Slättebo-Philmark kampanj

Har du något äventyr som ligger och dammar? Dela gärna med dig!
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

När det gäller baroni eller baronat så har de blivit använda lite om varandra. Men Fraxinus är ganska konsekvent med baronat så då kan det vara det inhemska namnet i Zorakin. I Kardien kan det få heta baroni (och i Hynsolge bovari, men det är en annan sak...).
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Många luckor ifyllda här. :)
Samma för mig. Philmarks utformning har ändrat om lite i Slättebo. Det känns ändå lämpligt att bena ut det hela innan resten av Fil- Tofia tar vid.
Lite trångt längs Stirpazfloden är det men det borde kunna lösas. Baronierna Floddalen, Grosäter, Stirpeslätt och staden Tofias närmaste omgivning som skall platsa om jag förstår dig rätt?
I nuläget är det så, ja.
Om inte Grosäter måste ligga invid floden skulle detta baroni kunna flyttas ner till nordöstra delen av grevskapet och heller ligga mellan skogen i norr och skogen i söder på kartan. Öster om Floddalen och Stirpeslätt alltså. Borde kunna passa då du skriver om grannen Glave i baroniet Norra Toril.
Det har tidigare spelat roll att Grosäter ligger mellan Glave och Splintersköld. Det hindrar inte från att Traska reser inåt landet tillsammans med Grosäter.
Floddalen skulle kunna vara ett smalt långstäckt baroni som upptar hela norra delen av grevskapet och det areal som faktisk gränsar mot Stirpazfloden.
Ja.
Stirpeslätt skulle kunna ligga precis intill Floddalen i öster och egentligen inte gränsa till Stirpazfloden förutom genom antingen en smal rämsa länd eller via en mindre biflod som från baroniet rinner längs gränsen mellan grevskapen i norr (altså där grevskapet Stirpaz gränsr mot markgrevskapet Junemark) eller mellan baroniet Floddalen och staden Tofias mark i söder. Smuggelhamnen skulle då kunna ligga vid den smala landrämsan eller en bit uppströms bifloden.
Stirpeslätt (som tillkom senare) bör ha hamnen vid Stirpaz. Det behöver egentligen inte vara särdeles stort. Det kan vara Slättebos minsta baronat?
Traska by är jag lite osäker på om du menar är smuggelhamnen eller om den är en egen by? Och i vilket baroni den ligger?
Traska by är en egen by i Grosäter och tillhör ätten Silverlans. Den måste inte ligga vid floden längre.
När det gäller baroni eller baronat så har de blivit använda lite om varandra. Men Fraxinus är ganska konsekvent med baronat så då kan det vara det inhemska namnet i Zorakin. I Kardien kan det få heta baroni (och i Hynsolge bovari, men det är en annan sak...).
Jag kör på baronat! Fraxinus är boss.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Kanske så här?

Bild

Vissa län blir ganska stora så det borde finnas utrymme för att lägga till ytterligare baronat och markisat (markidöme?) om vi vill det. De behöver eventuellt inte beskrivas i lika stor detalj i så fall.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Vissa län blir ganska stora så det borde finnas utrymme för att lägga till ytterligare baronat och markisat (markidöme?) om vi vill det. De behöver eventuellt inte beskrivas i lika stor detalj i så fall.
Helt klart ett realistiskt alternativ. Ja ska bara fixa min dropbox så ska jag posta originalkartan (med för många grevskap), så får alla se de övriga byarna och gamla gränserna. Vi kan säkert bygga något runt de båda?

Jag tycker nog inte att det ska vara fler baronat. Hellre då dela upp baronaten på enskilda fogdar eller riddare under baronen.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Västerslätt
Baronat

Västerslätt är platt och täckt av gräs. Inkomsterna utgörs till störst delar av fiske och boskapsskötsel. Bönderna har tack vare tillgången på bete blivit lite av årstidsnomader. Man flyttar runt hus och hem mellan olika fasta läger. Det betyder att länet är olika tätbefolkat beroende på tid på året. Efter sommaren samlas man till en masslakt utanför Lundnäs. Vid slakten ökar tillgången på färskt kött avsevärt i området. Festligheter med olika tävlingar och marknader hålls under veckan som slakten pågår. Vid kusten är livet mer traditionellt i små byar där de boende gemensamt äger en båt. Båtlaget är de som gemensamt sköter fisket och handeln med fångster. I Lundnäs ligger Assar Avloys Bronsgjuteri. En mytomspunnen plats omgärdad av murar. Assar är ledande tillverkare av fällor och lönndörrar. (Utgår helt. Kanske kan Assar bo på något annat ställe, men ute på slätten i norra Zorakin har han aldrig riktigt passat. Det är vad jag anser.)

Baronessa markisinna Jungfru Carna Lund
När hennes far Markis Vissmar Lund dog 597 e.O. satt hans enda dotter Carna i S:t Dericus kloster i Kardiska Philmark väntandes på ett gott gifte. Då Carna var enda arvingen blev hon som ogift markisinna av Lunds Udde. Kort efter att hon fått sitt arv valde hon, under påverkan av sin nära vän Marka Linsegro, att skänka södra delen av Västerslätt till Lysande vägen för att de skulle bygga ett solsysterkloster. Kyrkans tjänstebaronat fick namnet Hals hedar och man uppförde klostret Medeaut på sina nya ägor. Den norra delen Västerslätt behöll Markisinnan Carna själv som baronessa under frimarken Lunds Udde och så har det varit sedan hennes faders död. Baronatet Västerslätt sköter sig självt i mångt och mycket då befolkningen mangrant samlas en gång om året och betalar sin skatt utan större problem.

