Sida 4 av 13

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-03-25 08:32
av Jeb
(Kom ihåg att den långsmala sjön Kvarken saknas i grevskapet Junemark. Den borde befinna sig ungefär där texten "Slättebo" nu står)
Kvarken har en stor central roll för den kampanj vi spelar just nu.

En fantastiskt stycke konst är det iallafall! :D Vi kan försöka dela in baronier under resans gång. Jag är tyvärr inte någon duglig kartograf.

Jag utlovade att komma igång under dagen, som tur var angav jag inte vilken dag, men jag kör på denna. Jag tänker att var och en helt enkelt rödmarkerar sådant man vill ändra?

Slättebo
(Hertigdöme)

(Består av grevskapen Stirpaz, Skogmark och Junemark)

[Kort beskrivning av hertigdömet som helhet)

Hertig Leovin Stirzberg av Slättebo

Hertig Leovin Stirzberg av Slättebo. Hertigen är sedan länge förlikad med att han aldrig kommer att leva upp till sin förfader Anvils rykte. Han har heller aldrig haft för avsikt att göra det, utan istället förvalta arvet efter Anvil så gott han kan. Hertig Stirzberg är en mycket praktisk man. Han gillar att leva gott och inser att hans kistor måste fyllas på för att försäkra honom om det. Hertigen har därför överlåtit det mesta av administrationen till i hans ögon kompetenta tjänare. Så länge mynten trillar in lägger han sig inte i hur de hamnat där. Trycket på hans underhuggare ökar för varje år, då hertigens törst på gästabud, tornerspel och jakter tycks öka med tiden. Han spenderar merparten av sin tid i Tofia eller som värd för allsköns gäster på sitt gods Stirzberget. Godset är vackert beläget med utsikt över havet söder om Tofia. I folkets ögon är han en duglig ledare, då välståndet i Slättebo är relativt högt. Med jämna mellanrum gör hertigen kontroller i räkenskaperna. Detta fruktas av hans undersåtar då hertigen visat sig ha huvud för bokhållning. Nåde den som fuskar. Sanningen är att Hertig Stirzberg inte bryr sig särskilt mycket om sitt folk. Han anser att adeln är trevligare och framförallt renare att umgås med. Han anser att det är allas plikt att ära statsmakten och förväntar sig inget annat. Hans hustru Hertiginnan Beada Dagge Ulriksdotter Stirzberg är systerdotter till Hertig Ulrik Belägraren Dagge av Philmark och avlägsen släkting till kung Vidar av Kardien. Hertig Stirzberg håller således några Kardiska förläningar i hustruns namn. Dessa besöks ytterst sällan av honom själv. Han tycker att Kardier i allmänhet är värre att umgås med än folket i Slättebo.

Stirpaz
(Grevskap, nr 18 på kartan [1])

[Det saknas beskrivning av grevskapet]

Greve Magnurmund ”Lättingen” Splintersköld
Den gamle greven har gjort sig känd mest för att vara frisinnad i kärlek. Greven har avverkat flera kärleksaffärer genom åren helt urskillningslöst av både kön, klass och folkslag. Det har skänkt honom en uppsjö av barn på bygden. Alla vilka greven älskar högt och ger både god skolning och ämbeten. Mången nidvisa har skrivits om grevens snedsprång och Lysande vägen fördömer hans handlande med en knuten hand i fickan. Så länge ätten Splintersköld kontrollerar Stirpazklyfte och stadens produktion av religiösa föremål tvingas de se mellan fingrarna. Greven själv påverkas inte nämnvärt av sitt rykte och han har inte för avsikt att ändra på sig. Greven har aldrig gift sig och hans barn kommer inte ärva grevskapet. Till arvinge har ätten utsett Baron Hindrik Splintersköld av Floddalen. Mest på grunder att hans nära förhållande med Lysande vägen kommer att reparera relationerna med kyrkan. Splinterskölds egen vingård producerar det populära vinet Amoré. Ett vin som sägs gripa tag i drickarens känsloliv. Flera hedersstunder har initierats med intagandet av vitt Amoré och Stipazräkor. Något som greven själv ofta bjuder tilltänkta älskare på.

Floddalen
(Baroni)

Område känt för vin och religion. Stirpazklyfte är en köping som håller flera tillverkare av religiösa konstföremål och heliga föremål. Det finns i köpingen två bokbinderier, Solflamman och Morgonljus. De ägnar sig åt kopiering av heliga skrifter och manifest. Innanför ringmuren finns fyra stora helgedomar, en i varje väderstreck. Norddomen i norr, St Kefims i söder, St Vendlocks i väst och St. Mellins helbrädgatempel i öster. Runt Stipazklyfte finns många vinodlingar som Splintersköldsätten innehar. Vinet som odlas här är uppskattat bland befolkningen då det är starkt och något bättre smakande än Kardiska viner. Stirpazklyfte är säte för Solordens priorât under Prior Altbin Hjortlöpe.

Baron Hindrik Splintersköld av Floddalen
En djupt Etintroende man, som hellre skulle göra sig en karriär inom kyrkan. Han spenderar nästan all tid med sin förtrogne vän Riark Ivar Limberg. Riarken är i verkligheten den som styr hela baronatet och onda tungor gör gällande att deras relation är av Etin ogillad. På senare tid har Fogden Kolt Glave öppet anklagat Baron Hindrik för mordet på Kolts bror Vartan. Riark Limberg har skickat flera brev till fodgen Kolt om försoning, men inget har besvarats.

Tofia
(hertigens domän)

Området består av den mark som runt Tofia tillhör staden. Relativt tätbefolkat och rörigt. Små förstäder har sporadiskt bildats utanför Tofias murar. De styrs av ett flertal olika organisationer. Flera av dem med tvivelaktiga agendor. Lojaliteter och styrelsemän skiftar ofta och konfrontationer mellan dem är inte ovanliga. Allt överses av den i folkmun mest korrumperade slottsfodgen i Slättebo, Josse Eiriksson. I området finns en gammal borgruin som förut tjänade som fängelse. Det övergavs på 400-talets mitt i brist på resurser. Fångar ger inga inkomster, så man ålade baronerna att själva omse hur ogärningsmän förvaras. Bastionen tjänade sedan som stenbrott för de reparationer Tofia behövde efter belägringen 484 e.O.

