Slättebo-Philmark kampanj

Har du något äventyr som ligger och dammar? Dela gärna med dig!
birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren » 2019-05-13 13:55

Knepeholm
Baronat

Slättebos sydligaste baronat Knepeholm är helt uppbyggt runt staden med samma namn. Knepeholm lever till stor del av traditionella näringar som jordbruk och djurhållning. Närheten till havet skänker stadens fiskeflotta gott med fisk och tillgången till en stenpirskaj öppnar för handel över Kopparhavet. Ett mindre antal internationella handelshus har filialer i staden och satsningar på vägnätet runt staden finansieras gemensamt av handelshusen och staden. Området är helt enkelt på väg uppåt. Ätten Tranas gods Knepe har genom åren växt ut till det som idag är själva staden. Det som en gång var vallgraven runt den gamla borgen har idag grävts ut för Baronens fiskodlingar. Utgrävningarna har gjort att vallgraven mer ser ut som en sjö och har fått namnet Borgsjön efter det. Varje vår fiskas sjön ur och fisken hängs att torka på stora ställningar. När arbetet är klart firar man med en årlig ringdans runt sjön. Det har blivit känt som Trandansen vid Borgsjön. "Bontisâlen i Knepeholm är en av parterna i konflikten kring Medeaut kloster då delar av markisinna baronessa Carna Lunds ägor ligger under bontisât Knepeholms jurisdiktion" (lägger till en liten utveckling av konflikten här)

Baron Tjudred Trana
Baron Trana är en herre som har stora planer för sitt Knepeholm. Fiskenäringen behöver byggas ut. Pirkajen behöver muddras för att få in fartyg med större djupgående och fraktvägar behöver anläggas. Baronen är med det klara att skatter på handel ger större inkomster än jordbruk. Han satsar därför alla medel han kan uppbringa på att locka handelshus till staden. De handelshus som redan är här införlivas i stadens styre om de genomför investeringar i infrastrukturen. Ätten Trana är ägare till en Kogg, Tranellen med vilken de själva trafikerar flera kända handelsrutter. Baron Tjudreds yngre bror Tobas Trana har gjort sig ett litet namn som kartritare. Efter avlagda studier vid Kartografiet i Sterborg har han bosatt sig i där och öppnat ett framgångsrikt lantmäteri.
Inget annat att kommentera.

Jeb
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 546
Blev medlem: 2007-07-09 08:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb » 2019-05-16 12:06

