Ljusna

Samlingsplats för alla länder och platser
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Bergsmassiven

På ljusnahalvön finns två bergstrakter, ett norr om ljusnaskogen och ett norr om mörknaskogen. Båda bergsområdena är snarlika med sina nedslita kantiga klippor som brytts ned till fyrkantiga stenar. Båda dessa områden var ursprungligen vulkaneområden som sprang upp under en järnrik öknen långt före förkonfluxernas varelser ens hade skapats. Detta gör att klipporna har en röd ton jämfört med resten av ljusna som är en stor kalkklippa (rostöknen spolades bort då ljusna en tid låg under havet).

Flora
Bland dessa klippor växer märkliga växter, blodväxterna. Blodväxterna har istället för att ta upp magnesium i sitt klorofyll tagit upp järnet och växternas saft tycks likna tunt blod.

Mineraler
Mineraler som utvinns här är främst den röda obsidianen. Obsidian är glas skapad under högt tryck i en vulkan. Den ljusniksa obsidianen är genomskinlig och har antagit en röd färg, den kallas ibland för ljusnisk rubin av juvelhandlare. Tack vare den höga järnhalten i obsidianen lämpar den sig för att tillverka redskap av, hårt som härdat stål krävs det en mycket skicklig hantverkare för att bearbeta den. Även om man kan göra yxor och knivar av obsidianen lämpar den sig inte för stora svärd eller stridsyxor då obsidian är tyngre än stål och man kan inte heller göra dem lika tunna som krävs då man tillverkar vapen.

Fauna
Shadhahvar
Bland de röda klipporna skuttar shadhahvaren omkring. Shadhahvaren är en antilop och hos hanen finns ett långt ihåligt horn mitt i pannan. Hornet används som en resonanskammare och har ett flöjtliknande ljud vilka många jämför med de höga piporna hos en orgel. Varje hane har dessutom sin sång och vid parningstid kan man höra shadhahvarerna spela för att locka till sig honorna, en fantastisk konsert hörs då mellan bergsväggarna.
Ljusnisk panterlo
Panterlon, besläktad med det vanliga ljusniska lodjuret, är större och har en mer rödaktigare ton i pälsen. Panterlon jagar sällan shadhahvaren, även om en och annan unge och åldring kommer med, utan deras främsta byte är klippgrisen.
Klippgris
Klippgrisen har utvecklat långa ben med smala klövar och är inte lika fet som vildsvinet. Den lever på blodväxter och även en och annan köttbit går med

Det röda folket
Bland dessa klippor lever ett småväxt folkslag kallat det röda folket. Namnet kommer brukar oftast härledas från den hemvisst de håller men kan också komma från att deras hud har en svag rödaktig ton eftersom olika blodväxter, så som blodrödstrandpotatis, ingår i deras diet. Det röda folket anats vara släckt med urljusniern men inte direkt släkt med ljusgotherna utan har tagit en sidolinje. Det röda folket har mycket kvar av den gamla kulten där man bygger gravkummel. Liksom ljusgotherna vördar sina förfäder men det är okänt om de håller lika hårt förmödrakulten. Det diskuteras om det röda folket är nomader eller bofasta, klart är att man aldrig har träffat på deras bosättningar på samma plats två gånger.
Ljusgotherna handlar med det röda folket och byter till sig rött färgämnen och rött obsidian annars är kontakterna obefintliga. Det röda folket finns inte heller med i det ljusniska fördraget men betraktas av alver och kentaurer som en del av ljusna, ljusgotherna anser att de är fränder och därför indirekt tillhör ljusgotherna.
Senast redigerad av Snibben den 2008-08-07 11:29, redigerad totalt 2 gång.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Tjusigt Mäster Snibben! :D

Kan man tänka sig att deras hud har en svag rödaktig ton eftersom olika blodväxter, så som blodrödstrandpotatis, ingår i deras diet? Alternativt kanske bär röda tatueringar/kroppsmålningar?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Mikael skrev:Tjusigt Mäster Snibben! :D

Kan man tänka sig att deras hud har en svag rödaktig ton eftersom olika blodväxter, så som blodrödstrandpotatis, ingår i deras diet? Alternativt kanske bär röda tatueringar/kroppsmålningar?
En god idé. Titta upp.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Ljusnas gördel och hälen

Området mellan ljusna och mörkna skogarna kallas för gördeln och det landområde som ligger väster om mörkna går under namnet hälen. Båda områdena har ett liknande område med omväxlande gles skog och stora gläntor.