Lunds Udde
(Markisat)

Markisinnan Baronessan Carna Lund
Markisinnan har sedan hon ärvde titeln av sin far förblivit ogift. Hon är djupt troende och har vigt hela sitt liv åt kyrkan. Lunds Udde har med tiden blivit allt mer självstyrande och folket har med det börjat ta sig friheter i både rättsskipning och administration. Markisinnan Lund har svårt att ta tag i detta, då hon anser att hennes tid till fullo skall vigas åt Etin. Hon har därför öppet deklarerat sin avsikt att efter sin död skänka hela arvet åt kyrkan. Markisinnan anser att Lysande vägen kommer att skapa ordning och lycka för de boende på Lunds Udde. Vad folket tycker är tydligt. Man betalar sin skatt och ser till att allt i frimarken fungerar klanderfritt. Allt för att inte stressa eller störa markisinnan och med det skynda på hennes bortgång. När Etin så återtar Carna Lund inser folket att deras nyfunna frihet är borta och helig ordning kommer tillbaka. Skulle kungamakten godkänna kyrkan som förvaltare av Lunds Udde blir det ett avsteg i ordningen. Ingen vet säkert i nuläget. Bland deras sista hopp står till Moder Marka Linsegro i Medeauts kloster, som anses vara en redbar kvinna, men även hon är till åren kommen.

Hals Hedar
(Kyrklig domän avstyckad från baronatet Västerslätt)

Södra delen av Lunds Udde, Hals är helt under Medeaut klosters kontroll. Moder Marka Linsegro är fortfarande den som administrerar området, men bontisâl Kolbert i Fil- Tofia vill ha en manlig solmunk att ta över, då en kvinna inte anses lämplig. Moder Linsegro har fått väntat stöd från Markisinnan Lund, som är hennes nära vän sedan de som unga levde i kloster tillsammans. Trots att den allmänna meningen är att klostret stal marken från Markisinnan Lund under sorgetiden efter hennes far. Hals Hedar är som namnet antyder hedlandskap i området Hals, lämpligt både för både odlingar och djurhållning. Något som klostret håller på att utveckla och modernisera.

Moder Marka Linsegro
Åldrad kvinna som sköter klostrets affärer utomordentligt. Känner sig lite hämmad av Lysande vägens kyrka och skulle helst se att hon rapporterade endast till Markisinnan Lund. Moder Linsegro är under hård press att leverera goda resultat. Hon vet att starka krafter vill ha henne utbytt. Moder Linsegro är en godhjärtad person, som önskar de folk som lever på hedarna välstånd under Etins värmande sol. Hon har vid fler tillfällen skickat brev till bontisâl Kolbert i Fil- Tofia för att han ska förmå exarken att utse ett helgon för Medeaut och även påtalat vikten av att det förblir ett kloster för solsystrar endast. Hittills har bontisâlen ignorerat henne.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Knepeholm
Baronat

Slättebos sydligaste baronat Knepeholm är helt uppbyggt runt staden med samma namn. Knepeholm lever till stor del av traditionella näringar som jordbruk och djurhållning. Närheten till havet skänker stadens fiskeflotta gott med fisk och tillgången till en stenpirskaj öppnar för handel över Kopparhavet. Ett mindre antal internationella handelshus har filialer i staden och satsningar på vägnätet runt staden finansieras gemensamt av handelshusen och staden. Området är helt enkelt på väg uppåt. Ätten Tranas gods Knepe har genom åren växt ut till det som idag är själva staden. Det som en gång var vallgraven runt den gamla borgen har idag grävts ut för Baronens fiskodlingar. Utgrävningarna har gjort att vallgraven mer ser ut som en sjö och har fått namnet Borgsjön efter det. Varje vår fiskas sjön ur och fisken hängs att torka på stora ställningar. När arbetet är klart firar man med en årlig ringdans runt sjön. Det har blivit känt som Trandansen vid Borgsjön.

Baron Tjudred Trana
Baron Trana är en herre som har stora planer för sitt Knepeholm. Fiskenäringen behöver byggas ut. Pirkajen behöver muddras för att få in fartyg med större djupgående och fraktvägar behöver anläggas. Baronen är med det klara att skatter på handel ger större inkomster än jordbruk. Han satsar därför alla medel han kan uppbringa på att locka handelshus till staden. De handelshus som redan är här införlivas i stadens styre om de genomför investeringar i infrastrukturen. Ätten Trana är ägare till en Kogg, Tranellen med vilken de själva trafikerar flera kända handelsrutter. Baron Tjudreds yngre bror Tobas Trana har gjort sig ett litet namn som kartritare. Efter avlagda studier vid Kartografiet i Sterborg har han bosatt sig i där och öppnat ett framgångsrikt lantmäteri.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

https://www.dropbox.com/s/mxgindvtyru5x ... n.jpg?dl=0

Detta är den karta som jag kladdade ihop inför det första utkastet av Slättebo. Den visar i nuläget mest var olika orter och gods är utplacerade. Jag hoppas vi någon gång kan få ihop en spelarkarta av Slättebo-Philmark (Snibben karta på FT är ju redan på gång). Jag anser att vi bör placera ut de olika godsen, byar och städer. Sedan kan vi kanske lägga till lite kända platser exempelvis: skogar, sjöar och berg.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Varför fick vi inte se den här kartan tidigare? :wink: Bättre än mina kladdalster. Tror också vi borde kunna jämka ihop den med redan skrivet material. Jag gör ett försök på det...

