Felicien

Samlingsplats för alla länder och platser
Mikael
Admin
Inlägg: 4990
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Re: Felicien

Inlägg av Mikael » 2017-08-30 20:47

I den version jag håller på och slutgranskar finns både texten med kimzonsk och tolansk tatueringskonst med.

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 1968
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Felicien

Inlägg av Fafnir » 2017-09-03 18:23

En bild med tolanska tatueringar tror jag det är som fallit till föga.
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 1968
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Felicien

Inlägg av Fafnir » 2017-09-17 16:46

...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

Mikael
Admin
Inlägg: 4990
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Feliciska språk

Inlägg av Mikael » 2017-12-31 02:45

Slutlig sammanfattning om Feliciskan, såvida Adraagor har mer att tillägga i dagsläget?

Kîmzon
Språkfamilj
Kîmzon härstammar från det kamsunska språk, fornkîmzon, som de ursprungliga kîmzonerna talade innan sin utvandring till Ereb. Den regerande tesen är att kîmzon endast obetydligt förändrats sedan utvandringen då språket ska ha bevarats i Kalameikiden. Enligt feliciernas lärde ska språket ha givits till ur-kîmzonerna av självaste Paridon.

Emellertid har den lärde mandelmunken Labianuz ab Aurigo (även kallad broder Tungoträte (537 – 603 e.O.)) skakat om lingasterna med sin teorin att fornkîmzon från början var ett pidginspråk. Ursprunget ska finnas i forn-västkamsunskan och ur-garumosiska, men även med släktdrag av gammalkrunska och fornjori. Teorin har svagt stöd bland de lärde eftersom Labianuz västkamsunska korpus är oerhört knapphändigt. När Labianuz framlade sin teori under en offentlig föreläsning vid lycéet i Mafor 573, ilsknade några kîmzonska unga ädlingar till över vad de såg som en jorpagnisk skymf av det ärorika kalameikiska arvet. Efter en hätsk ordväxling drog de vapen mot den milde munken som dock lyckades avvärja två hugg med sina lingvistiska kommentarer till Kalameikiden innan han flydde hals över huvud. Detta bråk brukar man i akademiska kretsar kalla ”den kîmzonska tungtvisten”.

Nelvorik Ceriern som själv lagt fram kontroversielle teorier från sin skrivpulpet vid lycéet i Argald ställer sig dock som en av Labianuz tillhängare. Faktum är att han planerar att lägga fram ett förslag för stormästaren i Pendon vid det kommande ordensmötet i Zorakins huvudstad till hösten. En expedition till det fjärran Kamsun via Furgia, eventuellt med en avstickare till något av Handelsalliansens många bibliotek, för att där utröna sanningen i denna lingvistiska fråga. Det är Nelvoriks målsättning att finna bevis för eller emot teorin. I avvaktan på Nelvoriks framtida arbete lämnas här enbart två exempel ur Labianuz teser:

Inledningen till broder Labianuz avhandling om det kîmzonska språket och dess ursprung:
”Gunstige Läsare.
Det är med viss bitterhet jag, Labianuz ab Aurigo, skriver dessa rader på min ålders höst. Den upptäckt jag gjorde för många år sedan - att det kîmzonska språket på långt håll är besläktat med vår egen joriska tunga, och som jag i mitt ungdomliga oförstånd hoppades skulle kunna bringa sämja mellan kîmzoner och jorer, har enkom mottagits av spott och spe bland lärda som lekmän runt hela Kopparhavet. Trots detta har jag aldrig övergivit min övertygelse om att min språkliga teori i verkligheten är korrekt och att vi borde räkna kîmzonerna som våra långväga kusiner snarare än ett helt främmande folk med ett obegripligt tungomål. Hur annars kan man förklara att så många av kalameikidens ordformer liknar dem som återfinns i de äldsta skrifterna vi har på kejserlig jori och gammalkrunska?

Men detta är inte hela sanningen. Många kîmzonska ord liknar inte något i Ereb känt språk. Med hjälp av lingvistiska uppgifter från resenärer som träffat köpmän från den fjärran östern och vissa uråldriga dokument, har jag kunnat visa att kîmzonerna i själva verket talade ett annat språk i forntiden, med stor sannolikhet före den förra konfluxen. Detta språk var kamsunskt, vilket stämmer väl med kîmzonernas äldsta sagor, som talar om en flykt från Kamsun till Garumos, där jag anser det ytterligt troligt att de blandade sig med urinvånarna på ön. Både kulturellt och språkligt. Dessa urinvånare måste ha varit släkt med oss jorer på långt håll.

