Jorduashur
Felicierna har också de senaste åren börjat rekrytera grupper av jordukaerler som framförallt används som livvakter och som stormtrupper. Jordukaerlarna i Felicien leds av Aelfwine Korp och Rikissa Korp, syskonbarn till Kung Elfhelm Korp av Jorduashur. Rikissa Korp är gift med Prins Mahariolon. Detta har lett till att Felicien och Jorduashur, det långa avståndet dem emellan till trots, har utvecklat goda relationer och jordukaerlerna kallar Tyros för Hwitgaard, Den Vita Staden, och Felicien för Katlon, Kattlandet.
-
birkebeineren
- Admin
- Inlägg: 9214
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Påminner om denna beskrivning av Jorduashurs största och viktigaste stad:
Mikael skrev:Halle
Den röda flaggan piskar i den fuktiga vinden på mastens topp. Åt norr har ni i några timmar skymtat en hög och bergig kust. Sälarna som lekte kring ert skepp när ni passerade Svalöarna har lämnat er men ni har kunnat se stora mängder av både sjöfågel och havsörn sedan ni kom närmare den klippiga kusten. Föröver närmar ni er en kust som är lägre och som visserligen har klippiga stycken, men annars tycks mjukare och mer inbjudande. Ni ser ett par mindre fiskebåtar, knarrar, med trekantiga eller rektangulära segel. Kursen läggs om norröver och det dröjer inte länge förrän ni kan skymta rök stigandes över en klippig udde. När ni rundat en udde ser ni en djup vik. Åt norr tycks den bergiga och ogästvänliga kusten ta vid, men mellan dessa två klippor ser ni en liten stad eller en stor by, beroende på vilken bakgrund ni har. På holmarna utanför staden ser ni ställningar där stora fiskar spännts upp och torkas.
Bebyggelsen är i trä med undantag för den borg som ligger på en holme utanför norra änden av hamnen. Borgen fångar ert intresse då den dessutom inte ser ut som något ni sett förut. Den verkar delvis vara huggen direkt ur holmens sten och i andra delar murad av enorma jämna klippblock där man knappt kan urskilja sömmarna mellan stenarna. Ovanpå borgens högsta byggnads tak innanför murarna ser ni en ståtlig nordisk herremanshall med förgyllda svarta drakhuvuden på nockarna. Det går dock inte att avgöra hur stor eller liten borgen är innanför murarna i övrigt. En stenbro går från holmen i en lätt sluttande båge till hamnen. Bron är bred nog för att en ryttare skall kunna rida obehindrat, men smal nog för att två kraftiga karlar i rustning skall kunna blockera den axel mot axel. Halvvägs längs bron finns utskjutande balkonger stora nog för en bågskytt som dessutom har uppskjutande stenväggar att ta skydd bakom.
När ni åter vänder blickarna mot Halle glider ni förbi de träpålade barriärerna som avgränsar hamnen och lämnar endast två öppningar in till stadens hamn. Själva staden består i huvudsak av små långhus i envånings stavverk, men drygt två femtedelar av husen liknar mer hus från Erebs mer sydliga länder med två eller t.o.m. tre våningar. Även dessa är dock helt i trä och stavkonstruerade. Alla hus tycks ha mer eller mindre efterhållna skiffertak och det är inte svårt att se var skiffret kommer från då hela hamnen, eller snarare stranden består av svartgrå skiffer. Hamnen saknar vanliga stenpirar utan har snarare bryggor med stenbas. Vid flera av bryggorna ligger nordmännens långskepp, medan knarrarna ligger uppdragna på stranden. Ni ser endast ett fåtal främmande skepp, alla från Trakorien.
Staden sluttar något upp från vattnet och ni lägger märke till ytterligare några större byggnader som står ut i bebyggelsen. Ni finner endast två stenbyggnader, med undantag av borgen ni passerade. Den ena är en 6m hög stenmurad ringborg i stadens östra delar. Ringborgen har runda stentorn med trätak i norr, söder och öster, medan den i väster tycks ha två mindre torn som vakar en kraftig träport. Innanför ser ni flera rökpelare och den översta våningen på två nästan tornlika träbyggnader med utsirade komplicerade drakmönster och sniderier åt alla väderstreck från taknockarna. (Många av de högre husen i Halle har liknande drakar och andra djurfigurer på taknocken.) Den andra stenkonstruktionen är kraftiga stenmurar i samma släta teknik som borgen är byggd i och som inte avslöjar något om vad som finns innanför.