Flora
Området har en rik växtlighet med höga lövträd och en rik undervegetation. Ormbunkar och mossor täcker marken där inte buskar och låga träd tar plats. De träd som växer här är ek, rönn, bok, asp, ask, vildapel och ljusnisk lönn. Buskar finns i många varianter från bärbuskar som björnbär, hallon, vildkrusbär och vinbär till vanliga enkla snår. På marken växer mossor och ormbunkar men även blåbärsris och den ljusniska jätteskogsmelonen.
Ljusnisk lönn
Den ljusniska lönen är unik för ljusna. Med sin gula bark och extra stora löv är den en också fylld med sen mycket söt sav. Saven tappas av befolkningen och kokas till en lönnsirap.
Jätteskogsmelon
Jätteskogsmelonen är en melon som växer på marken i ljusnas öppnare skogar. Melonen har ett grönt skal och gulblekt fruktkött med ett centralt kärnsystem. Melonen blir ca 1 m i diameter men kan under rätt förhållanden växa och bli nästan 2,5 m i diameter.
Akoch
Akochbusken är egentligen en ettårig växt som sträcker sig upp ur undervegetation ca 1 m. Ljusgotherna skördar buskens blad och torkar dem. Bladen kan sedan tuggas eller bryggas till ett te för att få en likande berusnings likadan som effekt från hiljan.
Alvkamfer
Trädet alvkamfer växer främst inne i ljusnaskogen men kan även hittas på gördeln. Genom att utvinna oljorna från trädet får man alvkamferolja och barken kan torkas och användas som rökelse. Både oljan och rökelsen kan användas mot sjukdomar.

Fauna
Djurlivet består av vildsvin och hjortar som större växtätare. Dessa jagas av lodjur och varg som har smugit sig in från mörkna. Gnagare såsom vesslor och skogsmöss lever i undervegetationen liksom marklevande fåglar. Olika fasanfåglar förkommer rikligt liksom påfåglar, rapphöns och vaktlar. På hälen lever också lunnefåglar i stora kolonier längs med kusten.
Månfågel
Månfågeln lever i skogssjöarnas vassar och lever av insekter den fångar från i vattenbrynet där den vadar fram. Namnet månfågel har den fått av att den dansar i månens sken. Fjäderdräkten är vit som övergår till rosa för att avslutas i kraftigt röda spettsar. Även på huvudet har den en röd hjässa.
Vargsvan
Denna fågel har fått sitt namn för att dess skrik skrämmer iväg vargar. Fågel är en stor till största delen marklevande fågel men den kan också flyga. När den breder ut sina kahkifärgade vingar mäter den nästan 4 m mellean vingspettsarna. Ett slag med ena vingen är nog för att knäcka bröstkorgen hos en varg eller för den delen en vuxen man. Fågeln är dock ingen jägare utan lever av att beta sjöväxter.
Svalhöna
Den lilla svalhönan är en ljusblå fågel med två långa stjärtsvansar. Fågelns stjärtfjädrar är mycket uppskattade av befolkningen som använde dem för att smycka sig i. Ägen lär också vara en delikatess. Svalhönan lever i kolonier om 60 – 100 individer och bygger små hängande svalbon från ekar.
Ädelhöna
Brunröd och gul kan ädelhönan vara svår att få syn på i undervegetationen. Ädelhönan lägger ägg som är mycket uppskattade av befolkningen och även dess kycklingar fångas in och äts. Fågeln lever i små enehter om fem till tio hönor och en tupp samt ett antal kycklingar. Ädelhönskolonier bygger sina bon vid kanten av skogsgläntor och kan samsas brevid flera samhällen, det är inte ovanligt att hitta större gläntor med över hundra ädelhöns i.
Skogssolfjäderfågel
Mindre än sina släktingar på slätten har den dock en större solfjäder. Teckningen är ljusare och underkjolen är snarare orange än röd.
Silverörn
Silverörnen är en stor köttätande fågel som lever i de öppnare skogarna. Trotts att den är så stor jagar den inte själv utan är främst en asätare. Namnet silverörn har den fått från sina vackra silverfärgade fjädrar som bryter i stålblått.
Användarens profilbild
gtjorgo
Nidländsk Domare
Inlägg: 2427
Blev medlem: 2008-05-24 13:54
Ort: Östersund

Inlägg av gtjorgo »

ljusna kokar!
detta arbete är alldeles utmärkt.
Användarens profilbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2518
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe »

Snibben: Tycker det ser väldigt bra ut. Jag har dock lite frågor...