Och som vanligt är mina ändringar bara förslag och du får göra som du tycker med ditt material. :)
Materialet är allas. Jag bara skriver. Jag uppskattar allas synpunkter och tycker det hela blir klart bättre om inte bara jag funderar.
Börjar med trasslet kring Carna Lund. Känns som att konflikten kring hennes län, titlar och arv har potential till att dra in både kung och kyrka i en ordentlig härva. Kung Valien VII lät av någon anledning ett markisat gå i arv vilket inte är ovanligt men heller ingen regel. Dessutom lät han det gå till en kvinna som jag gissar Zorakins lagar ofta missgynnar i förhållande till deras (eventuella) äkta makar. Varför gjorde kungen så? Var det för att undvika att Lysande Vägen och den makthungrige bontisâl Kolbert skulle få sin vilja genom? Eller är det andra krafter med i spelet? Ville kanske hertigen av Slättebo att markisatet skulle återgå till att bli en del av grevskapet Stirpaz och hertigdömet? Blev kungen utspelat här då någon såg det som lättare att förvärva marken från en kvinna? Och vem var då detta? Hertigen? Bontisâlen? Greven? Moder Linsegro möjligtvis? ...eller var det Häxmästaren? :shock:
Vi kan väl tillsammans hitta på något bra? Jag fick en lite idé om att konungen var ok med att låta länet gå i arv och att en del mark skänks till anläggandet av ett nytt kloster. Det var dock lite skumt med förfrågan. Obs! bara en utvecklingsbar idé: Markis baron Vismar dör. Kyrkan vill ha mark till ett kloster i området. Bontisâlen i Knepehol vädjar förgävet till greve Splintesköld, som i sin avighet mot kyrkan inte vill ha fler kloster eller LV närvaro överhuvudtaget i sitt grevskap. Konungen vill ha en ny förvaltare till sin frimark. Knepeholm bontisâlen får en idé! I kloster i Philmark finns den förra markisens dotter. Hon är nästan fanatiskt religiös och skulle säkert vilja ha kyrklig närvaro. Han skriver till kungen och presenterar ett förslag om ny fogde i markisatet, Markis Vismars avkomma. Kungen har inte haft något otalt med framlidne markis Vismar och tänker att "sonen" kan väl vara bra som snabbt alternativ. Bontisâl Knepeholm skriver sedan till kungen och berömmer honom för hans insiktsfulla val och lovordar markisatets fortsatta förvaltning i ätten Lunds namn. Förnöjt lutar han sig tillbaka i stolen och författar sedan ett brev till syster Linsegro. Hon får sedan i uppdrag att följa markisinnan Lund på vägen och framföra Etins önskan om att anlägga ett nytt kloster på hennes arvsmarker....
Jag utgår i ovanstående funderingar från att markisat och/eller frimarker (vi verkar ha anammat båda titlarna) återgår till tidigare länsherre om den inte går i arv. Och att en markis är underordnat endast kungen så som det står i Aidne-modulen. Lite rörigt om markisat i Zorakin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... n#Markisat
Jag kan tycka att kunglig förvaltning avgör från fall till fall. Har inga oegentligheter framkommit är det kutym att låta äldste sonen ta vid? Mest för att inte låta kunglig mark gå just till tidigare länsherre.
Bontisâlen i Knepeholm är en av parterna i konflikten kring Medeaut kloster då delar av markisinna baronessa Carna Lunds ägor ligger under bontisât Knepeholms jurisdiktion" (lägger till en liten utveckling av konflikten här)
Mycket bra!
Markis (i det här länet är väl Vismar Lund baron så ändra till titeln "baron") Vissmar Lund
Jag brottades med det ett tag, men kom fram till att han helst titulerar sig sin "högsta" titel. Alternativ är markis baron?
tjänstebaronat (ändra till "del av baronatet" då det här med LV och länsrätt int helt är avklarat)
Kyrklig frimark? Solmark? :wink:
(Gör några tillägg för att passa med hur markisat/frimarker är tänkt fungera (...om jag då förstått oss rätt? :roll: )
Japp
("Det råder dock oklarhet kring vilka marker som ligger under Carna Lunds som baronessa av Västerslätt och vilka som tillhör frimarken Lunds Udde. Beslut kring detta har bontisâl Kolbert av Fil-Tofia lyckats förhala då Lysande Vägen under tiden tjänar på detta")
Det tycker jag vi kan utveckla än mer när grunden är avklarad. Kolbert är en alldeles för bra karaktär för att inte göra till en maktfaktor. :twisted:

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren » 2019-05-20 07:06

Jeb skrev:
birkebeineren skrev:Börjar med trasslet kring Carna Lund. Känns som att konflikten kring hennes län, titlar och arv har potential till att dra in både kung och kyrka i en ordentlig härva. Kung Valien VII lät av någon anledning ett markisat gå i arv vilket inte är ovanligt men heller ingen regel. Dessutom lät han det gå till en kvinna som jag gissar Zorakins lagar ofta missgynnar i förhållande till deras (eventuella) äkta makar. Varför gjorde kungen så? Var det för att undvika att Lysande Vägen och den makthungrige bontisâl Kolbert skulle få sin vilja genom? Eller är det andra krafter med i spelet? Ville kanske hertigen av Slättebo att markisatet skulle återgå till att bli en del av grevskapet Stirpaz och hertigdömet? Blev kungen utspelat här då någon såg det som lättare att förvärva marken från en kvinna? Och vem var då detta? Hertigen? Bontisâlen? Greven? Moder Linsegro möjligtvis? ...eller var det Häxmästaren? :shock:
Vi kan väl tillsammans hitta på något bra? Jag fick en lite idé om att konungen var ok med att låta länet gå i arv och att en del mark skänks till anläggandet av ett nytt kloster. Det var dock lite skumt med förfrågan. Obs! bara en utvecklingsbar idé: Markis baron Vismar dör. Kyrkan vill ha mark till ett kloster i området. Bontisâlen i Knepehol vädjar förgävet till greve Splintesköld, som i sin avighet mot kyrkan inte vill ha fler kloster eller LV närvaro överhuvudtaget i sitt grevskap. Konungen vill ha en ny förvaltare till sin frimark. Knepeholm bontisâlen får en idé! I kloster i Philmark finns den förra markisens dotter. Hon är nästan fanatiskt religiös och skulle säkert vilja ha kyrklig närvaro. Han skriver till kungen och presenterar ett förslag om ny fogde i markisatet, Markis Vismars avkomma. Kungen har inte haft något otalt med framlidne markis Vismar och tänker att "sonen" kan väl vara bra som snabbt alternativ. Bontisâl Knepeholm skriver sedan till kungen och berömmer honom för hans insiktsfulla val och lovordar markisatets fortsatta förvaltning i ätten Lunds namn. Förnöjt lutar han sig tillbaka i stolen och författar sedan ett brev till syster Linsegro. Hon får sedan i uppdrag att följa markisinnan Lund på vägen och framföra Etins önskan om att anlägga ett nytt kloster på hennes arvsmarker....
Kanske så här:

Bontisâlen i Knepeholm önskar att det etableras ett nytt kloster inom hans bontisât. Bontisâtet omfattar södra delen av grevskapet Stirpaz men då greve Splintersköld inte vill öka LVs makt på sin bekostnad motsätter han sig denna önskan. Bontisâlens lösning är då att försöka etablera klostret inom gamle markis Vismar Lunds markisat som fast det ligger inom grevskapet Stirpaz gränser lyder under kungen. Möjligtvis är varken markisen eller kungen intresserade av detta men när markisen dör öppnas nya möjligheter. Nu blandar också bontisâlen i Fil-Tofia sig i frågan om ett kloster. Kungamakten behöver en ny markis om inte markisatet ska återgå till greve Splintersköld av Stirpaz men gamle markis Vismar har bara en dotter. Carna Lund är dessutom varmt etinstrogen och sägs vara mycket välvillig inför att skänka mark till LV. Kungen tvekar men tänker att om Carna ärver markisatet kan han begränsa bontisâlen i Fil-Tofias makt, något som han länge önskat, genom att stärka bontisâlen i Knepeholm. Bontisâl xxx (vi behöver ett namn ...och kanske/kanske inte en lokal familjetillhörighet?) i Knepeholm stödjer med glädje detta och Carna Lund blir således ny markisinna av Lunds Udde. Men sen händer saker och när Carna Lund som väntad beslutar att skänka mark till et nytt kloster är det oklart om hon gör det i egenskap av markisinna i Lunds Udde eller som baronessa av Västerslätt som hon också blivit efter att ha ärvt sin far. Västerslätt är nämligen inte bara ett vanligt baroni under greve Splintersköld av Stirpaz myndighet utan dessutom underlagt bontisâlen av Fil-Tofia. Klostret har redan börjat byggas på vad som troddes vara markisatets mark men som det nu i vissa framkomna brev och dokument från arkiven uppe i Fil-Tofia verkar tillhöra baroniet Västerslätt. I väntan på utredning kan inga skatter från klostrets omfattande marker betalas ut till varken kung, greve, markisinna, baronessa eller någon av bontisâlerna. Dessa samlas istället i klostret där det i väntan på en avklaring bidrar till klostrets snabba uppbyggnad och gör det bara ännu mer intressant att lägga vantarna på.

Jeb
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 546
Blev medlem: 2007-07-09 08:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb » 2019-05-30 03:16

Kanske så här:

Bontisâlen i Knepeholm önskar att det etableras ett nytt kloster inom hans bontisât. Bontisâtet omfattar södra delen av grevskapet Stirpaz men då greve Splintersköld inte vill öka LVs makt på sin bekostnad motsätter han sig denna önskan. Bontisâlens lösning är då att försöka etablera klostret inom gamle markis Vismar Lunds markisat som fast det ligger inom grevskapet Stirpaz gränser lyder under kungen. Möjligtvis är varken markisen eller kungen intresserade av detta men när markisen dör öppnas nya möjligheter. Nu blandar också bontisâlen i Fil-Tofia sig i frågan om ett kloster. Kungamakten behöver en ny markis om inte markisatet ska återgå till greve Splintersköld av Stirpaz men gamle markis Vismar har bara en dotter. Carna Lund är dessutom varmt etinstrogen och sägs vara mycket välvillig inför att skänka mark till LV. Kungen tvekar men tänker att om Carna ärver markisatet kan han begränsa bontisâlen i Fil-Tofias makt, något som han länge önskat, genom att stärka bontisâlen i Knepeholm. Bontisâl xxx (vi behöver ett namn ...och kanske/kanske inte en lokal familjetillhörighet?) i Knepeholm stödjer med glädje detta och Carna Lund blir således ny markisinna av Lunds Udde. Men sen händer saker och när Carna Lund som väntad beslutar att skänka mark till et nytt kloster är det oklart om hon gör det i egenskap av markisinna i Lunds Udde eller som baronessa av Västerslätt som hon också blivit efter att ha ärvt sin far. Västerslätt är nämligen inte bara ett vanligt baroni under greve Splintersköld av Stirpaz myndighet utan dessutom underlagt bontisâlen av Fil-Tofia. Klostret har redan börjat byggas på vad som troddes vara markisatets mark men som det nu i vissa framkomna brev och dokument från arkiven uppe i Fil-Tofia verkar tillhöra baroniet Västerslätt. I väntan på utredning kan inga skatter från klostrets omfattande marker betalas ut till varken kung, greve, markisinna, baronessa eller någon av bontisâlerna. Dessa samlas istället i klostret där det i väntan på en avklaring bidrar till klostrets snabba uppbyggnad och gör det bara ännu mer intressant att lägga vantarna på.
Detta låter som en fin fin härva. Jag ska läsa forum och sedan återkomma med något fint. Kanske en bontisâl?

Jeb
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 546
Blev medlem: 2007-07-09 08:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb » 2019-06-09 14:24

Hur vill vi ha bontisâlen i Knepeholm? Kolberts motpol? Kanske en lika makthungrig rival eller skrupelfri politiker. Jag delar Birkes åsikt om att han (för det är väl en han?) inte kommer från lokalt släktskap.

Bontisâlen är därför politiskt obunden enligt det världsliga sättet att tänka. Han har inte sin nationalitet eller ätt att ta hänsyn till när han beslutar saker. Endast kyrkan och dess bästa ligger för personens ögon. Bontisâlen av Knepeholm tycker att kyrkan absolut bör äga mer mark och grevar och baroner kan vara lämpliga att administrera så länge de har religionens bästa som ledstjärna. Bontisâlen är fritänkande och revolutionär. Han har tagit sig till Ekeborg och deltagit i djupsinniga debatter om kyrkans framtid. Kommit upp sig på ren övertygelse och blivit satt som bontisâl i Knepeholm. Inte för mäktig position och tillräckligt nära för att hållas under uppsikt från Ekeborg.

Själva affären om Carna Lund och klostret tycker jag du fick ihop bra!

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren » 2019-06-11 09:28

Jeb skrev:Hur vill vi ha bontisâlen i Knepeholm? Kolberts motpol? Kanske en lika makthungrig rival eller skrupelfri politiker. Jag delar Birkes åsikt om att han (för det är väl en han?) inte kommer från lokalt släktskap.
Tror vi kom fram till att kvinnor endast kan bli riarker inom LV, och det bara på Caddo. Ingen jämlikhet här inte.
Annorlunda kan kanske vara bland de Enkla eller som en växande önskan inom den dalkiska grenen av LV men det kan bli en senare diskussion.

Kolberts motpol i den förstand att han är tvärtom och kan balansera den fil-tofiske bontisâlens makthunger och skrupelfrihet genom att vara rättvis och redlig? Eller motpol i det förstånd att han är lik bontisâl Kolbert men bara inte lika framgångsrik?
Lite beroende på detta kan vi koppla honom till eller från lokala makter. Avvaktar lite med att föreslå något här.
Jeb skrev:Bontisâlen är därför politiskt obunden enligt det världsliga sättet att tänka. Han har inte sin nationalitet eller ätt att ta hänsyn till när han beslutar saker. Endast kyrkan och dess bästa ligger för personens ögon. Bontisâlen av Knepeholm tycker att kyrkan absolut bör äga mer mark och grevar och baroner kan vara lämpliga att administrera så länge de har religionens bästa som ledstjärna. Bontisâlen är fritänkande och revolutionär. Han har tagit sig till Ekeborg och deltagit i djupsinniga debatter om kyrkans framtid. Kommit upp sig på ren övertygelse och blivit satt som bontisâl i Knepeholm. Inte för mäktig position och tillräckligt nära för att hållas under uppsikt från Ekeborg.