Slottsfodge Josse Eiriksson
Tofias ytterområde står officiellt under Hertig Strizberg själv och han har därför tillsatt en representant att hålla ordningen. Den utsedde Josse Eiriksson är frilloson till hertigens svärfar och sitter därför relativt säkert i sitt ämbete. Josse har handen i varenda kakburk som finns utanför muren och hans metoder för att behålla handen i burken är allt utom angenäma. Flera klagomål har förts inför stadens råd, men inget har hänt ännu.

Grosäter
(Baroni)

Bördigt slättland där sädesfälten avlöser varandra så långt ögat kan se. Grosäter är täckt av små gårdar och väderkvarnar och flera landskapsmålare söker sig hit för att romantisera bondelivet. Invånarna slår mynt av dem och de flesta har ett extra rum att hyra ut. Baronatets enda större bosättning är Traska by [Ligger Traska by i Stirpeslätt eller i Grosäter?] vid Stirpaz. Där har Baron Silverlans sitt residens, Silverhatten.

Baron Elof Silverlans
En levnadsglad herre som tar livet lite med en klackspark. Han har senaste tiden fått påtryckningar från grannen Fogde Glave att ta ställning i konflikten mellan honom och Baron Hindrik i Floddalen. Något som Baron Silverlans högaktningsfullt struntar i.

Stirpeslätt
(Baroni)

[Det saknas beskrivning av baroniet]

[...ligger baroniet invid Stirpazfloden norr om Tofia och söder om baroniet Grosäter?...]

Baron Korax Ravn
Ätten Ravn är Kardier från början och har styrt Stirpeslätt sedan belägringen av Phil-Tofie. För att befästa Traktatet i Tofia gick Baron Angheim Ravn till Zorakiska sidan och Riddar Torgil Järnsporre i motsatt riktning. Allt enligt Pacta sunt servanda. Skulle någon av sidorna bryta traktatet övergår innevarande länsherre till kronogisslan. Kardierna var inte helt nöjda med bytet då ätten Ravn var en väl ansedd Echtisk ätt och Järnsporre bara var en ung riddare utan mark. Nuvarande Baron Ravn anser sig själv vara Zorakier trots sin Echtiska bakgrund, men har nära kontakter på andra sidan Stirpaz. Baronen handlar fritt över floden och han har även släkt med förläningar på den Kardiska sidan. Det gör att han undviker tullar i en slags laglig smuggling. En företeelse som inte gått grannarna förbi. Flera varor säljs nu via Baron Ravn och strax norr om Traska by [Ligger Traska by i Stirpeslätt eller i Grosäter?] har en omlastningskaj börjat växa fram. Baronen är också formellt herre över Tofia och får genom det ett årligt apanage även om han inte har något att säga till om i stadens styre. Baronen har inte ens en plats i rådet.

Västerslätt
(Baroni)

Västerslätt är platt och täckt av gräs. Inkomsterna utgörs till störst delar av fiske och boskapsskötsel. Bönderna har tack vare tillgången på bete blivit lite av årstidsnomader. Man flyttar runt hus och hem mellan olika fasta läger. Det betyder att länet är olika tätbefolkat beroende på tid på året. Efter sommaren samlas man till en masslakt utanför Lundnäs. Vid slakten ökar tillgången på färskt kött avsevärt i området. Festligheter med olika tävlingar och marknader hålls under veckan som slakten pågår. Vid kusten är livet mer traditionellt i små byar där de boende gemensamt äger en båt. I Lundnäs ligger Assar Avloys Bronsgjuteri. En mytomspunnen plats omgärdad av murar. Assar är ledande tillverkare av fällor och lönndörrar.

Baronessa markisinna Jungfru Carna Lund
När hennes far Markis Vissmar Lund dog 597 e.O. satt hans enda dotter Carna i kloster väntandes på ett gott gifte. Då Carna var enda arvingen fick hon under påverkan av Moder Marka Linsegro skänka södra delen av Västerslätt till Lysande vägen att förvalta som vasall. Kyrkans tjänstebaronat fick namnet Hals hedar och man uppförde klostret Medeaut på sina nya ägor. Den norra delen Västerslätt behöll hon själv som baronessa under frimarken Lunds Udde och så har det varit sedan faderns död. Baronatet sköter sig självt i mångt och mycket då befolkningen mangrant samlas en gång om året och betalar sin skatt utan större problem.

Lunds Udde
(Markisat)

Markisinnan Jungfru Carna Lund
Markisinnan har sedan hon ärvde titeln av sin far förblivit ogift. Hon är djupt troende och har vigt hela sitt liv åt kyrkan. Lunds Udde har med tiden blivit allt mer självstyrande och folket har med det börjat ta sig friheter i både rättsskipning och administration. Markisinnan Lund har svårt att ta tag i detta, då hon anser att hennes tid till fullo skall vigas åt Etin. Hon har därför öppet deklarerat sin avsikt att efter sin död skänka hela arvet åt kyrkan. Markisinnan anser att Lysande vägen kommer att skapa ordning och lycka för de boende på Lunds Udde. Vad folket tycker är tydligt. Man betalar sin skatt och ser till att allt i frimarken fungerar klanderfritt. Allt för att inte stressa eller störa markisinnan och med det skynda på hennes bortgång. När Etin så återtar Carna Lund inser folket att deras nyfunna frihet är borta och helig ordning kommer tillbaka. Skulle kungamakten godkänna kyrkan som förvaltare av Lunds Udde blir det ett avsteg i ordningen. Ingen vet säkert i nuläget. Bland deras sista hopp står till Àma Marka Linsegro i Medeauts kloster, som anses vara en redbar kvinna, men även hon är till åren kommen.

Hals Hedar
(Kyrklig domän avstyckad från baroniet Västerslätt)

Södra delen av Lunds Udde, Hals är helt under Medeaut Klosters kontroll. Moder Marka Linsegro är fortfarande den som administrerar området, men Prior Hjortlöpe i Stirpazklyfte vill ha en manlig Uleppriddare att ta över, då en kvinna inte anses lämplig. Moder Linsegro har fått väntat stöd från Markisinnan Lund. Trots att den allmänna meningen är att klostret stal marken från Markisinnan Lund under sorgetiden för hennes far. Hals Hedar är som namnet antyder hedlandskap i området Hals, lämpligt både för både odlingar och djurhållning. Något som klostret håller på att utveckla och modernisera.