Assars Avloys Bronsgjuteri kan kanske ligga inne i Fil-Tofia? Lundsnäs kan då möjligen vara hans hemstad där endast hans gamla moder och ett barnrum med gamla ritningar finns kvar?
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Varför fick vi inte se den här kartan tidigare? :wink: Bättre än mina kladdalster. Tror också vi borde kunna jämka ihop den med redan skrivet material. Jag gör ett försök på det...
Hir pinigt det än är har jag inte kunnat få ut bilder på nätet för än nyligen.
Assars Avloys Bronsgjuteri kan kanske ligga inne i Fil-Tofia? Lundsnäs kan då möjligen vara hans hemstad där endast hans gamla moder och ett barnrum med gamla ritningar finns kvar?
Nja. Det finns redan ett bronsgjuteri i FT. Klockans. Hankanske är född i Lundnäs? (gillar din stämningsbild med barnrummet) Jag har faktiskt ingen riktig bra plats och böjer mig helt för övrigas åsiker om Assars vara eller icke.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Skogmark
(Grevskap, nr 20 på kartan [2])

Grevskapet är likt dess baronat en svartfolkhemsökt snårig urskog omgiven av träskmarker och hedar. Det är ganska glest befolkat om man inte räknar Torliskogens invånare, vilket man sällan gör. Den odlingsmark som finns är begränsad. Stora delar av den är vattensjuk från träskmarker och det sker upprepade räder från Torliskogen. Skogmarks arma bönder får utstå mycket. Skogmarkare har blivit ett härdat och envist folk som inte ger upp trots stora motgångar. Det har gjort dem till goda soldater, som biter hårt ifrån om de attackeras. Skogmarks invånare är hela Slättebos första försvarslinje mot skogens svartfolk.

Greve Likmund Korp
Den gamla kungaätten Korp kämpar i en ständig motvind. Arvet efter Kruxhelm Armstarke väger tungt. Inte nog med att kontakterna med Pendon än i dag är ansträngda, vilket gör hovliv komplicerat. Torilskogen myllrar av svartfolk vilka ständigt attackerar Korparnas timmerläger och bönder. De få åkerlappar de lyckas odla på är ofta utsatta för röta när träsken årligen svämmar över. Greve Likmund själv har påverkats av detta hela sitt liv och en besatthet av att rensa ur Torilskogen har etsat sig fast i hans sinne. Hans eget gods Klackberga på Klackberga höjd var en gång ett mäktigt residens, men är i behov av modernisering. De få medel Nordkorparna, som ättegrenen kallas läggs uteslutande på att finansiera gården Räcknäs och dess krigarakademi. Nordkorparna har till skillnad från sina släktingar ingen större påverkan från ätten Tjurhuvud. Mest för Nordkorparna inte innehar någon hertigtitel.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Kruxträsk
Fogderi under greve Korp

Fogde Rebneck Månsken
Område i Toril som fått det föga smickrande namnet Kruxträsk, efter Kruxhelm Armstarke. Ätten Korp har i flera skrivelser till Pendon försökt att få detta ändrat, men deras böner har ännu varit obesvarade, till och med motarbetade. Kruxträsk är inget baronat och har ingen baron utan en fogde som utses av den lokala befolkningen. Fogden svarar mot greve Korp, men styr Kruxträsk utan dennes inblandning. Kruxträsk är en otillgänglig våtmark i Torilskogens utkant. Det duger inte till vare sig odling eller skogsbruk. De lokala invånarna kallas sig Tarjuner, eftersom en vanlig syssla är tjärframställning. Kruxträsk är nedlusat med tjärdalar och bosättningarna ligger oftast i anslutning till dem. En biprodukt av tjärbränningen är träsprit. Träspriten kallas i folkmun Torilte och konsumeras till största delen av Tarjunerna själva. Resten byter man mot förnödenheter från Torilskogens svartfolksstammar. Tarjunerna får sköta sig själva till stor del och Zorakiska lagar har liten inverkan på det dagliga livet. Det har gjort området till en uppskattad tillflyktsort för folk som av olika skäl flyr det Zorakiska rättsväsendet. Fogden tar emot dessa så länge de följer Tarjunernas regler, regler som klart avviker från övriga Zorakins.

Norra Toril
Baronat

Norra Toril består till hälften av Torilskogen, vars invånare gör räder in i området. Glaveätten är därför noga med att hålla fler krigare än brukligt. Antalet krigare i baronens tjänst har genom åren oroat de närmsta grannarna. De fruktar att styrkan skall användas till annat än ordningen i Norra Toril. Baron Vartan Glave trappade upp oron genom att konvertera sin yngre bror Kolts gård Räcknäs till en träningsakademi för svärdsmän. Genom Räcknäs akademi har man ökat beståndet av vapenföra män så mycket att omgivningen reagerat. För två år sedan mördades Baron Vartan av banditer under en genomresa i Floddalen och Kolt Glave blev fogde över Norra Toril. Inga slag har utväxlats, men Kolt har gjort det klart att han skyller mordet på Baron Hindrik Splintersköld av Floddalen. Baron Kolt menar inte att Splintersköld ligger bakom mordet, men att inte lyckas hålla sina domäner säkra är anledningen till broderns död. I området ligger S:t Mundesklostret Oberga. Prior i klostret är fader Valfrak Glave. Kusin på svärdssidan till Kolt.

