Slättebo-Philmark kampanj

Har du något äventyr som ligger och dammar? Dela gärna med dig!
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Tänker du altså att timmret som kommer ner Stirpazfloden stannar upp i hamnar (Stirpastad+”Smuggelhamnen”) innan det når Fil-Tofia för att sen skickas vidare försedd med traktatstämplar ner till Fil-Tofia där det inte behöver betalas tull för timmret?

Och att andra varor också kan stämplas och fraktas ut på Stirpaz från hamnarna för att där bli tullfritt och och säljas nere i Fil-Tofia?

En vidare fråga är då om både timmer och andra varor måste upp i den andra hamnen för att få sitt utländska traktatstämplar?

Ursäkta om jag frågar om det du precis försökt förklara men jag vill bara se om jag förstått det rätt. :?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Tänker du altså att timmret som kommer ner Stirpazfloden stannar upp i hamnar (Stirpastad+”Smuggelhamnen”) innan det når Fil-Tofia för att sen skickas vidare försedd med traktatstämplar ner till Fil-Tofia där det inte behöver betalas tull för timmret?
Traktatstämplade varor lyder under Ingenmansön och förtullas inte av hertigarna.
Och att andra varor också kan stämplas och fraktas ut på Stirpaz från hamnarna för att där bli tullfritt och och säljas nere i Fil-Tofia?
Ja, dock har man inte utforskat marknaden än. Flodbaronerna är lite som barn som upptäckt något spännande och utforskar trots varningsskyltar. De vet att vuxna kommer att sätta stopp för det hela, men så länge det går är det kul. För varje gång man testar blir man lite modigare, om det förklarar något?
En vidare fråga är då om både timmer och andra varor måste upp i den andra hamnen för att få sitt utländska traktatstämplar?
Ja, de måste "ur landet" och korsa floden från de olika Traktatbaronerna för att nå tullfri status.
Ursäkta om jag frågar om det du precis försökt förklara men jag vill bara se om jag förstått det rätt. :?
Jag är otroligt glad och tacksam att någon frågar. Är inte iden bra slopar vi den. :D
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Kan jag spika ovanstående ide? Jag kan sedan uppdatera resten för att få kampanjmaterialet klart. Funkar det inte byter vi, men uppdateringen görs med det nya.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Den kan nog spikas. Tror jag förstått hur du menar nu. :)

Och då hittar vi omlastningshamnen/smuggelhamnen på den zorakiska sidan ungefär mitt emot Stirpastad på den kardiska sidan? Vill du ha den norr eller söder om Stirpazklyfte?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Den kan nog spikas. Tror jag förstått hur du menar nu. :)
Det kanske klarnar när jag fått ihop en text om det?
Och då hittar vi omlastningshamnen/smuggelhamnen på den zorakiska sidan ungefär mitt emot Stirpastad på den kardiska sidan? Vill du ha den norr eller söder om Stirpazklyfte?
Stirpazklyft är ju numer köping och en konkurrent, även om det inte är på lika villkor. Greve Splintersköld och hans ätt håller området runt omlastningskajen. Han hatar Flodbaronerna och deras värv. Priorâttet i köpingen bryr sig föga om transaktionerna. De tjänar på de större summor som cirkulerar oavsett då kyrkan inte hämmas av gränser mellan varken länder eller baronier. Flodbaronerna är noga med att sköta sina kyrkliga plikter, både ekonomiska och religiösa.

Med denna långa utläggning är frågan ännu öppen. "Förr" låg kajen söder om Stirpazklyft, men det behöver den inte. Vad tycker ni?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Helgedomarna i köpingen Stirpazklyfte skulle kunna kallas kapell eller bönepemoder då dessa är en slags mindre helgedomar enligt wikin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... Helgedomar
Vilket som, vad du anser passar bäst.
Låter vi fogd Josse Eiriksson vara den som representerar hertigen i Tofias stadsråd (så som vi var inne på i Fil-Tofiatråden) eller tänker du två olika fogdar? Slottsfogde och/eller Stadsfogde? Län och Stad?
Herr Josse är fogde i Tofias förstäder och området däremellan. Jag har inte utvecklat texten än. då vi inte namngivit mer än Lill-fian än. Josse är kanske som alternativ titel skattfogde? Han sitter inte i rådet utan det gör den mer moderna borgmästaren. Jag skulle kunna tänka mig en kvinnlig borgmästare vars yrke är advokat. Det har alltid varit så i Tofia och aldrig i Fil.
Flyttar vi bort Grosäter från Stirpazfloden? I så fall kan kanske Traska by få sin brygga vid en av dina namngivna sjöar, Kvarken eller Witten? Då får vi lite mer plats på kartan. :)
Grosäter blir ett litet baroni vid Wittens norra strand. Baron Silverlans av Floddalen är inklämd mellan de mäktiga ätterna Glave och Splintersköld. Traska by ligger med brygga ut i sjön, men bryggan blir inte så viktig. Där guppar några ekor som används för fiske och handel över sjön. Anledningen att det inte ligger vid Kvarken är vikten av att Glave kontrollerar Oberga kloster(ruin) och delar av Ohmskogen.