Áma Marka Linsegro
Åldrad kvinna som sköter klostrets affärer utomordentligt. Känner sig lite hämmad av Lysande vägens kyrka och skulle helst se att hon rapporterade endast till Markisinnan Lund. Áma Linsegro är under hård press att leverara goda resultat. Hon vet att starka krafter vill ha henne utbytt. Moder Linsegro är en godhjärtad person, som önskar de folk som lever på hedarna välstånd under Etins värmande sol.

Knepeholm
(Baroni)

Slättebos sydligaste baronat Knepeholm är helt uppbyggt runt staden med samma namn. Knepeholm lever till stor del av traditionella näringar som jordbruk och djurhållning. Närheten till havet skänker stadens fiskeflotta gott med fisk och tillången till en stenpirskaj öppnar för handel över Kopparhavet. Ett mindre antal internationella handelshus har filialer i staden och satsningar på vägnätet runt staden finansieras gemensamt av handelshusen och staden. Området är helt enkelt på väg uppåt. Ätten Tranas gods Knepe har genom åren växt ut till det som idag är själva staden. Det som en gång var vallgraven runt den gamla borgen har idag grävts ut för Baronens fiskodlingar. Utgrävningarna har gjort att vallgraven mer ser ut som en sjö och har fått namnet Borgsjön efter det. Varje vår fiskas sjön ur och fisken hängs att torka på stora ställningar. När arbetet är klart firar man med en årlig ringdans runt sjön. Det har blivit känt som Trandansen vid Borgsjön.

Baron Tjudred Trana
Baron Trana är en herre som har stora planer för sitt Knepeholm. Fiskenäringen behöver byggas ut. Pirkajen behöver djupas och fraktvägar behöver anläggas. Baronen är med det klara att skatter på handel ger större inkomster än jordbruk. Han satsar därför alla medel han kan uppbringa på att locka handelshus till staden. De handelshus som redan är här införlivas i stadens styre om de genomför investeringar i infrastrukturen. Ätten Trana är ägare till en Kogg, Tranellen med vilken de själva trafikerar flera kända handelsrutter. Baron Tjudreds yngre bror Tobas Trana har gjort sig ett litet namn som kartritare. Efter avlagda studier vid Kartografiet i Sterborg har han bosatt sig i där och öppnat ett framgångsrikt lantmäteri.

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-03-29 06:57
av birkebeineren
Jeb skrev: 2019-03-25 08:32Jag tänker att var och en helt enkelt rödmarkerar sådant man vill ändra?
Röd är färg för färdigt material så jag föreslår en annan. Den mörka bakgrunden på forumet gör det tyvärr lite svårt men vad sägs om grön markering?
Slättebo
(Hertigdöme)

(Består av grevskapen Stirpaz, Skogmark och Junemark)

[Kort beskrivning av hertigdömet som helhet)

Hertig Leovin Stirzberg av Slättebo

Hertig Leovin Stirzberg av Slättebo. Hertigen är sedan länge förlikad med att han aldrig kommer att leva upp till sin förfader Anvils rykte. Han har heller aldrig haft för avsikt att göra det, utan istället förvalta arvet efter Anvil så gott han kan. Hertig Stirzberg är en mycket praktisk man. Han gillar att leva gott och inser att hans kistor måste fyllas på för att försäkra honom om det. Hertigen har därför överlåtit det mesta av administrationen till i hans ögon kompetenta tjänare. Så länge mynten trillar in lägger han sig inte i hur de hamnat där. Trycket på hans underhuggare ökar för varje år, då hertigens törst på gästabud, tornerspel och jakter tycks öka med tiden. Han spenderar merparten av sin tid i Tofia eller som värd för allsköns gäster på sitt gods Stirzberget. Godset är vackert beläget med utsikt över havet söder om Tofia. I folkets ögon är han en duglig ledare, då välståndet i Slättebo är relativt högt. Med jämna mellanrum gör hertigen kontroller i räkenskaperna. Detta fruktas av hans undersåtar då hertigen visat sig ha huvud för bokhållning. Nåde den som fuskar. Sanningen är att Hertig Stirzberg inte bryr sig särskilt mycket om sitt folk. Han anser att adeln är trevligare och framförallt renare att umgås med. Han anser att det är allas plikt att ära statsmakten och förväntar sig inget annat. Hans hustru Hertiginnan Beada Dagge Ulriksdotter Stirzberg är systerdotter till Hertig Ulrik Belägraren Dagge av Philmark och avlägsen släkting till kung Vidar av Kardien. Hertig Stirzberg håller således några Kardiska förläningar i hustruns namn. Dessa besöks ytterst sällan av honom själv. Han tycker att Kardier i allmänhet är värre att umgås med än folket i Slättebo.
Det behövs en beskrivning av hertigdömet. Lite grundläggande geografi och historia, kanske något om den politiska indelningen? Behöver inte vara omfattande.

Hertigfru Beada, heter hon verkligen Ulriksdotter Dagge om hon är systerdotter till hertig Ulrik Dagge? Nu skulle ju teoretisk Beada vara dotter till hertig Ulrik Dagges syster xxx som är gift med en annan Ulrik Dagge, möjligtvis kusin till hertigen och således av samma familj. Men vem vet? :wink:
Stirpaz
(Grevskap, nr 18 på kartan [1])

[Det saknas beskrivning av grevskapet]

Greve Magnurmund ”Lättingen” Splintersköld
Den gamle greven har gjort sig känd mest för att vara frisinnad i kärlek. Greven har avverkat flera kärleksaffärer genom åren helt urskillningslöst av både kön, klass och folkslag. Det har skänkt honom en uppsjö av barn på bygden. Alla vilka greven älskar högt och ger både god skolning och ämbeten. Mången nidvisa har skrivits om grevens snedsprång och Lysande vägen fördömer hans handlande med en knuten hand i fickan. Så länge ätten Splintersköld kontrollerar Stirpazklyfte och stadens produktion av religiösa föremål tvingas de se mellan fingrarna. Greven själv påverkas inte nämnvärt av sitt rykte och han har inte för avsikt att ändra på sig. Greven har aldrig gift sig och hans barn kommer inte ärva grevskapet. Till arvinge har ätten utsett Baron Hindrik Splintersköld av Floddalen. Mest på grunder att hans nära förhållande med Lysande vägen kommer att reparera relationerna med kyrkan. Splinterskölds egen vingård producerar det populära vinet Amoré. Ett vin som sägs gripa tag i drickarens känsloliv. Flera hedersstunder har initierats med intagandet av vitt Amoré och Stipazräkor. Något som greven själv ofta bjuder tilltänkta älskare på.
En beskrivning av grevskapet saknas.
Floddalen
(Baroni)