Baron Kolt Glave
Baron av Norra Toril. Mycket militärisk man med kort stubin och impulsiv i handling. Var aldrig ämnad till att leda Norra Toril och har därför tränats till stridsman istället för baron. Har lyckats reta upp Splintersköldsätten med sina högljudda anklagelser mot Baron Hindrik av Floddalen. Baron Kolt står mycket nära greve Likmund av Skogsmark. Greven skickar regelbundna bidrag till Räcknäs krigsakademi och Baron Kolt tackar genom att skicka soldater till Korp.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Junemark
(Markgrevskap, nr 19 på kartan [3])

Junemark är Slättebos största och sett till naturtillgångar det rikaste. Aidnebergen i norr ger sten och metaller. Guldberga skogar i väst och Nordbergsskogen i öst ger timmer och jakt. I centrum finns milsvida slätter med god odlingsjord och betesmarker. Junemark har goda vattenvägar i den västliga Stirpaz och i öster Jostefloden. Det finns två stora sjöar i Kvarken och Witten. Tillgången på båtfrakt och fiske är med sjöar och floder därför även den god. Junemark är nästan som ett eget hertigdöme och det kanske det hade varit om dess markgreve hade visat mer intresse för saken. I nuläget är all hans fokus på rikets försvar i egenskap av dess marsk.

Markgreve marsk Berthold Axman
Markgreve Axman är en slug men relativt rättskaffens krigare och politiker som tidigt fått känna av hotet från Svarta tornet. Han har en hel del erfarenhet från strider med svartfolk. Han har också tjänstgjort en tid åt en Jorpagnisk furste och har således även tillskansat sig erfarenhet i strider mellan arméer med jämnstarka styrkor med riddare och tungt infanteri. Jorpagna har också gett honom praktisk erfarenhet av mänsklig svekfullhet och politik. Berthold är gift med Melosine Elderdun från Yttersol. (Jag hänvisar till det tidigare: detta är Fraxinus "gobbe" och jag vill inte peta i hans kreationer mer än nödvändigt)

Haak
Baronat

Längst norrut uppe i Aidnebergen ligger gruvorten Haak med dess omgivande marker. Hade det inte varit för de många järn och koppargruvor som finns här hade området varit övergivet. Ständigt under attacker från svartfolk och väderskiftningar klamrar sig köpingen Haak fast vi bergssidan. Området är kargt och ogästvänligt och ingen form av odling går att bedriva. Man är därför helt beroende av att karavaner från mer sydliga baronat kommer med handelsvaror. Haak träter även med grannen Hamre, som beskattar all frakt via floden Stirpaz. Något som gjort det dyrt att förse köpingen med varor. Rykten i Slättebo gör gällande att man istället vänt sig norrut och handlar med Svarta Tornet.

Baron Kagnus Haak
Baron Kagnus Haak är en äldre herre vars ätt suttit vid makten sedan Haak uppfördes på 300-talet. I sin ungdom studerade Baron Haak hos S:t Andamimunkarna i Guldberga kloster. Sedan den tiden har han en fascination för magi. På senare tid har han mer öppet förespråkat diplomatiska kontakter med Häxmästaren i Svarta tornet. Baronen anser att Häxmästaren är missförstådd och bara han får komma till tals kanske inte alls är så ond som det påstås. Kanske har han till och med fog i sina åsikter. Uttalanden har upprört flera och tal om förräderi cirkulerar. Rösterna har nu nått hertigens öra och han har för baronens säkerhet skickat en styrka till Haak. Givetvis står Baron Haak för deras logi och sold. Baron Haak har isolerat sig i sin borg och hans grannar menar att det är dags för ett byte på styrandet i Haak. Baron Haak har flera söner och hertigen har skickat dem till sitt residens Stirzberget för deras säkerhet skull. Där drillas de hårt för att föra ätten vidare i en mer avig politik mot Häxmästaren.

Hamre
Baronat

Skogsrikt bergsområde vid Stirpaz många källor. Baronatet har flera vattenfall och strida bifloder som störtar ner i Stirpaz. Flera av strömmarna korsas av stenbroar och man kan ta en led över fallen ända till Kardiens gräns. Viss gruvdrift, men i första hand jakt är den stora inkomsten. Gruvdriften i Hamre har skapat lite osämja med baron Haak efter att baron Stålhandske höjt skatter på frakt över Hamres del av Stirpaz. I samma stund har han gett skattelättnader till Hamres egna gruvfraktare och de kan då sälja sin malm till billigare pris. Hamre ordnar flera jakter för Slättebos framstående invånare och hertigen själv har ständigt en svit inredd på Stålhandskes sätesgård, Slättebo lås. Slättebo lås är ett av Aidnebergens lås som de försvarsborgar vid nordgränsen kallas. I södra Hamre ligger Guldberga kloster helgat åt S:t Andami. Solmunkarna här forskar i magins mysterier och är därför avskärmade från omgivningen. Klostret är helt självförsörjt och tar bara emot besökare inom kyrkan. Klostret står under Slättebo hertigs direkta beskydd och har gjorts så sedan det grundades 403 e.O. I norra delarna av Guldberga skogar finns ruiner efter ett vättesamhälle som gäckade nuvarande barons förfäder. Vättarna drevs därifrån 526e.O. i en av dåvarande baron Stålhandske betald attack från raxoriska svartfolksjägare. Hamre har fortfarande en grupp raxoriska jägare i sin sold för att fira segern.

