Felicien

Samlingsplats för alla länder och platser
Användarens profilbild
Rubicon
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 162
Blev medlem: 2010-06-05 18:28
Ort: Härnösand

Inlägg av Rubicon »

Den Feliciska flottan
Den feliciska flottan är fruktad av de andra kopparhavsländerna då den är utan problem Erebs största och mest vältränade flotta, den består av två deler, havskåren samt marinkåren. Båda sorterar under amiralitetet i Darition.

Havskåren
När man talar om den feliciska flottan är det i mångt och mycket havskåren man oftast talar om. Det är enligt felicisk krigsteori havskåren som genom sina stora och tunga galärer ska avgöra sjöslag med syftet att oskadligöra den fientliga flottan och därigenom öppna fiendens kust för blockad och landstigningar, vilket var precis det som hände efter det att den zorakiska flottan krossats av den feliciska havskårens galärer under slaget vid Selim 392 e.O. De påföljande härjningarna av den zorakiska kusten var förödande för den zorakiska ekonomin och i den efterföljande freden 394 e.O. avträdde Zorakin sin enda kvarvarande östliga koloni, ögruppen Hakkai.

Organisation
Havskåren är uppdelad i nio myriador, en för varje kîmzonisk stam. I fredstid baseras alla av dessa i Darition, där havskåren utan problem kan dominera centrala kopparhavet. En generalkapten för befälet över en myriador och har till sitt förfogande 12 krigsgalärer av olika storlek, ofta av tyngre sort, samt två transportfartyg för förnödenheter.

Uppgifter
Enkelt uttryckt är den feliciska havskårens primära uppgift att vinna större sjöslag och på detta sätt säkra herraväldet över havet, främst kring fiendens kust. Sekundärt har havskåren som uppgift att säkra de egna handelsrutterna över havet från fientliga angrepp samt att säkra förrådskonvojer till utposter, kolonier och landsatta trupper. I fredstid används havskåren mestadels till att skydda handelsrutter, men även till offensiv bekämpning av pirater och deras hamnar.

Krigstid
I krigstid, inkallas alla havsjägarsoldater till tjänstgöring, samt tillräckligt med skeppslag för att fylla de skepp som tas i bruk. Numerärt sväller antalet myradior i havskåren till det tredubbla av den fredstida och även antalet skepp tredubblas då skepp som varit bortlejt till olika köpmannakonsortier och de som varit upplagt i skeppshus tas i bruk. Totalt i krigstid förfogar den feliciska havskåren över mer än 350 skepp och ungefär 30.000 havsjägarsoldater samt maskinartillerister.

Marinkåren
Den andra halvan, men absolut inte den sämre halvan, av den feliciska flottan är marinkåren. Det feliciska amiralitetet kom till slutsatsen efter Sjökriget med Zorakin att efter det att flottan vunnit havsherrvälde över sin fiende så behövde den en dedikerad styrka för att ta vid och avsluta det som havskåren påbörjat. Det är där marinkåren kommer in med landstigningar och räder mot fiendens kustområden.

Organisation
Den feliciska marinkårens organisation är väldigt snarlik havskårens, med nio stycken myriador med 12 galärer och två transportfartyg vardera och står liksom havskåren under befäl av en generalkapten. Till skillnad från havskåren baseras marinkåren runtom i det feliciska väldet i fredstid.

Uppgifter
I fredstid består den feliciska marinkårens uppgifter främst av piratbekämpning samt att understödja och genomföra smärre operationer längs den efariska kusten. I krigstid byter marinkåren skepnad, dess uppgifter blir mycket mer offensiva, i inledning av stridigheterna understädjer marinkåren havskåren när denne söker att erövra havsherrväldet kring fiendens kustområden. När detta är genomfört påbörjar marinkåren operationer mot den fientliga kusten, främst i syfte att erövra fientliga hamnstäder men även att genomföra räder för att tvinga fiendens landstyrkor att sprida ut sig och för att skada fiendens ekonomi.

Krigstid
När krig nalkas kallas alla markårssoldater in till tjänstgöring och organisationen utökas med ytterliggare nio myriador. Totalt sett förfögar då marinkåren över ungefär 250 galärer och skepp samt nära 20.000 marinsoldater.

Den kungliga Feliciska armén
Jämfört med Feliciens flotta, är dess armé något styvmoderligt behandlad både vad gäller status men även vad gäller monetära medel.
Enligt felicisk krigsteori är det armén som ska försvara Felicien och dess kolonier från anfall både över land och från landstigningar längs kusten, vilket har fått som följd att arméns mentalitet är väldigt defensiv och främst inriktar sig på att försvara landets befästningar och städer.

Organisation
Armén består av två myriador uppdelade och stationerade runt om det feliciska riket, främst i gränsbefästningarna mot Berendien samt i kolonierna..

Uppgifter
I både krigstid som fredstid har den Feliciska armén en primär uppgift: att försvara det feliciska riket. Sekundärt genomför armén dock smärre strövtåg mot svartfolk i Tolanbergen i fredstid vilket ger den en viss erfarenhet som kommer väl tillpass under krigstid då dess numerär, om än större än i fredstid, inte kan mäta sig med de flesta andra kopparhavsmakter.

Krigstid
I krigstid förändras inte den reguljära Feliciska armén nämnvärt ej heller dess uppgifter.

Hjäptrupper
Det feliciska överkommandot har insett arméns brister och långtgående planer exister på hur dess styrka ska kunna ökas,problemet är dock att armén ses av många potentiella rekryter som en mindre ärofylld och prestigefyllld gren. Men en av dessa planer som realiserats är de så kallade hjälptrupperna som främst består av förband bestående av antingen geroner och tolaner.

Främlingstrupper
För att förstärka armén har Felicien satt upp ett flertal enheter bestående av manskap från icke-kîmzonska folkslag på Tolanhalvön så kallade hjälptrupper. De flesta av dessa sätts upp endast vid krigstid eller andra orostider. En relativt ny företeelse i Felicien är de s.k. främlingsmyriador. Dessa två myriador är unika i att de rekryteras från icke-kîmzoner och de kallas Geronumyriadon och Tolanumyriadon, namnen kommer ifrån att de rekryteras från Geroner och Tolaner.
Moralen är dock lidande, då officerarna som är kîmzoner håller en väldigt nedlåtande inställning till soldaterna och de monetära medel som anslås till anskaffning av utrustning ofta försvinner på vägen ner i kîmzonska officerares fickor. Moralen är så pass dålig att man från feliciskt håll insett att för att ge dessa myriador någon stadga i strid behöver de korsetteras med reguljära förband ur armén. Antalet deserteringar och eftersläntare under marsch och fälttåg är särdeles högt i dessa förband

Organisation
Främlingstrupperna organiseras i två olika myriador, en vars soldater består av Geroner och en vilkens soldater utgörs av Tolaner under befäl av kîmzonska officerare, varje myriado leds av en överste.

Uppgifter
Liksom den reguljära armén används Geron- och Tolanmyriadorna främst till försvar av fästningar och städer, framförallt efter det att bristerna i dessa två enheter blivit uppenbara under ett par mindre fälltåg i Efaro.

Krigstid
Främlingstrupperna har ännu inte prövats i krigstid, men på grund av truppernas bristande stadga under de eldprov de genomgått, främst i Efaro, är det feliciska överkommandot skeptiska till att sätta in dessa trupper i några större eller viktigare strider eller positioner.

Milis
I krigstid så sätts det upp ett flertal myridaor från de Tolanska vasaller som lyder under Felicien, en myriado Tolanskt kavalleri, en myradio Tolanska slungkastare, samt fyra myriador av Tolansk milis. Ett något udda inslag är de 36 solunska skogselefanter som Deyen av Derk bidrar med, med dessa är dock begräsnade till Efaro.

Legosoldater
Legosoldater är något som Felicien stödjer sig på för att genomföra offensiva fälttåg, då dess inhemska armé är alldeles för liten och med en träning som inriktar sig mot försvar av riket, för att kunna genomföra fältslag eller offensiva belägringar av fientliga fästningar. Då måste Felicien förlita sig till legosoldater istället. Det var in uteslutande legosoldatsarmé som exempelvis genomförde blixtanfallet och erövringen av Drällinge i Sjökriget mot Zorakin i början på kriget. Dock slutade hela den kampanjen i en katastrof i slaget vid Pendons kullar då den feliciska legosoldatsarmén blev satt i flykt och senare kapitulerade.

Organisation
Legotrupepernas organisation är väldigt olika, då Felicien gärna anställer större förband av legoknektar.

Uppgifter
De uppgifter som legotrupper som anställts av Felicien har, är väldigt offensiva. De ska utföra fälttåg mot fiendens armé i syfte att tvinga fram fältslag och belägringar i hopp om att besegra eller åtminstone tvinga fienden att ge upp sina egna planer på offensiva kampanjer in i det feliciska riket. De har inte som uppgift att försvara felisicka fästningar, dessa skyddas främst av den reguljära armén då endast en dåre eller desperat stackare använder legosoldater som garrnisonstrupp.