1. Hur är Ljusnas relation med andra länder (även de över havet)? Vad tycker andra länder om Ljusna?

2. Kentaurerna nämns på en del platser. Kan du beskriva kort hur du ser kentaurerna. Jag har nån narnia-variant i huvudet just nu.

3. Kanske redan har tagits upp... varför invaderar inget land Ljusna eller iaf delar av det? Vad är det om hindrar dem? Enbart naturen, en annan rädsla eller rent av ett motstånd i form av Ljusgother och kentaurer.

4. Varför en relation mellan kentaurer och ljusgother? Vad vinner dem på det?

Keep up the good work! ;)
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Spelknepe skrev:
1. Hur är Ljusnas relation med andra länder (även de över havet)? Vad tycker andra länder om Ljusna?
Ljusna är inte ett land utan en plats. Några relationer finns altså inte på den nivån. Ljusgotherna välkomnar främlingar men har inte några internationell politisk agenda. Ljusalver har mest kontakt med andra alver och mörkalverna och reptilmännen är inte så pigga på att tala afärer med andra eller för den delen med varnadra

Spelknepe skrev: 2. Kentaurerna nämns på en del platser. Kan du beskriva kort hur du ser kentaurerna. Jag har nån narnia-variant i huvudet just nu.
Dom är väldigt snyggt gjorda :). Själv ser jag MB:s klassiska bild framför mig. Kentaurerna här har invandrat in från det sjungande gräsets land. En mer utförlig beskrivning utlovas :D
Spelknepe skrev: 3. Kanske redan har tagits upp... varför invaderar inget land Ljusna eller iaf delar av det? Vad är det om hindrar dem? Enbart naturen, en annan rädsla eller rent av ett motstånd i form av Ljusgother och kentaurer.
Ja, det har redan tagits upp :). Det beror dels på at ljusnas kuster inte är speciellt tillgängliga och att de som lyckas ta sig in en bit möts av hårt motstånd från kentaurer. Ungefär 1/3 av ljusna täcks av skogen Mörkna. Mörkna är ingen trevlig plats. Skogen är vattensjusk och mycket sumpig vilket gör att det är lätt att gå ner sig i kvicksanden. Som om detta inte vore nog så lever här reptilmännen och mörkeralverna, dom tycker INTE om oväntat besök. Mörkna skyddar även från en landinvasion.
Spelknepe skrev: 4. Varför en relation mellan kentaurer och ljusgother? Vad vinner dem på det?
Tja, kenaturerna får mat och kläder. Tält tillverkas för dem och andra hantverk som en fyrbening kan ha svårt med utförs. Ljusgotherna får beskydd. Kanske låter lite obalanserat men kentaurerna håller hårt på sin hederscodex. Dessutom får de från ljusalverna all kunskap de vill studera i deras bibliotek. Ljusalverna å sin sida trivs inte med stora städer och mänskliga högkulturer runt trädknuten. Symbiosen är altså en triangel efekt.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Jag gillar de vibbar jag får av kantaurerna som ett väktarfolk som har gått llite för långt, är lite för dogmatiska. Väntar med spänning på mer.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Ljusnaskogen

Ljusnaskogen är belägen mitt på halvön och gränsar i norr mot fingrarna, i söder mot gördeln, i öster mot norra bergsmassivet och i öster mot dylergapet. Skogen är mycket tät och de höga, lavtäckta ljusniska lönnarna blandas upp med den tjocka mossan och höga ormbunkar på marken. I skogen växer också fantastiskt vackra och färgrika blommor på de långa rankor som klättrar uppför de höga stammarna. I skogen bor ljuslaverna, en av moder jords alvstammar, som bosatte sig här för många hundra år sedan. Skogen döljer på en hemlighet vilket ljusalverna vaktar och vårdar. Även älvor kan ses dansa mellan träden och skogen andas av en frid som är få förunnade att någonsin känna. Friden är dock förrädisk, många vandrare har strövat in i skogen för att aldrig någonsin hitta ut. De enda förutom alverna som kan komma och gå som de behagar är kentaurerna.