Baron Dag Stålhandske
Hertigens spionmästare. Skicklig politiker som vinner mer och mer mark även som affärsman. Hamre har blommat upp under hans styre. Han många kunskapare förser både honom och Hertig Stirzberg med viktig insyn i Slättebos alla förehavanden. Baron Stålhandskes uppdrag som kunskapare har gjort hans nätverk av informatörer till en stor organisation. Baronen och hans arkiv känner till mer om folk än vad de själva gör. Det har gjort baron Stålhandske till en gäst man helst inte har till bords. Han blotta närvaro gör folk obekväma och nervösa.

Billevad
Baronat

Den raxoriska ätten Joms huvudsäte. Jomsarna är en sammansvetsad och toppstyrd släktskara som karaktäriseras av gammaldags seder och en stark tro till Etin. De är obrottsligt lojala mot Hertig Stirzberg, då de anser att han är konungens förlängda arm i området. Billevad lever till stor del på jakt och fiske i och runt Jostefloden. Jomsarna hänger sig också passionerat åt jakt på svartfolk. Varje Jomskrigare med självaktning bär en örhula vid bältet. En slags metallring som öron från fällda svartblod träs på. Öronen skickas till Hertig Stirzberg för skottpengar, något som gladeligen betalas ut.

Eorl Dyvik Joms
Överhuvud för ”Jomsarna” i norr. Raxorernas Eorl har genom sin långa levnad, fram till nu fört en ordnad tillvaro på sin sätesgård Billevad. Eorlen är mycket respekterad av sina fränder och en makt att räkna med. Han är talesman för de stora raxoriska ätterna i gränslandet Kardien-Zorakin och flera av de raxoriska ätterna respekterar Eorl Joms ord mer än sin lokale baron eller greve. Eorlen är an stolt raxorer. Han anser att man ska samexistera med andra folkslag, men inte blanda blod med dem.

Bergfoten
Baronat

Bördigt högland vid Aidnesbergens fot. Lever gott av närheten till Jostefloden på vilken man fraktar allt som områdets jordbruk producerar. I gränsorten Tideman produceras Tidemansdricka vilket är en populär måltidsdryck bland traktens folk. Fote By är Slättebos största halvlängdsmannaby med runt hundra familjer boendes. Byn är självstyrande, men betalar skatt till Baron Hedrim Joms.

Baron Hedrim Joms
Eorl Joms äldste son. Baron Hedrim tog över Bergsfoten från sin farfars bror, Lestig Joms, som lever, men anses osund att styra då hans ålder tagit över sinnet. Baron Joms är nyligen slagen till riddare och reser runt i landet för att finna sig en fru bland Zorakins adelsfamiljer. Han har dragit på sig sin faders vrede genom att kalla sig den pennerska titeln baron. Baron Hedrims friarresa går tydligt till i första hand penneradels gods. Skulle han finna en fru bland dessa ädlingars döttrar har hans far gjort klart att han blir arvlös.

Skoften
Frimark

Skofte by, som området numer kallas i folkmun var tidigare en köping. Köpingen tillhörde baron Björnflod av Kvarken, men sedan baron Boderik Björnflod dog gick alla skatteintäkter direkt till hertigens kista. Skoften led svårt under en gräsbrand 610 e.O. som brände upp stora delar av köpingen och borgen Klinga Hus. Efter branden förlorade Skoften sina köpingsrättigheter till Stirpazklyft och med det förlorade hertigen den direkta inkomsten till Lysande vägens priorât. Skoften har sedan katastrofen delvis byggs upp, men området går på knä under de stora skatter som återuppbyggnaden kräver. Himmelfaras stuteri och Granbergs småbåtvarv är de enda riktiga inkomsterna nu, då handeln har avstannat nästan helt.

Slottsfodge Nils Klinga
Slottsfodge Nils Klinga är den gamle borgherren, riddar Alrik Klingas yngste son. Fogden har inte lyckats få ordning på områdets finanser och både svartfolk och rövare trakasserar den allt mer upproriska befolkningen. Fogde Nils har tagit sig vatten över huvudet, men är allt för stolt för att erkänna det. För att lugna sina nerver har han stuckit huvudet i en öltunna och det ser ut som han kommer att stanna där tills situationen är ohållbar. Läget i Skoften är inte problematiskt bara för att dess fogde är oduglig. Det är även svårt att veta vilken herre man har. Är det hertigen, som tog sig an skatteintäkterna från dess tid som köping? Är de markgreven vars intresse för marken är svalt eller är det Tiburtius Bock, den som är satt att administrera framlidne baron Björnflods domäner? Hittills har hertig Stirzberg fortsatt att förvalta de intäkter som Skoften trots allt ger.

Gullberga Skogar
Baronat

Baronat som uppkom efter att Baron Karrovan Björnflod sålde delar av dåvarande baronatet Guldberg till Hamre 416 e.O. Baron Björnflod ville inte ha Guldberga kloster inom sina gränser. Han ansåg att deras läror var kätterska. Dåvarande Baron Dirmund Stålhandske av Hamre var inte sen att slå mynt av Baron Björnflods tankar och förvärvade både kloster och marken det stod på till ett mycket lågt pris. Baron Björnflod blev dock den som skrattade sist när det visade sig att i området intill klostret var hem till en vätteklan. Vättarna har gett baronerna Stålhandskes krigare huvudbry mer än en gång genom historien till dess att man 526 e.O. utrotade dem helt. I och med gränsens flytt blev namnet Guldberg bytt till Guldberga Skogar. Området är förvånande sparsamt uppodlat och glest befolkat trots att marken håller god jord. Baron Boderik Björnflod själv förmodas har omkommit i en brand i hans sätesgård Björnväggens riddarsal 607 e.O. Han inte setts till sedan branden, men hans kropp har inte återfunnits och man har därför inte utsett en efterträdare. Björnväggen ligger nu efter försummat underhåll mer eller mindre i ruiner och branden totalförstörde riddarsalen och stora delar av kärntornet. Baronatet Kvarken och Guldberga Skogar som traditionellt ätten Björnflod varit herrar över styrs i dagsläget av en fogde.