Krigstid
Legotrupper anställs mestadels i krigstid för fälttåg då dessa är väldigt kostsamma för den feliciska kassakistan. Men det har hänt att legosoldater har anställts i fredstid för fälttåg i Efaro mot pirater och fientligt inställda stammar.


Manskap
Havsjägarsoldater
Rekrytering: Havsjägarsoldatererna rekryteras av unga kîmzoner (16-20) år, och de kontrakteras i 27 år. Under dessa 27 år tjänstgör de i havskåren i omgångar uppdelat i två sexmånaders tjänster under en treårsperiod. När de inte tjänstgör uppbär de ingen lön utan är fria att söka andra anställningar, många gör det som fiskare eller som besättningsman ombord på handelsfartyg. Anledningen till detta är flera, först och främst är det för att den feliciska flottan ska vara så stor och kraftfull som möjligt är i krigstid och snabbt kunna mobilisera hela flottan på så kort tid som möjligt. Sen är en icke oansenlig anledning att inte påfresta den feliciska civilia ekonomin alltför stort i fredstid med ett för stort antal män i militär tjänst utan att dessa ska fylla något egentligt syfte då den feliciska flottan redan är Erebs kraftfullaste.
Träning: Under träning läggs vikten främst på offensivt aggerande som exempelvis bordning av fientliga fartyg samt ramning. I fredstid sker även övningar i kommunikation mellan skepp under strid, men även koordination av större förband övas.
Utrustning: Varje havsjägarsoldat är utrustad med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder. Ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han bär en stor rund sköld, ett kortare svärd samt en eller flera kastspjut

Marinkårssoldater
Rekrytering: Marinkåren rekryterar sina soldater på samma sätt som havskåren och med liknande krav då marinkåren rekryterar bara kîmzonska män mellan 16 och 20 år och liksom för havskåren gäller kontraktet i 27 år. För marinkåren skiljer sig dock tjänstgöringen en aning, de tjänstgör vartannat år och får däremellan söka annan anställning.
Träning: Disciplinen är järnhård och träningen är grundlig bl.a. tränas de intensivt i att i falang absorbera och bryta upp kavallerichocker. Många marinkårssoldater har erfarenhet från strider med svartfolk, pirater, skuggalver, fria slavgrupper samt av reguljär krigsföring i Efaro.
Utrustning: Utrustningen liknar den som havsjägarsoldaterna bär, varje marinkårssoldat är utrustad med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder, liksom ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han bär en stor rund sköld, ett kortare svärd samt ett längre spjut sex till sju fot långt.

Maskinartillerister
Rekrytering: Maskinartilleristerna rekryteras från äldre och erfarna havsjägarsoldater eller marinkårssoldater. Det ses som
Träning: De tränas i användandet av krigsmaskiner och armborstskytte. Men även i konstruktionen och reparationen av dessa.
Utrustning: Maskinartillerister tilldelas ingen särskild utrusning, utan all behövlig utrustning finns att tillgå på skeppen de tjänstgör.

Armésoldater
Rekrytering: Manskapet till armén rekryteras likt de från flottan av unga kîmzonska män mellan 16 och 20 år, men till skillnad från flottans båda grenar tjänstgör soldaterna i armén året om i 27 år.
Träning: Träningen består främst av hur befästningar försvaras, vilket även fått som effekt att armén är väldigt kapabel till att utföra belägringar.
Utrustning: Likt flottans soldater är varje armésoldat är utrustad med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder. Ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han bär en stor rund sköld, ett kortare svärd samt ett spjut sex till sju fot långt.

Roddare
Rekrytering: Det är varje kîmzonsk mans plikt att under ett halvårs tid vart sjätte år tjäna i ett av sin stams skeppslag, där tjänstgör de kîmzonska männen som roddare och besättning ombord på en av antingen havskårens eller marinkårens galärer.
Träning: Ingen formell, dock erhåller många vapenträning ombord på skeppen de tjänstgör från de havsjägar- eller marinkårssoldater som finns ombord. Det är heller inte ovanligt att någon form av träning tillhandahålls av stammarna under de perioder roddarna inte tjänstgör, kanske från någon gammal pensionerad havsjägar- eller marinkårssoldat från stammen.
Utrustning: Kortare svärd, längre dolk, enhandsyxa eller spjut, saknar oftast rustning.

Främlingssoldater
Rekrytering: Rekyteringsproven till främlingsregementena är hårda och ingen över 20 års ålder accepteras. Tjänstetiden är liksom i armén 27 år.
Träning: Utbildningen är i det närmaste grym, rekryterna genomgår en brutal träning då dessa har rekryterats från icke-kîmzoner anses de vara av sämre kvalité än arméns reguljära soldater. Dödsfall under träningen är inte ovanligt.
Utrustning: Officiellt ska hjälptruppsinfanteriet utrusning vara snarlik den som de reguljära armésoldaterna har, med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder. Ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han ska bära en stor rund sköld, ett kortare svärd samt ett längre spjut. Oftast är dock utrustningen inte så komplett och av sämre kvalité.

Tolanskt kavalleri
Rekrytering: Sätts upp i krigstid av de tolanska vassaler som lyder under den feliciska kronan.
Träning: Ingen formell träning.
Utrustning: Metallhjälm som skyddar huvudet och ringbrynjehuva som skyddar nacken och hals, arm- och benskenor i härdatläder, lamell- , brigantin- eller jazeraintharnesk eller ringbrynjehaubergeon. Enhandssvärd, sköld samt en kort lans.

Tolanska slungkastare
Slungkastning är de tolanska herdarn från Amaras paradgren. Med mandelformade blykulor som ammunition har de en räckvidd på ca 400 meter och de är mycket träffsäkra på närmre avstånd. Detta sägs bero att de från barnsben inte fick bröd av sina mödrar om de inte först träffade kunde träffa brödbiten med en slungsten. Vid belägringar eller i strid från skepp använder de ofta en stavslunga med vilken de kan kasta tyngre projektiler i höga kastbanor, ofta olika former av brandprojektiler. Nackdelen med stavslungan är att den inte kan användas mot mål på närmre avstånd. I krigstid kallas det upp en myriado av tolanska slungkastare från Amara.
Rekrytering: Sätts upp i krigstid av de tolanska vassaler som lyder under den feliciska kronan.
Träning: Ingen formell träning utan endast den skicklighet de förvärvat genom en livstids övning med slunga.
Utrustning: Härdat läderharnesk, slunga och/eller stavslunga, kortare svärd eller längre dolk.

Tolanfurstar
Rekrytering: I svunna tider red tolanfurstarna och deras närmaste män fullt bepansrade i strid på stora stridstränade hingstar även de fullt bepansrade. Nu för tiden är det så få av tolanfurstarna som har råd att de ens kan utrusta sig själva på detta sätt att de numera är militärt insignifikanta.
Träning: Många av de återstående tolanfurstarna erhåller vapenträning sedan barnsben och är oftast väldigt skickliga i användandet av dessa. Saknar dock utbildning i förbandsstrid och strider oftast individuellt.
Utrustning: Tung rustning i flera lager, ringbrynjehauberk och ett harnesk av antingen jezeraint eller lamell, arm- och benskenor i lamell, metallhjälm som täcker huvud och nacke. Enhandssvärd, stridsklubba samt en lång lans. Även deras stora stridshingstar är fullt bepansrade av ringbrynja.

Tolansk milis
Rekrytering: Kallas upp av Feliciens tolanska vasaller i händelse av krig.
Träning: Ingen formell träning.
Utrustning: Lättare rustningar, oftast läder. Varierande beväpning, men oftast spjut och sköld.

Solunska skogselefanter
Deyen av Derk är unik i Felicien med sin ilai bestående av stridstränade solunska skogselefanter. Dock är användingen av dessa elefanter begräsnad till Efaro, då dessa är logistiskt väldigt krävande och att det anses som väldigt problematiskt att transportera dessa elefanter över havet.
Rekrytering: Rekryteras av Deyen av Derk, en av Feliciens vasaller i Efaro i händelse av krig.
Träning: Ingen formell träning.
Utrustning: Metallhjälm som skyddar huvudet och ringbrynjehuva som skyddar nacken och hals, arm- och benskenor i härdatläder, lamell- , brigantin- eller jazeraintharnesk eller ringbrynjehaubergeon. Enhandssvärd samt sammansatta bågar. Elefanterna bär ingen rustning.

Legosoldater

Felicierna rekryterar gärna legosoldater, framförallt i krigstid och för bruk i kolonierna. Tidigare var hynsolgiska kavallerikondottiärer vanliga i Felicien, men de flesta av dessa har återvänt hem till Hynsolge och inbördeskriget. De har dock starkt påverkat det inhemska tolanska kavallariets taktik och utrustning och hynsolgiska hästar importeras till Felicien för dyra pengar. Dalkiska bågskyttar har likaså varit vanliga men har i takt med de politiska spänningarna blivit mera ovanliga. Andra förekommande legotruppstyper i Felicien är efariska elefantryttare och löpare, jorpagniskt riddarkvalleri och krunska nomader som är skickliga beridna bågskyttar.
Det bör noteras att Felicien själv är en källa till legosoldater i andra länder. Dessa legokompanier har ingen koppling till staten, t.ex. är feliciska legosoldater i Sirigon inte tecken på feliciskt officiellt stöd till Sirigon i inbördeskriget utan helt enkelt ett tecken på att i Sirigon finns det pengar.