Ska vi försöka få ihop en ny karta? Jag kan försöka göra en översikt för att följa liknande den förra jag gjorde, men den ser gräslig ut.
Senast redigerad av Jeb den 2019-06-27 13:39, redigerad totalt 1 gånger.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Efter att ha studerat kartan med grevskap har ett litet dilemma uppstått. Baroniet Norra Toril har jag placerat i Skogsmark. Det ska ligga vid mellan sjön Witten (vilket egentligen gränsen inte tillåter) och södra änden på sjön Kvarken och där Oberga kloster. Det skulle placera Norra Toril i markgrevskapet Junemark. Inte helt super när Nordkorparna och Glavar är i nära maskopi. Ändringen blir därför att Norra Toril flyttar sydväst. Söder om Witten utan att gränsa till sjön och inga fiskerättigheter. Det består mest av Torilskogen. Kruxträsk ligger i sydändan av Torilskogen insprängt mellan de sjöar som finns inne i skogen. Allt övrigt är grevlig mark.

Grosäter

Baronat

Bördigt slättland nordväst om sjön Witten. Här avlöser sädesfälten varandra så långt ögat kan se. Grosäter är täckt av små gårdar och väderkvarnar och flera landskapsmålare söker sig hit för att romantisera bondelivet. Invånarna slår mynt av dem och de flesta har ett extra rum att hyra ut. Baronatets enda större bosättning är Traska by vid Wittens strand. Traska i sig är inte mycket för världen, men i byn finns ett värdshus vars verksamhet hela byn cirkulerar runt. Det är överdimensionerat, men välbesökt. Byn har en liten lastbrygga för småbåtar. Strax väster om byn i anslutning till sjön har Baron Silverlans sitt residens, Silverhatten.

Baron Elof Silverlans
En levnadsglad herre som tar livet lite med en klackspark. Han har senaste tiden fått påtryckningar från grannen i söder, baron Glave att ta ställning i konflikten mellan honom och Baron Hindrik i Floddalen. Något som Baron Silverlans högaktningsfullt struntar i. Baron Elof tänker inte ta ställning för vare sig Splinterskölds eller Glavarna, inte heller tänker han låta någon av dem beträda hans marker.

Skogmark
(Grevskap, nr 20 på kartan [2])

Grevskapet Skogsmark är Slättebos minst åtråvärda. Stora delar består av den fruktade Torilskogen vars svartfolksinvånare ständigt trakasserar grevskapets övriga befolkning. De övriga markerna är mestadels vattensjuka träskområden som inte duger till odling. Den odlingsbara mark som finns mellan Torilskogen och sjön Kvarken används mest som bete och de få gårdar som ligger här beskattas hårt för att försörja militariseringen av grevskapet. Skogsmarks stora mål är att återerövra Torilskogen och lägga vantarna på det värdefulla timmer skogen ruvar på.

Greve Likmund Korp
Den gamla kungaätten Korp kämpar i en ständig motvind. Arvet efter Kruxhelm Armstarke väger tungt. Inte nog med att kontakterna med Pendon än i dag är ansträngda, vilket gör hovliv komplicerat. Torilskogen myllrar av svartfolk vilka ständigt attackerar Korparnas timmerläger. De få åkerlappar de lyckas odla är ofta utsatta för röta när träsken årligen svämmar över. Greve Likmund själv har påverkats av detta hela sitt liv och en besatthet av att rensa ur Torilskogen har etsat sig fast i hans sinne. Hans eget gods Klackberga på Klackberga höjd var en gång ett mäktigt residens. Idag är det i behov av modernisering och renovering. De få medel Nordkorparna, som ättegrenen kallas läggs uteslutande på att finansiera gården Räcknäs och dess krigarakademi. Nordkorparna har till skillnad från sina släktingar ingen större påverkan från ätten Tjurhuvud. Mest för Nordkorparna inte innehar någon hertigtitel.

Kruxträsk
Baronat (Vi ändrar även resten i Zorakin till baronat)


Herse Rebneck Månsken
Baronat som fått det föga smickrande namnet Kruxträsk, efter Kruxhelm Armstarke. Ätten Korp har i flera skrivelser till Pendon försökt att få detta ändrat, men deras böner har ännu varit obesvarade, till och med motarbetade. Kruxträsk har ingen baron utan en lokal herse väljs av den lokala befolkningen. Hersen svarar mot Greve Korp, men styr Kruxträsk utan dennes inblandning. Kruxträsk är en otillgänglig våtmark i Torilskogens södra delar, som inte duger till vare sig odling eller skogsbruk. De lokala innevånarna kallas sig Tarjuner eftersom en vanlig syssla är tjärframställning. Kruxträsk är nedlusat med tjärdalar och bosättningarna ligger oftast i anslutning till dem. En biprodukt av tjärbränningen är träsprit. Träspriten kallas i folkmun Torilte och konsumeras till största delen av Tarjunerna själva. Resten byter man mot förnödenheter från Torilskogens svartfolksstammar. Tarjunerna får sköta sig själva till stor del och Zorakiska lagar har liten inverkan på det dagliga livet. Det har gjort området till en uppskattad tillflyktsort för folk som av olika skäl flyr det Zorakiska rättsväsendet. Hersen tar emot dessa så länge de följer Tarjunernas regler. Deras regler avviker tydligt från övriga Zorakin.
(Är lite osäker på titeln Herse, men har i nuläget inget bättre)

Norra Toril
Baronat

Norra Toril består till största delen av Torilskogen, vars invånare gör räder in i området. Glaveätten är därför noga med att hålla fler krigare än brukligt. Antalet krigare i baronens tjänst har genom åren oroat de närmsta grannarna. De fruktar att styrkan skall användas till annat än ordningen i Norra Toril. Baron Vartan Glave trappade upp oron genom att konvertera sin yngre bror Kolts gård Räcknäs till en träningsakademi för svärdsmän. Genom Räcknäs akademi har man ökat beståndet av vapenföra män så mycket att omgivningen reagerat. För två år sedan mördades Baron Vartan av banditer under en genomresa i Floddalen och Kolt Glave blev baron i Norra Toril. Inga slag har utväxlats, men Kolt har gjort det klart att han skyller mordet på Baron Hindrik Splintersköld av Floddalen. Baron Kolt anser att baron Splintersköld inte lyckas hålla sina domäner säkra och det var anledningen till Vartans död.

