Berendien

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Inlägg: 6827
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2012-08-20 05:39

Kanske jag minns vapenförbudet från Torsborg? Hur som helst så tycker jag som Fafnir när det gäller restriktioner kring vapen i civiliserade städer (ociviliserade är dock en annan ting...). Handel med vapen i städer däremot behöver inte beröras av annat än tull, ordentliga dokument och lämpliga mutor.

Kanske det är just handel med vapen som har gjort att ankhuset Quichos affärer blomstrar?

En annan tanke angående misstänksamheten är att den skulle kunna gälla ankköpmän och inte ankor i allmänhet. Kan vara så att många av Berendiens ankhandelshus har starka band till sina kusiner på Caddo och att det därför är Lysande Vägens dalkiska gren som egentligen inte gillas? Fast Berendien har väl mycket goda förbindelser till Caddo så detta är väl ingen argument...? :?

Patrik Höij
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 159
Blev medlem: 2008-03-07 11:08

Inlägg av Patrik Höij » 2012-08-20 07:53

Misstänksamhet låter som att det syftar på främlingsfientlighet, men kanske inte någon direkt rasism. Man bör skilja på det som innebär en rädsla för det man tycker är annorlunda och konstigt jämfört med det som innebär att man vidhåller en tro på raser och den ena rasens renhet eller överlägsenhet över andra. Jag tror nog att rasism kan förekomma i Ereb, men jag tror att misstänksamhet, som jag tycker det uttrycks, mer handlar om att ankor är annorlunda. Om de är enda ankfamiljen i Kandra står de ju verkligen ut också, kan jag tänka mig.

Jag tycker dock att det mycket väl också kan handla om det som Birke föreslår, nämligen att de misstänks ha "något slags försprång" framför de andra, eftersom det går så bra för dem. De andra ser då med misstänksamhet och kanske lite illa uttryckt avundsjuka på dem. Det skulle förklara den misstänksamhet man har mot dem.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6827
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2012-08-20 10:26

Gästvänlighet, öppenhet och gemenskap
Det berendiska kynnet är ofta vänligt mot främmande människor och kulturer. På den berendiska landsbygden litar man på varandra, och det är tradition sedan lång tid tillbaka att ge enkel mat och husrum till resande. Denna tradition beror förmodligen på att det var viktigt att hålla ihop mot svartfolken, och kungens soldater var ofta på resande fot och inhystes då i byar på landsbygden. Måhända beror också nyfikenheten och toleransen gentemot det främmande på den framgångsrika allians som behövdes för att under Beomunds tid knäcka svartfolken. Det sägs nämligen att det innan dess var betydligt värre, och att fiendskap rådde mellan såväl olika grupper av människor som mellan människor och halvfolk. God handel är viktig för landet, och utbytet med främmande raser och nationer gör också att öppenhet och vänlighet är dygder som man håller högt. Bygemenskapen är i regel stark. På landsbyggden delar man på arbetet och skördar frukterna tillsammans. Det är alltså en kultur med starkt kollektiv och viktiga beslut tas av alla vuxna män i byn i samråd. Det är sålunda t ex ovanligt att en by är splittrad i religionsfrågan. Visserligen är man öppen och gästvänlig mot främmande kulturer och gäster, men det är mycket svårt för en individ att stå mot bygemenskapen.

Patrik Höij
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 159
Blev medlem: 2008-03-07 11:08

Inlägg av Patrik Höij » 2012-08-20 12:00

Aha! Jag anar en viss skillnad mellan hur Berendien framställts i Kandra och hur det utvecklats på EA.se.

Jag gillar vad som skrivits om kynnet och då lär det ju handla om något annat som väckt misstänksamheten. Anar jag början på ett äventyr här...

Mikael
Admin
Inlägg: 5017
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2012-08-24 09:21

Har börjat skissa på ankorna i Berendien. Återkommer med förslag då det tåls att suga på.