Slottsfogde Tiburtius Bock
Herr Bock är en lågättad byråkrat från Tofia, som rekommenderats av Tofia statsråd. Herr Bock är en mycket skicklig politiker och ryktet säger att han tar till vilka medel som helst för att uppnå sina mål. Än så länge har han inte brytt sig om sitt nya ämbete, utan frotterar sig med Tofias societet där han mer än en gång kallat sig Baron Bock. Något som stör de övriga ädlingarna storligen. Varför Herr Bock inte ersatts är flera för honom lyckliga tillfälligheter. Markgreve Axman vars uppgift det är att tillsätta en baron hålls ständigt upptagen vid Pendon i egenskap av marsk. Hertig Stirzberg ligger inte direkt på marsken om ärendet, då han tar sig an större delen av intäkterna så länge ingen baron finns. Herr Bock sprätter runt som en påfågel i Tofia och njuter av situationen.


Kvarken
Baronat

Kvarken står idag utan baron. Tidigare har ätten Björnflod styrt sedan mörkertiden och de är en av Zorakins äldsta ätter. Björnflods har genom historien hållit låg profil och aldrig haft någon högre titel än baron. De har genom åren byggt ut och förstärkt ättens residens Björnväggen vid sjön Kvarken. Det var fram till en förödande brand Baron Boderik Björnflod tros ha omkommit i ett formidabelt fäste. Då inga släktingar av börd, även om det finns frillobarn, har ruinen efter Björnväggen blivit hem åt ett rövarband. Rövarbandet styrs av ätten Wästus överhuvud Helmer Wästu från byn Wästu. Helmer och hans närmaste förklarades fredlösa när de med våld försökte ta över baronatet efter den förmodade framlidne baron Björnflod. Byn Wästu stödjer i det tysta Helmer och hans band. (Byn ligger mellan Björnväggen och Ulehall och ätten Wästu var tidigare skattebönder under baron Björnflod.). Slottsfodge Tiburtius Bock, som är den som idag styr området, har inte visat det minsta intresse för att ta itu med rövarna efter det att han fått dem förklarade fredlösa. Han har till dags dato inte ens besökt det område han fogar över, utan trivs bra bland societeten i Tofia. Skogen väster om Kvarken som är en del av Guldberga skogar kallas Ohmskogen och huserar en maginod. Platsen för noden besöktes regelbundet av magiker och ett litet tempel har rests vid nodens fot. Templet är numer en ruin och nodens kraft har sedan länge ebbat ut.

Slottsfodge Tiburtius Bock
Även i Kvarken styr herr Bock. En kort tid var Helmer Wästu självutnämnd fogde. Sedan Herr Bock fick honom fredlös lever Helmer som en rövare i Björnväggens ruin. Han är inte en rövare i folkets ögon utan mer en hyllad frihetskämpe.

Vede
Baronat

Otillgängligt slättland med boskapsskötsel och timmer som huvudinkomster. Runt huvudorten Vedeby och sjön Kvarken ligger flera timmerläger, som även det ger viktiga inkomster. Vedeby är huvudförsörjare till markgreve marsken Berthold Axmans gods Vedehall som ligger i baronatet. Byn har en brygga ut i sjön Kvarken. Från bryggan utgår dagligen både fiskare och pråmar. Förutom Vedeby tillhör också den mindre Ulehall baronatet. Ulehall är egentligen en samling gårdar runt ett tempel helgat åt Etin. Ulehall är också hem för ätten Ule, som var de ursprungliga fogdarna i Vede. De avsattes till förmån för Splintersköld under oklara omständigheter. På senare år har byn Ulehall blivit mål för flera av Mandelorderns forskare då arkeologiska fynd gjorts i byn och dess omnejd.

Baron Paar Splintersköld
Egensinnig skogsman vars intressen ligger uteslutande på jakt och äventyr. Vede styrs nästan helt av hans försummade hustru Celina. Ett arrangemang båda trivs med. Baron Paar har aldrig haft ambitionen att bli baron. Han var tredje son och hade inriktat sig på ett liv som skattebonde på någon av Splinterskölds andra gods. Baron Paar härstammar från den grevliga ätten Splintersköld i Stirpaz. Han är farbror till Baron Hindrik Splintersköld av Floddalen och kusin till Greve Magnurmund av Stirpaz. När sedan baronatet Vede stod utan baron efter det att markgreve Axman och den tidigare baronätten av Vede, Ule kom ihop sig blev det istället Paar. Det var markgreve Axman själv som utsåg Paar till baron för att stärka relationerna med den grevliga ätten Splintersköld. När sedan Paar gifte sig med den mäktige Baron Ekenbrandt av Ekeslätts syster Celia blev valet än mer lyckat. Utnämnandet av baron Paar har även varit lyckat på det personliga planet för markgreven. Hans egen fru Melosine har länge kännt sig ensam på godset Vedehall när hennes man under långa tider är kallad till Pendon. När baronessan Celia anlände till Vede fick Melosine en vän för livet och de båda kvinnorna är tillsammans en kompetent politisk faktor. Baron Paar är inte intresserad och markgreve Axman inte närvarande vilket gjort de båda vänninorna till den sanna makten i Vede och till viss del hela Junemark. Vede kallas ibland för Kjolköping för att anspela på de båda kvinnornas styre.


