tal om att tåga mot Bry för att kasta ut den i deras tycke förkastlige Riark Imperius. Resan mot Bry påbörjas, men flera tappar modet och återvänder hem. Här skulle det hela kunna sluta, men situationen urartar när riarken skickar trupper för att gripa kättaren Nials Dalkern. Hans kvarvarnade losdrivska följeslagare skyddar sin nye ledare och sätter sig emot de kyrkliga. Stridigheter uppstår och Lysande vägens trupper jagar Dalkern och hans män genom Ridmarks slätter. Först då agerar echterna. De vill ha slut på oroligheterna och kidnappar Dalkern med avsikt att föra honom till Ekeborg för att där så att säga hugga huvudet av ormen. Kidnapparna kommer inte långt med sin fånge. De reser genom Ridmarks losdrivska landsbygd och blir snabbt övermannade av lokala adelsmotståndare. Kidnapparna avrättas och det blir det definitiva startskottet för det som kommer att kallas Dalkerfejden. Echterna blir galna av hämndbegär, då det visar sig att kidnapparna alla var unga ädlingar ur fina echtiska familjer. Man väljer med kyrkans goda minne att avrätta alla som anses ha haft samröre med Dalkern. Det faller sig så att femtio till synes slumpvis valda losdriver brutalt slås ihjäl på Brys rackartorg.

Tilltaget gör att losdriver från hela Faltraxnäs strömmar mot Ridmark för att sälla sig till Dalkern och en gång för alla rensa ut de echtiska ockupanterna och deras giriga klerker. Under hela 508 e.O. rasar upproret och flera illdåd begås av båda sidor. Till en början är bönderna mycket framgångsrika. De undviker större konflikter där echtiska riddare har övertaget genom att fly mellan grevskapsgränserna i Ridmark. Fejden mellan grevarna Hattfeldt-Mankor rasar sedan Inbördeskriget och trots att båda grevarna delar åsikten att upproret borde slås ner tänker de inte låta några av den enes trupper korsa gränsen för att följa efter upprorsmännen. Allt som oftast attackerar losdriverna på endera greves mark och flyr sedan över till den andres mark för att där ligga lågt medan lokala trupper stoppar förföljarna. Framgångarna stiger den allt mer makthungrige Nials Dalkern åt huvudet och han börjar titulera sig Losdrivernas konung. ans tidigare kritik mot kyrkan är förvridet till ett hat mot de echtiska herrar som styr i Kardien och i Nials ögon kyrkan. Han samlar sin nu ansenliga här för att tåga mot Ekeborg för att där störta echterna och skapa en ny stat och tillhörande kyrka. Det får den Kardiske konungen Elfstan Fagerkind att agera. Han skickar ut de nybildade Kungsriddarna och de möter Dalkerns styrkor vid staden Gyse vintern 508 e.O. i det som kommer att kallas Dalkerdrabbningen vid Gyse hedar. Kungsriddarna krossar fullständigt och brutalt de underlägsna losdriverna och fångar in upprorsledarna. Dalkerns närmaste män förnedras och avrättas på slagfältet. Nials Dalkern själv förs till Ekeborg och torteras omsorgsfullt under flera dagar. Han hängs sedan upp och sågas levande i två delar. Grevarna Hattfeldt och Mankor får en del var skickat till sig. Kungen menar att deras splittring var det som hindrade upproret från att slås ner tidigare. Grevarna misstolkar budskapet och börjar istället kontrollmäta delarna för att se vilken som är störst och med det ha kungens gunst.

Efterspel:
Dalkerdrabbningen vid Gyse hedar markerar slutet på Dalkerfejden. Losdrivernas styrkor sveps bort och de överlevande jagas som fredlösa under våren 509 e.O. De echterna finner hängs i närmsta träd. Först vid sommaren manar konungen till mildhet och låter folket återgå till sina gårdar och echtiskt styre. Missnöjet med kungens väntan är fortfarande stor och losdriverna har ännu inte gett upp hoppet om självstyre. Grupperna inom dem är fortfarande allt för splittrade för att ett uppror av större skala åter ska rasa.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9014
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Kardien

Inlägg av birkebeineren »

Tycker det här ser bra ut. Konflikten ges en bakgrund och händelseförloppet utvecklar sig från en mindre händelse till ett ordentligt hot mot echterna och deras makt. Rolig detalj med de kontrollmätande grevarna. :)

Riarken av Bry bör dock ändras till Bontisâlen av Bry. En riark är endast en lokal församlingspräst och även om vi inte helt avklarat bontisâlernas myndighetsområde så har det liknats vid en biskop i vår värld och då kan det passa med en bontisâl i en större stad som Bry.

Funderar också på om echternas påtvingande av Lysande Vägen inte handlar om omvändelse från en annan religion utan en till synes mindre detalj som egentligen har mycket stor betydelse. Echterna vill vara de som utser prästerna som skall förmedla Läran till folket. Sedan gammalt (oklärt när exakt, det kan diskuteras senare) är losdriverna etinstrogna och följer den Lysande Vägen. De faltrakiska kungarna som då styrde i Kardien lät losdriverna själva utse sina riarker och även sin bontisâl (eller bontisâler). Losdriverna var nöjda med detta och även Lysande Vägens kyrka både före och innan Stora Schismen. Sen kom Maktövertagandet och echterna villa utse alla präster och att dessa även skulle vara av echtisk börd. Den inledande kompromissen som du skriver om kan vara att echterna blir de som utser bontisâler men losdriverna behåller rätten att utse sina riarker.

När sen Niels Guldrik börjar predika sitt budskap så kan det till stor del handla om missnöje riktat mot Bontisâlen av Bry och de echtiska riarker som åndå har tillsats i vissa av de losdriviska riarkaten (riarkat = församlingsområde) samt att bontisâlen helt enkelt har överstyrt de losdriviska riarkerna i många frågor. Niels förespråkar en roll för prästerna så som den som finns på Caddo:
På Caddo fungerar kyrkans ämbetsmän mer som herdar för folket än kyrkliga regenter. Riarkens ämbete ses som en folkets helare och själavårdare. Detta innebär inte att de alla är fria från korruption och maktlystnad, men överlag är den dalkiska hierarkin mer folklig och jordnära.
Han talar även om det folkliga självstyre som finns på Caddo och det är kanske det som i störst grad får losdriverna att lyssna och echterna att frukta budskapet som predikas.

Sen går det som det går med Niels Dalkern och losdrivernas uppror, med tillägget att losdriverna nu även förlorar rätten att utse riarker.


Tänker att denna vridning av din text gör att paraleller kan dras till vår världs historia där rätten att utse präster inom den katolska kyrkan var en väldigt stor fråga under medeltiden. Vi behöver heller inte förklara hur losdriverna har kunnat behålla en annan religion i fyra hundra år då Kardien även innan echterna kom på tronen var ett varmt etinstroget land (nordmarkarna i nordligaste Kardien behöver echerna dock omvända från diverse andra gudomar tror jag vi diskuterat tidigare).
Skriv svar