Jordugardet
Felicierna har också de senaste åren börjat rekrytera grupper av jordukaerler som framförallt används som livvakter och som stormtrupper. Jordukaerlarna i Felicien leds av Aelfwine Korp och Rikissa Korp, syskonbarn till Kung Elfhelm Korp av Jorduashur. Rikissa Korp är gift med Prins Mahariolon. Detta har lett till att Felicien och Jorduashur, det långa avståndet dem emellan till trots, har utvecklat goda relationer och jordukaerlerna kallar Tyros för Hwitgaard, Den Vita Staden, och Felicien för Katlon, Kattlandet.
Jordugardets barracker finns i Tyros och utgör i fredstid kungafamiljens livgarde, för att säkerställa Jordukaerlarnas lojalitet erhåller de en hög sold i guld samt utrustas med de bästa vapnen och rustningarna som feliciskt guld kan köpa, ofta gjorda i Arghaliskt stål.
Senast redigerad av Rubicon den 2012-10-02 23:19, redigerad totalt 1 gånger.
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
Användarens profilbild
Rubicon
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 162
Blev medlem: 2010-06-05 18:28
Ort: Härnösand

Inlägg av Rubicon »

Är några småsaker som ska fixas till, som exempelvis de feliciska namnen på truppslag respektive manskap och grader. Men jag tror det viktigaste ska vara åtgärdat. Den feliciska krigsmakten är nu ca: 6st A4 sidor med text.....
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
Användarens profilbild
Rubicon
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 162
Blev medlem: 2010-06-05 18:28
Ort: Härnösand

Inlägg av Rubicon »

Felicisk tung galär?

Bild

Är inte direkt förtjust i bilden av feliciska galärer som ser ut som grekiska och romerska biremes, triremes etc.

Skeppsbyggnadskonsten borde gått framåt.

Kan tänka mig att de skeppen som felicierna flydde med, kan ha sett ut som triremer, men jag har svårt att tänka mig att de ser ut så 610 e.O
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Håller med.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Följande hittas på sidan 15 i denna tråden ( viewtopic.php?p=22613#22613 ) och är vad DrHus ursprungligen skrev. Wikifieringen av materialet har gjort texten uppstyckad och och lite rörig så här kommer den mera till sin rätt om man vill jämföra med omskrivningen det nu jobbas med.
DrHus skrev:Om truppindelning i Feliciens krigsmakt
Den minsta enheten består av 12 man vars ledare kallas just "Tolvman" (kimzon "Segen") och gruppen en "Tolft". Dessa tolfter kombineras till den minsta fältformationen som består av 6-12 tolfter. Sådana enheter kallas "Spheiro" och leds av en "Sagar". Spheiror rör sig som en enhet på slagfältet och har en egen fänika och egna flöjtspelare och trumslagare.

Spheiror grupperas i sin tur till en myriado som består av 6-12 spheiror. En myriado ska kunna agera som en självständig armé och har således tillgång till egen tross, administration och rättskipning. Varje myriado har också egen fana och färger. Officeren som leder en myriado kallas Generalkapten (kimzon "Aluf").

En typisk marinkårsmyriado består av en spheiro Löpare, två spheiror Skyttar, två spheiror Svärdsbärare, sex spheiror Spjutbärare, och en spheiro Sappörer. Till varje myriado finns ett antal skepp attacherade - flera lätta och tunga galärer samt ett eller två mycket stora trupptransportfartyg. I fredstid är flera av dessa skepp antingen uppdragna i skeppshus eller uthyrda till köpmannakonsortier.

Vid skeppstjänst används mindre grupper av tolfter - typiskt för en mindre galär är t.ex. en tolft skyttar, en tolft Löpare och en tolft Spjutbärare (av olika slag) och för tyngre galärer två till tre tolfter skyttar och fyra till sex tolfter infanteri av annat slag.

Roddarna på de feliciska galärerna grupperas också i tolfter bestående av roddarna vid tre till sex roddarbänkar. Roddarna på en galär leds av en roddmästare och en vice roddmästare med hjälp av takthållande flöjtspelare och trumslagare. I hamn eller med skeppet uppdraget på en strand grupperas roddarna i styrbordsvakt och babordsvakt för roterande vaktjänst. Det bör noteras att felicierna inte anser att slavroddare är en god idé: i en strid mellan två galärer där den ena har 80 marinsoldater som förutom att slåss mot fienden måste bevaka sina egna 150 slavroddare och där den andra galären har 80 marinsoldater och som kan lita på sina 150 fria roddare att försvara skeppet vid bordning, vem vinner? Det har dock hänt i tider av kris att felicierna har frigivit grupper slavar och livegna i syfte att använda dem som roddare - många roddare rekryteras nämligen från geroner och tolaner..

De tolanska furstar som är vasaller till den feliciska kungen organiserar sina trupper på ett snarlikt vis som beskrivet ovan. Deras lätta infanteri och slungkastare grupperas på samma sätt i tolfter, spheiror och myriador på samma sätt som kimzonskt infanteri. Det tolanska kavalleriet består också av tolfter men grupperas i sk. ilai om tre till sex tolfter som typiskt leds av en tolanerädling. Tre till sex ilai samlas i grupper som kallas maryano och vanligen leds av en tolanerfurste personligen eller en medlem av en tolansk furstlig familj. Deyen av Derk är unik i Felicien med sin ilai bestående av stridstränade solunska skogselefanter.

Flottorganisation
Varje myriado i Marinkåren och de utvalda kungliga myriadorna i Havskåren har en grupp om 27 stridsskepp till sitt förfogande. I fredstid är de flesta uppdragna i skeppshus och taridonerna är uthyrda till köpmannakonsortier. Flera brigandoner och karakorer är numera uthyrda till kaparkaptener.

Ett skepp styrs av en Kapten (kimzon "Seren"). Normalt består den typiska feliciska minsta patrullen av tre skepp under befäl av en Kommendör. Tre sådana patruller, kallad en eskader, står under befäl av en Kommendörkapten. Eskadrar grupperas i flotillor om 27 skepp vilka står under befäl av en Generalkapten (som också kommenderar en myriado). Dessa kan i sin grupperas i flottor om upp till 81 skepp under ledning av en Generalamiral. Till slut kan flera flottor formeras till armador om består av två till sex flottor under befäl av monarken själv eller en av honom utsedd Storamiral.

3 skepp - Kommendörkapten (kimzon "Rasan")
9 skepp - Kommendör (kimzon "Sa´al")
27 skepp - Generalkapten (kimzon "Aluf")
81 skepp - Generalamiral (kimzon "Ravaluf"
81+ - Storamiral (Kimzon "Tartan"), en kunglig prins eller monarken själv


En typisk myriadosflotta kan bestå av följande skeppstyper:
Tre dromos och
Tre taridos alt.
Sex taridos
Nio celandios
Sex saettios
Tre brigandos och
Tre karakoros alt.
Sex brigandonos

Före en beskrivning av de feliciska skepptyperna se kapitlet om Skepp.

Gatloppet i Ventimiglia:
http://img238.imageshack.us/img238/3857 ... 456sp5.jpg

Slaget vid Lopenta:
http://4.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... fedrrt.jpg


Vapenslag i den feliciska krigsmakten

Marinkåren
Marinkåren är Feliciens stolthet och felicierna själva anser dem vara kapabla att vinner över vilka motståndare som helst, till sjöss eller på land. Den består av nio myriador alla bestående av tolv spheiror. Varje marinkårsspheiros består i fredstid av åtta tolfter och krigstid av tolv tolfter. Dessutom finns förberedelser i form av planer, utrustning och avsatta medel för att rekrytera ytterligare tre myriador i händelse av krig. Tjänsteperioden i marinkåren är 27 år där de sista 9 åren tjänas i reserven. Enbart kimzoner i åldern 16-20 års ålder rekryteras.

En typisk myriados består av en spheiros Löpare, två spheiror Skyttar, två spheiror Svärdsbärare, sex spheiror Spjutbärare, och en spheiros Sappörer. Till varje myriados finns en flotta med 27 galärer attacherade samt ett eller två mycket stora trupptransportfartyg. I fredstid är flera av dessa skepp antingen uppdragna i skeppshus eller uthyrda till köpmannakonsortier.

Generellt sett är de kungliga marinsoldaterna tungt och relativt uniformt utrustade med vapen och rustningar av god kvalitet. Disciplinen är järnhård och träningen är grundlig bl.a. tränas de intensivt i att i falang absorbera och bryta upp kavallerichocker. Många marinkårssoldater har erfarenhet från strider med svartfolk, pirater, skuggalver, fria slavgrupper samt av reguljär krigföring i Efaro.