Ekeslätt
Baronat

Bördig del av Kvarkenområdet. Med position mellan Kvarken och Josteflodens biflod Lill-jostan är det tämligen välbevattnat. Mellan varven är det drabbat av översvämningar som ger problem till de mest närboende invånarna. Det finns stora citrusodlingar och man tillverkar allsköns produkter från skördarna. Betesmarken är god och baronatet har stora köttdjurshjordar. Mängden hudar som kommer efter den årliga slakten har gjort Ekeslätt till hemvist för flera skickliga läderhantverkare. Ekeholm är en så pass stor köping att man skickat sändebud till Kung Valien om att få stadsrättigheter. Kungamakten har inte svarat än, men Baron Gellis har hoppfullt börjat bygga stadsmur och anlitat grävare för att bredda Lill-jostan utanför köpingen. Han önskar kunna ta in större båtar söderifrån. Ekeholm tillhör ätten Ekenbrandt och slottsfodge i Ekeholm är Baron Gellis bror riddar Brir Ekenbrandt.
Den eländige och oplacerbara Assar Avloy skulle kunna vara en gammal klasskamrat från Klomellien. Han kan ha fått sätta upp sin verkstad på den progressive baron Ekenbrands mark?

Baron Gellis Ekenbrandt
En av Slättebos rikaste och mäktigaste män. Baronen har studerat vetenskap i Klomellien under flera framstående mästare. Han anses som något av ett teknologiskt geni. Han har revolutionerat både bevattningskonst och jordbruk i sitt baronat. Han har helt tagit sig an moderna ideér om handel och vikten av att föra nogrann bok på alla transaktioner. Baron Gellis gifte lite oväntat bort sin syster Celia till baron Paar Splintersköld av Vede. Baron Paar är inte alls det parti som allmänheten anser att systern till en så rik baron som baron Gellis sklulle kunna få. Den mer skarpsinnige politikern ser att inte bara är baron Paar släkt med greve Splintersköld av Stirpaz. Han är även marsken, markgreve Axmans baron vilket ger Baron Gellis en direktkontakt till Pendon. Ingen kunde förutse att baronessan Celia och marskens maka, markgrevinnan Melosine sedan skulle bli bästa vänner. Det blev bara ytterligare en av baron Gellis många lyckade affärer.

Österslätt
Baronat
Bördigt område vid Jostefloden. Producerar spannmål i skäppor fulla. De flottas längs Jostefloden via Baronatets enda köping Strömmekrök. Österslätt är tätbefolkat och på landsbyggden har lokala storbönder börjat lägga under sig allt större arealer. Metoderna som används är inte alla gånger helt förenliga med Etins goda minne. Baron Marol har ännu inte agerat mot bönderna, men man tror att en konflikt är oundviklig. Än så länge betalar bönderna sina skatter, men det ryktas att de rekryterar legoknektar för att utmana baronen om makten.

Baron Stefian Marol
En hårdför herre som inte tål någon vars åsikter skiljer sig från hans egna. Drev sin bror Sebastian ur huset efter ett gräl. Sebastian livnär sig som legoknekt i sitt eget kompani, Röda ugglan. Österslätts bönder tar sig allt högre ton och baron Stefian måste snart stå upp mot deras ökande makt. Den snåle baron Stefian vill inte utrusta soldater mot bönderna. Han har skickat ut sändebud efter sin bror som han söker försoning med i hopp om att få Röda ugglans militärmakt gratis.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Ser mycket lovande ut. Hinner inte läsa ordentligt nu och kommentera men återkommer. Sen kan jag även uppdatera wikin.
Jeb
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 664
Blev medlem: 2007-07-09 09:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb »

Ser mycket lovande ut. Hinner inte läsa ordentligt nu och kommentera men återkommer. Sen kan jag även uppdatera wikin.
Tack för det. Ser fram emot dina synpunkter. Vi kan väl vänta med wikin tills jag gjort samma sak med Philmark. De två länen påverkar varandra såpass mycket att det kanske finns sådant som ska läggas till (eller tas bort) i Slättebo?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren »

Börjar med trasslet kring Carna Lund. Känns som att konflikten kring hennes län, titlar och arv har potential till att dra in både kung och kyrka i en ordentlig härva. Kung Valien VII lät av någon anledning ett markisat gå i arv vilket inte är ovanligt men heller ingen regel. Dessutom lät han det gå till en kvinna som jag gissar Zorakins lagar ofta missgynnar i förhållande till deras (eventuella) äkta makar. Varför gjorde kungen så? Var det för att undvika att Lysande Vägen och den makthungrige bontisâl Kolbert skulle få sin vilja genom? Eller är det andra krafter med i spelet? Ville kanske hertigen av Slättebo att markisatet skulle återgå till att bli en del av grevskapet Stirpaz och hertigdömet? Blev kungen utspelat här då någon såg det som lättare att förvärva marken från en kvinna? Och vem var då detta? Hertigen? Bontisâlen? Greven? Moder Linsegro möjligtvis? ...eller var det Häxmästaren? :shock:

Jag utgår i ovanstående funderingar från att markisat och/eller frimarker (vi verkar ha anammat båda titlarna) återgår till tidigare länsherre om den inte går i arv. Och att en markis är underordnat endast kungen så som det står i Aidne-modulen. Lite rörigt om markisat i Zorakin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... n#Markisat

Och som vanligt är mina ändringar bara förslag och du får göra som du tycker med ditt material. :)

Västerslätt
Baronat

Västerslätt är platt och täckt av gräs. Inkomsterna utgörs till störst delar av fiske och boskapsskötsel. Bönderna har tack vare tillgången på bete blivit lite av årstidsnomader. Man flyttar runt hus och hem mellan olika fasta läger. Det betyder att länet är olika tätbefolkat beroende på tid på året. Efter sommaren samlas man till en masslakt utanför Lundnäs. Vid slakten ökar tillgången på färskt kött avsevärt i området. Festligheter med olika tävlingar och marknader hålls under veckan som slakten pågår. Vid kusten är livet mer traditionellt i små byar där de boende gemensamt äger en båt. Båtlaget är de som gemensamt sköter fisket och handeln med fångster.