Flora
I ljusnaskogen växer växter som vars like finns på få platser i Ereb. Vissa växter kan läka dem som ligger på sitt yttersta och andra har dödligt gift som kan tränga in i en människa bara genom beröring. Även varianter av de växter som finns på gördeln frodas här.
Agnao
En lianväxt i många varianter som slingrar sig upp för lönnarna. Bladen är små men den har stora blommor från eldrött till orange till kraftigt gula. Blomman innehåller ett mycket potent nervgift och de giftigaste sorternas gift tränger genom huden och förgiftar en intet ont anande beundrare. Svagare sorter är inte heller att leka med och samtliga sorter är dödliga även om de varierar hur man måste intaga blomman.
Sar´anja
Sar´anja är en markrypande fetbladig växt vars blommor är små grönvita klockor med små blå sträck. Sar´anja är en medicinalväxt som används för att få någon att vända vid dödens portar. Växten ger dock inte evigt liv men kan förlänga en människas liv mycket länge (man kan bli upp till 120 år) om den används regelbundet. Av förklarliga skäl är det mycket svårt att få tag på denna växt och dessutom växer oftast i närheten av den dödligaste formen av agnolianen.
Fadiole
En läkeväxt vars användning används mot svåra koppsjukdommar. Växten är mycket vacker med sin stora gyllengula tätt placerade blommor på stjälken. Det är roten som används till grötomslag, vilka lägges på kopporna.

Fauna
Liksom på gördeln är det dominerande djurlivet fåglar. Fåglarna är här om än vackrare och de är inte lika skygga som på övriga ljusna.
Ljusniska kolibrie
Små kolibrier i olika färger flyger runt skogen och samlar nektar från blommorna. Många är dem som misstagit dem för älvor eller tvärt om misstagit älvorna för kolibrier. De flest kolibrier är ofarliga men den lusniska röd och gulstrimmiga kolibrien lever på att suga nektar från agnaoblomman. De får även med sig giftet vilket de lärt sig att spotta på rovfåglar eller för den delen störande främlingar, döden är oftast inom några sekunders smärtsamma ryckningar.

Mörknaskogen

Längst ned i öst på ljusna halvön ligger mörknaskogen. Mörknaskogen upptar ca en tredjedel av halvön och brukar inte egentligen räknas till ljusna. Mörkna var en gång i tiden en del av karlochträsken i söder, men har under flera hundra år av landhöjning blivit torrare. Torrare är dock en beskrivning man inte skall förvillas av, skogen är nämligen fortfarande mycket vattensjuk och sank. Träden i skogen är av varierande storlek men alla tycks vrida sig uppåt med knotiga grenar och täta kronor vars blad tillåter så lite sol som möjligt att sprida sig ner till de växter som lever på marken. Rötterna försöker breda ut sig så mycket som möjligt men måste samtidigt hålla sig ovanför den sumpiga marken för att inte ruttna. Bland skogen faror finns alltid en överhängande chans att gå ned sig i kvicksand eller sprina ut i ett kärr. Skogen bebos av djur och växter som är direkt farliga och ovänliga mot främlingar. Illusionsträd, stryparrankor och spindelrankor är några av de farliga växter som återfinns här. Om växtlivet är farlig är djurlivet än mer hotfullt. Svarta lodjur med röda ögon tillhör de farligare av rovdjuren liksom vildhundar och demongorillor. I mörkna lever även mörkeralver som inte är direkt pigga på att ta emot besökare. De är direkt fientliga mot alver och kentaurer men kan visa likgiltighet mot människor och andra raser. I söder lever stammar av reptilmän. Den som vandrar in här kan räkna med att bli inbjuden till middag, han själv står som huvudrätt.