Själva affären om Carna Lund och klostret tycker jag du fick ihop bra!
Knepeholms bontisâl får gärna vara en nykomling här i nordvästra Zorakin. Det kan göra honom mer intressant för både oss och ingame för de lokala makthavarna. Men att han har religionens bästa som mål, vad betyder egentligen det? Mera mark och mera makt låter precis som det LVs prästerskap önskar, från exark ner till de flesta riarker. Men kanske kan han anses som fritänkare och revolutionär om han vill ta ifrån adeln delar av dens makt och ge den till LV? I så fall borde han kraftigt motarbetas av adeln. Huruvida adel och präster önskar motarbeta varandra eller inte kan bero på situation men de känns som mera troliga att samarbeta mot folket för att behålla sin priviligerade status.

En fritänkare och revolutionär som det hålls ett öga på av Ekeborg (och Ljusa Handen) skulle bontisâlen även kunna vara om han vill revolutionera LV genom att återgå till den sanna Läran och följa Stigen så som den förespråkas enligt budorden i Gyllene Boken. Att göra LV till något annat än den makthungriga och korrumperade organisation det är i dagens Ereb. Mera som det de Enkla förespråkar.

Jeb
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 546
Blev medlem: 2007-07-09 08:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb » 2019-06-11 16:49

Tror vi kom fram till att kvinnor endast kan bli riarker inom LV, och det bara på Caddo. Ingen jämlikhet här inte.
Annorlunda kan kanske vara bland de Enkla eller som en växande önskan inom den dalkiska grenen av LV men det kan bli en senare diskussion.
Ja, ville bara klargöra och bekräfta. En mycket spännande diskussion...
Kolberts motpol i den förstand att han är tvärtom och kan balansera den fil-tofiske bontisâlens makthunger och skrupelfrihet genom att vara rättvis och redlig? Eller motpol i det förstånd att han är lik bontisâl Kolbert men bara inte lika framgångsrik?
Lite beroende på detta kan vi koppla honom till eller från lokala makter. Avvaktar lite med att föreslå något här.
Tänker nog att han kan vara framgångsrik, men att de båda mäter framgång på helt olika sätt. Kolbert är om jag förstått dig rätt en makthungrig politiker som vill tillskansa sig makt inom det system som finns. Bontisâlen i Knepeholm vill förändra systemet till en slags kyrkostat.
Knepeholms bontisâl får gärna vara en nykomling här i nordvästra Zorakin. Det kan göra honom mer intressant för både oss och ingame för de lokala makthavarna. Men att han har religionens bästa som mål, vad betyder egentligen det? Mera mark och mera makt låter precis som det LVs prästerskap önskar, från exark ner till de flesta riarker. Men kanske kan han anses som fritänkare och revolutionär om han vill ta ifrån adeln delar av dens makt och ge den till LV? I så fall borde han kraftigt motarbetas av adeln. Huruvida adel och präster önskar motarbeta varandra eller inte kan bero på situation men de känns som mera troliga att samarbeta mot folket för att behålla sin priviligerade status.
Ja, vad betyder det? Ibland undrar jag själv hur jag har tänkt. :D Turligt nog är du bra på att sammanfatta och förankra mina röriga ideer. A
En fritänkare och revolutionär som det hålls ett öga på av Ekeborg (och Ljusa Handen) skulle bontisâlen även kunna vara om han vill revolutionera LV genom att återgå till den sanna Läran och följa Stigen så som den förespråkas enligt budorden i Gyllene Boken. Att göra LV till något annat än den makthungriga och korrumperade organisation det är i dagens Ereb. Mera som det de Enkla förespråkar.
Frågan är om han har nått såpass högt som bontisâl om han flörtar med de enkla. Kanske var han en klassisk bontisâl först och har med tiden tjusats av Carna Lunds religiösa övertygelse och svängt från kyrkopolitiker till idealist? Hans nyvunna åsikter att kyrkan skall återgå till en mer asketisk institution för folket ses med mer misstänksamhet och har dragit Ljusa handens blickar till sig.

