Felicien
Håller på med en ny karta över Felicien som passar bättre i den kommande boken. Har nu helt tröttnat på digitala berg, och ska sakta men säkert överföra ereb till ett mer "handritat*" stuck
* Vissa delar kommer att vara handritat, medan andra delar kommer fortsättningsvis vara skapade direkt i fjototjopp
* Vissa delar kommer att vara handritat, medan andra delar kommer fortsättningsvis vara skapade direkt i fjototjopp
-
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
-
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Fortsätter sakteligen på beskrivningen av Elikon, här början av introtexten:
Elikon ligger invid Koalintviken på norra Pelenos och är Feliciens tredje största stad med 22 000 invånare. Staden grundades av Helikana som var Garumnos sista drottning och hustru till den store kung Kiolomon. Hon lämnade sin man och sitt älskade hemland för att som mor skydda sin son Kalameikos på resan mot väster. Helikana var av Kaliopasernas stam och i Elikon kom därför deras stamsäte att ligga. Kalameikos smeknamn var Porelikon, vilket betyder ” min pärla” på kimzonska, och Helikana gav detta namn till den nya staden. På feliciska har detta blivit till Elikon den Pärlskimrande. Porelos är den kimzonska beteckningen på ädelstenar i allmänhet och Elikon har även blivit ett centrum för handel med ädelstenar och hantverk knutna till ytterligare förädling av alltifrån diamanter och rubiner till oposer och smalugger, samt pärlor – den vackraste av alla ädelstenar enligt felicierna.
Elikon ligger invid Koalintviken på norra Pelenos och är Feliciens tredje största stad med 22 000 invånare. Staden grundades av Helikana som var Garumnos sista drottning och hustru till den store kung Kiolomon. Hon lämnade sin man och sitt älskade hemland för att som mor skydda sin son Kalameikos på resan mot väster. Helikana var av Kaliopasernas stam och i Elikon kom därför deras stamsäte att ligga. Kalameikos smeknamn var Porelikon, vilket betyder ” min pärla” på kimzonska, och Helikana gav detta namn till den nya staden. På feliciska har detta blivit till Elikon den Pärlskimrande. Porelos är den kimzonska beteckningen på ädelstenar i allmänhet och Elikon har även blivit ett centrum för handel med ädelstenar och hantverk knutna till ytterligare förädling av alltifrån diamanter och rubiner till oposer och smalugger, samt pärlor – den vackraste av alla ädelstenar enligt felicierna.
-
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Svårt att se på telefonen ...förutom att det ser jättetjusigt ut!
Är den religiösa anstalten med ute bland Gerdikkakipelagen?
EDIT: Stat, inte anstalt.
Är den religiösa anstalten med ute bland Gerdikkakipelagen?
EDIT: Stat, inte anstalt.
Senast redigerad av birkebeineren den 2012-07-12 20:06, redigerad totalt 1 gånger.
-
- Admin
- Inlägg: 9225
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Jag hittade ...inte:
...om det då inte är så att i beskrivningen av illvättarna i Svartfolkmodulen står något geografisk namn OCH vi låter denna koloni (som kanske faktisk är den enda på Altor???) vara den som DrHus omtalat i de västra pelenosiska bergen. Någon som kan kolla?
Och även:Anatid
Denna den östligaste av alla klippöar i Gerdikkarkipelagen är bebodd av en sekt vita ankor. Ankprästerna här sköter om den orakelanka som lever i en svavelosande grotta på ön och uttolkar dennes extatiska tjattrande. Ett av det sista orakel som varje orakelanka levererar är att peka ut det ägg som innehåller han av gudarnas utvalda ersättaranka.
På ön finns också en mindre grupp lekankor som fiskar, plockar orselj och dyker efter purpursnäckor. De röda, violetta och lila färger som produceras används till att färga prästernas och oraklets fjäderskrudar.
Ön besöks då och då av sjöfarande i jakt på vetskap om den gudomliga viljan. Besökarna består av flera nationer och folkslag, ibland tom av svarta ankor. Vapen är förbjudna på ön och av någon oförklarlig anledning har den aldrig plundrats av vare sig pirat eller orch.
Annars tror jag alla namn nämnda är utsatta.Saroniska näset
Näset mellan Kritos och Pelenos kallas Saron. Vid dess smalaste ställe, ca 4 mil, byggde tolanerna redan innan den joriska erövringen en kalkstenslagd väg där lättare skepp kunde släpas från Koalint till Österbukten. Vägen var igenväxt och obrukbar när kimzonerna anlände men återställdes till brukbart skick under 100-talet eO. Skeppsvägens mynningar är starkt befästa av kungliga fort bemannade av den feliciska marinkåren. Sarons skeppsväg är av stor strategisk betydelse för Felicien: den möjliggör snabb, ungefär fyra dagar, förflyttning av lätta galärer från Koalint till Österbukten. I fredstid används den också av kustskeppare som gladeligen betalar tullavgiften för att bespara sig hela seglatsen kring Pelenos. Tyngre galärer och stora handelsskepp kan inte förflyttas över Sarons skeppsväg. Det feliciska riksrådet diskuterar återkommande byggandet av en kanal mellan Koalint och Österbukten men har ryggat bort från de gigantiska kostnaderna.
...om det då inte är så att i beskrivningen av illvättarna i Svartfolkmodulen står något geografisk namn OCH vi låter denna koloni (som kanske faktisk är den enda på Altor???) vara den som DrHus omtalat i de västra pelenosiska bergen. Någon som kan kolla?
I de västra pelenosiska bergens djup bor de demoniska illvättarna som ibland utför nattliga räder där de sprider eld, död och demonisk förintelse. Dessa attacker är korta och intensiva - de varar oftast inte mera än en natt och liknar nästan lämmeltåg där illvättarna svärmar och bränner ner allt i sin väg. Lika plötsligt som dessa eldtåg börjar i skymningen avslutas de i gryningen.