Flora
Stryparrankor och illusionsträd förekommer och många andra minst lika dödliga växter har sin växtplats här. Ugonträdet växer i de kärriga mörkna men på torrare öar förekommer ljusninsk lönn, om än i en förvriden dvärgform.
Ugonträd.
Ugon är det mangroveträd som växer i hela mörkna och är dominerande bland trädbeståndet. Trädet har en förvriden knotig stam med gråbark och en mycket tät krona designad för att fånga upp så mycket ljus som möjligt. Löven är mörkt gröna och mycket saftiga. Trädens rötter ingår i ett system med utskjutande skott som reproducerar trädet som inte har några frukter eller synliga frökapslar, det har till och med spekulerats om att mörknas alla ugonträd är en och samma organism.
Azazi
En buske med långa mycket spetsiga taggar på. Busken växer i stora trasliga snår med stora bärliknande frukter. Den som springer genom snåren kan räkna med en otrevlig överasknig om denna inte bär helrustning. Taggarn är så vassa och smala att de kan sticka genom en ringbrynja och riva genom läder. Om man nu skulle bära helrustning kan man även då räkna med en obehaglig surpris. Azazisnåren växer oftast över ett sumpigt kvicksands hål. Trotts detta finns det varelser som lever på busken frukter. Mörkeralverna använder taggarna som pilspetsar.

Fauna
Mörkans djur kan enkelt delas upp i bytesdjur och jägare. Bytesdjuren är framförallt stora gnagare som bisamråttor och kapivarer men även växtätande reptiler ingår i jägarnas diet. Insekter i all former och storlekar tillsammans med krokodiler och allt där i mellan utgör en farlig cocktail. En gång i tiden levde här farligare fiskar men dessa återfinns idag bara i de allra södraste delarna mot karlochträsken.
Svart lodjur
Det svarta lodjuret har invandrat från ljusna och fått en mörkare päls för att bättre smälta in i dunklet. Större än sin kusiner i ljusna jagar den det mest som finns i skogen men lever främst på bisamråttor.
Demongorilla.
I mörkna lever en gorilla med svarta matt päls. Tillsammans med de röda ögonen, platt nos och stora huggtänder har den ett demoniskt utseende. Gorillan är också mycket vildsint och har en diet som består av 50% kött vilket gör den till en jägare.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Lägg gärna in en passage om alla de träd, buskar och de viktigaste växterna som du nämner här i fliken "Erebs träd och skogar".

Nu var det ett tag sedan jag höll på med det men jag håller på att bygga upp ett lexicon över alla de viktigaste skogsbiotoperna samt de träd och buskar som finns där. :)

PS: Angående Blodväxter...se Drakblodsträdet i Gladaskogen i länken här nedan.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Dracaena_draco.jpg
vije
Erebosisk Köpman
Inlägg: 372
Blev medlem: 2007-03-07 20:46

Inlägg av vije »

Några snabba tankar i all hast:

- Kentaurerna i Ljusna kunde gott ha en längre historia i landet. De kan ju ha varit en mindre och mera undandragen stam skogshästfolk, som sedan drogs fram som allierade när klavykerna kom. Området är tillräckligt stort. Det ljusnisnka fördraget känns kanske annars lite tunnt...?

- För lite ökad dynamik kunde man kanske tänka sig att ljusgotherna (eller någon stam av dem) använder kentaurer som slavar - till ridning, timmertransport, krigföring osv. De fria kentaurerna fungerar kanske i små grupper, kanske bekämpande gotherna i gerillastil.

- Alvernas förhållande till kentaurerna behöver inte heller vara helt okomplext. Om man tänker sig att alver och kentaurer har ett åldrigt fördrag enligt vilket kentaurerna skall försvara skogen, så kanske kentaurerna (enligt egna tjurskalliga hederskodex) skyddar såväl mörkeralver som ljusalver, till stort förtret för de senare. Av denna orsak ser de inte helt snett på ljusgothernas våldföring, som bidrar till att hålla mörkeralverna oskyddade.

- Gillar Mörknaskogen, Ljusnas gördel mm skarpt.
Demongorillan kunde kanske dock göras lite mera subtil. Kanske den är eller är besläktad med svartfolk och resar mm, som en länk till dem. Jag kunde tänka mig en krum, grym och hårig skogsrese med gula huggtänder och långa grova armar.

- Mera mörka granar?