I det följande ämnar jag visa varför denna teori är den enda tänkbara vad gäller kîmzonernas ursprung. Jag hoppas att den som i framtiden finner denna skrift i de mörka källarvalv där jag kommer att gömma den, inte längre minns det spenamn, Tungoträte, med vilket hela världen känner mig, och att de hånfulla skratten då dött bort från de lärdas läppar.

Val Cotschîgla i Odos år 602.”


Tungoträtes joriska översättning av en antik kamsunsk text om Kimzons och Farkhons avfärd från Kamsun:
”I det året, befallde den store guden Pas’dhaw de två konungarna K’mzaw och Paskhaw av Kashtscha och Tschawayri att bygga 8 mäktiga skepp i staden Khawyikt’s och segla söderut med allt sitt husfolk och sina släkter på det att de skulle undkomma Mawkhaguly som ville härska över hela Haytschudhawghu. Han befallde dem också att medbringa alla oxar och alla får och alla getter och alla hönor och alla kalkoner. Sedan befallde han dem att medbringa utsäde av alla sädeslag. Sedan avseglade konungarna och deras folk så att Khawyik’s stod tomt när Mawkhagulys härar anlände. Och storkonungen av Y´anthar förargades av denna förödmjukelse och lät döda allt levande i landet och Haytschudhawghus floder översvämmades av blod och Khawyikt’s raserades och varje sten i Pas’dhaws stolta tempel krossades till fin sand. Men K’mzaw och Paskhaw och deras folk fann en ö i det södra havet där de…”