Normalt är marinkåren och främlingsregementena stationerade på följande vis:
Tyros, tre myriador
Amara/Erbulas, en geronumyriados
Darition, två myriador
Assabanik, en myriados
Saroniska näset, en myriados
Caraidon, en myriados
Bylos, en myriados
Eygafo, en tolanumyriados

Marinkårsregemente med tolansk katafrakter i bakgrunden:
http://i120.photobucket.com/albums/o195 ... nshot6.jpg


Främlingsregementena

En relativt ny företeelse i Felicien är de s.k. främlingsregementena. Dessa två regementen är unika i att de rekryteras från icke-kimzoner och de kallas Geronumyriadon och Tolanumyriadon. Ibland kallas Geronumyriadon och Tolanumyriadon för Feliciens armé men de sorterar egentligen under marinkåren och organiseras, tränas och utrustas på samma sätt. Till skillnad från Marinkåren saknar de dock dedikerade skepp. Rekyteringsproven till främlingsregementena är hårda och ingen över 20 års ålder accepteras. Tjänstetiden är liksom i marinkåren 27 år med de sista 9 åren i reserv. Den stora belöningen ligger i pensionsceremonin som innebär att soldaten adopteras in i det Kungliga Huset och således räknas som kimzon med fulla medborgerliga rättigheter. Ibland kallas Geronumyriadon och Tolanumyriadon för Feliciens armé men de sorterar egentligen under marinkåren.

Havskåren
De kimzonska miliser som formas av inneboende i stamområdena och i de direkt kungligt styrda områdena (ffa kolonierna men också Tyros, Darition och Saroniska näset) organiseras på liknande sätt som marinkåren. Milisen kallas ofta för Havets söner eller Havskåren. Varje stam är i krig skyldig att ställa upp med en myriados till kungen och brukar hålla ytterligare två i reserv för skydd av det egna territoriet och hemmavattnen. Varje kimzonsk man är i fredstid skyldig att tjäna en månad av årets tolv i milisen som i fredstid fungerar som landsvakter, stadsvakter, garnisoner, och kustbevakning. Även geroner och tolaner som lever inom en stamprovins eller i kungliga områden är skyldiga att delta i uppbåden men har ej rätt att delta i skeppsråden. En typisk myriado i Havets söner består av två spheiror Löpare, tre spheiror Skyttar, en spheiro Svärdsbärare, och sex spheiror Spjutbärare.

Den havskårsmyriado som varje stamområde ställer till kungens förfogande skall enligt rikslag ha en attacherad flotta om 27 galärer med tillhörande roddare och sjömän. Utöver dessa förfogar varje stam över ett mindre antal lätta skepp för kustbevakning och har i krigstid kapacitet att bygga flera galärer.

Tolanerregementen
Tolanerfurstarna bidrar med tungt kavalleri, katafrakter, till de feliciska arméerna där de i strid oftast bildar flankskydd. Katafrakternas unga väpnare och stallknektar kan formeras till ett lätt kavalleri men deras stridsvärde är lågt. Tolanskt infanteri är oftast lätt t.ex. slungkastare eller av löpartyp. Enbart kungen kan kalla tolanerfurstarna till sina fanor.

Deyen av Derk bidrar inte med kavalleri. Om nu inte 36 stridstränade och bepansrade solunska skogselefanter kan räknas som kavalleri. I övrigt bidrar Deyen med skickliga efariska löpartrupper som även kan bemanna snabba katamarankanoter, s.k. Karakorer (se Skepp).

Legoförband
Felicierna rekryterar gärna legosoldater, framförallt i krigstid och för bruk i kolonierna. Tidigare var hynsolgiska kavallerikondottiärer vanliga i Felicien, men de flesta av dessa har återvänt hem till Hynsolge och inbördeskriget. De har dock starkt påverkat det inhemska tolanska kavallariets taktik och utrustning och hynsolgiska hästar importeras till Felicien för dyra pengar. Dalkiska bågskyttar har likaså varit vanliga men har i takt med de politiska spänningarna blivit mera ovanliga. Andra förekommande legotruppstyper i Felicien är efariska elefantryttare och löpare, jorpagniskt riddarkvalleri och krunska nomader som är skickliga beridna bågskyttar.

Felicierna har också de senaste åren börjat rekrytera grupper av jordukaerler som framförallt används som livvakter och som stormtrupper. Jordukaerlarna i Felicien leds av Aelfwine Korp och Rikissa Korp, syskonbarn till Kung Elfhelm Korp av Jorduashur. Rikissa Korp är gift med Prins Mahariolon. Detta har lett till att Felicien och Jorduashur, det långa avståndet dem emellan till trots, har utvecklat goda relationer och jordukaerlerna kallar Tyros för Hwitgaard, Den Vita Staden, och Felicien för Katlon, Kattlandet.

Det bör noteras att Felicien själv är en källa till legosoldater i andra länder. Dessa legokompanier har ingen koppling till staten, t.ex. är feliciska legosoldater i Sirigon inte tecken på feliciskt officiellt stöd till Sirigon i inbördeskriget utan helt enkelt ett tecken på att i Sirigon finns det pengar.

Sydhynsolgiskt kavalleri:
http://warandgame.files.wordpress.com/2 ... chael1.jpg


Prins Mahariolon:
http://www.narniaweb.com/gall/3376.jpg

Jordukaerlar i Felicisk sold:
http://media.photobucket.com/image/vara ... rangoi.jpg
http://users.spin.net.au/~runningman/NV ... _Guard.jpg



Trupptyper i den feliciska krigsmakten
Kimzoner i Marinkåren och Havskåren slåss uteslutande som infanteri som kommer i sex typer: Löpare, Svärdsbärare, Hillebardiärer, Spjutbärare, Armborstskyttar och Sappörer. Till dessa skall även de skickliga kimzonska roddarna och matroserna också nämnas. Tolanerfurstarna bidrar framförallt med ett tungt kavalleri, sk. katafrakter, men även med slungkastare, löpare och spjutbärare.

Det lätta infanteriet, Löparna, bär enbart ett lätt bröstharnesk (brigantin eller läderlamellharnesk) över en tunika och är utrustade med flera kastspjut, lätt lädersköld av efarisk typ och khepesh eller labrys. På huvudet bär de den lätta koniska hjälmen. De är tränade för strid i lös ordning och i att springa långa sträckor. I strid är deras uppgift att störa och oroa fienden innan huvudstridlinjerna möts. De används också som budbärare och som spejare i svårare terräng. Till sjöss är de oftast först att borda fiendeskepp.

Löpare:
http://img262.imageshack.us/img262/4920 ... toifl4.jpg
http://i120.photobucket.com/albums/o195 ... tistae.jpg
http://i120.photobucket.com/albums/o195 ... _final.jpg


Svärdsbärarena är tungt rustade och beväpnade med kastspjut, medelstora sköldar och framförallt svärd, vanligtvis khepeshen. De fungerar som stormtrupper vid belägringar och när armborstskyttar och spjutbärarare har lyckats bryta upp fiendens ordning så löper svärdsbärarna igenom luckor som öppnas i de egna linjerna för att utdela dödsstöten i brutal närstrid.

Svärdsbärare:
http://i120.photobucket.com/albums/o195 ... _final.jpg

Underofficerare och officerare bland svärdsbärarna använder gärna den tunga hillebarden för att hindra bordningar eller döda en riddares häst och sedan riddaren själv. Underbefäl grupperas ibland i elitförband bestående enbart av hillebardiärer och sätts in där striden är som hetast. Den feliciska kungen omgärdas alltid på slagfältet av en sådan spheiro elithillebardiärer.

Hillebardiärer:
http://img222.imageshack.us/img222/5641/52368761su9.jpg
http://img209.imageshack.us/img209/4787 ... rdsvu1.jpg

Hillebardiärer mot spjutbärare från kriget mellan Baros och Hamilon:
http://i120.photobucket.com/albums/o195 ... nshot4.jpg

Spjutbärarna är infanteriets ryggrad och deras häckar med spjut, ormpikar och stora sköldar används defensivt för att absorbera kavallerichocker eller bordningsförsök. De är medeltungt rustade och arbetar ofta som skydd för armbortskyttarna som inleder varje strid med salvor av tunga skäktor vars stålspetsar är smidda för att bryta genom pansar. Till sjöss kan en grupp spjutbärare bakom sina stora sköldar och med sänkta ormpikar totalt haverera ett fientligt bordningsförsök.

Spjutbärare:
http://static3.filefront.com/images/per ... dmeemv.jpg
http://img98.imageshack.us/img98/5247/l ... ali3rc.jpg
http://img124.imageshack.us/img124/9990 ... toilb3.jpg
http://img519.imageshack.us/img519/8746 ... ug1pq8.jpg
http://img293.imageshack.us/img293/851/ ... oi2iy3.jpg
http://i120.photobucket.com/albums/o195 ... _final.jpg
http://img148.imageshack.us/img148/1263/79977780rs7.jpg
http://img129.imageshack.us/img129/317/ ... tiagk0.jpg

Spjutbärare mot spjutbärare i i kriget mellan Baros och Hamilon:
http://img381.imageshack.us/img381/6955 ... allsk3.jpg


Skyttarna är utrustade ungefär som Löparna, ibland något tyngre. Deras främsta vapen är armborstet och de är tränade i att skjuta i salvor. Vid skeppstjänst utnyttjar de större relings- och däcksmonterade arbalest och skorpioner som skjuter tunga skäktor eller svärmar av lättare skäktor.