Jeb
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 546
Blev medlem: 2007-07-09 08:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb » 2019-06-12 12:37

Från det ena till det andra. Har någon orkat läsa igenom de uppdaterade beskrivningarna i kampanjmaterialet? Vill ni ha fler ändringar? Annars kör jag vidare i Slättebo och sedan Philmark. Det kan vara bra att få det klart. Även om det inte bestämmer över Fil- Tofias framdrift går materialen hand i hand.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren » 2019-06-12 18:20

Jag har läst men bara inte hunnit kommentera. Har lite ont om tid även närmaste tiden men jag ska göra ett försök. :)

Jeb
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 546
Blev medlem: 2007-07-09 08:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb » 2019-06-12 19:13

Jag har läst men bara inte hunnit kommentera. Har lite ont om tid även närmaste tiden men jag ska göra ett försök. :)
Det är givetvis öppet för alla, men du är väl mest insatt antar jag? Det var mest en fråga om jag kan gå vidare utan att ha massor att ändra som påverkar resten. Det är ju sommarlov nu, så mycket tid ska läggas på annat.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren » 2019-06-15 05:49

I grevskapet Stirpaz verkar jag ha kommenterat Västerslätt, Lunds Udde, Hals Hedar och Knepeholm.

Övriga län:
Stirpaz

(Grevskap, nr 18 på kartan [1])
Består av baronaten: Floddalen, Tofia, Grosäter, Stirpeslätt, Västerslätt, Lunds Udde, Hals Hedar, Knepeholm


Det bördiga grevskapet Stirpaz ligger vackert längs flodens Stirpaz. Det breder ut sig över bördig mark med flera framstående vinodlingar och fruktträdgårdar. Bönderna i grevskapet lever gott på det fria fisket i floden och deras skördar ger god avkastning. Skogstillgångar finns i de grevliga delarna av Guldberga skogar. Grevskapet administeras från ätten Splinterskölds gods Splinterskans. Skansen är ett rejält borgkomplex med grävd vallgrav mot Stirpaz.

Greve Magnurmund ”Lättingen” Splintersköld
Den gamle greven har gjort sig känd mest för att vara frisinnad i kärlek. Greven har avverkat flera kärleksaffärer genom åren. Helt urskillningslöst av både kön, klass och folkslag. Det har skänkt honom en uppsjö av barn på bygden. Alla vilka greven älskar högt och ger både god skolning och ämbeten. Mången nidvisa har skrivits om grevens snedsprång och Lysande vägen fördömer hans handlande med en knuten hand i fickan. Så länge ätten Splintersköld kontrollerar Stirpazklyfte och stadens produktion av religiösa föremål tvingas de se mellan fingrarna. Greven själv påverkas inte nämnvärt av sitt rykte och han har inte för avsikt att ändra på sig. Greven har aldrig gift sig och hans barn kommer inte ärva grevskapet. Till arvinge har ätten utsett Baron Hindrik Splintersköld av Floddalen. Mest på grunden att dennes nära förhållande till Lysande vägen kommer att reparera relationerna med kyrkan. Splinterskölds egen vingård producerar det populära vinet Amoré. Ett vin som sägs gripa tag i drickarens känsloliv. Flera hedersstunder har initierats med intagandet av vitt Amoré och Stipazräkor. Något som greven själv ofta bjuder tilltänkta älskare på.
Greven har fått tillnamnet Lättingen, något han själv vet om men inte tolererar att bli kallad. Greve Magnurmund må vara en lätting i mångt och mycket, men den gamle mannen är en knivskarp politiker och trogen sin hertig och konungen. Han har mer bekymmer med sin ätt som gör allt för att manövrera ut honom.
Ok.
Floddalen