Mikael
Admin
Inlägg: 5017
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2012-09-01 18:43

:idea: Ankor i Berendien

Ankor har funnits i Tolan i åtminstone 1500 år. Det var främst vita ankor som först fann sin väg till Tolans öar och västkust. Det finns en inte obetydlig population av ankmän i Berendien och mer utspritt i Felicien. Ankorna bor främst i Berendiens södra hälft med Lindaros som större undantag i norr.

Solkejsaren Domion beslutade vid upprättandet av sin kult att vita ankor skulle vara tempeltjänare. Vita ankor jagades och förslavades runt om i Imperiet för att fylla templen. De sattes att tjäna i Domiontemplen som tempelslavar. Under de följande hundra åren blev dock tempelankorna inflytelserika tempeltjänare och avancerade från hunsade slavar till präster. När Imperiet föll var kejsarkulterna de första som övergavs och ankorna förlorade sin status. På södra Tolan utspelade sig några händelser som än idag påverkar hur många berendier ser på ankor.

Den första händelsen skedde i samband med den Tredje konfluxen. På ön Nijama låg den viktiga hamnstaden Nimeii med Tolans största Domiontempel. En natt störtade något från himlen och slog med stor kraft ner i öns vulkan Sui Vusev. Vulkanen fick ett våldsamt utbrott som spred eld och aska ända till fastlandet innan den och halva ön exploderade och tog hela staden Nimeiii ner i djupet. Glödande vindar, aska och höga flodvågor sköljde in över land ända bort till Grivela. På Tolans fastland gavs Domionkulten skulden, men innan hämnd mot templen kunde inledas förmörkades sommarhimlen av Köttbitarna. Först när svärmarna lyft norrut mindes sydtolanerna Nimeiis förstörelse och skyllde då även Köttbitarna på ankorna. Ankorna hade dock i ett par generationer fötts, levt och dött inom templen och hade dessutom funnit skydd mot Köttbitarna i templens kryptor. De var inte villiga att se templen raserade utan strid. I flera städer utspelade sig därför blodiga strider och i några städer gick fanatiska tempelankor bärsärkagång och massakrerar alla som kom i deras väg. Berättelser om dessa händelser spred sig över Tolan och på många platser fördrevs ankorna ut i träsk eller fråntogs alla rättigheter.

Historierna levde kvar och ankornas antika koppling till Imperiets gudar gjorde de annars godmodiga och generösa berendierna misstänksamma och ogina mot ankor. I samband med att de Unga Gudarnas upphöjande infördes en rikslag som innebar att ankor inte fick äga eller bära vapen. Idag lever den lagen enbart kvar i några av de sydligaste länen, men den generella misstänksamheten mot ankor lever kvar bland många berendier än idag. I motsats står Lindaros och Entika där ankorna är respekterade och värderade borgare. Även i andra handelsstäder respekterar man ankorna men misstänksamheten lever ofta kvar även om få längre vet varför, så exempelvis i Kandra.

Tydligast syns särbehandlingen av ankor i Sylverike, Jarlmanland och Södra Skölderike där lagen om att ankor inte får äga vapen lever kvar. Istället är av tradition ankboxning utbredd kunskap i området ("Quack-fu"). Ankor får heller inte bo innanför stadsmurarna och bor därför av tradition i helt egna fiskesamhällen längs kusten eller invid sjöar och träsk. I Södra Skölderike finns förövrigt den mycket speciella ankbosättningen Ankpatuka (Regngåva) där ankorna bor i av regn och hackor urholkade sedimentklippor sedan Imperiets fall. http://volcania.files.wordpress.com/201 ... cia_17.jpg

Sylverike är sedan många år hårt drabbat av kustpirater och särskilt då de oskyddade vita ankornas fiskebyar. Ankornas handelshus och kustsamhällen är hårt drabbade, och man har fått nog. Ankorna har sökt stöd hos sina artfränder i Lindaros och Entika. Detta har resulterat i en hemlig sammanslutning som smugglar vapen från Lindaros via Kandra till Sylverikes ankor i kampen mot de svarta sjörövarankorna.
Senast redigerad av 1 Mikael, redigerad totalt 2013 gånger.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6827
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2012-09-04 09:35

Helt ok historia om varför ankorna inte anses helt rumsrena i Berendien. Men varför ville kejsar Domion ha just ankor som tempeltjänare?