Område känt för vin och religion. Stirpazklyfte är en köping som håller flera tillverkare av religiösa konstföremål och heliga föremål. Det finns i köpingen två bokbinderier, Solflamman och Morgonljus. De ägnar sig åt kopiering av heliga skrifter och manifest. Innanför ringmuren finns fyra stora helgedomar, en i varje väderstreck. Norddomen i norr, St Kefims i söder, St Vendlocks i väst och St. Mellins helbrädgatempel i öster. Runt Stipazklyfte finns många vinodlingar som Splintersköldsätten innehar. Vinet som odlas här är uppskattat bland befolkningen då det är starkt och något bättre smakande än Kardiska viner. Stirpazklyfte är säte för Solordens priorât under Prior Altbin Hjortlöpe.

Baron Hindrik Splintersköld av Floddalen
En djupt Etintroende man, som hellre skulle göra sig en karriär inom kyrkan. Han spenderar nästan all tid med sin förtrogne vän Riark Ivar Limberg. Riarken är i verkligheten den som styr hela baronatet och onda tungor gör gällande att deras relation är av Etin ogillad. På senare tid har Fogden Kolt Glave öppet anklagat Baron Hindrik för mordet på Kolts bror Vartan. Riark Limberg har skickat flera brev till fodgen Kolt om försoning, men inget har besvarats.
Vore trevligt med ett namn på länets sätesgård (eller -gods, alt. -borg). Får vi till en ordentlig karta är namn bra att ha.

Vi diskuterade tidigare Stirpazklyfte och då såg det ut så här:
Jeb skrev:
birkebeineren skrev:Vad om vi låter Stirpazklyfte bestå av två delar, Solordens borg (ordensborg/solborg?) ligger ute på ön i floden som bilden visar och så har vi ett samhälle innanför på fastlandet, gärna med någon kulle eller två bredvid? Samhället kan vi låta vara en köping (med den betydydelsen som annars använts i Zorakin) och ha sina särskilda handelsrättigheter kopplat till Fil-Tofia. Handelsrätten innehas av LV (genom kaptenpriorn i solborgen ute på ön) men köpingens övriga rätter ligger under den lokale länsinehavaren. Plats, solborg och köping kallas alla för Stirpazklyfte. Ett priorât är namnet på själva myndighetsområdet, det geografiska område prioren i solborgen är översta representat för, som i fallet Stirpazklyfte består av östra Philmark och norra Slätebo.
Jag anser det vara en jättebra idé. Priorâtet är givetvis en maktfaktor från dag 1. Under åren har allt runt omkring växt upp till den köping det idag är.
Kanske få in något av detta i texten?

----------

Hinner inte skriva mer nu men återkommer senare...

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-03 08:17
av birkebeineren
Vad sägs om det här som övergripande beskrivning av Philmark?

Philmark
(hertigdöme)

Philmark har fått sitt namn efter det gränsområde, eller mark, som ligger mellan Aidnebergen och Kopparhavet längst österut i Kardien. Här hade echterna tidigt etablerat sig och skyddade Divra från skogsbarbarer och svartfolk. När kungadömet Kardien utropades från Faltrax i norr tog echterna på sig den formella uppgiften att bevaka gränsen mot Zorakin. Den så kallade Pilmarsken blev militär befälhavare och gavs säte i Pilborgen i dagens Fil. Pilmarsken blev utsedd av echternas jarl som i sin tur var vasall under den kardiske kungen. Detta kom att ändras vid Maktskiftet 424 e.O. när echterna tog över styret i hela Kardien. Den gamla gränsmarken blev gjort till ett hertigdöme och titeln som Pilmarsk gavs till den nya hertigen av Philmark. Hertigdömet sträcker sig från Haperike i väster till gränsfloden Stirpaz i öster och från Aidnebergen i norr till Stirpazviken i söder. Brynhildurs skog utgör den norra delen och hedarna på Yxudden med en smal kustremsa närmast huvudstaden Fil utgör den södra delen. Befolkningen består av echter i söder och raxorer med echtiska herrar i norr. De huvudsakliga inkomsterna kommer från timmer och fisk samt tull över Kejsarbron som från Fil korsar Stirpaz til Tofia i Zorakin. Även den viktiga pilgrimsleden Via Aidne passerar Tvillingstaden här och går genom Philmark ner mot exarkens palatstados i Ekeborg. Hertig av Philmark är Ulrik Dagge.

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-05 11:32
av Jeb
Jag har inte glömt detta. Svarar bara kort så återkommer jag när mer tid finns. Mycket nu...

Texten av Philmark ser bra ut!

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-07 15:51
av Jeb
Röd är färg för färdigt material så jag föreslår en annan. Den mörka bakgrunden på forumet gör det tyvärr lite svårt men vad sägs om grön markering?
Vi kör på det!
Hertigfru Beada, heter hon verkligen Ulriksdotter Dagge om hon är systerdotter till hertig Ulrik Dagge? Nu skulle ju teoretisk Beada vara dotter till hertig Ulrik Dagges syster xxx som är gift med en annan Ulrik Dagge, möjligtvis kusin till hertigen och således av samma familj. Men vem vet? :wink:
Det gör hon nog inte, men jag tror inte ens att hon är systerdotter längre. Vi har ju ändrat saker efterhand och jag minns inte hur slutprodukten ser ut. Är inne i en genomläsning.
En beskrivning av grevskapet saknas.
Jag har nog tänkt det så att grevskapet beskrivs genom baronierna. Givetvis är det bra med en helhet och grevlig mark som även den beskrivs.
Vore trevligt med ett namn på länets sätesgård (eller -gods, alt. -borg). Får vi till en ordentlig karta är namn bra att ha.
Greve Splintersköld bor norr om Stirpazklyfte kan heta Splinterskans och är en rejäl befäst borg med grävd vallgrav mot Stirpaz.
Baron Splintersköld av Floddalen bor söder om Stirpazklyfte på storgården Vexebröta säteri.
Solriddarna huserar på en holme utanför Stirpazklyfte (likt din bild) på Solborg.