Skyttar:
http://i120.photobucket.com/albums/o195 ... asmuli.jpg
http://www.tedtoy.com/images/DEL-me76.jpg

Sappörerna är soldater tränade i att upprätta och nedkämpa befästningar. De är experter på minering och kontraminering samt i byggandet och användandet av murbräckor, belägringstorn, ballistor, katapulter och trebucheter. Sappörerna är ovanliga och marinkåren förfogar enbart över att fåtal bataljoner.

Roddare och matroser rekryteras från småkimzonernas fattigaste medlemmar. Genom sin tjänst i flottan räknas de ändock som "kimzon med spjut eller åra" och har därmed en röst i Furstens skeppsråd. Då de oftast i det civila är sjömän som inte äger andel i skepp och fiskare som inte äger andel i fiskebåt är de dock mycket skickliga och tränas intensivt i samordnad rodd och i utförandet av komplexa manövrer. Geroner och tolaner rekryteras också som roddare, men äger ingen röst i skeppsråden för det.

Katafrakterna är ett tungt tolanskt kavalleri. Ryttaren, oftast av ädel härkomst, bär tung rustning, ofta lamell över ringbrynja, från topp till tå och är beväpnad med lans, sköld, sabel eller svärd och ibland ett armborst eller båge. Även hästen bär rustning, vanligen fjällpansar eller tjockt tyg.

Katafrakter:
http://i120.photobucket.com/albums/o195 ... final2.jpg
http://i120.photobucket.com/albums/o195 ... _final.jpg
http://i120.photobucket.com/albums/o195 ... _final.jpg
http://i120.photobucket.com/albums/o195 ... _final.jpg

Slungsskytte är de tolanska herdarnas paradgren. Med mandelformade blykulor som ammunition har de en räckvidd på ca 400 meter och de är mycket träffsäkra på närmre avstånd. Detta sägs bero att de från barnsben inte fick bröd av sina mödrar om de inte först träffade kunde träffa brödbiten med en slungsten. Vid belägringar eller i strid från skepp använder de ofta en stavslunga med vilken de kan kasta tyngre projektiler i höga kastbanor, ofta olika former av brandprojektiler. Nackdelen med stavslungan är att den inte kan användas mot mål på närmre avstånd.

Slungskytt:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Balearic_Slinger.jpg



Om feliciska vapen och rustningar

Vid ankomsten till Ereb var kimzonernas traditionella vapen snarlika de som de yndariska soldaterna använde i sina erövringar: pansar av fjäll- och lameller, runda sköldar av stål, kroksablar, spjut och sammansatta bågar. Vissa vapen är mera specifikt kimzonska som kepeshen och labrys. Dessa har sedan kommit att utökas med vapen och rustningstyper som utvecklats inom den joriska kultursfären framförallt från tolaner, berendier och solfarare. Även efarisk vapenkultur har påverkat den feliciska arsenalen - tyngdpunkten på spjutbeväpnat infanteri och sköldar i läder kan anses vara efariska inslag.

Spjutet är det grundläggande vapnet för de flesta feliciska soldater. Grovt sett använder felicierna spjut av tre typer: halvpik (ca 2,5-3m) för defensiva formationer, spjut använda och balanserade för såväl stöt som kast (ca 180-210cm) samt rena kastspjut. De sistnämnda är korta (ca 90-120cm) och smidda helt i stål med hullingförsedda spetsar och kallas saunion. Dessa vapen används också i många feliciers vardag i formen av de harpuner (för stöt och kast) och ljuster som används i fisket. Halvpiken kallas också ormpik då den används vid sjöormsjakt.

I strid kombineras spjut och pik med sköld. Feliciska sköldar kommer i flera former och format. Runda sköldar, små till medelstora, tillverkas av stål. Lädersköldar finns i en form som liknar ett hjärta och en form som liknar två sammanslagna ovaler. Bägge är inspirerade av efariska förebilder. Stora sköldar är droppformade (rundade ovan med spetsig botten) och görs av flera lager trä och täcks i läder. Sköldar av alla typer är ofta bemålade med emblem för stam, hus, furstendöme eller regemente. Till sist bör nämnas de stora mursköldar, paviser, som feliciska armborstskyttar använder som skydd i strid. Dessa stora sköldar är helt olämpade för strid man mot man men erbjuder gott skydd mot missiler.

De traditionellt kimzonska svärden kommer i två former. Kepeshen är ca. 65-80 cm långt, eneggad med konkav egg. Shekeleshen är en mera traditionell kroksabel ca. 90-100 cm lång. Den korta khepeshen är nästa lika tung som den längre shekeleshen. Khepeshen används framförallt av småkimzoner och meniga soldater och shekeleshen av storkimzoner och officerare. De Avskiljda, Galmons utvalda krigare, är kända för sitt bruk av två svärd, ett i var hand. Förutom dessa svärdstyper har felicierna anammat de raka joriska tveggade svärden och det ringbygelförsedda långsvärdet är numera populärt efter erebosiskt och dalkiskt mönster.

Ett sista traditionellt vapen är dubbelyxan, labrys. Labrysen kommer i två former. Den korta dubbelyxan med litet yxhuvud används för såväl hugg som kast. Den långa labrysen används enbart vid offer av djur och människor och är ett rent rituellt vapen. Däremot har hillebarden blivit ett populärt vapen bland feliciska underofficerare och de använder dem för att fälla tungt rustade ryttare till marken och sedan ta dem av daga.

Som vapen för långa avstånd använder felicierna armborst, på sina skepp också tyngre armborst som arbalest och arcuballistan. Den traditionella lätta sammansatta bågen används numera enbart av ett fåtal felicier. Pistolarmborst har blivit populärara bland feliciska ädlingar och bland kvinnor. Bland tolanska herdar är slungan ett mycket vanligt vapen och tolanerfurstarna ställer upp ett lätt och mycket rörligt slungbeväpnat infanteri.

De vanligaste rustningarna är ringbrynjor i form av jackor som ibland täcker även övre delen av låren. Fjällpansarjackor var vanliga förr, men anses numera gammalmodiga. Ringbrynjor bildar också grunden i tyngre rustningar där bröstkorg och mage skyddas av ytterligare pansar i form av lamellpansarharnesk (av stål, läder eller sjöormsfjäll) eller brigantin samt ledade axel, överarms- och underarmskydd och (under)benskenor i stål eller cuirboulli. Rustningsdelar av fjäll eller plåt är ofta bemålade i starka färger eller blånerade. Blåneringen och (lin)oljefärgen skyddar mot rost och är förstås också dekorativ.

Som hjälm används lätta koniska hjälmar smidda ur ett stycke stål och ibland försedda med nackskydd i lamell. Under hjälmen bärs ofta en ringbrynjehuva. Dessa hjälmar förses ibland också med visir i form av masker. Maskerna smids antingen till formen av uttryckslösa vackra mansansikten eller till grinande demoner. Felicerna använder även tyngre barbuter som har öppningar endast för ögon, näsa och mun. Bägge hjälmtyperna pryds ofta med en eller flera fjädrar från struts, örn, korp, gam eller större sjöfåglar. Dessa fjäderprydnader färgas och i flera regementen fungerar fjädararna och dess färger som tecken på rang.

Det ska noteras att förutom för deltagare i skepssråd, soldater, milismän och resande på landsbygden så är det ovanligt att bära tunga vapen i Felicien och mycket ovanligt att bära rustning. Om en person går omkring tungt beväpnad och rustad kommer det ofrånkomligen att leda till uppmärksamhet från milisen. Undantaget är förstås den lätta dolk eller kniv som alla felicier bär i bältet samt för överklasskvinnor också det dyra lilla pistolarmborstet.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Angående hur Feliciens skepp ser ut finns följande från sidan 16 i tråden ( viewtopic.php?p=22671#22671 ) spikat:
Skepp och navigation
Felicierna är arvtagare till såväl den kimzonska sjöfaratraditionen (i sig påverkad av Yndar) och den joriska då södra Tolan redan under kejsartiden var ett land med blicken mot havet. Genom sina koloniala företag har felicierna också påverkats av efariska och niferländska sjöfarartraditioner. Galärbyggen är felicernas paradgren men de bygger också rena segelfartyg och förstås en uppsjö av mindre båtar.

Galärer
Inget folk i Kopparhavet bygger bättre galärer än felicierna och ej heller snabbare. Feliciska galärer byggs spant först i ett fåtal snarlika modeller där allt timmer redan vid tillsågningen märks ut var de ska placeras i konstruktionen. Detta tillåter snabb konstruktion och även möjligheten att bryta ner en galär i sina delar, flytta dem och sätta samman dem igen. I cederträdet har felicierna ett superbt galärvirke, men cederträdet är ovanligt och dyrt och används enbart i de kungliga galärerna.