Baron Kolt Glave
Baron av Norra Toril. Mycket militärisk man med kort stubin och impulsiv i handling. Var aldrig ämnad till att leda Norra Toril och har därför tränats till stridsman istället för härskare. Har lyckats reta upp Splintersköldsätten med sina högljudda anklagelser mot Baron Hindrik av Floddalen.
Senast redigerad av Jeb den 2019-06-27 13:18, redigerad totalt 2 gång.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Tofia
(hertigens domän)

Området består av den mark som runt Tofia tillhör staden. Relativt tätbefolkat och rörigt. Två förstäder har sporadiskt bildats utanför Tofias murar. Den ena på Tofias norrsida är Rackarbyn vilken har fått sitt namn genom sin närhet till intilliggande Galgberget. Stadens plats för rättskipning. Den andra vid Tofias östra port är Lill-Fian. Ett gytter av slumkvarter och mindre verksamheter i skuggan av stadsmuren. De styrs inofficiellt av ett flertal olika organisationer. Flera av dem med tvivelaktiga agendor. Lojaliteter och styrelsemän skiftar ofta och konfrontationer mellan dem är inte ovanliga. Allt överses av den i folkmun mest korrumperade skattefodgen i Slättebo, Josse Eiriksson. Fogd Josse låter folk träta om de få smulor som finns och sedan själv roffa åt sig de godaste bitarna. I området finns en gammal borgruin som förut tjänade som fängelse. Det övergavs på 400-talets mitt i brist på resurser. Fångar ger inga inkomster, så man ålade baronerna att själva omse hur ogärningsmän förvaras. Bastionen tjänade sedan som stenbrott för de reparationer Tofia behövde efter belägringen 484 e.O.

Skattefodge Josse Eiriksson
Tofias ytterområde står officiellt under Hertig Strizberg och han har därför tillsatt en representant att hålla ordningen. Den utsedde Josse Eiriksson är frilloson till hertigens svärfar och sitter därför relativt säkert i sitt ämbete. Josse har handen i varenda kakburk som finns utanför muren och hans metoder för att behålla handen i burken är allt utom angenäma. Fogden har ett eget garde till hjälp för att som det heter hålla ordning. Gardet består av hänsynslösa våldsmän som inte skyr några medel att utföra hans order. Flera klagomål har förts inför stadens råd, men inget har hänt ännu. Det råder ett ordnat kaos utanför muren och folket hankar sig fram bäst det går.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Junemark
(Markgrevskap, nr 19 på kartan [3])

[Det saknas beskrivning av grevskapet]

Markgreve Berthold Axman
Markgreve Berthold Axman är en slug men relativt rättskaffens krigare och politiker som tidigt fått känna av hotet från Svarta tornet. Han har en hel del erfarenhet från strider med svartfolk. Han har också tjänstgjort en tid åt en jorpagnisk furste och har således även tillskansat sig erfarenhet i strider mellan arméer med jämnstarka styrkor med riddare och tungt infanteri. Jorpagna har också gett honom praktisk erfarenhet av mänsklig svekfullhet och politik.

Berthold är gift med Melosine Elderdun från Yttersol.

Haak
Baronat

Längst norrut uppe i Aidnebergen ligger gruvorten Haak med dess omgivande marker. Hade det inte varit för de många järn och koppargruvor som finns här hade området varit övergivet. Ständigt under attacker från svartfolk och väderskiftningar klamrar sig köpingen Haak fast vi bergssidan. Området är kargt och ogästvänligt och ingen form av odling går att bedriva. Man är därför helt beroende av att karavaner från mer sydliga baronat kommer med handelsvaror. Haak träter även med grannen Hamre, som beskattar all frakt via Stirpaz. Något som gjort det dyrt att förse köpingen med varor. Rykten i Slättebo gör gällande att man istället vänt sig norrut och handlar med Svarta Tornet.

Baron Kagnus Haak
Baron Kagnus Haak är en äldre herre vars ätt suttit vid makten sedan Haak uppfördes på 300-talet. I sin ungdom studerade Baron Haak hos S:t Andamimunkarna i Guldberga kloster. Sedan den tiden har han fascination för magi. På senare tid har han mer öppet förespråkat diplomatiska kontakter med Häxmästaren i Svarta tornet. Baronen anser att Häxmästaren är missförstådd och bara han får komma till tals kanske inte alls är så ond som det påstås. Kanske har han till och med fog i sina attacker? Uttalanden har upprört flera och tal om förräderi cirkulerar. Rösterna har nu nått Hertigens öra och han har för baronens säkerhet skickat en styrka till Haak. Givetvis står Baron Haak för deras logi och sold. Baron Haak har isolerat sig i sin borg och hans grannar menar att det är dags för ett byte på styrandet i Haak. Baronen har flera söner som drillas för att föra ätten vidare.