Patrik Höij
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 159
Blev medlem: 2008-03-07 11:08

Inlägg av Patrik Höij » 2012-09-04 12:45

Har inte senare händelser där man samarbetat ändrat kynnet på berendierna, enligt vad som tidigare skrivits om samarbeten mot svartfolk osv?

Är inte detta ett ovanligt krångligt sätt att förklara varför berendierna i Kandra (det var väl där det hela startade) är misstänksamma mot ankor?

Måste inställningen i Kandra innebära att man ursprungligen hade samma inställning i hela Berendien på grund av gammal historia och att man fortfarande har den inställningen i södra delarna av landet?

Jag tycker det är något som inte är bra med förklaringen, men jag har svårt att sätta fingret på det. Kanske är det för stort och genomgripande, för att förklara en "småsak", om ni förstår hur jag menar. :?:

Vet inte om detta hjälpte precis, men kanske kan det vara värt att fundera lite mera på detta?

Mikael
Admin
Inlägg: 5017
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2012-09-04 13:07

Tja, vita ankor är större än vita duvor...vem vet hur solkejsare resonerar.

Jo krångligt var ordet sa Bull, men det var smugglingen av vapen till vita ankors kamp mot svarta ankor som behövde förklaras inte missnöjet. Jag försöker förklara varför och var det kan behövas smugglas vapen till vita ankors kamp mot pirater. Vilka förbjuder, beskattar eller tullbelägger just vapen för sådan positiv kamp? Kampen mot de svarta piratankorna borde ju vara uppmuntrad i princip varje land runt Kopparhavet. Att förlägga problemet till Morëlvidyn är för långt bort. Alltså denna underlighet i Berendien. Kanske att Södra Sköldrike kan tas bort från listan då samarbetet mot svartfolken där borde ha undanröjt gammal skrock.

Enklare kan ju vara att lägga lite elaka vitaankorhändelser, massakrar uppror mm senare i Berendiens historia begränsa det till södra länen och att vapenförbudet härrör ur dessa och är begränsat till de södra kustlänen. Dvs bort med den antika nationella bakgrunden. Mitt nuvarande förslag får ju dock med en förklaring även till det rasistiska ställningstagandet bland handlarna i Kandra. Dessutom inkluderade jag den historiska händelsen om Nimeiis förstörelse.

Personligen tycker jag det är lite kul med en grupp som i det lulllulliga goda Berendien som inte alltid har behandlats så väl eller varit så omtyckta. Att det också rör sig om några så "ofarliga" som ankor är kul tycker jag. Märk att det rör sig om mycket gamla kvarlevande lagar i ett fåtal län och att det i övrigt rör sig om gammal tradition/skrock. "Alla vet ju hur zigenare är", även de som aldrig träffat någon rom.

Patrik Höij
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 159
Blev medlem: 2008-03-07 11:08

Inlägg av Patrik Höij » 2012-09-05 07:29

Ok, kanske inte hade följt tråden så bra som jag borde.

Med den förklaringen så klarnade det även för mig, tack för det. :)

Mikael
Admin
Inlägg: 5017
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2012-10-06 19:07

Storhertig Jissef av Berendien. EAS s 17

de Tolv Lärde i Entika s 17

Storgreve av Berendien s 53

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6827
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2012-10-27 06:51

För länge sen redigerades det första förslaget till en historia för Berendien om för att passa med övrig histora. Bla för att få in den enda officiella historiske kungen, Adam från Kandra-modulen. Historien efter 185 eO är den samma men före behövdes några ändringar.

Gammal historia:
157
Amkrest luras i döden av Zedufar, som erövrar tronen och ett skräckvälde inleds.