Galärerna kommer i flera modeller:

Dromonen är den tyngsta stridsgalären och den enda med roddarna placerade i flera (två) nivåer med två roddare vid varje åra. Antalet roddare på dromonen är sammanlagt 240. Skeppt är tungt nog att besättningen inför strid kan resa torn i trä i fören, midskepps och mot aktern och där placera armbortskyttar och arcuballister. Inför strid fälls de två till tre stora kimzonersegel (=latinsegel) som skeppet är utrustat med. Rammen i fören är skodd i stål och används myter till trots inte för att sänka faryg utan för att krossa motståndarens åror samt som en sorts änterbrygga. Förskeppet är stort nog att vid belägringar där montera katapulter eller t.om. belägringstorn.


Dromonens svaghet är att roddarkonfigurationen samt mängden roddare tillåter mycket litet utrymme för förnödenheter och den har därmed kort räckvidd. Detta innebär att den sin styrka till trots är på väg ut som tung enhet i den feliciska flottan då denna förbereds för kampanjer längre från sin hemmabaser än tidigare (läs: Erebos och Caddo). I stället används taridoner som tyngre enheter med stort antal marinsoldater. Dromonen är ett vanligt skepp i bl.a. Caddo och Trakoriens flottor.

Dromon:
http://ledidemi.ifrance.com/cariboost_f ... omongd.gif
http://2.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... dfrttg.jpg
http://www.areamilitar.net/DIRECTORIO/I ... on_600.jpg
http://www.hellenica.de/Griechenland/By ... romon1.jpg
http://www.modelshipmaster.com/products ... dromon.htm


Celandion, den tunga galären, är en galär med åror enbart i en nivå med tre roddare per roddarbänk och ca 25 nedställda roddarbänkar roddarbänkar per sida. En bänk på vardera sidan används för matlagning och under däck finns visst utrymme för förnödenheter, vilket ger ett typiskt totalt roddarantal på 144 man. Celandion har således bättre räckvidd och uthållighet än dromonen men är inte stabil och bred nog för större torn eller tyngre belägringsmaskine. Dromonen och celandion är lika snabba under rodd, men celandion är mera manövrerbar.

Celandion:
http://syropoulos.co.uk/images/ships2.jpg
http://www.modelshipmaster.com/products ... netian.htm

Saettion, den lätta galären, är en lätt och extremt smal galär byggd för maximal hastighet. De trettio roddarbänkarna har vardera två roddare, 120 roddare, och skeppet har oftats bara ett fåtal marinsoldater ombord. Denna skeppstyp är mycket snabb, speciellt över längre sträckor, och används i sjöslag på flankerna, som rörlig reserv och som depeche- och spaningsfartyg. Deras svaghet är att de är de minst sjövärdiga av galärtyperna (inga av dem är tåliga för hög sjö, saettion minst av alla).

Saettion:
http://www.arts.cornell.edu/dendro/2000news/kadirga.jpg

Halvgalären, Brigandon, har 20 roddarbänkar med två roddare vardera och används som patrullfartyg och som eskort till segelfartyg. Den är den långsammaste av galärtyperna under åror, men den bästa seglaren. Brigandonen används också av feliciska sjörormsjägare - ett riskfyllt feliciskt mandomsprov. Att tjäna en sommar på en sjöormsjägare anses vara en viktig mandomsrit för unga kimzoner. I Krun och Morelvidyn kallas denna skeppstyp Xebec/Chebeck.

Brigandon:
http://www.antichisaporiestensi.it/pinco.gif
http://www.modelshipmaster.com/products ... Chebec.htm

Ett mellanting mellan segelfartyg och galär är Taridonen som är den lastdrygaste och sjödugligaste av galärtyperna. De har samma roddarbänkskonfiguration som celandion, men kan klämma in en fjärde roddare vid behov. De är utrustade med tre stora kimzonersegel och använder årorna framförallt vid stiltje, då de ska runda farliga uddar eller gå in i hamn. Roddarna kan vid behov beväpnas och fungerar framförallt som inbyggda vakter (få piratskepp kan borda ett fartyg med 200+ beväpnade män på försvararsidan). Felicierna använder dessa galärer framförallt vid värdefull last t.ex. i Ormsjötraden eller vid mycket långa seglatser, som till Tricilve. Lastdrygheten uppgår till ca 150-200 ton. Taridonen kallas i Trakorien för Galbalon och annorstädes Galeass.

Taridon:
http://g-ec2.images-amazon.com/images/G ... rco_4b.jpg
http://www.bigscalemodels.com/ships/ler ... alley5.jpg
http://warandgame.files.wordpress.com/2 ... la1500.jpg
http://www.wackyland.com/pages/boat/17% ... Galley.jpg


Segelfartyg
Det typiska feliciska större handelsfartyget kallas Gaulos och är ett runt lastdrygt skepp med hög akter och för, oftast med kastell. Längd till bredd proportionen är ungefär 1:3. Skeppet bär 1-3 stora kimzonersegel på varsin mast och kan variera stort i storlek och lastdryghet. De små lastar ca 100 ton och de allra största flerdäckade bjässarna 600-800 ton. De sistnämnda används som trupptransporter i marinkåren och även i de konvojer som varje vår seglar från Felicien med sikte mot Torilia, Mercana, Moril Dilaz, och Tricilve. I Trakorien kallas denna skeppstyp Kavarell.

Gaulos:
http://library.thinkquest.org/06aug/003 ... RTHGO1.jpg
http://2.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... ggdfrg.jpg
http://1.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... sdeert.jpg
http://www.dkimages.com/discover/DKIMAG ... Cog-2.html

En skeppstyp som börjat användas av felicierna i begränsad utsträckning är cochonen. Denna skepptsyp kallas kogg eller cocha bland de länder där den första började användas och är populär: Klomellien, Kardien, Zorakin, Caddo och Erebos. Det feliciska ordet har som en händelse betydelsen "gris", vilket väl beskriver feliciernas känslor för den. I Erebos och Caddo används den flitigt då den är billig att bygga, lastdryg och och kräver liten besättning, vilket sammantaget innebär kostnadseffektiv frakt. Mer kostnadseffektiv än t.ex. den feliciska gaulosen som kräver stor besättning för att hantera kimzonersegelns långa rår. Den är dock svårmanövrerad och en dålig kryssare. De flesta koggar i Felicien är sålda av kapare som tagit dem som byte i Enios sund eller utanför Berendiens västkust. Koggen är byggd med flat botten och kan vila på botten vid ebb i det starkt tidvatteninfluerade Västerhavet. I krigstid kan de relativt små kastell som koggen har byggas ut och förstärkas och då fungera som goda plattformar för bågskyttar och armborstkyttar.

Kogg:
http://2.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... models.jpg
http://www.modelshipmaster.com/products ... %20cog.JPG
http://warandgame.files.wordpress.com/2 ... ghasdf.jpg
http://www.yorkshirehistory.com/RAVENSE ... APOLE2.jpg

En annan skeppstyp från västra Kopparhavet och sydvästra Västerhavet är karacken, ibland också kallad holk (i sin klinkbyggda form). Denna är en ny skeppstyp och dess mera rundade former gör den än lastdrygare och den är inte heller lika flatbottnad som koggen vilket gör den till en bättre seglare. Karacken har alltid en rårigad stormast. Ofta utrustas den med ett kimzonersegel på en mesanmast och har ofta en liten blinda som kallas artemon. Den blandade riggen förstärker ytterligare dess goda segelegenskaper och karacken är definitivt en skeppstyp som är på väg in. I krigstid utrustades den dock ofta med höga för- och aktekastell vilka påverkar seglingsegenskaperna negativt. Karacken är i Felicien, liksom koggen, oftast kaparbyte.

Holk eller karack:
http://www.stradbrokeislandgalleon.com/ship_cog.jpg
http://www.royalnavyhistory.co.uk/c1_carrack.jpg
http://www.icomos-ciic.org/CIIC/nao.jpg

Kogg och karack, jämförelse:
http://www.stradbrokeislandgalleon.com/ ... arrack.jpg

En scen från det kommande Feliciska Piratkriget som visar uppankrade karacker:
http://img370.imageshack.us/img370/401/ ... tleyk8.jpg

Karabosen är det vanligaste mindre lastfartyget och har en mast, ibland två master, med kimzonersegel och lastar ca 40-80 ton. De fungerar förutom som handelsfartyg också som "moderskepp" till fiskebåtar på längre fiskeexpeditioner, t.ex. sydpelenosernas fiske längs Tigranes kust eller gerdikkfiskarnas längs Hynsloges kust. Dessa skepp är smäckrare än gaulosen, ca 1:4. I västra Kopparhavet byggs en speciell tvåmastad variant av karabosen som kallas karavell.

Karabos:
http://www.axelnelson.com/antik/yassiada.jpg
http://nautarch.tamu.edu/WilderLab/images/modeling3.jpg
http://ina.tamu.edu/images/Yassiada7/Sh ... a7-607.JPG


Båtar
Mindre skepp och båtar finns det en uppsjö av - vanligen varianter av den typ kimzoner kallar Dgaisos. Dessa är relativt smäckra (längd-breddproportion 1:4-5) och har ett eller två kimzonersegel, men kan även ros med bunkåror kortare sträckor. De är vanliga som fiskebåtar och för lokala kusttransporter. Större galärer har en eller flera dgaiasoner ombord.