Hamre
Baronat

Skogsrikt bergsområde vid floden Strpaz många källor. Mäktiga vattenfall och strida strömmar genomkorsar hela baronatet. Viss gruvdrift, men i första hand jakt är den stora inkomsten. Nuvarande baron har skapat osämja med Baron Haak efter att man höjt skatter på frakt över Hamres del av Stirpaz. I samma stund har man gett skattelättnad till Hamres egna gruvfraktare och de kan då sälja sin malm till billigare pris. Hamre ordnar flera jakter för Slättebos framstående invånare och hertigen själv har ständigt en svit inredd på baron Stålhandskes sätesgård Låset. Hamre är ett av Aidnebergens lås som de försvarsborgar vid nordgränsen kallas. I södra Hamre ligger Guldberga kloster helgat åt S:t Andami. Solmunkarna här forskar i magins mysterier och är därför avskärmade från omgivningen. Klostret är helt självförsörjande och tar bara emot besökare inom kyrkan självt. Står under hertigens beskydd och har gjorts så sedan det grundades 403 e.O.

Baron Dag Stålhandske
Hertigens spionmästare. Skicklig politiker som vinner mer och mer mark även som affärsman. Hamre har blommat upp under hans styre. Hans många kunskapare förser både honom och Hertig Stirzberg med viktig insyn i Slättebos alla förehavanden. Baron Stålhandskes banbrytande arkiv ger honom makt att följa upp och registrera händelser och transaktioner i länet. Han har byggt upp en rikedom på handeln med information.

(Baron Stålhandske är namngiven efter en av ÄS många skribenter. Han är både till karaktär och utseende baserad på Sigismund Dijkstra.
https://www.youtube.com/watch?v=WKdVPQSpMqs
Han förekommer i slutet på denna lilla introberättelse. Jag kommer att utveckla baron Dag och hans spioner. De har precis flyttat till Fil-Tofia för att skydda hertigens affärer på plats. Arkivet ligger dock väl skyddat i Hamre.
https://erebaltor.se/forum/viewtopic.ph ... =30#p39045)
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Jeb skrev:
Och då hittar vi omlastningshamnen/smuggelhamnen på den zorakiska sidan ungefär mitt emot Stirpastad på den kardiska sidan? Vill du ha den norr eller söder om Stirpazklyfte?
Stirpazklyft är ju numer köping och en konkurrent, även om det inte är på lika villkor. Greve Splintersköld och hans ätt håller området runt omlastningskajen. Han hatar Flodbaronerna och deras värv. Priorâttet i köpingen bryr sig föga om transaktionerna. De tjänar på de större summor som cirkulerar oavsett då kyrkan inte hämmas av gränser mellan varken länder eller baronier. Flodbaronerna är noga med att sköta sina kyrkliga plikter, både ekonomiska och religiösa.

Med denna långa utläggning är frågan ännu öppen. "Förr" låg kajen söder om Stirpazklyft, men det behöver den inte. Vad tycker ni?
Omlastningshamnen kan få ligga söder om köpingen Stirpazklyfte.
Jeb skrev:
Helgedomarna i köpingen Stirpazklyfte skulle kunna kallas kapell eller bönepemoder då dessa är en slags mindre helgedomar enligt wikin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... Helgedomar
Vilket som, vad du anser passar bäst.
Då döper vi dem till bönepemoder. Blir ett skäl för de extra etinstrogna att besöka de fyra pemoderna i Stirpazklyfte. Jag kan skriva in det när jag flyttar texten till wikin.
Jeb skrev:
Låter vi fogd Josse Eiriksson vara den som representerar hertigen i Tofias stadsråd (så som vi var inne på i Fil-Tofiatråden) eller tänker du två olika fogdar? Slottsfogde och/eller Stadsfogde? Län och Stad?
Herr Josse är fogde i Tofias förstäder och området däremellan. Jag har inte utvecklat texten än. då vi inte namngivit mer än Lill-fian än. Josse är kanske som alternativ titel skattfogde? Han sitter inte i rådet utan det gör den mer moderna borgmästaren. Jag skulle kunna tänka mig en kvinnlig borgmästare vars yrke är advokat. Det har alltid varit så i Tofia och aldrig i Fil.
Skattefogde blir bra. En kvinnlig stadsfogde (som är den som gör hertigens jobb som borgmästare) låter också bra. Gärna juridiskt utbildat som advokat (troligen nere i det akademiska Pendon av antingen Mandelorden eller någon i den Lärda Skaran) och enligt en gammal tradition. Skriv in henne både här och i Fil-Tofiatråden. :)
Jeb skrev:
Flyttar vi bort Grosäter från Stirpazfloden? I så fall kan kanske Traska by få sin brygga vid en av dina namngivna sjöar, Kvarken eller Witten? Då får vi lite mer plats på kartan. :)
Grosäter blir ett litet baroni vid Wittens norra strand. Baron Silverlans av Floddalen är inklämd mellan de mäktiga ätterna Glave och Splintersköld. Traska by ligger med brygga ut i sjön, men bryggan blir inte så viktig. Där guppar några ekor som används för fiske och handel över sjön. Anledningen att det inte ligger vid Kvarken är vikten av att Glave kontrollerar Oberga kloster(ruin) och delar av Ohmskogen.
Låter bra. Då använder vi din senaste version av Grosäter.
Jeb skrev:Ska vi försöka få ihop en ny karta? Jag kan försöka göra en översikt för att följa liknande den förra jag gjorde, men den ser gräslig ut.
Ny karta blir bra. Liknande din förra blir helt okej men gärna i lite högre upplösning.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Jeb skrev: Efter att ha studerat kartan med grevskap har ett litet dilemma uppstått. Baroniet Norra Toril har jag placerat i Skogsmark. Det ska ligga vid mellan sjön Witten (vilket egentligen gränsen inte tillåter) och södra änden på sjön Kvarken och där Oberga kloster. Det skulle placera Norra Toril i markgrevskapet Junemark. Inte helt super när Nordkorparna och Glavar är i nära maskopi. Ändringen blir därför att Norra Toril flyttar sydväst. Söder om Witten utan att gränsa till sjön och inga fiskerättigheter. Det består mest av Torilskogen. Kruxträsk ligger i sydändan av Torilskogen insprängt mellan de sjöar som finns inne i skogen. Allt övrigt är grevlig mark.
Ok.
Jeb skrev:Grosäter