171
Den unge ädlingen Limondas, släkting till Ilmond Alvvige, vinner torneringen vid sommarspelen i Entika och förälskar sig i Zedufars unga konkubin Verelda. Efter att ha fängslats och flytt och förklarats fredlös börjar Limondas ett gerillakrig med bas i skogarna norr om Entika.

173-185 Inbördeskriget.
Limondas av Skogen inbjuds i en konspiration bestående av framstående ädlingar i Berendien. Hertigarna Månevit, Aftonfalk och Björnestam ser en samlande kraft i Limondas och med honom som tronpretendent startar man inbördeskrig mot Zedufar. Denne tar hjälp av jorpagnska och morelvidynska legotrupper, medans Limondas får folkets stöd. Upproret får också oväntat bistånd från en grupp magiker från Kandra samt den feliciske krigaren Achedon. Efter svåra strider mot Zedufars trupper och magi segrar Limondas i slaget vid Aro år 184. Entika belägras och genom list lyckas man ta sig in i borgen via en lönngång. Enligt legenden besegras Zedufar av Tychons ande, och Limondas kan krönas. Han är dock mycket svag efter att blivit förgiftad under kriget och utnämner sin page Nevin till tronföljare. Denne är dock en utklädd kvinna och skandalen är ett faktum. Man har dock inte råd med ett nytt inbördeskrig och hertigarna låter Nevinanda I bli Berendiens första drottning.
Nytt förslag:
  • 174 eO
    Kung Adam luras i döden av hovmagikern Zedufar som erövrar tronen.

    174-185 eO Skräckväldet
    Zedufar regerar Berendien med fruktansvärda metoder och denna period i landets historia kommer att bli känd som Skräckväldet.

    181 eO
    Den unge ädlingen Limondas, släkting till Ilmond Alvvige, vinner torneringen vid Sommarspelen i Entika och förälskar sig i Zedufars unga konkubin Verelda. Efter att ha fängslats och flytt och förklarats fredlös börjar Limondas ett gerillakrig med bas i skogarna norr om Entika.

    183-185 eO Inbördeskriget
    Limondas av Skogen inbjuds i en konspiration bestående av framstående ädlingar i Berendien. Hertigarna Månevit, Aftonfalk och Björnestam ser en samlande kraft i Limondas och med honom som tronpretendent startar man ett väpnad uppror mot Zedufar. Denne tar hjälp av jorpagniska och morëlvidynska legotrupper, medans Limondas får folkets stöd. Upproret får också oväntat bistånd från en grupp magiker från Kandra samt den feliciske krigaren Achedon. Efter svåra strider mot Zedufars trupper och magi segrar Limondas i Slaget vid Aro år 184 eO. Entika belägras och genom list lyckas man ta sig in i borgen via en lönngång. Enligt legenden besegras Zedufar av anden till sin forne läromäster Tychons, och Limondas kan krönas. Han är dock mycket svag efter att blivit förgiftad under kriget och utnämner sin page Nevin till tronföljare. Denne är dock en utklädd kvinna och skandalen är ett faktum. Man har dock inte råd med ett nytt inbördeskrig och hertigarna låter Nevinanda I bli Berendiens första drottning.
Ett annat årtal behövs också i Berendiens historia efter den gamla redigeringen:
  • 135 eO
    Den mäktiga nordtolanske hövdingen Bermond utropar sig till Kung av Berendien. Han svär att det gamla riket skall återuppstå och dets lagar igen handhävas med en kungs makt. Övriga hövdingar ges titeln Hertig och en feodalt styre liknande länderna det i Aidne byggs upp. Bermond blir redan under sin livstid kallad Riksfadern och hans ätt kommer att ta sig detta namn.

Mikael
Admin
Inlägg: 5017
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Re: Berendien

Inlägg av Mikael » 2014-01-14 20:53

Landet exporterar även röd porfyr, åtminstone finns ett bord av berendisk röd porfyr i slottet i Pendon. Aidne s 26

Även gnistrande marmor från Berendien återfinns i slottet.