Dgaisos:
http://www.mercatorproject.eu/on-line-a ... 20Boat.jpg

En specialiserad båttyp är Manalonen som från början är en fiskebåt avsedd för rodd och trålfiske. Då de är snabba oavsett vindriktning används också rikt dekorerade manaloner som lust- och passagerarfaryg i Feliciens större städer.

Manalon:
http://www.modelgemi.com/resim2.html
http://www.modelgemi.com/resim3.html

Lustmanalon:
http://farm4.static.flickr.com/3574/331 ... 466121.jpg

Den vanligaste flodbåten i Felicien och på Ytzalifloden som mynnar vid Caraidon kallas Gaiassos. Dessa är egentligen långa, lastdryga och grundgående pråmar med ett eller två kimzonersegel. Motströms dras de ofta av oxar, mulor eller slavar.

Till sist bör nämnas att felicierna från efarerna har anammat stora segelkanoter av katamarantyp. Dessa är speciellt vanliga i Derk, övriga södra Pelenos och i de efariska kolonierna. Segelkanoterna kallas Karakoros av felicierna och de används framförallt som patrull- och kaparfartyg eftersom den är mycket snabb under segel. Karakoroser paddlas och är också utrustade med ett segel.

Karakoros:
http://www.multihull.de/proa/history/Ma ... walap2.jpg

Skeppsutsmyckningar
Även den fattigaste fiskare i Felicien sätter stolthet i sin båts kvalitet och även dess dekoration. De flest skepp och båtar i Felicien bemålas, åtminstonde den övre bordläggningen och alla förses med ögon. Det kan vara ögon målade direkt på bordläggningen eller de ögon som sitter på skulpterade, bemålade och förgyllda galjonsfigurer. När det gäller skulptur så är det oftast skeppets akter som är mest utsmyckat och figurerna och växtornamentiken hämtas från felicisk mytologi och heraldik. Det är också vanligt med upphängda sköldar på relingssidor och kastell samt vapenförsedda segel och rikt färgade flaggspel. En speciell form av dekoration är de rikti dekorerade skeppslyktorna som pryder galärernas akterspeglar och som nattetid används för att hålla avstånd mellan skepp och för enklare ljussignalering.

Marinkårens skepp är alla försedda med en akterskulpturer i vilken Feliciens riksvapen står i centrum flankerat av Kalameikos och Elissa. Havskårens skepp bär på motsvarande plats stammens vapensköld med riksvapnet som hjärtsköld.

Exempel den rika dekoration flaggskepp kan ha:
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText
http://en.wikipedia.org/wiki/File:La_R% ... g_0266.jpg

Felicisk flottorganisation
Ett skepp styrs av en Kapten (kimzon "Seren"). Normalt består dock den typiska feliciska minsta patrullen av tre skepp under befäl av en Kommendör. Tre sådana patruller, kallad en eskader, står under befäl av en Kommendörkapten. Eskadrar grupperas i flotillor om 27 skepp vilka står under befäl av en Generalkapten (som också kommenderar en myriado). Dessa kan i sin grupperas i flottor om upp till 81 skepp under ledning av en Generalamiral. Till slut kan flera flottor formeras till armador om bestående av två till sex flottor under befäl av monarken själv eller en av honom utsedd Storamiral.

3 skepp - Kommendörkapten (kimzon "Rasan")
9 skepp - Kommendör (kimzon "Sa´al")
27 skepp - Generalkapten (kimzon "Aluf")
81 skepp - Generalamiral (kimzon "Ravaluf"
81+ - Storamiral (Kimzon "Tartan"), en kunglig prins eller monarken själv

Varje kimzonsk myriados har en grupp om 27 stridsskepp till sitt förfogande. I fredstid är de flesta uppdragna i skeppshus och taridonerna är uthyrda till köpmannakonsortier. Flera brigandoner och karakorer är numera uthyrda till kaparkaptener.

En typisk myriadosflotta kan bestå av följande skeppstyper:
Tre dromos och
Tre taridos alt.
Sex taridos
Nio celandios
Sex saettios
Tre brigandos och
Tre karakoros alt.
Sex brigandonos


Navigation
Felicierna är skickliga navigatörer och navigerar framförallt med sinna sinnen: stjärnornas höjd och gång över himlen, molnens form, och vindens doft. De tar dock även hjälp av verktyg som lod, Karmosstaven (=Jakobsstav), astrolabier, kompass samt astronomiska tabeller, portolaner och seglingsbeskrviningar. När kimzonerna anlände till Kopparhavet var de de främsta av navigatörer, men numera är dalker och trakorier skickligare speciellt på kartering och instrumentnavigering.


Hamnar
Felicierna är goda hamnbyggare. Två specialiteter är befästa slutna hamnar, vilka kallas Cothon, och skeppshus i vilka galärer kan dras upp för vinter- eller reservförvaring, s.k. Drassanor.

Galär i en drassano:
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText

Skeppsvarv
Skeppsvarv kallas på feliciska för neorion. De kungliga skeppsvarven i Tyros, Darition och Caraidon är speciellt kända och kapabla att producera galärer i rask takt. De kungliga neoriorna är kombinerade med cothoner och bildar tillsammans dedikerade befästa militära hamnar med tillhörande varv.

Av stammarnas neorior är de i Sidon, Assabanik och Ehram de mest renommerade, men det finns skeppsvarav i varje kimzonskt stamsäte samt i flera mindre städer. I Derk byggs de snabba karakoroserna.



De feliciska kaparna

Felicien har sedan 603 eO gett ut kaparbrev. Först gavs de ut i hemlighet, men ganska snart stod det klart att Felicien stod bakom de nya pirater som jagade byte i Enios sund, Echatiska havet, Vägen ut (när RhabdoRhinn blåser), i vattnen utanför Stabul och längs Berendiens västkust. Det har också hänt att de gjort strandhugg i Berendien, Jorpagna och på Targero. Skeppen de snappar upp är framförallt erebosiska fast flera dalkiska och några berendiska skepp faller också offer. De feliciska kaparna omfattar 610eO ungefär 20-25 skepp. Till skillnad från de nästan helt kimzonska Marinkåren och Havskåren är kaparna långt mera heterogena. Felicierna är i majoritet förstås, men såväl kimzoner, tolaner som geroner finns representerade bland dem. Enstaka montagoraner, kruner, efarer, krilloaner och hynsolger återfinns också i kaparbesättningarna. Utrustning och beväpning varierar kraftigt men genrellt sett är kaparna utrustade för rörlighet snarare än tyngd. Några enstaka vindvävare och vågtämjare finns också bland kaparna.

Det kungliga skeppsrådet har gett tillstånd att skrov från havskårsreserven får, mot en avgift och med Furstens skeppsråds godkännande, hyras ut till kapare. Kaparna står sedan själva för riggen, skeppsutrustningen och förstås bemanningen. De har ofta stöd i detta av investerande köpmän. Skeppstyperna kaparna använder varierar beroende på var i Felicien de kommer från: kapare från Koalint, Österbukten eller Gerdikk föredrar brigandoner, medan de från södra Pelenos och de efariska kolonierna föredrar karakoroserna. Gemensamt är att bägge skeppstyperna är lätta och ett typiskt kaparskepp har en besättning om ca. 40-80 man. Ofta seglar kaparna i grupper om ett till tre skepp, men ibland bildas större band i försök att samordnat attackera konvojer.

Alla besättningsmän på kaparskeppen är fria män och kvinnor och den vanliga organisationsmodellen är ett andelssystem där intäkterna delas i viktade andelar där viktningen baseras på rang och roll ombord. En fast andel av alla intäkter går till kungen och kapare får enbart sälja sitt gods i Darition. I denna marinbas med dess höga säkerhet och starka befästningar kan skepp och byte säljas diskret och kaparna själva hållas under uppsikt av starka marinkårsförband.

Den oktett i Riksrådet som administrerar kaparpolitiken försöker att undvika att redan etablerade piratkaptener ges kaparbrev då dessa antas vara svårkontrollerade. Trots det har det tidvis varit problem med att kaparna ger sig på skepp från nationer som egentligen inte ingår som lagligt byte enligt kaparbreven. Detta problem förvärrades av att ereboserna ibland seglar under falsk flagg i sina försök att undvika attacker och att när kaparna uppdagade detta så började de använda det som en ursäkt för att kapa fartyg oavsett flagg.