Baronat

Område känt för vin och religion. Stirpazklyfte, som är Floddalens enda ort är en nybliven köping. När det mer nordliggande handelsplatsen, Skoften brann ner flyttades handeln till Stirpazklyfte och orten gjordes till köping. Stirpazklyfte höll sedan tidigare ett av Solorderns priorât. Trots greven av Stirpaz och bontsâlen i Fil- Tofias gemensamma protester gavs handelsrätten till solorderns prior Altbin Hjortlöpe. Stirpazklyfte självt håller flera tillverkare av religiösa konstföremål och heliga föremål. Det finns i köpingen två bokbinderier, Solflamman och Morgonljus. De ägnar sig åt kopiering av heliga skrifter och manifest. I köpingen finns fyra (Jag rev ringmuren och gjorde om helgedomarna från stora till bara helgedommar. De kändes lite överdrivet för en köping. Ska vi ha både grevligt residens i norr, baronens i söder och solorder är vi redan inne och nosar på en liten stad.. Kanske ska vi riva lite helgedomar också?) helgedomar, en i varje väderstreck. Norddomen i norr, St Kefims i söder, St Vendlocks i väst och St. Mellins helbrädgatempel i öster. Handelsbryggan som köpingens enda plats för angöring av flodbåtar ligger mellan Stirpaz strand och Solorderns borg. Solordern har nyligen rest ett vakttorn som bemannas dygnet runt för att övervaka den växande handelsplatsen. Runt Stipazklyfte finns många vinodlingar som Splintersköldsätten innehar. Vinet som odlas här är uppskattat bland befolkningen då det är starkt och något bättre smakande än Kardiska viner. Norr om Stirpazklyfte ligger greve Splinterskölds gods, Splinterskans. I söder ligger baron Hindriks gård Vexebröta och på en holme en bit ut i floden Stirpaz Solorderns borg. Sett till befästningar och soldater är Stirpazklyfte ovanligt väl befäst för en köping i norr.


Baron Hindrik Splintersköld av Floddalen
En djupt Etintroende man, som hellre skulle göra sig en karriär inom kyrkan. Tidigare spenderarde han nästan all tid med sin förtrogne vän Riark Ivar Limberg. Riarken var i verkligheten den som styrde hela baronatet och onda tungor gör gällande att deras relation är av Etin ogillat. Kort efter Stirpazklyftes upphöjning till köping utropades baron Hindrik till ätten Splinterskölds arvtagare. Utnämningen som först verkade vara ett stort erkännande från nuvarande överhuvudet greve Magnurmund har visat sig vara en förbannelse. I egenskap av ättens arvtagare tvångsuppfostras den redan vuxne baron Hindrik av sin farbror greven. Greve Magnurmund letar febril bland Aidnes adel efter en lämplig fru åt sin motvillige arvtagare. Trots att baron Hindrik formellt har hand om Flodalen har han sedan utnämningen till arvinge överlåtit flera beslut åt sin vän riark Limberg. Riarken i sin tur ser knappt av sin vän då baronen ständigt kallas till grevens gods, Splinterskans.
På senare tid har Fogden Kolt Glave öppet anklagat Baron Hindrik för mordet på Kolts bror Vartan. Riark Limberg har skickat flera brev till fodgen Kolt om försoning, men inget har besvarats. Vad som är sant är att Kolts bror Vartan mördats på genomresa i Floddalen och anklagelsen mot Splinterskölds arvatagre är en attack på hela ätten. Splinterskölds och Glavarna sjunker allt djupare i en konflikt som kan bli olycklig för hela Slättebo.
Helgedomarna i köpingen Stirpazklyfte skulle kunna kallas kapell eller bönepemoder då dessa är en slags mindre helgedomar enligt wikin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... Helgedomar

Annars ok.
Tofia

(hertigens domän)

Området består av den mark som runt Tofia tillhör staden. Relativt tätbefolkat och rörigt. Små förstäder har sporadiskt bildats utanför Tofias murar. De styrs av ett flertal olika organisationer. Flera av dem med tvivelaktiga agendor. Lojaliteter och styrelsemän skiftar ofta och konfrontationer mellan dem är inte ovanliga. Allt överses av den i folkmun mest korrumperade slottsfodgen i Slättebo, Josse Eiriksson. I området finns en gammal borgruin som förut tjänade som fängelse. Det övergavs på 400-talets mitt i brist på resurser. Fångar ger inga inkomster, så man ålade baronerna att själva omse hur ogärningsmän förvaras. Bastionen tjänade sedan som stenbrott för de reparationer Tofia behövde efter belägringen 484 e.O.

Slottsfodge Josse Eiriksson
Tofias ytterområde står officiellt under Hertig Strizberg själv och han har därför tillsatt en representant att hålla ordningen. Den utsedde Josse Eiriksson är frilloson till hertigens svärfar och sitter därför relativt säkert i sitt ämbete. Josse har handen i varenda kakburk som finns utanför muren och hans metoder för att behålla handen i burken är allt utom angenäma. Flera klagomål har förts inför stadens råd, men inget har hänt ännu.
Låter vi fogd Josse Eiriksson vara den som representerar hertigen i Tofias stadsråd (så som vi var inne på i Fil-Tofiatråden) eller tänker du två olika fogdar? Slottsfogde och/eller Stadsfogde? Län och Stad?