Kîmzon idag
Väldigt få utlänningar lär sig kîmzon till fulländning. Inte bara för att ljuden i språket verkar ligga fel i munnen och för att grammatiken är invecklad och främmande, utan även för att kîmzonerna ogärna lär ut sitt språk. De anser nämligen språket vara den mest framträdande delen av sitt kulturarv. Kîmzon existerar idag i två varianter:
Klassisk kîmzon
Används idag nästan uteslutande som ett litterärt språk av välutbildade kîmzoner och bland överklassen. Språket har utvecklats mycket lite från det ursprungliga kamsunska språket (som brukar benämnas garumosiska) och nationaleposet kalameikiden är grunden för ordförråd och grammatik. Klassisk kîmzon har ytterst komplicerade språkregler med bland annat hundratals verbformer för olika känsloyttringar. Man uttrycker sig också på ett sätt som är helt främmande för talare av de flesta erebiska språk. I likhet med de andra kamsunska språken refererar man till exempel till framtiden som något som man har bakom sig och det förflutna som något man har framför sig. Säger kîmzonerna att de vill lägga kriget bakom sig kan man vara säker på att de snart kommer att dra ut i krig, något som flera gånger lett till missförstånd i relationerna med andra länder.
Klassisk kîmzon skrivs med en variant av det kharamotiska alfabetet och liknar i mycket det alfabet som används för ithilgroms döda tunga och vissa västkamsunska språk. Alfabetet skrivs från höger till vänster och saknar vokaler. Vokaliseringen av orden har skiftat under historien, något man kan se på tidiga joriska transkriptioner av kîmzonska ord. Det är idag svårt att avgöra exakt hur språket uttalades för några hundra år sedan.
Skriftspråket finns i två former: En kursiv form som skrivs med fjäderpenna på papyrus, papir och pergament eller med stylus på vaxanteckningsblock och en geometrisk blockform där bokstäverna målas med pensel eller graveras på sten, metall eller trä. Blockformen används i mera officiella sammanhang och kursivformen är numera i det närmaste utkonkurrerad av de joriska runorna.
Modern kîmzon eller nykîmzon
Är det normala tal och umgängesspråket bland småkîmzoner och används även av en del tolaner och geroner som har kîmzon som andraspråk. Till skillnad från det klassiska språket har nykîmzon förändrats genom århundradena. Även om ordförrådet till största del är detsamma som i klassisk kîmzon har grammatiken och i viss mån uttalet utvecklats en hel del. Bland annat har många av de komplicerade verbformer som fanns i det klassiska språket försvunnit eller förenklats samtidigt som man har lånat in vissa grammatiska regler från jori. En talare av nykîmzon kan dock fortfarande förstå på ett ungefär vad en klassisk text handlar om även om det krävs viss utbildning för att själv kunna uttrycka sig på språket. Nykîmzon skrivs normalt med en variant av den joriska runraden.
Feliciska
Felciska är ett språk som uppstått i mötet mellan tolansk jori, aidnisk jori, kimzon och efariska. Det har en blandad vokabulär (ungefär 50 % jori, 30 % kimzon, 20 % efariska), samt en enkel och regelbunden grammatik utarbetad av mandelmunkar. Det skrivs med det joriska alfabetet från vänster till höger. Språket används i dagligt tal av alla felicier och även i enklare korrespondens och räkenskap.
Inom feliciskan finns ett flertal dialekter.
• Koalintfeliciska (som är mest jorifierad)
• Österbuktsfeliciska
• Gerdikkfeliciska (som ligger närmast kimzon)
• Sydpelenosisk feliciska
• Kolonialfeliciska, talas i de efariska kolonierna och har starka efariska inslag
• Horyniska, talas i Porto Horyni och är en mycket säregen felicisk dialekt med inslag av pokti och niferländska.
En del lärde anser att krilloanska är en felicisk dialekt, medan andra anser att det är ett eget språk. Vissa lärde anser att frågan är meningslös tills dess att en överenskommen distinktion mellan språk och dialekt kan definieras.
Tolanin
Tolanin är gammal-jori som är mycket lik felciskan, men nära besläktad med berendiskan. Språket är mer likt felciska än berendiska, men den som talt tolanin förstår (och förstås) hyfsat berendiska utan större svårigheter. Tolanindialekter talas (skrivs aldrig) bland bergstrakternas herdefolk och jägare som sällan träffar folk från större bosättningar. Endast en spillra av Feliciens befolkning talar fortfarande detta språk som ligger mycket nära berendiskan som talas i Erbulasbergen.