Ni ser i det som tycks vara stadens centrala delar en fyra våningar hög tornbyggnad. Ni antar att det är stadens rådhus, eller en helgedom med tanke på träfigurerna på taket. Delar av staden tycks vara omgärdad av en vall med pallisad, som dock ser dåligt efterhållen ut. Staden tycks också ha växt utanför vallen för många år sedan. I stadens västra delar kan ni skymta hagar med kraftiga men lite mindre hästar och långhornad pälsklädd boskap. Utanför staden längst i norr ser ni ytterligare en märklig byggnad när ert skepp lägger till vid de låga bryggorna, en stor hall med spetsigt tak från marken till nocken. Portarna ser ut att vara minst 10 fot höga. På taknocken sitter en jättelik skalle av något fruktansvärt monster, sjöorm eller kanske tom en drake. Även på resten av taket kan ni se skallar av olika varelser. Av vad ni hört om jorduakaerlarnas vana att offra till sina gudar utgår ni från att det är ytterligare en helgedom.
Fakta om staden Halle.
1.000 invånare (om Jorduashurs befolkning är 30.000)
Export av salt, bärnsten, metaller, dvärghantverk, pälsar
Styrs av jarl Sigurd Brandsvedd
Längs vattnet ligger fiskebodar där fiskarfamiljerna ofta bor också. Inåt staden varvas hantverkare med grovarbetare, alla med egna eller delade hus. En vanlig syn är att det utanför husens dörrar står stubbar eller huggkubbar snidade som aesir, hos de rikare husen står egna offerpålar med gudaansikten från toppen ner. Staden har handlare och hantverkare av de flesta saker man kan tänkas behöva…vapen, rustning (dvärgarna kan smida helrustningar), utrustning, hästar (den lokala varianten), färdkost osv. med de begränsningar som norden medför. Köpmän på väg till staden är skyddade av den sk "Hallefreden" så länge de färdas direkt till Halle och bär röd flagg. Denna fred respekteras av både havets vargar och landets svartfolk. Jarlens hird är delad mellan hans personliga livvakt och Hallevakten som fungerar som stadsvakt, någorlunda i alla fall, och som till och från patrullerar handelsvägarna som Hallevakten. Hallevakten är känd för att vara nitiska och inte lämna någon sten ovänd när de söker förbrytare av hallefreden.
1. Allneborg - På holmen har sedan landet befolkades av jorderna funnits ett herresäte – en hall. Borgen byggdes av dvärgar under Harald Krokigs tid. Dvärgarna rev Krokigs borg och hall på holmen byggde Allneborgen och placerade hallen på huvudbyggnadens topp. Det är en mindre borg jämfört med söderns huvudstäders, men den massiva hallen på toppen med sitt guld, svarta träd och tjocka skiffertak är ändå en imponerande syn. Detta är landets medelpunkt där jarlen håller hov och storting hålls i landets stolthet, den guld och silverbesmyckade havsalen - Tingahalle - där bevis för jorduashurs tusenåriga storhetstid och erövringar hänger på väggar och tak.
2. Rake’borg – ringborgen ligger lite upphöjt över staden och ser mycket gammal ut. Borgen byggdes ett par hundra år före Harald Krokig fick sin dvärgbyggda borg av dåvarande jarlen Sigmund. Murarna är åtta meter höga med fem torn och mäktiga portar. Innanför bor stadens (8-12) rakade – jorduakaerlarnas rakade aesirpräster – och det är här de lär ut sin magi och sina ceremonier till begåvade unga män. Innanför finns fyra hallar dedikerade till olika gudar samt ett par fatburer. Man har en brunn, två stora bronshorn och en kraftig utsirad blotspåle.
3. Vallen som omgärdar staden är flera hundra år gammal och Halle har sedan länge växt ur den. Staden har dock en längre tid haft ett stort antal stridsmän, hamnens pålverk och Allneborg vilket tillsammans har lyckats avvärja de få anfall som gjorts av svartfolk från land och krigsflottor från havet. Folk har därför inte brytt sig om att utvidga vallen.