Tar vi dem broderar jag ut dem liknande resten av sätesgårdarna. En annan sak att tänka på är att placerar vi grevar, baroner och solriddare i "borgar" runt Stirpazklyfte kanske vi ska lägga dem en bit ifrån, så inte de blir en del av köpingen och gör den onödigt stor?
Kanske få in något av detta i texten?
Ja, det ska fixas.

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-25 09:51
av birkebeineren
Jeb skrev:Greve Splintersköld bor norr om Stirpazklyfte kan heta Splinterskans och är en rejäl befäst borg med grävd vallgrav mot Stirpaz.
Baron Splintersköld av Floddalen bor söder om Stirpazklyfte på storgården Vexebröta säteri.
Solriddarna huserar på en holme utanför Stirpazklyfte (likt din bild) på Solborg.
Låter bra.
Jeb skrev:Tar vi dem broderar jag ut dem liknande resten av sätesgårdarna. En annan sak att tänka på är att placerar vi grevar, baroner och solriddare i "borgar" runt Stirpazklyfte kanske vi ska lägga dem en bit ifrån, så inte de blir en del av köpingen och gör den onödigt stor?
De ligger rimligvis utanför köpingen Stirpazklyfte. Solordens borg ("Solborg" i dagligt tal) ligger i väster ute på en holme i Stirpaz och baronens säte Vexebröta ligger ...låt säga en bit sydöst om köpingen?

Angående köpingen Stirpazklyfte (och då menar jag köping i betydelsen av plats med särskilda handelsrättigheter) har jag ett förslag som kanske kan trassla till politik och allianser ytterligare i Slättebo. :wink: Vad om Stirpazklyfte (i grevskapet Stirpaz) fick sina rättigheter som köping efter att Skoften (i grevskapet Junemark) brann ner så som du beskrivit. Hertigen nere i Tofia drog efter branden in Skoftens rättigheter eftersom platsen då inte kunde användas för handel. Istället gavs byn Stirpazklyfte status som köping. Skoftens länsherre baron Björnflod saknades sedan tidigare och kunde inte protestera. Men för att baron Splitersköld som är länsherre till Stirpazklyfte inte skulle få för mycket makt gavs köpingsrättigheten till Lysande Vägen och Solorden.

Exakt vart du tänkt dig Skoften beläget är lite oklart för mig men antingen vid Stirpazfloden en bit norr om Stirpazklyfte eller möjligen invid den stora sjön Kvarken. Kan ju även ligga någonstans inne i landet också men närheten till flod eller sjö kan bidra till förklaringen varför det är (var) en betydelsefull handelsplats.

Nu kanske jag trasslar till det för dig och dina äventyr som väl detta kampanjmaterial är anpassad till men du får gärna protestera. :)

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-26 14:50
av Jeb
De ligger rimligvis utanför köpingen Stirpazklyfte. Solordens borg ("Solborg" i dagligt tal) ligger i väster ute på en holme i Stirpaz och baronens säte Vexebröta ligger ...låt säga en bit sydöst om köpingen?
Perfekt.

Vexebröta är mer utav en storgård och har växt fram genom ätten Splintesköld resa från dubbade riddare till baroner. Sedan många år sedan (oklart årtal) har man övergivit den som sitt huvudsäte. Man byggde då det nuvarande fästet Splinterskans när ätten fick grevlig status. Detta är mer utav en försvarsanläggning, som under resans gång byggs om till ett praktfullt residens.

Solborg är ett försvarstempel på anabola eller ett regelrätt militärt kloster?
Angående köpingen Stirpazklyfte (och då menar jag köping i betydelsen av plats med särskilda handelsrättigheter) har jag ett förslag som kanske kan trassla till politik och allianser ytterligare i Slättebo. :wink: Vad om Stirpazklyfte (i grevskapet Stirpaz) fick sina rättigheter som köping efter att Skoften (i grevskapet Junemark) brann ner så som du beskrivit. Hertigen nere i Tofia drog efter branden in Skoftens rättigheter eftersom platsen då inte kunde användas för handel. Istället gavs byn Stirpazklyfte status som köping. Skoftens länsherre baron Björnflod saknades sedan tidigare och kunde inte protestera. Men för att baron Splitersköld som är länsherre till Stirpazklyfte inte skulle få för mycket makt gavs köpingsrättigheten till Lysande Vägen och Solorden.
Det är ju jättebra!
Skoften brinner till grunden väldigt lägligt för grannen i söder. Splintersköldarna, med greve Magnurmund i spetsen ser möjligheter. De har tidigare gift in sig ( Paar Splintersköld och Celina Ekenbrandt) med den mäktige Baron Ekenbrant. De har efter Skoftens brand tillgång till den kaj (i Stirpazklyfte) som ligger närmast Guldberga skogar och kan försöka sluta avtal med den lättledde Tibursius Bock. han är den som handhar timret i Guldberga tills det att en ny baron tillsätts i Björnflod, en tillsättning som ska kunna förhalas.. I Splintersköldarnas ögon kan Stirpazklyfte bli en utskeppningshamn för mycket av Slättebos timmer och på sikt bryta isär de förhatliga Flodbaronerna.

Detta inser givetvis den hertig Stirzberg och hans rådgivare som förfasas över hur snabbt Splinterskölds kassakistor skulle växa om de kontrollerar den största handelsplatsen i norra Slättebo. Skoften låg under Bartold Axman. En person vars intressen är mer fokuserade på rikets försvar än Slättebos politik och med det har gjort att marsken och Stirzberg alltid varit på god fot med varandra. Hur kommer man då runt detta problem utan att skapa osämja? Man tar givetvis hjälp av kyrkan! Splintersöld har gjort misstaget att göra sin släkting (oklart hur) Hindrik till baron över Stirpazklyfte. Baronen delar sitt hjärta mellan kyrkan och riark Limberg. Hertigen kallar på sin gode vän marsken som har kontakter i Pendon och hovet. Där föreslås att istället för att ge Splintersköldarna köpingsrättigheter till Stirpazklyfte låter man solordern, vilkas priorat redan ligger på platsen få rätten över stan. Splintersköld går inte bara med på förslaget utan applåderar det genom ett brev (milt påverkat av riark Limbergs handstil och smekningar) utfärdat av den lokale herren baron Hindrik. Tofias råd med hertigen i spetsen godtar att ge köpingen till solordern. Debatterna blir hårda och tillslut enas man om att ge köpingen till solordern, men rätten att skipa rättvisa och allt land utanför köpingens mur skall ligga under den lokale länsherren. Dock gäller det bara världslig rättvisa och vad som klassas som mur kommer i framtiden bli föremål för hårda debatter.