Jeb
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 560
Blev medlem: 2007-07-09 08:26
Ort: Lysekil

Klinga Fot

Inlägg av Jeb » 2016-11-03 10:36

Vår nuvarande kampanj tog oss till Klinga Fot i Berendien. Kampanjen cirkulerar runt ätten Klinga i Zorakin och ätten Björnflod, som är deras rivaler av sort. Jag valde att kidnappa Klinga Fot för just namnet Klinga och koppla det till ätten. Även här finns en modifierad karta, som jag kan ladda upp någon gång. I kampanjen betyder det gammaljoriska ordet boxius klinga eller svärd. Boxuis är sådeles en gren av ätten Klinga sedan före tredje konfluxen.


Hertig Vibianu Forek Boxius 58år. Herre till Boxius EL-Moiros.
Greve Orus Segerviss af Erzelj 61år Herre till Erzelj. Västra Fränderike
Markis Gryxand Hammarskaft 43år Herre till Lindormsnäs. Östra Fränderike
Greve Larin Järnhatt 64år. Herre till Gränslösa by och Järhattens borg. Södra Fränderike

Västra Fränderike
Baron Milrek Stutvalla 59år. Herre till Stutvalla gård. Silvergräsets shir,
Baron Frekfrid Flottare 49år. Herre till Galad EL-Vicom. Erzskog shir
Jägmästare Colm Skarpskytt Flottare 46år. Fars kusin till Baron Frekfrid Flottare. Skogsfogde över Piltoppskogen. Hus i Järnhyttan

Östra Fränderike
Riddar Axel Pålyxa 24år. Stadsfogde Ladra stad. Villa i Ladra.
Baron Petrek Vindvissle 37år. Herre till Järnberg. Gruvberga shir
Baron Maxim Lindorm 34år. Herre till Kolberga. Boklunda shir
Baron Narxus Fotangel d.y. 22år. Herre till Fotfäste borg. Vindvallarna shir.

Södra Fränderike, Järhattarna
Baron Bo Järnhatt 39år. Äldste son till Greve Larin Järnhatt Herre till Boxhede Gård. Söderfrände shir.
Baron Dirk Järnhatt 34år. Yngre son till Greve Larin Järnhatt. Herre till Hatthyttans Gård Skogsbrynet shir.
Riddar Urbax Järnhatt. 63år. Greve Larin Järhatts yngre bror. Ståthållare på Järnhattens borg.
Riddar Svein Järnhatt. 36år. Son till grevens bror Riddar Urbax Järnhatt. Leder grevens hird.
Baronessan Melissandra Lövensmod 36år. Håller nycklar till Framleiru Gård. Greve Larin Järnhatt är dess herre tills nytt äktenskap ingåtts. Framleiru shir
Baron Hirulmux Lövensmod. 71år. Vettlös far till Melissandra. Har tappat sansen efter en skada i huvudet. Avsatt i väntan på döden. Vanvårdas av helare Vilbert Magnarsson.
Helare Vilbert Magnarsson. 27år. Medioker helare, som missköter sitt uppdrag hos baronessan Melissandra Lövensmod. Är satt att vårda hennes far, men spenderar mest hennes pengar på egna nöjen.
Isrullanda
Borgmästare Ursus Torske 77år. Herre till Isrulmun och Isrulkaj. Leder Torske handelshus och flottrederi.