Kimzonska och feliciska ord, ortnamn och namn
Aaliya Anatadanu (k) = högtiden Felisaierna
Adan = Härskarinna. Tilltalstitel för varje vuxen och gift kimzan, speciellt om man tilltalar henne i hennes eget hem.
Adon = Herre, Härskare. Som suffix då ordstammen slutar med vokal försvinner begynnelse A:et, så Pari(a)don.
Agela = landsbygd
Agorah = torg
Aluf (k) = officer som leder myriado (underamiral)
An= Kvinna (också vanligt suffix i kimzonska kvinnonamn t.ex. Arishan eller Imilkan)
Anat= Lycka
Anatadan (k)= Den lyckliga härskarinnan, kallad Felis på feliciska
Anatani (k) = De lyckliga, anmödrar
Anatoni (k) = De lyckliga, anfäder
Arisah (k) = bulgur
Arsahin (k) = couscous
Aruspixer (t) = präst i tolanertro
Brodochei (k) = små utsmyckad brönskärl för detaljarbete
Byssos = musselsilkestyger
Carai (k) = Haj
Carai(a)don = Hajarnas herre
Chiton (k) = tunika
Cíleris (k) = järn
Cleos = blå
Cothon (k) = mussla , sluten hamn
Dag (k) = Död
Dagon = Döden, Paridons ständige ärkefiende, Besudlaren, Lögnaren.
Drassanor (k) = skeppshus
Edafos = mark, land
Egora = ej stenlagd marknadsplats
Ennia = nio
El- = Gud
Elia = oliv
Elikon (k) = gudomligt skimrande, kortform för Den Gudomligt Skimrande Staden.
Elios = hem
Erektion = stående
Esalion = öster
Fylakos = milis
Galad (k) = Strid
Galadon/Galmon= Stridsmannen, Stridens härskare, son till Felis, Paridon och Dagon. Kallad Galmon på feliciska.
Garum = sås
Geron/Geran = Gäst (k), beteckning på frigivna slavar
Iasím (k) = silver
Il = gud
Ilai (t) = 3-6 tolfter
Ilephcós = vit
Ilmani = hamn
In (k) = Barn, Omyndig. -in är en diminutivform som används i tilltal till barn och söta djur.
Inperikás = furste
Ippéistr (t) = kavalleri
Isthopherí = legosoldat
Joranon/Joranan = Jorisk man/kvinna (generell kimzonsk beteckning på jorer)
Khepeshen = korta lätt krökta svärd
Kimzan = Fri kvinna
Kimzon = Fri man
Kithag = Korp
Kithagil = Guds korp, namnet på Feliciens nuvarande konung, på feliciska Kuthegil.
Ko (k) = adj. lysande, glimrande, skimrande
Koalintos (k) = Den Lysande Blå (viken). Det slutmål som Paridon lovade kimzonerna i Kalameikos dröm.
Koltrapo = smal väg, stig, vindlande
Komethiga (k) = roa, skoja
Kopalit (k) = roddare
Ksar= Befästning, Borg
Ksaramaccor = förrymd slav
Ktafakter (t) = tungt kavalleri
Léfantos (k) = elefant
Limniop = kustnära vatten, vattenbryn
Lint (k) = Vik
Lónches (k) = spjut
Lot (k) = Orm
Lotan = Ormkvinnan, Kaos, urhavets gudinna som besegrades av Paridon och Philas.
Lykosaro = havskatt
Mafor = mandelblom
Maryano (t) = multipla ilai
Marzonor = gille för män
Marzanas = gille för kvinnor
Mati = matta
Mea = Stadsdel
Meh = kvarter
Merolo = bro
Metopo = sida, kant, front
Myriador (k) = multipla spherior
Návrineos (k) = svart
Neorion (k) = varv
Obethico = Stenstod, obelisk
Ókkineros (k) = röd
On (k) = Man (också vanligt suffix i kimzonska mansnamn t.ex. Kiolomon)
-or (k) = suffix som indikerar bestämd form pluralis.
-os (k) = suffix som indikera bestämd form singular.
Paridon = Allhärskaren
Pentagon = femhörning
Pelaro = pelare
Pharelíak (k) = strand
Phil (k) = Kärlek
Philodon = Den älskade härskaren som på feliciska kallas Philas= Den Älskade
Phrákanos (k) = hjälm
Phrásineos (k) = grön
Phyllo = full
Pohenes = gammal
Porelos (f) = ädelsten, pärla
Porelikon (k) = ädelsten, pärla
Pokti = oordning/barbari
Porto = Port
Psari = fisk
Rasan (k) = kommendörkapten
Ravaluf (k) = amiral
Rúntizou (k) = brons
Sa´al (k) = kommendör
Saadum = öga, mitt, centrum
Sagar (k) = officer som leder flera tolfter
Saunion (k) = korta hullingförsedda spjut
Segen (k) = tolvman
Selida = sida
Seren (k) = kapten
Shapadan (k) = solen
Shekeleshen = kroksabel
Sidon= Jägaren, Kortform för Den Drömmande Jägaren
Spherio (k) = multipla tolfter
Strof = liten, kort
Tartan (k) = storamiral
Thanoplos = rustning
Theioni = teater, skådeplats
Thélissea (fem.) (k) = hav
Thratikós (k) = armé
Thyra (k) = port
Thyri (k) = klippa
Tolanin = Tolans livegna befolkning, "Småtolaner".
Tolanon/Tolanan = Tolansk man/kvinna (beteckning på Tolans fria ursprungsbefolkning)
Trakióti (k) = soldat
Tyros (k) = Klippan, Kortform för Den Gyllene Klippan
Urani = lager, våning, skikt
Vaelot = sjöorm, valorm
Vatsilas = stål
Vesalion = väster
Xalkis = koppar
Xaspídos (k) = sköld
Xénos (k) = främling
Xepes = svärd
Xhrysi = guld
Xítrineos = gul
Yarikhadon (k) = månen