Greve Magnurmund blir först rasande, men besinnar sig efter lite orgier och fester. I detta temporära bakslag gör han baron Hindrik till sin arvinge. Ingen förstår varför och förundras över grevens storsinthet efter något som verkat som osämja mellan släktingarna. Baronen accepterar givetvis möjligheten att bli greve utan att läsa det finstilta. I egenskap att ättens arvinge underkastar man sig ättens nuvarande överhuvud när det gäller ättens fortlevnad. Greven har för avsikt att snabbt få till ett gifte (ett gifte arvingen måste acceptera) och sedan en nästa generation. De barn som frambringas ses även de som arvingar och greven har för avsikt att uppfostra dem själv och med det göra dem mer fogliga än nuvarande arvinge. Kan man sedan exponera relationen mellan riark Limberg och baron Hindrik kan man utdela ett hårt slag mot kyrkan och avsäga sig Hindrik i ett och samma slag.
Exakt vart du tänkt dig Skoften beläget är lite oklart för mig men antingen vid Stirpazfloden en bit norr om Stirpazklyfte eller möjligen invid den stora sjön Kvarken. Kan ju även ligga någonstans inne i landet också men närheten till flod eller sjö kan bidra till förklaringen varför det är (var) en betydelsefull handelsplats.
Skoften har placerats norr om Stirpazklyfte med brygga (kaj) ut mot Stirpaz. Det går en mindre väg förbi på vilken man kan ta sig mellan Hamre och Fil-Tofia.
Nu kanske jag trasslar till det för dig och dina äventyr som väl detta kampanjmaterial är anpassad till men du får gärna protestera. :)
Blev som vanligt väldigt inspirerad av ditt trasslande och gjorde det hela än krångligare på köpet. :D

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-27 23:08
av birkebeineren
Vad tros om att trassla vidare med någonting ungefär så här:

Då Skoften brann uppstod det snabbt ett behov att hitta en ny plats för handel i norra Slättebo. Bontisâl Kolbert av Fil-Tofia såg en möjlighet att stärka sin egen makt och började verka för att Lysande Vägen skulle tilldelas handelsrätten. Som bontisâl skulle det då formellt tillfalla honom att utse plats för en ny köping och rätt att driva handel där. Detta planerade han att göra någonstans i markgrevskapet Junemark för att på så vis även styrka sin makt där, och låta solmunkarna i Gullberga kloster som han har större infltnde över förvalta rättigheterna. Vad bontisâlen inte visste var att markgreve Axman av Junemark blivit medveten om planerna och lyckades genom kontakter nere i Pendon få en klausul inskrivet i gåvobrevet där det ställdes som villkor att Solorden skulle förvalta rättigheterna. När bontisâl Kolbert upptäckte detta blev han rasande men kunde ingenting göra och tvingades hålla god min när han själv överlät rättighetsbrevet till kaptenprior Hjortlöpe av priorât Stirpazklyfte. Direkt började Kolbert bearbeta riark Limberg i Stirpazklyfte, den lokale baronen Splinterskölds personliga vän, om att lägga hinder i vägen för solriddarnas nu förvärvade handelsrätt. Kaptenprior Hjortlöpe som varken vill ha någon konflikt med bontisâlen, eller handelsrättigheerna för den delen, försöker manövrera sig ur härvan.

Jag tanker mig bontisâl Kolbert av Fil-Tofia som alla goda krafters ständiga antagonist i regionen Slättebo-Philmark. :evil:

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-27 23:21
av Jeb
Älskar det faktum att när väl LV har fått rättigheterna till handeln, en ganska rejäl seger, börjar inbördes stridigheter. :D
Jag tanker mig bontisâl Kolbert av Fil-Tofia som alla goda krafters ständiga antagonist i regionen Slättebo-Philmark. :evil:
Jag gillar honom mer och mer!

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-27 23:28
av birkebeineren
Nu lät kanske inte bontisâl Kolbert speciellt hemsk eller antagonistisk bara för att han intrigerar kring en handelsrätt men jag tänkte vi kunde börja i det lilla och utveckla honom vidare. Inte nödvändigtvis så att han är allierad med Häxmästaren eller traktens lokala demonologer (indikatiner finns på att sådana existerar :wink: ) men mera som en blanding kardinal Richelieu och sheriffen av Nottingham kanske?

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-27 23:42
av Jeb
Nu lät kanske inte bontisâl Kolbert speciellt hemsk eller antagonistisk bara för att han intrigerar kring en handelsrätt men jag tänkte vi kunde börja i det lilla och utveckla honom vidare. Inte nödvändigtvis så att han är allierad med Häxmästaren eller traktens lokala demonologer (indikatiner finns på att sådana existerar :wink: ) men mera som en blanding kardinal Richelieu och sheriffen av Nottingham kanske?
Nej jag tycker inte heller att han ska vara en onding, utan mer en girig dumming. Mer en sådan som gång på gång misslyckas med sin masterplan, men ändå håller sig säker fast på sin post.
traktens lokala demonologer
Förstår inte vad du pratar om.... 8)

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-28 10:06
av birkebeineren
Bontisâl Kolbert är på inga vis dum men han har vid ett par tillfällen framstått som det efter att ha förlorat i det politiska spelet. Det kan faktisk vara så att det är mest bontisâlen själv som sett sig som dum efter dessa händelser vilket gjort att hans motdrag tagit sig oproportionella storlekar. Faktum är att hans segrar är fler än hans förluster men då Kolbert inte gillar att förlora tenderar han att glömma detta. Bontisâlen har två mäktiga motståndare, åtminstonde i Slättebo, och detta är kaptenprior Hjortlöpe i Stirpazklyfte och markgreve Axman i Junemark. Dessa är dock mer benägna att uppfylla sina respektive uppdrag som Lysande Vägen och Zorakins militära försvarare och varken kan eller önskar spela ränkspel med bontisâlen till alla möjliga tider. Hjortlöpe är dessutom inte villig att tänja på låg och rätt så som bontisâlen gärna kan göra och Axman är större delen av sin tid upptagen nere i Pendon med sina uppgifter som marsk av Zorakin.