Baronat

Bördigt slättland nordväst om sjön Witten. Här avlöser sädesfälten varandra så långt ögat kan se. Grosäter är täckt av små gårdar och väderkvarnar och flera landskapsmålare söker sig hit för att romantisera bondelivet. Invånarna slår mynt av dem och de flesta har ett extra rum att hyra ut. Baronatets enda större bosättning är Traska by vid Wittens strand. Traska i sig är inte mycket för världen, men i byn finns ett värdshus vars verksamhet hela byn cirkulerar runt. Det är överdimensionerat, men välbesökt. Byn har en liten lastbrygga för småbåtar. Strax väster om byn i anslutning till sjön har Baron Silverlans sitt residens, Silverhatten.

Baron Elof Silverlans
En levnadsglad herre som tar livet lite med en klackspark. Han har senaste tiden fått påtryckningar från grannen i söder, baron Glave att ta ställning i konflikten mellan honom och Baron Hindrik i Floddalen. Något som Baron Silverlans högaktningsfullt struntar i. Baron Elof tänker inte ta ställning för vare sig Splinterskölds eller Glavarna, inte heller tänker han låta någon av dem beträda hans marker.
Så här blir då texten om Grosäter.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Av dessa två uppdateringar av Skogmark, vilken vill du använda?

Alt. A
Jeb skrev:Skogmark
(Grevskap, nr 20 på kartan [2])

Grevskapet är likt dess baronat en svartfolkhemsökt snårig urskog omgiven av träskmarker och hedar. Det är ganska glest befolkat om man inte räknar Torliskogens invånare, vilket man sällan gör. Den odlingsmark som finns är begränsad. Stora delar av den är vattensjuk från träskmarker och det sker upprepade räder från Torliskogen. Skogmarks arma bönder får utstå mycket. Skogmarkare har blivit ett härdat och envist folk som inte ger upp trots stora motgångar. Det har gjort dem till goda soldater, som biter hårt ifrån om de attackeras. Skogmarks invånare är hela Slättebos första försvarslinje mot skogens svartfolk.

Greve Likmund Korp
Den gamla kungaätten Korp kämpar i en ständig motvind. Arvet efter Kruxhelm Armstarke väger tungt. Inte nog med att kontakterna med Pendon än i dag är ansträngda, vilket gör hovliv komplicerat. Torilskogen myllrar av svartfolk vilka ständigt attackerar Korparnas timmerläger och bönder. De få åkerlappar de lyckas odla på är ofta utsatta för röta när träsken årligen svämmar över. Greve Likmund själv har påverkats av detta hela sitt liv och en besatthet av att rensa ur Torilskogen har etsat sig fast i hans sinne. Hans eget gods Klackberga på Klackberga höjd var en gång ett mäktigt residens, men är i behov av modernisering. De få medel Nordkorparna, som ättegrenen kallas läggs uteslutande på att finansiera gården Räcknäs och dess krigarakademi. Nordkorparna har till skillnad från sina släktingar ingen större påverkan från ätten Tjurhuvud. Mest för Nordkorparna inte innehar någon hertigtitel.
Alt. B
Jeb skrev:Skogmark
(Grevskap, nr 20 på kartan [2])

Grevskapet Skogsmark är Slättebos minst åtråvärda. Stora delar består av den fruktade Torilskogen vars svartfolksinvånare ständigt trakasserar grevskapets övriga befolkning. De övriga markerna är mestadels vattensjuka träskområden som inte duger till odling. Den odlingsbara mark som finns mellan Torilskogen och sjön Kvarken används mest som bete och de få gårdar som ligger här beskattas hårt för att försörja militariseringen av grevskapet. Skogsmarks stora mål är att återerövra Torilskogen och lägga vantarna på det värdefulla timmer skogen ruvar på.

Greve Likmund Korp
Den gamla kungaätten Korp kämpar i en ständig motvind. Arvet efter Kruxhelm Armstarke väger tungt. Inte nog med att kontakterna med Pendon än i dag är ansträngda, vilket gör hovliv komplicerat. Torilskogen myllrar av svartfolk vilka ständigt attackerar Korparnas timmerläger. De få åkerlappar de lyckas odla är ofta utsatta för röta när träsken årligen svämmar över. Greve Likmund själv har påverkats av detta hela sitt liv och en besatthet av att rensa ur Torilskogen har etsat sig fast i hans sinne. Hans eget gods Klackberga på Klackberga höjd var en gång ett mäktigt residens. Idag är det i behov av modernisering och renovering. De få medel Nordkorparna, som ättegrenen kallas läggs uteslutande på att finansiera gården Räcknäs och dess krigarakademi. Nordkorparna har till skillnad från sina släktingar ingen större påverkan från ätten Tjurhuvud. Mest för Nordkorparna inte innehar någon hertigtitel.
Båda ser ok ut
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Samma för Kruxträsk. Vilken vill du använda?