Övriga
Riddar Franxis Drabant Rödnäsan 53år. Försupen fjärdingsman. Tjänar under hertig Boxius. Har tio Näpsare i sin styrka.
Hiruxus Nielsson 44år. Spion i Baron Maxim Lindorms tjänst. Baserad i Järberg.
Tillsyningsman Birger Linsson Apelmo 60år. Hus Apelmoarnas ledare i Järnberg.
Valle Birgersson Apelmo. 31år. Son till Birger Linsson Apelmo. Förälskad i Klyka Ulvsdotter, men ämnad för annat gifte.
Riddar Kruxhelm Järnhatt 57år. Yngre bror till Greve Larin Järnhatt. Gammal vän till Hertig Boxius. Bor sedan flera år som gäst på Boxius EL-Moiros.
Riddar Laurus Boxius. 34år. Hertig Vibianu Forek Boxius son. Kapten över hertigens hird.
Klerk Erdogan Dansson 67år. Kartovpräst vid templet i Ladra shir
Riddar Galt Klinga av Näckvattnet 32år. Hertig Boxius systerson. Försöker bakom ryggen på hertigen gifta bort sin son, Ungsvenn Jixin Klinga 15år, till baronessan Lövensmod.
Vråke Rallvarsson 45år. Mästereldare i Masugnarna
Klyka Ulvsdotter 23år. Hållare av nycklar på Nellegård. Baron Petrek Vindvissle är dess herre tills äktenskap ingåtts. Förälskad i Valle Birgersson Apelmo.
Kung Dink Glimne. Vättekung över Kopparklacks Vättesamhälle.
Joser Kvint 29år. Trubadur och Härold i Hertig Boxius tjänst.
Riddar Sigurd Mellberg. 48år. Trogen hertigen, men lever mitt bland markisens förtrogna. Håller ingen direkt makt, men kan få problem om markisen vinner mark.
Senast redigerad av 3 Jeb, redigerad totalt 2016 gång.

Jeb
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 560
Blev medlem: 2007-07-09 08:26
Ort: Lysekil

Konflikten

Inlägg av Jeb » 2016-11-03 10:39

Själva kampanjdelen folkstormen i föregående inlägg brottas med.

Konflikter
Hertig Boxius vs. Markis Hammarskaft.

Markis Gryxand Hammarskaft har med hjälp av sina ekonomiska muskler satt tryck på Hertig Vibianu Boxius att köpa sig fri från Klinga Fot och skapa ett fririke. Han ar redan lyckats köpa sig en markistitel av Konung Frekvand. Frekvand är dock sjuk och markisen har lyckats genom konungen svaghet övertalat Rådgivare Merkato att sälja titeln. När markistiteln säkrats driver markisen hårt att rådet skall ta upp han laga anspråk på sitt friställande från hertigens tjänst. Inget slag har stått mellan sidorna, men båda förstärker sina arméer. Mindre väpnade uppgörelser sker med jämna mellanrum bland sidorna förtrogna.

Hertig Vibianu Forek Boxius trogna:
Greve Orus Segerviss af Erzelj. Lojal. Krigshjälte från svartfolksjakter i Erbulasbergen. Blev tilldelad shiret när platsen blev ledig. Trogen hertigen och strak förspråkare för väpnad konflikt. Har ridit i täten för sina soldater och satt härläger söder om Boxius EL-Moiros. Kan inte begripa varför hertigen väntar med att rensa ut förrädarna och kommer snart att agera på egen hand om inte vapenstilleståndet bryts. Hetsig i temperamentet och hård mot sina män, nästan tyrannisk.

Baron Maxim Lindorm. Lojal, men i egen sak. Öppet trogen hertigen i trots mot Markisen. Markisen är Lindorms herre, men sedan han tog över Lindormsnäs, då Lindormarna var i ekonomiskt trångmål är sprickan mellan dem stor. Baron Fotangel gör räder in i Boklunda och plundrar och bränner. Han gör så utan
Markisens öppna stöd.

Baron Milrek Stutvalla. Lojal, men av plikt. Öppet trogen Hertigen, men har inte skickat trupper.

Baron Frekfrid Flottare. Lojal. Har sänt sina soldater för att postera gränsen mot Gruvberga.

Jägmästare Colm Skarpskytt. Lojal genom släktband. Håller inga soldater och sköter mest sitt ämbete. Är trogen hertigen i tal och sinne.

Riddar Franxis Drabant. Lojal utåt, men anser att markisen har rätten på sin sida och sprider försiktigt ut det bland folket.