Fader* Titus Lindeblad av S:t Andamis Orden i Lazarethklostret i Tofia har även han tvistat med bontisâl Kolbert men här kan det tänkas vara så att bontisâlen är den mest framgångsrika?

Sen är det frågan hur förhållannedet mellan bontisâlen och de två hertigarna är?

*Såg nyligen i wikin att vi tydligen kommit fram till att enligt den aidniska grenen av LV kallas solklostrens överhuvuden "fader (och moder)" och inte "dédo (och áma)" som det görs enligt den dalkiska grenen.

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-28 11:22
av Jeb
Bontisâl Kolbert är på inga vis dum men han har vid ett par tillfällen framstått som det efter att ha förlorat i det politiska spelet. Det kan faktisk vara så att det är mest bontisâlen själv som sett sig som dum efter dessa händelser vilket gjort att hans motdrag tagit sig oproportionella storlekar. Faktum är att hans segrar är fler än hans förluster men då Kolbert inte gillar att förlora tenderar han att glömma detta. Bontisâlen har två mäktiga motståndare, åtminstonde i Slättebo, och detta är kaptenprior Hjortlöpe i Stirpazklyfte och markgreve Axman i Junemark. Dessa är dock mer benägna att uppfylla sina respektive uppdrag som Lysande Vägen och Zorakins militära försvarare och varken kan eller önskar spela ränkspel med bontisâlen till alla möjliga tider. Hjortlöpe är dessutom inte villig att tänja på låg och rätt så som bontisâlen gärna kan göra och Axman är större delen av sin tid upptagen nere i Pendon med sina uppgifter som marsk av Zorakin.
Jag tycker inte heller han ska vara dum i den intellektuella bemärkelsen. Dumming var mer ett barnsligt uttryck för att inte göra honom superskurk. Tänker mig bara att Kolbert är en skicklig politiker inom kyrkosfären och arbetade sig upp till Bontisâl. Stärkt av självförtroendet från det gav han sig in i den världsliga politiken som rådsmedlem. Kolbert var naiv i sin tro att det fungerade samma som inom kyrkan och fick tidigt flera näsbrännor. Han har blivit slugare med åren, men fortfarande inte helt bemästrat konsten. Inom kyrkan har han dock full kontroll, något som Fader Lindeblad blivit varse. (spännande äventyr där när spelarna ska manövrera ut den mäktige bontisâlen) Vad tror du om något sådant?
Fader* Titus Lindeblad av S:t Andamis Orden i Lazarethklostret i Tofia har även han tvistat med bontisâl Kolbert men här kan det tänkas vara så att bontisâlen är den mest framgångsrika?
Det tycker jag.
Sen är det frågan hur förhållannedet mellan bontisâlen och de två hertigarna är?
I egenskap av rådsmedlem är Kolbert jobbig. Han gillar att lägga sig i och vill hela tiden få kyrkan till att ha något att tillägga i vart ämne. Hans monologer är långa och oftast högtravande och fruktlösa. Dock är han som kyrkans starke man i FT någon man måste ta hänsyn till.

Hertig Stirzberg (som jag anser är den med bäst rådgivare och kontakter) manövrerar ut Kolbert vid flera tillfällen och har gjort det till en konstform att linda in det såpass att det tar ett tag innan bontisâlen inser att han än en gång har skrivit på något handelsfördrag eller liknande i tron om att han ska tjäna på det. I själva verket är hertigen inte särdeles missnöjd med bontisâlen. Han är kontrollerbar och mottaglig för smicker. Blir bontisâlen sur för något beslut i rådet bjuder Stirzberg bara in honom som hedersgäst till nästa guldkantade gästabud och allt är glömt. Kolbert själv har därför siktat in sig på andra trätobröder i länet. Marsken och den gode Hjortlöpe. Hertigen är i hans ögon en vän.

När det så gäller hertig Ulrik är det knepigare. Hertigen är impulsiv och snar till vrede. Hans humör har vid flera tillfällen försatt honom i krångliga situationer. Hertigen är också en hedersman och Etintrogen. Retar man Ulrik svarar han med utbrott av vrede och ibland rent våld. Han ångrar sig sedan snabbt och försöker under tårdrypande förlåtelse försonas. Hertigen tar gärna Etins vägledning när han ska besluta saker och bontisâl Kolbert är personligen den som talar för Etin i hertigens ögon. Kolbert har lärt sig att genom dessa samtal så frön av misstankar i hertigens öron om bontisâlens motståndare för att sedan se hertig Ulrik reagera med vrede mot dem. Man kan ändå inte påstå att hertigen går i bontisâlens ledband, för man vet aldrig hur den egensinnige hertigen tolkar saker och har Kolbert otur rådfrågar Ulrik sin bror Hynerik. Hynerik litar inte något på den sluge bontisâlen. Hynerik är dessutom en mycket mer kompetent politiker än sin bror. Hertigbröderna håller mycket av varandra och kompenserar varandras svagheter. Skulle Ulrik förlora sin intellektuelle broder skulle han snabbt hamna under sina rådgivares kontroll.

*Såg nyligen i wikin att vi tydligen kommit fram till att enligt den aidniska grenen av LV kallas solklostrens överhuvuden "fader (och moder)" och inte "dédo (och áma)" som det görs enligt den dalkiska grenen.
Bra att veta. Då behöver de kloster som finns i Philmark och Slättebo ändras.

När jag tänker på Kolbert får jag Jaffar från Alladin i huvudet, rent utseendemässigt. Tänker mig även bontisâlen som en man utan takt och förfining. Är intresserad av kvinnor, men har ingen framgång. Bländad av kändisar och rikedom trots att han själv är rik och mäktig. Har ingen känsla för att klä sig eller föra sig. En person man skrattat åt inom aristokratin under flera år. Detta har påverkat Kolbert åt två håll. Han vill gärna krypa och lisma för överheten (hertig, kung, kerigass) trots att han avundsjukt hatar dem innerst inne och dominera dem han har under sig för att smörja sitt skamfilade ego. Jag tycker inte att vi ska göra bontisâlen ond dock utan ge honom försonande drag.

Det är din gubbe så mina idéer är bara förslag.