Rödmarkerat /Admin.
Patrik Höij
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 159
Blev medlem: 2008-03-07 11:08

Inlägg av Patrik Höij »

Främlingstrupper
För att förstärka armén har Felicien satt upp ett flertal enheter bestående av manskap från icke-kîmzonska folkslag på Tolanhalvön så kallade hjälptrupper. De flesta av dessa sätts upp endast vid krigstid eller andra orostider. En relativt ny företeelse i Felicien är de s.k. främlingsmyriador. Dessa två myriador är unika i att de rekryteras från icke-kîmzoner och de kallas Geronumyriadon och Tolanumyriadon, namnen kommer ifrån att de rekryteras från Geroner och Tolaner.
Moralen är dock lidande, då officerarna som är kîmzoner håller en väldigt nedlåtande inställning till soldaterna och de monetära medel som anslås till anskaffning av utrustning ofta försvinner på vägen ner i kîmzonska officerares fickor. Moralen är så pass dålig att man från feliciskt håll insett att för att ge dessa myriador någon stadga i strid behöver de korsetteras med reguljära förband ur armén. Antalet deserteringar och eftersläntare under marsch och fälttåg är särdeles högt i dessa förband
Främlingssoldater
Rekrytering: Rekyteringsproven till främlingsregementena är hårda och ingen över 20 års ålder accepteras. Tjänstetiden är liksom i armén 27 år.
Träning: Utbildningen är i det närmaste grym, rekryterna genomgår en brutal träning då dessa har rekryterats från icke-kîmzoner anses de vara av sämre kvalité än arméns reguljära soldater. Dödsfall under träningen är inte ovanligt.
Utrustning: Officiellt ska hjälptruppsinfanteriet utrusning vara snarlik den som de reguljära armésoldaterna har, med en metallhjälm som skyddar huvud, nacke samt kinder. Ett par arm- och benskenor av stål. Ett harnesk av lamell, ringbrynja eller jazeraint. Han ska bära en stor rund sköld, ett kortare svärd samt ett längre spjut. Oftast är dock utrustningen inte så komplett och av sämre kvalité.
Finns det inget positivt med att vara främlingssoldat? Varför ska man då låta sig rekryteras till det? Det känns som att med nedlåtande befäl som behandlar en illa och med sämre utrustning än alla övriga och utan några viktigare militära uppgifter, så finns inget som kan hålla en kvar i förbandet, så jag förstår problemet med deserteringar och den låga moralen. Men det måste ju finnas något som trots allt lockar den som låter sig rekryteras? Särskilt som de genomgår hårda test för att kvalificera till detta andra rangens förband.
Den stora belöningen ligger i pensionsceremonin som innebär att soldaten adopteras in i det Kungliga Huset och således räknas som kimzon med fulla medborgerliga rättigheter.
Är detta som DrHus skrev tillräckligt?
Användarens profilbild
Rubicon
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 162
Blev medlem: 2010-06-05 18:28
Ort: Härnösand

Inlägg av Rubicon »

Patrik Höij skrev:
Finns det inget positivt med att vara främlingssoldat? Varför ska man då låta sig rekryteras till det? Det känns som att med nedlåtande befäl som behandlar en illa och med sämre utrustning än alla övriga och utan några viktigare militära uppgifter, så finns inget som kan hålla en kvar i förbandet, så jag förstår problemet med deserteringar och den låga moralen. Men det måste ju finnas något som trots allt lockar den som låter sig rekryteras? Särskilt som de genomgår hårda test för att kvalificera till detta andra rangens förband.
I första hand kända jag att det behövdes lite skräptrupper för att skapa lite bättre balans, som det ursprungligen var skrivet var alla enheter typ elitförband. Varför någon skulle vilja rekryteras till dessa förband? Tja de får ju en silvermynt som ersättning räcker inte det?
Patrik Höij skrev:
Den stora belöningen ligger i pensionsceremonin som innebär att soldaten adopteras in i det Kungliga Huset och således räknas som kimzon med fulla medborgerliga rättigheter.
Är detta som DrHus skrev tillräckligt?
Personligen tycker jag den belöningen går tvärt emot vad som skrivits tidigare om vad som anses som Kîmzon, kîmzon är av kîmzonsk kvinna född. Gör vi felicierna så progressiva blir det lite för mycket enligt mig. Jag gillar inte den idén.
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Filakas = Stadsvakt på feliciska? (Krilloan)

Ereth = garde, styrka, enhet?

Algur = kanal
Senast redigerad av Mikael den 2013-01-30 22:09, redigerad totalt 1 gånger.
Användarens profilbild
Rubicon
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 162
Blev medlem: 2010-06-05 18:28
Ort: Härnösand

Inlägg av Rubicon »

birkebeineren skrev:Angående hur Feliciens skepp ser ut finns följande från sidan 16 i tråden ( viewtopic.php?p=22671#22671 ) spikat:
Ja det var en salig blanding av lite allt möjligt från alla möjliga länder och jäkligt rörigt. Om vi ska ta med feliciska skeppstyper i en framtida pdf tror jag vi behöver strukturera upp den där texten och se över lite bättre exakt vilka skepp som den feliciska flottan respektive handelsflottan förfogar över och vilket syfte de har.

Tyvärr var några av bilderna av kass kvalité
DrHus skrev: De traditionellt kimzonska svärden kommer i två former. Kepeshen är ca. 65-80 cm långt, eneggad med konkav egg. Shekeleshen är en mera traditionell kroksabel ca. 90-100 cm lång. Den korta khepeshen är nästa lika tung som den längre shekeleshen. Khepeshen används framförallt av småkimzoner och meniga soldater och shekeleshen av storkimzoner och officerare.
Jag ställde den här frågan för ungefär ett år sedan utan att få något bra svar av någon: kepeshen är det ett svärd som liknar en falcata eller en falchion?

Falcata:
http://2.bp.blogspot.com/_wRxABjUBeyU/T ... alcata.jpg

Falchion:
http://heronarmoury.co.uk/2009/swords/m ... ery/35.jpg

Personligen tycker jag det vore tuffare om det traditionella feliciska svärdet liknar en falcata, men det kanske bara är jag....
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir »

...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
Användarens profilbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 2248
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Fafnir »

Jag ritade några silhuett bilder av feliciska skepp baserat på texten. Dim är dock inte postade på forumet. Tror att spelknepe har dem. Och ev Rickard. Kika om du kan få dom mailade och se om det går att använda.

Om inte kan jag förhoppningsvis göra nya, men behöver då bra bilder. Helst sidvy på alla. Det är ingen hightech här. Jag kalkerar grunderna på ljusbord, skalar bort och lägger till. Sen får ngn med tillräckliga kunskaper hjälpa till att skala dem.
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

:?: Vad återstår med Felicien?

Jag ska föreslår att var och en för över det de skrivit klart till wikin för överblick. Jag ska gå igenom tråden och se vad som saknas.

Språket?
Fler namn på rika familjer kring Koalintviken!
Samtida berömdheter till persongalleri.

Hur är det med städerna? Man kan alltid göra mer, men i huvudsak är de väl klara eller?
Patrik Höij
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 159
Blev medlem: 2008-03-07 11:08

Inlägg av Patrik Höij »

I första hand kända jag att det behövdes lite skräptrupper för att skapa lite bättre balans, som det ursprungligen var skrivet var alla enheter typ elitförband. Varför någon skulle vilja rekryteras till dessa förband? Tja de får ju en silvermynt som ersättning räcker inte det?
Jag tycker om idén med skräptrupper. Men frågan som jag ställer mig är om man får sådant soldatmaterial att man kan ha tuffa intagningsprov och ställa krav på långa kontrakt med det slödder man lär få till ett sådant förband under de förutsättningar du anger. Jag skulle nog se att det blev mer realistiskt om du skippade de tuffa intagningsproven, men behöll resten. Intagningsproven ger ju intryck av att det skulle vara ett elitförband, vilket det ju tydligt inte är. Utan hög status på förbandet och utan riktigt bra förmåner som soldat i förbandet kan rekryteringen bli brydsam om man har för höga intagningsprov.

Å andra sidan så har jag ingen uppfattning om hur mycket silver de får för sin tjänst. Är det bra betalt så kanske det räcker.

Kan man tänka sig att brottslingar får amnesti under tiden de tjänstgör och benådning efter tjänstetiden?
Personligen tycker jag den belöningen går tvärt emot vad som skrivits tidigare om vad som anses som Kîmzon, kîmzon är av kîmzonsk kvinna född. Gör vi felicierna så progressiva blir det lite för mycket enligt mig. Jag gillar inte den idén.
Ok, det har jag inga problem med :)
Användarens profilbild
Rubicon
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 162
Blev medlem: 2010-06-05 18:28
Ort: Härnösand

Inlägg av Rubicon »

Fafnir skrev:Jag ritade några silhuett bilder av feliciska skepp baserat på texten. Dim är dock inte postade på forumet. Tror att spelknepe har dem. Och ev Rickard. Kika om du kan få dom mailade och se om det går att använda.

Om inte kan jag förhoppningsvis göra nya, men behöver då bra bilder. Helst sidvy på alla. Det är ingen hightech här. Jag kalkerar grunderna på ljusbord, skalar bort och lägger till. Sen får ngn med tillräckliga kunskaper hjälpa till att skala dem.
Lite skeppsbilder som kan vara användbara. Om du behöver dem med lite högre resolution kan jag maila dem till dig.



Bild

Bild

Bild

Bild
-Vi kåt nik och Lill-Aron? Vilka fåniga namn!
Skriv svar