N.B. Vid tryckning av detta verk har vår gode broder Adragoor ännu inte sammanställt ytterligare information om feliciernas språk och han avser i skrivande stund att göra lärde Nelvorik sällskap mot östern. Det är broder Adragoors förhoppning att kommande upplaga av detta verk ska innehålla långt mer om feliciernas fantastiska och märkliga språkbruk. För den som inte kan vänta rekommenderas lärde Rasmus av Es förord till Kalameikiden, Erato Felicierns kortfattade men grandiosa verk om Feliciens språk (som denna text haft som huvudkälla), samt för den nyfikne Labianuz ab Aurigos skrifter om kamsunska språk.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6514
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Felicien

Inlägg av birkebeineren » 2017-12-31 07:50

Sammanvävningar, problemlösningar och nyskapelser. :D

Mycket bra jobbat Mikael!

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 1968
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Felicien

Inlägg av Fafnir » 2017-12-31 13:18

Stående ovationer! :D
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 1968
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Felicien

Inlägg av Fafnir » 2017-12-31 19:31

Då jag hörde att Felicien närmade sig färdigställande började jag på en ny illustration. Ganska mkt kvar men en hänvisning iaf. Önskemål om tatueringar, skäggväxt etc är inte försent än. Gott nytt btw :D

Edit Tanken är en löpare, men jag kan ha gett honom för långt spjut :S
Edit 2 Uppdatering på bildens fortlöpande.
Bilagor
C6626E86-5199-4224-9EEC-BF37352B3CD8.jpeg
00F2E3B7-BF7D-4033-A6EC-7427A6543E14.jpeg
Senast redigerad av 1 Fafnir, redigerad totalt 2018 gånger.
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 1968
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Felicien

Inlägg av Fafnir » 2017-12-31 22:41

Ok. Jag har som synes ingen nyårsmiddag att bevista. Pausade i bilden och gjorde några enkla bilder av tre trupptyper. Löpare, svärdbärare och hillbardiär baserat på beskrivningen på Wik.

De är tänkta att vara småbilder sida vid sida för att illustrera skillnaderna. Om de känns ok gör jag fler.

Edit: Känns som om hillbardiären inte borde ha sköld dock :?
Bilagor
3F70B586-4E90-4475-A89E-5216790CF081.jpeg
AFFF0F12-EA72-4B86-825C-CFE62B8A8D59.jpeg
3466C467-FFF5-4FFA-AD2C-C32ECA60D681.jpeg
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

Mikael
Admin
Inlägg: 4990
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Re: Felicien

Inlägg av Mikael » 2018-01-01 13:20

Kul, tycker det är en bra idé och pdf behöver illustrationer. :D
Gott nytt år!

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 1968
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Felicien

Inlägg av Fafnir » 2018-01-01 16:30

Fler bilder.

Tankar på felicisk hillebard? Ville att den skulle vara lite lik labrysen, men mer… hillebardig? Några idéer på andra huvudformer på den?
Bilagor
BDAFA734-EF3E-4462-8733-C5AD80784B8B.jpeg
6BF4CC91-FED6-4248-B4A5-12A7845BEFFB.jpeg
554C3BC7-34EB-4869-A1CB-D67A5E99DD66.jpeg
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 1968
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Felicien

Inlägg av Fafnir » 2018-01-01 16:37

Och de hittills sista. Sappörerna känns inte som om de behöver illustreras.
Bilagor
427A1526-E2FF-4667-8C2B-5C0C32AFE93E.jpeg
9A07BC64-9962-4942-837D-7920A693C991.jpeg
D1DE0A9D-1204-4F49-A20A-05F6147FAC27.jpeg
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6514
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Felicien

Inlägg av birkebeineren » 2018-01-02 23:05

Både låter bra ut och ser bra ut! :D

För långt spjut till löparen? Kanske? Väldigt fin bild oavsett.

Hillebarden ser bra ut för mig. Antar du ritat den efter en verklig förlaga? Och utan sköld låter också rimligt för någon med tvåhandsvapen.

Sapören känns inte lika viktig. Om du då inte vill rita en belägringsmaskin i bakgrunden eller utrusta soldaten med hacka och spade?

En roddare med åra skulle eventuellt kunna tilläggas...

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 1968
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Felicien

Inlägg av Fafnir » 2018-01-03 18:23

Nope. Hillebarden är ett hittepå. Vanligtvis har dom ngn typ av spets bakåt men jag försökte hitta på en evolution från dubbelyxan.

Ska försöka fixa en sappör och en roddare också. Orustade som slungnissen?
Och ett vapenschema för långa vapen :)
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 1968
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Felicien

Inlägg av Fafnir » 2018-01-09 08:24

Två varianter på hillebardiären. Ingen av modellerna är autentisk vad jag vet men den vänstra är mer lik ett existerande original.
Jag hittade även några vapen som skulle kunna agera inspiration till feliciska hillebarder. Vad tror ni?

http://www.ashokaarts.com/shop/fascinat ... -the-sudan

Nu är givetvis inte alla hillebarder serietillverkade på en fabrik så det kan ju finnas flera varianter. Men ändå :)
Bilagor
6A78604D-9057-47A2-BF3D-35F3701CBE74.jpeg
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6514
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Felicien

Inlägg av birkebeineren » 2018-01-09 22:56

Den högra som är mest lik yxan får min röst. Eventuellt kan du rita den ännu mer lik bilderna du länkade till.

Rita också gärna det där vapenschemat du pratar om. :)

Skriv svar