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-28 16:28
av birkebeineren
Jeb skrev:Jag tycker inte heller han ska vara dum i den intellektuella bemärkelsen. Dumming var mer ett barnsligt uttryck för att inte göra honom superskurk. Tänker mig bara att Kolbert är en skicklig politiker inom kyrkosfären och arbetade sig upp till Bontisâl. Stärkt av självförtroendet från det gav han sig in i den världsliga politiken som rådsmedlem. Kolbert var naiv i sin tro att det fungerade samma som inom kyrkan och fick tidigt flera näsbrännor. Han har blivit slugare med åren, men fortfarande inte helt bemästrat konsten. Inom kyrkan har han dock full kontroll, något som Fader Lindeblad blivit varse. (spännande äventyr där när spelarna ska manövrera ut den mäktige bontisâlen) Vad tror du om något sådant?
Det låter bra. Det kan tänkas att när Kolbert först kom till Fil-Tofia var han mera van vid intrigerandet nere i Pendon där han verkat vid kerisgassens hov. Uppe i Slättebo-Philmark och den nordliga adeln som han där skulle förhålla sig till i många frågor var det annorlunda. Men han har nu lärt sig de nya spelreglerna, och kan ofta passa in dessa med sina mer sydliga färdigheter som få uppe i norr har lärt sig. Markgreve och marsk Bertold Axman som ett av få undantag.
Jeb skrev:I egenskap av rådsmedlem är Kolbert jobbig. Han gillar att lägga sig i och vill hela tiden få kyrkan till att ha något att tillägga i vart ämne. Hans monologer är långa och oftast högtravande och fruktlösa. Dock är han som kyrkans starke man i FT någon man måste ta hänsyn till.

Hertig Stirzberg (som jag anser är den med bäst rådgivare och kontakter) manövrerar ut Kolbert vid flera tillfällen och har gjort det till en konstform att linda in det såpass att det tar ett tag innan bontisâlen inser att han än en gång har skrivit på något handelsfördrag eller liknande i tron om att han ska tjäna på det. I själva verket är hertigen inte särdeles missnöjd med bontisâlen. Han är kontrollerbar och mottaglig för smicker. Blir bontisâlen sur för något beslut i rådet bjuder Stirzberg bara in honom som hedersgäst till nästa guldkantade gästabud och allt är glömt. Kolbert själv har därför siktat in sig på andra trätobröder i länet. Marsken och den gode Hjortlöpe. Hertigen är i hans ögon en vän.

När det så gäller hertig Ulrik är det knepigare. Hertigen är impulsiv och snar till vrede. Hans humör har vid flera tillfällen försatt honom i krångliga situationer. Hertigen är också en hedersman och Etintrogen. Retar man Ulrik svarar han med utbrott av vrede och ibland rent våld. Han ångrar sig sedan snabbt och försöker under tårdrypande förlåtelse försonas. Hertigen tar gärna Etins vägledning när han ska besluta saker och bontisâl Kolbert är personligen den som talar för Etin i hertigens ögon. Kolbert har lärt sig att genom dessa samtal så frön av misstankar i hertigens öron om bontisâlens motståndare för att sedan se hertig Ulrik reagera med vrede mot dem. Man kan ändå inte påstå att hertigen går i bontisâlens ledband, för man vet aldrig hur den egensinnige hertigen tolkar saker och har Kolbert otur rådfrågar Ulrik sin bror Hynerik. Hynerik litar inte något på den sluge bontisâlen. Hynerik är dessutom en mycket mer kompetent politiker än sin bror. Hertigbröderna håller mycket av varandra och kompenserar varandras svagheter. Skulle Ulrik förlora sin intellektuelle broder skulle han snabbt hamna under sina rådgivares kontroll.
Låter också bra.
Jeb skrev:När jag tänker på Kolbert får jag Jaffar från Alladin i huvudet, rent utseendemässigt. Tänker mig även bontisâlen som en man utan takt och förfining. Är intresserad av kvinnor, men har ingen framgång. Bländad av kändisar och rikedom trots att han själv är rik och mäktig. Har ingen känsla för att klä sig eller föra sig. En person man skrattat åt inom aristokratin under flera år. Detta har påverkat Kolbert åt två håll. Han vill gärna krypa och lisma för överheten (hertig, kung, kerigass) trots att han avundsjukt hatar dem innerst inne och dominera dem han har under sig för att smörja sitt skamfilade ego. Jag tycker inte att vi ska göra bontisâlen ond dock utan ge honom försonande drag.
Borde kunna passa... Vill dock inte ha någon löjlig figur. Kanske gjorde han många av sina sociala missöden nere i Pendon och vill helst inte bli påmind om detta uppe i Tvillingstaden?

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Postat: 2019-04-28 18:52
av Jeb
Det låter bra. Det kan tänkas att när Kolbert först kom till Fil-Tofia var han mera van vid intrigerandet nere i Pendon där han verkat vid kerisgassens hov. Uppe i Slättebo-Philmark och den nordliga adeln som han där skulle förhålla sig till i många frågor var det annorlunda. Men han har nu lärt sig de nya spelreglerna, och kan ofta passa in dessa med sina mer sydliga färdigheter som få uppe i norr har lärt sig. Markgreve och marsk Bertold Axman som ett av få undantag.
Hur tänker du dig förhållandet mellan Kolbert och Hjortlöpe? Därtill finns flera kloster i området (även om Oberga brunnit ner) och de är av lojalitet bundna till bontisâlen? Jag tror inte riktigt jag har fattat vad för makt Priorâtet har.
Borde kunna passa... Vill dock inte ha någon löjlig figur. Kanske gjorde han många av sina sociala missöden nere i Pendon och vill helst inte bli påmind om detta uppe i Tvillingstaden?
Kan nog vara smart att inte göra honom löjlig. Han är ju trots allt ganska mäktig. Tycker dock att han ska vara en anti-Hjortlöpe som i mina ögon är en ädel och respekterad herre.

Kolbert har iallafall en bundsförvant i den unge riark Limberg. Limberg är en mycket vacker och karismatisk man. Hans stora problem är hans högmod och ärelystnad. Limberg stödjer bontisâlen med målet att en dag själv ta Kolberts plats. Jag undrar därför hur du anser förhållandet mellan Hjortlöpe och Limberg ter sig? Limberg är ju aktiv i första hand i Stirpazklyfte och dess ytterområden.