Baronessan Melissandra Lövensmot. Lojal mot hertigen. Mest för att Riddar Galt Klinga stöder markisen. Sedan Riddar Galt Klingas far under 605 e.O. försökte ta Framleru har baronessan övertagit shiret från sin far. Hennas far Hirulmux skadades så svårt i striderna att han förlorade sansen. Baronessan har spenderat massor av silver på den inkompetente helaren Vilbert Magnarsson. Vilbert lever gott på baronessans omsorg för sin far och skickar ofta efter dyra läkekurer som allt som oftast består av droger han själv tar för egen njutning. Har inte sänt trupper och har heller inte köpt in legosoldater, då hennes kassa numera är skral. Har ett stående frieri från sin ärkefiende Riddar Galt Klinga, vars son önskar gifta sig med henne. Melissandra har hittills mött frieriet med förakt, men hennes kassa börjar tryta, då behandlingen av fadern är dyr. Riddar Klinga har gott ställt genom sitt släktskap med hertigen. Hertigen vill också få till en försoning mellan Klinga och Lövensmod i avsikt att stärka banden till Riddar Klinga och svänga över honom till sin sida i konflikten. Kan sedan det påverka baronessans herrar Järnhattarna att öppet visa hertigens stöd är det en fröjd.

Bard Joser Kvint. Lojal. Reser runt i Fränderike och sjunger politiska verser för att smäda markisen. Utsatt för flera hot, men inte fysiskt antastad än.

Hiruxus Nielsson. Lojal mot Baron Lindorm. Spionerar på Baron Petrek Vindvissle i Järnberg. Har hetsat handelshusen mot varandra och startat flera slagsmål mellan arbetare och saboterat transporter. Han har även närt missnöje bland arbetarna om de usla villkor som gäller i gruvorna. Markisen har för avsikt att hyra in starkare skydd för sina transporter, då malmtraden är huvudinkomsten för honom. Markisen försöker också med baronens hjälp få Vråke Rallvarsson vald till ledare för Malmarbetarskrået. Något som Hiruxus ser allvarligt på då han inte litar på Vråke. Han har dock inga bevis för deras maskopi.

Riddar Kruxhelm Järnhatt. Lojal mot sin gode vän hertigen. Försöker att förmå sin ätt att sluta upp bakom hertigens sak, hittills utan lycka. Reser ständigt mellan Boxius EL-Moiros och Järnhatten. Markisen har för avsikt att ta Kruxhelm av daga för att sedan skylla över det på vättar. Än har hans planer inte satts i verket.

Markis Gryxand Hammarhands trogna:
Riddar Axel Pålyxa. Lojal av plikt. Har skickat bud till hertigen om möjligheten att skeppa malm från Ladra istället. Hertigen har inte svarat då han inte litar på riddaren. Markisen har genom påverkat från Borgmästare Torske sagt nej till planerna.

Baron Petrek Vindvissle. Lojal. Är bland dem som stöttat markisens krav mest högljutt. Tjänar stora pengar på sin malmexport. Håller sig med legotrupper och egen hird som baserats runt om i Piltopparna. Han har för avsikt att hyra in fler soldater för att skydda sina ömtåliga transporter. Han vill helst att markisen ska betala dem och har därför väntat.

Baron Narxus Fotangel. Lojal. Baronen har blivit lovad prospektorer för att leta malm i hans del av Piltopparna. Har även fått löften om tullättnader i utbyte mot stöd i konflikten. Markisen har för avsikt att skicka prospektorer, men tidigast efter konfliktens upplösning. Några skattelättnader lär det inte bli tal om. Baronen är den som varit mest aggressiv och skickat flera plundringståg in i Boklunda. Markisen försöker få detta att upphöra och tar avstånd från den unge Fotangel. Markisen är rädd att plundrandet tvingar hertigen att agera. Markisen vill helst att detta sköts politiskt.