- Är måntro ljusalvernas bibliotek i själva verket hela ljusnaskogen? I skogen finns all alvernas visdom lagrad; kanske i barkens struktur, i lövens ådring, inristat i knöliga stammar el.dyl? Det skulle vara en förklaring till varför alverna verkligen inte vill att man hugger ner av skogen.
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

vije skrev:Några snabba tankar i all hast:
- För lite ökad dynamik kunde man kanske tänka sig att ljusgotherna (eller någon stam av dem) använder kentaurer som slavar - till ridning, timmertransport, krigföring osv. De fria kentaurerna fungerar kanske i små grupper, kanske bekämpande gotherna i gerillastil.
Finns flera anledningar till vrför detta inte fungera.
1. Ljusgotherna är ett fredligt folk som inte använder sig av våld, jordbruk eller storskaliga skogsarbeten då de är nomadiska.
2. Ljusgotherna har redan kameler. Ointelligenta djur går väl att domesticer men att hålla kentaurer som slavar krävs att du har tillgång till metallkedjor olika fångdtredskap.
3. Det skulle inte tillåtas av andra kentaurer. De krigarna bland kentaurerna är mycket skikiliga kavalerister. Det går inte att använda sig av pikförsvar mot dem då de har kontroll över hela sin kropp och är intelligenta.
vije skrev: - Alvernas förhållande till kentaurerna behöver inte heller vara helt okomplext. Om man tänker sig att alver och kentaurer har ett åldrigt fördrag enligt vilket kentaurerna skall försvara skogen, så kanske kentaurerna (enligt egna tjurskalliga hederskodex) skyddar såväl mörkeralver som ljusalver, till stort förtret för de senare. Av denna orsak ser de inte helt snett på ljusgothernas våldföring, som bidrar till att hålla mörkeralverna oskyddade.
Kenaturerna skyddar Ljusna. De drar omkring i små grupper av krigare längs kusterna och försvara dem från intrång från framföralt invasione, men även numera bosättare pga deras nitiskhet. Ljusalvernas och mörkeralvernas konflikt rör nog inte kentaurernas tolkning av fördraget men ljusalverna kanske tycker att det gör det.
vije skrev: - Gillar Mörknaskogen, Ljusnas gördel mm skarpt.
Demongorillan kunde kanske dock göras lite mera subtil. Kanske den är eller är besläktad med svartfolk och resar mm, som en länk till dem. Jag kunde tänka mig en krum, grym och hårig skogsrese med gula huggtänder och långa grova armar.
Tack. Demongorillan är bara ett djur till skilnad från svartfolk. Gorillan jagar för att den är hungrig eller anfaller för att den känner sig hotad. Gorillan är till för att få mörkna att kännas farlig men ändå att det inte är en död ruttnande skog som det kan vara om svartfol lever i den. Säger inte att det är så men man får ofta sådana vibbar att svartfolken för med sig förutnelse.
vije skrev: - Är måntro ljusalvernas bibliotek i själva verket hela ljusnaskogen? I skogen finns all alvernas visdom lagrad; kanske i barkens struktur, i lövens ådring, inristat i knöliga stammar el.dyl? Det skulle vara en förklaring till varför alverna verkligen inte vill att man hugger ner av skogen.
En så god idé som någon. Klart är varjefall att alverna har en stor kunskap samlad här men att skogen är väldigt farlig för den oinbjudne.
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Snibben skrev:Ljusnaskogen
Sar´anja
Sar´anja är en markrypande fetbladig växt vars blommor är små grönvita klockor med små blå sträck. Sar´anja är en medicinalväxt som används för att få någon att vända vid dödens portar. Växten ger dock inte evigt liv men kan förlänga en människas liv mycket länge (man kan bli upp till 120 år) om den används regelbundet. Av förklarliga skäl är det mycket svårt att få tag på denna växt och dessutom växer oftast i närheten av den dödligaste formen av agnolianen.
.
Av förklarliga skäl?
Vilka skäl? :wink:
Allt beror ju på vilket perpektiv man har.
Det uppenbara är ju att det rubbar balansen. Det kan ses ur ett guda eller SL perspektiv, men ur ett botaniskt perspektiv är det väl inte mer logiskt att en extremt nyttig växt är ovanlig än ett vanligt ogräs? :?
Snibben
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1320
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben »

Regil skrev:
Snibben skrev:Ljusnaskogen
Sar´anja
Sar´anja är en markrypande fetbladig växt vars blommor är små grönvita klockor med små blå sträck. Sar´anja är en medicinalväxt som används för att få någon att vända vid dödens portar. Växten ger dock inte evigt liv men kan förlänga en människas liv mycket länge (man kan bli upp till 120 år) om den används regelbundet. Av förklarliga skäl är det mycket svårt att få tag på denna växt och dessutom växer oftast i närheten av den dödligaste formen av agnolianen.
.
Av förklarliga skäl?
Vilka skäl? :wink:
Allt beror ju på vilket perpektiv man har.
Det uppenbara är ju att det rubbar balansen. Det kan ses ur ett guda eller SL perspektiv, men ur ett botaniskt perspektiv är det väl inte mer logiskt att en extremt nyttig växt är ovanlig än ett vanligt ogräs? :?
Tja, en hoper arga alver, kentaurer och giftiga kolibrier.:D När den väl någon har fått tag på den kanske det inte är var man som kan ta del av den. Men det är klart om man är villiga att betala höga kostander för att utrusta en självmordsexpedition och har tur. Tanken är att den skall göra ljusnaskogen till en mystisk och sägenomspunen plats.
vije
Erebosisk Köpman
Inlägg: 372
Blev medlem: 2007-03-07 20:46

Inlägg av vije »

Snibben skrev:
vije skrev:Några snabba tankar i all hast:
- För lite ökad dynamik kunde man kanske tänka sig att ljusgotherna (eller någon stam av dem) använder kentaurer som slavar - till ridning, timmertransport, krigföring osv. De fria kentaurerna fungerar kanske i små grupper, kanske bekämpande gotherna i gerillastil.
Finns flera anledningar till vrför detta inte fungera.
1. Ljusgotherna är ett fredligt folk som inte använder sig av våld, jordbruk eller storskaliga skogsarbeten då de är nomadiska.
2. Ljusgotherna har redan kameler. Ointelligenta djur går väl att domesticer men att hålla kentaurer som slavar krävs att du har tillgång till metallkedjor olika fångdtredskap.
3. Det skulle inte tillåtas av andra kentaurer. De krigarna bland kentaurerna är mycket skikiliga kavalerister. Det går inte att använda sig av pikförsvar mot dem då de har kontroll över hela sin kropp och är intelligenta.
Ok, läste igenom dina skriverier lite noggrannare nu, och känner lite bättre till dina tankar om de fredliga sydamerika-indianinspirerade gotherna :) Låter bra!
Vad jag är ute efter är mest lite mera konflikter. Att alver, ljusgoter och kentaurer alla lever i harmoni med varandra låter i mina öron inte helt optimalt. Kanske du redan har några tankar kring det? (Eller har jag missat nåt? - fullt möjligt...)

För att väva ihop Mirel och Ljusna lite grann kunde man kanske tänka sig att, om kentaurerna, som du skriver, inte är ursprungliga i Ljusna utan härstammar från ett område kring Mefamir, så kanske de kunde härstamma från Mirel, närmare bestämt kring Vangvattna Häll och de siande systrarna. Kanske alverna också har haft något att göra här. (Systrarna kunde mycket väl vara alviska orakelväsen från början (Varför flyttade alverna isf bort - har för dålig koll på dem)).
Kentaurerna och mirelerna kan ha levat i konstant fiendskap och kentaurernas flytt till Ljusna anses av mirelerna vara en stor seger för den mireliska stridskonsten (och allmänna överlägsenheten). Kentaurer och mireler står än i denna dag inte på god fot med varandra.

För kentaurerna är Vangvattna Häll numera en mytomspunnen plats - fölamarken, urhemmet och de blomstrande första skritthedarna...?

Alverna kanske också uppsöker Systrarna ibland, och skuggalver kan tänkas ha osunda gölar i Grå skogen (vid Mefamir) som offerplatser (eller vad-de-nu-håller-på-med), och säkerligen umgås de med de smutsiga Klanlösa.

Jag kan tänka mig att mirelerna utan skrupler handlar med både ljusna- och skuggalver (eller var det mörkeralver?), vilket kanske gör förhållandet till de förra lite spännt?
Senast redigerad av vije den 2008-08-07 22:10, redigerad totalt 1 gånger.
Skriv svar