Baronessa markisinna Jungfru Carna Lund
När hennes far Markis (i det här länet är väl Vismar Lund baron så ändra till titeln "baron") Vissmar Lund dog 597 e.O. satt hans enda dotter Carna i S:t Dericus kloster i Kardiska Philmark väntandes på ett gott gifte. Då Carna var enda arvingen blev hon som ogift markisinna av Lunds Udde (ändra till "baronessa av Västerslätt" då det är baroniet och inte markisatet som beskrivs här) . Kort efter att hon fått sitt arv valde hon, under påverkan av sin nära vän Marka Linsegro, att skänka södra delen av Västerslätt till Lysande vägen för att de skulle bygga ett solsysterkloster. Kyrkans tjänstebaronat (ändra till "del av baronatet" då det här med LV och länsrätt int helt är avklarat) fick namnet Hals hedar och man uppförde klostret Medeaut på sina nya ägor. Den norra delen ("av") Västerslätt behöll Markisinnan (stryk titeln här då den bara förvirrar) Carna själv som baronessa under frimarken Lunds Udde (stryk detta för att undgå förvirring) och så har det varit sedan hennes faders död. Baronatet Västerslätt sköter sig självt i mångt och mycket då befolkningen mangrant samlas en gång om året och betalar sin skatt utan större problem.
Lunds Udde
(Markisat)
(Gör några tillägg för att passa med hur markisat/frimarker är tänkt fungera (...om jag då förstått oss rätt? :roll: )

Markisinnan Baronessan Carna Lund

"Carna Lund är även markisinna av Lunds Udde. Normalt går inte markisat och frimarker i ärv men kronan gjorde här ett undantag.". Markisinnan har sedan hon ärvde titeln av sin far förblivit ogift. Hon är djupt troende och har vigt hela sitt liv åt kyrkan. Lunds Udde har med tiden blivit allt mer självstyrande och folket har med det börjat ta sig friheter i både rättsskipning och administration. Markisinnan Lund har svårt att ta tag i detta, då hon anser att hennes tid till fullo skall vigas åt Etin. Hon har därför öppet deklarerat sin avsikt att efter sin död skänka hela arvet åt kyrkan. Markisinnan anser att Lysande vägen kommer att skapa ordning och lycka för de boende på Lunds Udde. ("Det råder dock oklarhet kring vilka marker som ligger under Carna Lunds som baronessa av Västerslätt och vilka som tillhör frimarken Lunds Udde. Beslut kring detta har bontisâl Kolbert av Fil-Tofia lyckats förhala då Lysande Vägen under tiden tjänar på detta") Vad folket tycker är tydligt. Man betalar sin skatt och ser till att allt i frimarken fungerar klanderfritt. Allt för att inte stressa eller störa markisinnan och med det skynda på hennes bortgång. När Etin så återtar Carna Lund inser folket att deras nyfunna frihet är borta och helig ordning kommer tillbaka. Skulle kungamakten godkänna kyrkan som förvaltare av Lunds Udde blir det ett avsteg i ordningen. Ingen vet säkert i nuläget. Bland deras sista hopp står till Moder Marka Linsegro i Medeauts kloster, som anses vara en redbar kvinna, men även hon är till åren kommen.
Hals Hedar
(Kyrklig domän avstyckad från baronatet Västerslätt)

Södra delen av Lunds Udde ("Västerslätt"), Hals är helt under Medeaut klosters kontroll. Moder Marka Linsegro är fortfarande den som administrerar området, men bontisâl Kolbert i Fil- Tofia vill ha en manlig solmunk att ta över, då en kvinna inte anses lämplig. Moder Linsegro har fått väntat stöd från Markisinnan Lund, som är hennes nära vän sedan de som unga levde i kloster tillsammans. Trots att den allmänna meningen är att klostret stal marken från Markisinnan Lund under sorgetiden efter hennes far. Hals Hedar är som namnet antyder hedlandskap i området Hals, lämpligt både för både odlingar och djurhållning. Något som klostret håller på att utveckla och modernisera.

Moder Marka Linsegro
Åldrad kvinna som sköter klostrets affärer utomordentligt. Känner sig lite hämmad av Lysande vägens kyrka och skulle helst se att hon rapporterade endast till Markisinnan Lund. Moder Linsegro är under hård press att leverera goda resultat. Hon vet att starka krafter vill ha henne utbytt. Moder Linsegro är en godhjärtad person, som önskar de folk som lever på hedarna välstånd under Etins värmande sol. Hon har vid fler tillfällen skickat brev till bontisâl Kolbert i Fil- Tofia för att han ska förmå exarken att utse ett helgon för Medeaut och även påtalat vikten av att det förblir ett kloster för solsystrar endast. Hittills har bontisâlen ignorerat henne.
Skriv svar