Alt. A
Jeb skrev:Kruxträsk
Fogderi under greve Korp

Fogde Rebneck Månsken
Område i Toril som fått det föga smickrande namnet Kruxträsk, efter Kruxhelm Armstarke. Ätten Korp har i flera skrivelser till Pendon försökt att få detta ändrat, men deras böner har ännu varit obesvarade, till och med motarbetade. Kruxträsk är inget baronat och har ingen baron utan en fogde som utses av den lokala befolkningen. Fogden svarar mot greve Korp, men styr Kruxträsk utan dennes inblandning. Kruxträsk är en otillgänglig våtmark i Torilskogens utkant. Det duger inte till vare sig odling eller skogsbruk. De lokala invånarna kallas sig Tarjuner, eftersom en vanlig syssla är tjärframställning. Kruxträsk är nedlusat med tjärdalar och bosättningarna ligger oftast i anslutning till dem. En biprodukt av tjärbränningen är träsprit. Träspriten kallas i folkmun Torilte och konsumeras till största delen av Tarjunerna själva. Resten byter man mot förnödenheter från Torilskogens svartfolksstammar. Tarjunerna får sköta sig själva till stor del och Zorakiska lagar har liten inverkan på det dagliga livet. Det har gjort området till en uppskattad tillflyktsort för folk som av olika skäl flyr det Zorakiska rättsväsendet. Fogden tar emot dessa så länge de följer Tarjunernas regler, regler som klart avviker från övriga Zorakins.
Alt. B
Jeb skrev:Kruxträsk
Baronat (Vi ändrar även resten i Zorakin till baronat)

Herse Rebneck Månsken
Baronat som fått det föga smickrande namnet Kruxträsk, efter Kruxhelm Armstarke. Ätten Korp har i flera skrivelser till Pendon försökt att få detta ändrat, men deras böner har ännu varit obesvarade, till och med motarbetade. Kruxträsk har ingen baron utan en lokal herse väljs av den lokala befolkningen. Hersen svarar mot Greve Korp, men styr Kruxträsk utan dennes inblandning. Kruxträsk är en otillgänglig våtmark i Torilskogens södra delar, som inte duger till vare sig odling eller skogsbruk. De lokala innevånarna kallas sig Tarjuner eftersom en vanlig syssla är tjärframställning. Kruxträsk är nedlusat med tjärdalar och bosättningarna ligger oftast i anslutning till dem. En biprodukt av tjärbränningen är träsprit. Träspriten kallas i folkmun Torilte och konsumeras till största delen av Tarjunerna själva. Resten byter man mot förnödenheter från Torilskogens svartfolksstammar. Tarjunerna får sköta sig själva till stor del och Zorakiska lagar har liten inverkan på det dagliga livet. Det har gjort området till en uppskattad tillflyktsort för folk som av olika skäl flyr det Zorakiska rättsväsendet. Hersen tar emot dessa så länge de följer Tarjunernas regler. Deras regler avviker tydligt från övriga Zorakin.
(Är lite osäker på titeln Herse, men har i nuläget inget bättre)
Texten (båda alternativen) är mest en beskrivning av området och inte så mycket om Rebneck Månsken. Är Rebneck en pennisk ädling som är satt att styra i det lite annorlunda Kruxträsk där det bor tarjuner? Eller är Rebneck en en tarjun själv som fått titeln status som fogde av greven men som kallas herse av sina egna?

Eller är Rebneck både fogde och herse?

Ett annat förslag är att det finns två "ledare" i Kruxträsk och att vi saknar en person. Antingen en fogde (eller baron?) av pennisk härkomst eller en herse som är tarjun. Rebneck kan vara en av dessa, vilken som.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Och Norra Toril?

Alt. A
Jeb skrev:Norra Toril
Baronat

Norra Toril består till hälften av Torilskogen, vars invånare gör räder in i området. Glaveätten är därför noga med att hålla fler krigare än brukligt. Antalet krigare i baronens tjänst har genom åren oroat de närmsta grannarna. De fruktar att styrkan skall användas till annat än ordningen i Norra Toril. Baron Vartan Glave trappade upp oron genom att konvertera sin yngre bror Kolts gård Räcknäs till en träningsakademi för svärdsmän. Genom Räcknäs akademi har man ökat beståndet av vapenföra män så mycket att omgivningen reagerat. För två år sedan mördades Baron Vartan av banditer under en genomresa i Floddalen och Kolt Glave blev fogde över Norra Toril. Inga slag har utväxlats, men Kolt har gjort det klart att han skyller mordet på Baron Hindrik Splintersköld av Floddalen. Baron Kolt menar inte att Splintersköld ligger bakom mordet, men att inte lyckas hålla sina domäner säkra är anledningen till broderns död. I området ligger S:t Mundesklostret Oberga. Prior i klostret är fader Valfrak Glave. Kusin på svärdssidan till Kolt.

Baron Kolt Glave
Baron av Norra Toril. Mycket militärisk man med kort stubin och impulsiv i handling. Var aldrig ämnad till att leda Norra Toril och har därför tränats till stridsman istället för baron. Har lyckats reta upp Splintersköldsätten med sina högljudda anklagelser mot Baron Hindrik av Floddalen. Baron Kolt står mycket nära greve Likmund av Skogsmark. Greven skickar regelbundna bidrag till Räcknäs krigsakademi och Baron Kolt tackar genom att skicka soldater till Korp.
Alt. B
Jeb skrev:Norra Toril
Baronat

Norra Toril består till största delen av Torilskogen, vars invånare gör räder in i området. Glaveätten är därför noga med att hålla fler krigare än brukligt. Antalet krigare i baronens tjänst har genom åren oroat de närmsta grannarna. De fruktar att styrkan skall användas till annat än ordningen i Norra Toril. Baron Vartan Glave trappade upp oron genom att konvertera sin yngre bror Kolts gård Räcknäs till en träningsakademi för svärdsmän. Genom Räcknäs akademi har man ökat beståndet av vapenföra män så mycket att omgivningen reagerat. För två år sedan mördades Baron Vartan av banditer under en genomresa i Floddalen och Kolt Glave blev baron i Norra Toril. Inga slag har utväxlats, men Kolt har gjort det klart att han skyller mordet på Baron Hindrik Splintersköld av Floddalen. Baron Kolt anser att baron Splintersköld inte lyckas hålla sina domäner säkra och det var anledningen till Vartans död.