4. Centralt i staden ligger Torget där marknaderna hålls. Här köps och säljs vad folk från inlandet och utländska köpmän för till staden. Bergssalt, metaller, pälsar, bärnsten och dvärghantverk byts mot vin, textilier och andra lyxvaror. Mellanskillnaden betalas i silvermynt. Under höstarna brukar skeppen som plundrat söderns länder att anlända hem med spännande gods och trälar. Då kommer silvret fram för att smycka sitt hem eller sin kvinna med något vackert. En inte ovanlig missuppfattning bland besökande kopparhavsbor är att halleborna även tror på Etin, pga de religiösa lyxföremålen man finner i många hem.
5. Aesirhalle – gudarnas hall där vissa cermonier hålls. Av vitsiga magilrer kallas den ”Hedendomen”. Mitten av hallen har ett spetsigt tak på sina tre våningar. Insidan är översållad med gudabilder och gåve-offer som samlats under åren, såsom guld, tempelsilver, sköldar, fanor, hjälmar och svärd. Utanför på torget står en närmare femtio fot hög offerpåle med kraftiga ringar att hissa upp offren i.
6. Ronshalle – är stadens tjugotalet dvärgars - ronsalfernas - hem. En imponerande slät sex fot tjock mur sträcker sig femton fot upp runt dvärgarnas hall. Tjocka järnportar leder in till en mycket liten gård med en hall i sten i mitten. Det ryktas att dvärgarna har en stad under staden, men dvärgarnas ledar Thorfinn Smede har dock försäkrat all jarlar som frågat att marken är för blöt att gräva nedåt i.
7. Gyllene Draken – bland stadens befolkning kallad "Middis" efter det populära värdshusets ägare Midiõ, en frigiven dalkisk träl, som innan dess var legosoldat i nordens länder. På värdshuset serveras hyfsad mat och starkt mjöd, men vinet som påstås komma från Caddo är sannolikt utvattnat kardiskt rödtjut. Det är hit stadens män helst drar sig då priserna är anständiga och det både inomhus och på hallens baksida finns måltavlor för bågskytte och kast med spjut, yxa och kniv. När Midiõ verkligen vill bjuda till bjuder han på äkta konjak som faktiskt är importerad från hans hemby Ridionollo på Caddo. Midiõ har lyckats väl sedan han frigavs av jarlen, har fått familj och har skapat sig ett angenämt liv här långt från Caddos sol. Under de mörka månaderna drömmer han dock om vinodlingarna längs Simmoflodens bank.
8. Bosjotna’halle – En stor hall där taket likt ett tält går ända till marken. På nocken mot staden sitter en stor grinande monsterskalle med vassa tänder, en lindorm som dödades i Kardskogen för något decennie sedan. På taket och marken runt ligger mängder av andra skelettdelar och framförallt skallar av, pälskor, hästar, vildsvin och oidentifierbara andra bjässar, t.o.m. ett par trollskallar. Ett par enorma portar i ena änden leder in i en enda stor sal med mycket högt i tak. Kraftiga bänkar och långbord dominerar. Längst in finns ett stort stenblock med ristade rännor som leder till ett träkar. Det är inte svårt att förstå att kroppar av kött blöder på den stenen, fläckarna och doften av blod i salen styrker de misstankarna. Längs bortre kortväggen står också en rad med trätunnor. I taket hänger trästänger med mörkt bröd. Men detta är ingen offersal. Detta är bosjotnarnas – minotaurernas – hall. De är två bofasta i Halle, men de delar salen som hem med 3-4 besökande minotaurer. Hallens ägare Jourte är en enorm bjässe som efter att ha tjänat den förre jarlen i strid tog sitt guld och lät dvärgarna bygga hans hall. Han köpte på sig boskap och började i hallen ett kombinerat slakteri och mathall. Här serveras mjukt men grovt bröd (rågmjöl, granskott, näverriv och videnöt, bakas först som hällkaka tills det är fast nog att hänga på stång över eldarna där köttet tillagas, där det suger åt sig fett och smak från grillad pälstjur) till olika kötträtter, främst nöt men också en hel del vilt som de besökande minotaurjägarna drar in. Allt sköljs ner med hans vän (och älskare) Sarves mjöd och muggar med köttbuljong. Benen men framförallt skallarna av imponerande byten slängs upp på taket. Stället är populärt hos stadsbor som känner de har lite silver över till en riktig frossa. Jourte tar betalt men man får då så mycket man kan smälta. (De som spyr åker ut med huvudet före och kvällen är slut för deras del.) Hallen är öppen för besök året om med undantag för tiden kring Outardagarna, vilket är de Rakades viktigaste offerhögtid i Halle, och med tanke på hur Minotauroffer sägs vara synnerligen goda att spå i brukar Jourte och hans bosjotnar lämna Halle veckan innan och efter Outardagarna. De Rakade får nöja sig med offer av pälstjur, som även Jourte skänker ett par av.