Borgmästare Ursus Torske. Lojal. Bormästaren ser sina kassakistor fyllas med guld tack vare malmtraden. Han har utfärdat monopol på färjefrakt till sin egen ätt och kontrollerar därför all frakt över Isrul. Riddar Axel Pålyxa är en nagel i ögat då han presenterat planer på att bygga kaj i Ladra och skapat ett fraktbolag för landtransport mot gruvområdet. Borgmästaren har genom lättnader i fraktkostnader fått markisen att stoppa Riddarens planer. Bormästare Torske är för stunden lugn, men förstår att det bara är en tidsfråga innan Riddar Pålyxa söker sig till någon annan med sina planer.

Klyka Ulvsdotter. Lojal. Obrottsligt trogen sin herre baron Vindvissle och genom honom markisen. Har för avsikt att försöka få Baronen att gifta bort henne till Birger Apelmos son Valle. Något som baronen inte har lust att engagera sig i, men inte heller har något emot. Apelmoarna har inte avsikt att gifta bort en av sina framtida ledare till någon simpel föreståndarinna på ett gästgiveri. Vad få känner till är att Valle och Klyka har fattat tycke för varann och träffas i smyg. Valle kommer att böja sig för sina äldre och ge upp romansen om det kostar honom arv.

Riddar Galt Klinga. Lojal tills bättre val framstår. Hertigens systerson är lojal markisen, men håller sin tjänst åt hertigen. Galt anser sig stå över alla lagar då hans morbror är hertig. Galt är hertigens stora problem, då han inte vill förskjuta sin släkting och heller inte vill nära en förrädare i sina led. Hertigen har inte tvingats agera då Galt inte mer än verbalt gett sig in i konflikten. Skulle han mönstra trupper skulle han slås ner ögonblickligen. Riddar Galts far Hjalt dödades 605 e.O. när han med våld försökte ta Framleiru från Baronessans Lövensmods far Hirulmux. Galt har sedan han tog över Näckvattnet inte på något sätt visat ånger över sin fars handlingar. Hertigen har upprepade gånger försökt få honom att söka försoning för att skydda banden med Järnhattarna. När Galt vägrat har hertigen utfärdat förbud till samröre grannarna emellan. Något som Riddar Galt fullständigt struntar i. Han försöker få till ett gifte med sin son och baronessan för att, som han säger stärka banden. Baronessan möter hans inviter med förakt.

Tillsyningsman Birger Linsson Apelmo. Lojal, just nu. Hela huset Apelmoarna är på hertigens sida tack vare den utökade järnmalmsfrakten. Varken mer eller mindre. När det gäller Birgers son Valle kommer han tillåtas förlusta sig med Klyka tills det Birger hittat en mer ekonomisk lämplig fru åt sin son.
Vråke Rallvarsson. Lojal. Mästereldaren kampanjar med markisens stöd för att bli ledare för Malmarbetarskrået. Han reser runt mellan gruvorterna med löften om bättre villkor för arbetarna och att vara en röst hos baron Vindvissle i deras sak. Vad Vråkes egentliga motiv är att kontrollera gruvoperationen så allt går smidigt och inget stör produktionen. Vråke misstänker Hiruxus Nielsson för att ligga bakom oroligheterna i Piltoppens malmberg, men kan inte bevisa något än. Han har satt en man på att bevaka Hiruxus.

Neutrala:
Järnhattarna. Trogna hertigen, men inte uttalad ställning i konflikten. Järhattarna vill vänta och se för att sedan stödja den sida som presenterar bäst villkor för dem. Moraliskt tycker det hertigen har rätt, men markisen är den som kanske bäst kan förvalta Fränderikes enda riktiga inkomst, som gruvorna faktiskt är. Markisen har inte ännu kontaktat den om stöd och det oroar Järnhattarna. De vill ha del i inkomsten från gruvorna, men markisen tycks inte vilja dela med dem. De kan därför av två dåliga ting bli tvungna att militärt stödja hertigen med risk för att gruvdriften havererar i markisens frånvaro. Kruxhelm Järnhatt har goda band till hertigen och förespråkar enighet mot markisen. Detta önskar inte Greve Larin, men väntetiden börjar ta slut.
Senast redigerad av 3 Jeb, redigerad totalt 2016 gång.

Skriv svar