Baron Kolt Glave
Baron av Norra Toril. Mycket militärisk man med kort stubin och impulsiv i handling. Var aldrig ämnad till att leda Norra Toril och har därför tränats till stridsman istället för härskare. Har lyckats reta upp Splintersköldsätten med sina högljudda anklagelser mot Baron Hindrik av Floddalen.
Båda ser ok ut.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Två altertnativ även för dessa:

Junemark

Alt. A
Jeb skrev:Junemark
(Markgrevskap, nr 19 på kartan [3])

Junemark är Slättebos största och sett till naturtillgångar det rikaste. Aidnebergen i norr ger sten och metaller. Guldberga skogar i väst och Nordbergsskogen i öst ger timmer och jakt. I centrum finns milsvida slätter med god odlingsjord och betesmarker. Junemark har goda vattenvägar i den västliga Stirpaz och i öster Jostefloden. Det finns två stora sjöar i Kvarken och Witten. Tillgången på båtfrakt och fiske är med sjöar och floder därför även den god. Junemark är nästan som ett eget hertigdöme och det kanske det hade varit om dess markgreve hade visat mer intresse för saken. I nuläget är all hans fokus på rikets försvar i egenskap av dess marsk.

Markgreve marsk Berthold Axman
Markgreve Axman är en slug men relativt rättskaffens krigare och politiker som tidigt fått känna av hotet från Svarta tornet. Han har en hel del erfarenhet från strider med svartfolk. Han har också tjänstgjort en tid åt en Jorpagnisk furste och har således även tillskansat sig erfarenhet i strider mellan arméer med jämnstarka styrkor med riddare och tungt infanteri. Jorpagna har också gett honom praktisk erfarenhet av mänsklig svekfullhet och politik. Berthold är gift med Melosine Elderdun från Yttersol. (Jag hänvisar till det tidigare: detta är Fraxinus "gobbe" och jag vill inte peta i hans kreationer mer än nödvändigt)
Alt. B
Jeb skrev:Junemark
(Markgrevskap, nr 19 på kartan [3])

[Det saknas beskrivning av grevskapet]

Markgreve Berthold Axman
Markgreve Berthold Axman är en slug men relativt rättskaffens krigare och politiker som tidigt fått känna av hotet från Svarta tornet. Han har en hel del erfarenhet från strider med svartfolk. Han har också tjänstgjort en tid åt en jorpagnisk furste och har således även tillskansat sig erfarenhet i strider mellan arméer med jämnstarka styrkor med riddare och tungt infanteri. Jorpagna har också gett honom praktisk erfarenhet av mänsklig svekfullhet och politik.

Berthold är gift med Melosine Elderdun från Yttersol.
Alternativ A ser ju mest utfylld ut. Axman lagom beskriven för att passa med Fraxinus gamla och förhoppningsvis kommande idéer.

Haak

Alt. A
Jeb skrev:Haak
Baronat

Längst norrut uppe i Aidnebergen ligger gruvorten Haak med dess omgivande marker. Hade det inte varit för de många järn och koppargruvor som finns här hade området varit övergivet. Ständigt under attacker från svartfolk och väderskiftningar klamrar sig köpingen Haak fast vi bergssidan. Området är kargt och ogästvänligt och ingen form av odling går att bedriva. Man är därför helt beroende av att karavaner från mer sydliga baronat kommer med handelsvaror. Haak träter även med grannen Hamre, som beskattar all frakt via floden Stirpaz. Något som gjort det dyrt att förse köpingen med varor. Rykten i Slättebo gör gällande att man istället vänt sig norrut och handlar med Svarta Tornet.

Baron Kagnus Haak
Baron Kagnus Haak är en äldre herre vars ätt suttit vid makten sedan Haak uppfördes på 300-talet. I sin ungdom studerade Baron Haak hos S:t Andamimunkarna i Guldberga kloster. Sedan den tiden har han en fascination för magi. På senare tid har han mer öppet förespråkat diplomatiska kontakter med Häxmästaren i Svarta tornet. Baronen anser att Häxmästaren är missförstådd och bara han får komma till tals kanske inte alls är så ond som det påstås. Kanske har han till och med fog i sina åsikter. Uttalanden har upprört flera och tal om förräderi cirkulerar. Rösterna har nu nått hertigens öra och han har för baronens säkerhet skickat en styrka till Haak. Givetvis står Baron Haak för deras logi och sold. Baron Haak har isolerat sig i sin borg och hans grannar menar att det är dags för ett byte på styrandet i Haak. Baron Haak har flera söner och hertigen har skickat dem till sitt residens Stirzberget för deras säkerhet skull. Där drillas de hårt för att föra ätten vidare i en mer avig politik mot Häxmästaren.
Alt. B
Jeb skrev:Haak
Baronat

Längst norrut uppe i Aidnebergen ligger gruvorten Haak med dess omgivande marker. Hade det inte varit för de många järn och koppargruvor som finns här hade området varit övergivet. Ständigt under attacker från svartfolk och väderskiftningar klamrar sig köpingen Haak fast vi bergssidan. Området är kargt och ogästvänligt och ingen form av odling går att bedriva. Man är därför helt beroende av att karavaner från mer sydliga baronat kommer med handelsvaror. Haak träter även med grannen Hamre, som beskattar all frakt via Stirpaz. Något som gjort det dyrt att förse köpingen med varor. Rykten i Slättebo gör gällande att man istället vänt sig norrut och handlar med Svarta Tornet.