9. Tjuvgillet – eller snarare vad Lharke, nyss hemkommen efter några år i Menz Gawo, hoppas skall bli hans lilla gille. Just nu endast han och ett gäng av hemlösa ungdomar och småtjuvar. Stadens erfarna tjuvar är egenföretagare och har ännu inte förstått fördelarna med ett gille. Ännu har inte jarlen fått nys om ”gillet”, men när han får det lär Lharkes huvud sitta löst…
10. Vargalyan – detta är stadens bärsärkars hus, en slags välgörenhetsinrättning som jarlen underhåller då de flesta bärsärkarna är tillgängliga hans hird. Hit kan en bärsärk dra sig undan när han mår dåligt, okontrollerbar ilska eller melankoli och tristess är vanliga anledningar. Han får ett eget rum, med lås om han är ilsk, och ett par gamla gummor tillhandahåller mat och dryck tills bärsärken åter funnit sin inre björn eller varg. En gammal völspa basar över stugorna.
11. Kveitholmarna. - På holmarna utanför staden ser ni ställningar där stora fiskar spännts upp och torkas. det är främst Kveite, en stor plattfisk, men även en del hälleflundra, blåspätta, rödspotte, ishavstorsk och valål.
Karta kommer framgent...
Karta över Halle: http://www.erebaltor.se/other/Halle.pdf
Visst kan jag ta mig ann staden. Hur väl stämmer den handritade kartan överrens med tänkt utseende? Ska vi hålla oss till 1000 invånare? Eller ska stadens invånarantal ökas på? Om det är en sådan liten stad så går det ganska fort att göra, så då klämmer kag nog in den innan ekeborg.Mikael skrev:Som vi alla hoppas Clrcon ska ta sig ann.
Snyggt Clercon, ser mycket lovande ut.
* I norr finns som Spelknepe säger branter/berg från vilka bäcken/ån rinner ner. Det är också anledningen till att stigen norröver slutar i en bergvägg och går
inte längre än till Bosjotnahallen egentligen. Även i söder finns klippor så inte heller den stigen går särskilt långt men det ser ok ut på kartan.
*Rakeborgen ska vara en rund borg, går det med den teknik du använder? Jag känner också ganska starkt för hur tornen i rakeborgen är placerade och vad
som syns på dess gård. Kanske måste du gå upp en storlek på borgen eller använda mindre hus?
*Tänk också på att vall och pallisad är dåligt underhållen och på sina håll genombruten av bebyggelse och hagar.
*Finns det långhussymboler, eller kanske lador, som kan användas för att kontrastera mot söderns medeltida hus? Husen bör i vilket fall i huvudsak
ligga med kortsida mot gatan.
Min förebild är Kaupang, Sigtuna, Hedeby och "Havets Vargar"-staden
Tack
* I norr finns som Spelknepe säger branter/berg från vilka bäcken/ån rinner ner. Det är också anledningen till att stigen norröver slutar i en bergvägg och går
inte längre än till Bosjotnahallen egentligen. Även i söder finns klippor så inte heller den stigen går särskilt långt men det ser ok ut på kartan.
*Rakeborgen ska vara en rund borg, går det med den teknik du använder? Jag känner också ganska starkt för hur tornen i rakeborgen är placerade och vad
som syns på dess gård. Kanske måste du gå upp en storlek på borgen eller använda mindre hus?
*Tänk också på att vall och pallisad är dåligt underhållen och på sina håll genombruten av bebyggelse och hagar.
*Finns det långhussymboler, eller kanske lador, som kan användas för att kontrastera mot söderns medeltida hus? Husen bör i vilket fall i huvudsak
ligga med kortsida mot gatan.
Min förebild är Kaupang, Sigtuna, Hedeby och "Havets Vargar"-staden
Tack