Baron Kagnus Haak
Baron Kagnus Haak är en äldre herre vars ätt suttit vid makten sedan Haak uppfördes på 300-talet. I sin ungdom studerade Baron Haak hos S:t Andamimunkarna i Guldberga kloster. Sedan den tiden har han fascination för magi. På senare tid har han mer öppet förespråkat diplomatiska kontakter med Häxmästaren i Svarta tornet. Baronen anser att Häxmästaren är missförstådd och bara han får komma till tals kanske inte alls är så ond som det påstås. Kanske har han till och med fog i sina attacker? Uttalanden har upprört flera och tal om förräderi cirkulerar. Rösterna har nu nått Hertigens öra och han har för baronens säkerhet skickat en styrka till Haak. Givetvis står Baron Haak för deras logi och sold. Baron Haak har isolerat sig i sin borg och hans grannar menar att det är dags för ett byte på styrandet i Haak. Baronen har flera söner som drillas för att föra ätten vidare.
Båda ok.

Hamre

Alt. A
Jeb skrev:Hamre
Baronat

Skogsrikt bergsområde vid Stirpaz många källor. Baronatet har flera vattenfall och strida bifloder som störtar ner i Stirpaz. Flera av strömmarna korsas av stenbroar och man kan ta en led över fallen ända till Kardiens gräns. Viss gruvdrift, men i första hand jakt är den stora inkomsten. Gruvdriften i Hamre har skapat lite osämja med baron Haak efter att baron Stålhandske höjt skatter på frakt över Hamres del av Stirpaz. I samma stund har han gett skattelättnader till Hamres egna gruvfraktare och de kan då sälja sin malm till billigare pris. Hamre ordnar flera jakter för Slättebos framstående invånare och hertigen själv har ständigt en svit inredd på Stålhandskes sätesgård, Slättebo lås. Slättebo lås är ett av Aidnebergens lås som de försvarsborgar vid nordgränsen kallas. I södra Hamre ligger Guldberga kloster helgat åt S:t Andami. Solmunkarna här forskar i magins mysterier och är därför avskärmade från omgivningen. Klostret är helt självförsörjt och tar bara emot besökare inom kyrkan. Klostret står under Slättebo hertigs direkta beskydd och har gjorts så sedan det grundades 403 e.O. I norra delarna av Guldberga skogar finns ruiner efter ett vättesamhälle som gäckade nuvarande barons förfäder. Vättarna drevs därifrån 526e.O. i en av dåvarande baron Stålhandske betald attack från raxoriska svartfolksjägare. Hamre har fortfarande en grupp raxoriska jägare i sin sold för att fira segern.

Baron Dag Stålhandske
Hertigens spionmästare. Skicklig politiker som vinner mer och mer mark även som affärsman. Hamre har blommat upp under hans styre. Han många kunskapare förser både honom och Hertig Stirzberg med viktig insyn i Slättebos alla förehavanden. Baron Stålhandskes uppdrag som kunskapare har gjort hans nätverk av informatörer till en stor organisation. Baronen och hans arkiv känner till mer om folk än vad de själva gör. Det har gjort baron Stålhandske till en gäst man helst inte har till bords. Han blotta närvaro gör folk obekväma och nervösa.
Alt. B
Jeb skrev:Hamre
Baronat

Skogsrikt bergsområde vid floden Strpaz många källor. Mäktiga vattenfall och strida strömmar genomkorsar hela baronatet. Viss gruvdrift, men i första hand jakt är den stora inkomsten. Nuvarande baron har skapat osämja med Baron Haak efter att man höjt skatter på frakt över Hamres del av Stirpaz. I samma stund har man gett skattelättnad till Hamres egna gruvfraktare och de kan då sälja sin malm till billigare pris. Hamre ordnar flera jakter för Slättebos framstående invånare och hertigen själv har ständigt en svit inredd på baron Stålhandskes sätesgård Låset. Hamre är ett av Aidnebergens lås som de försvarsborgar vid nordgränsen kallas. I södra Hamre ligger Guldberga kloster helgat åt S:t Andami. Solmunkarna här forskar i magins mysterier och är därför avskärmade från omgivningen. Klostret är helt självförsörjande och tar bara emot besökare inom kyrkan självt. Står under hertigens beskydd och har gjorts så sedan det grundades 403 e.O.

Baron Dag Stålhandske
Hertigens spionmästare. Skicklig politiker som vinner mer och mer mark även som affärsman. Hamre har blommat upp under hans styre. Hans många kunskapare förser både honom och Hertig Stirzberg med viktig insyn i Slättebos alla förehavanden. Baron Stålhandskes banbrytande arkiv ger honom makt att följa upp och registrera händelser och transaktioner i länet. Han har byggt upp en rikedom på handeln med information.

(Baron Stålhandske är namngiven efter en av ÄS många skribenter. Han är både till karaktär och utseende baserad på Sigismund Dijkstra.
https://www.youtube.com/watch?v=WKdVPQSpMqs
Han förekommer i slutet på denna lilla introberättelse. Jag kommer att utveckla baron Dag och hans spioner. De har precis flyttat till Fil-Tofia för att skydda hertigens affärer på plats. Arkivet ligger dock väl skyddat i Hamre.
https://erebaltor.se/forum/viewtopic.ph ... =30#p39045)
Båda ok. Intressant med Stålhandske. :)
Skriv svar