Annars ok.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren » 2019-06-15 05:54

Grosäter

Baronat

Bördigt slättland där sädesfälten avlöser varandra så långt ögat kan se. Grosäter är täckt av små gårdar och väderkvarnar och flera landskapsmålare söker sig hit för att romantisera bondelivet. Invånarna slår mynt av dem och de flesta har ett extra rum att hyra ut. Baronatets enda större bosättning är Traska by vid Stirpaz strand. Här finns en liten lastbrygga för fiske och flodbåtar. Strax norr om byn har Baron Silverlans sitt residens, Silverhatten.

Baron Elof Silverlans
En levnadsglad herre som tar livet lite med en klackspark. Han har senaste tiden fått påtryckningar från grannen Fogde Glave att ta ställning i konflikten mellan honom och Baron Hindrik i Floddalen. Något som Baron Silverlans högaktningsfullt struntar i. Baron Elof tänker inte ta ställning för vare sig Splinterskölds eller Glavarna, inte heller tänker han låta någon av dem beträda hans marker.
Några frågor angående Grosäter:
birkebeineren skrev:Om inte Grosäter måste ligga invid floden skulle detta baroni kunna flyttas ner till nordöstra delen av grevskapet och heller ligga mellan skogen i norr och skogen i söder på kartan. Öster om Floddalen och Stirpeslätt alltså. Borde kunna passa då du skriver om grannen Glave i baroniet Norra Toril.
Jeb skrev:Det har tidigare spelat roll att Grosäter ligger mellan Glave och Splintersköld. Det hindrar inte från att Traska reser inåt landet tillsammans med Grosäter.
Flyttar vi bort Grosäter från Stirpazfloden? I så fall kan kanske Traska by få sin brygga vid en av dina namngivna sjöar, Kvarken eller Witten? Då får vi lite mer plats på kartan. :)

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren » 2019-06-15 06:30

Stirpeslätt

Baronat

...

Traktatbaron Korax Ravn
Ätten Ravn är Kardier från början och har styrt Stirpeslätt sedan belägringen av Phil-Tofie. För att befästa Traktatet i Tofia gick Baron Angheim Ravn till Zorakiska sidan och Riddar Torgil Järnsporre i motsatt riktning. Allt enligt Traktatet i Tofia. Skulle någon av sidorna bryta traktatet övergår innevarande länsherre till kronogisslan. Kardierna var inte helt nöjda med bytet då ätten Ravn var en väl ansedd Echtisk ätt och Järnsporre bara var en ung riddare utan mark. Nuvarande Baron Ravn anser sig själv vara Zorakier trots sin Echtiska bakgrund, men har nära kontakter på andra sidan Stirpaz. Baronen handlar fritt över floden och han har även släkt med förläningar på den Kardiska sidan. Det gör att han undviker tullar i en slags laglig smuggling. En företeelse som inte gått grannarna förbi. Flera varor säljs nu via Baron Ravn i Stirpeslätt har en omlastningskaj börjat växa fram. I egenskap av Traktatbaronen är också formellt riddare av Tofia och får genom det ett årligt apanage även om han inte har något att säga till om i stadens styre. Baronen har inte ens en plats i rådet.
Några frågor här:
birkebeineren skrev:[Det saknas beskrivning av baroniet]
Jeb skrev:Skrivs när vi är helt överens om var denna smuggelkaj ligger.
birkebeineren skrev:[...ligger baroniet invid Stirpazfloden norr om Tofia och söder om baroniet Grosäter?...]
Jeb skrev:Det är lite oklart då vi uppfann detta senare. Jag har lite svårt att få plats med allt utefter floden. Från början skapade jag fler grevskap än vad som officiellt fanns. Det är ju också ändrat. Vi får alla hjälpas åt att strö ut läplig yta. Stirpeslätt är ganska litet och har egentligen inte behov av mer mark, då de helt lever av
Vidare:
birkebeineren skrev:Stirpeslätt skulle kunna ligga precis intill Floddalen i öster och egentligen inte gränsa till Stirpazfloden förutom genom antingen en smal rämsa länd eller via en mindre biflod som från baroniet rinner längs gränsen mellan grevskapen i norr (altså där grevskapet Stirpaz gränsr mot markgrevskapet Junemark) eller mellan baroniet Floddalen och staden Tofias mark i söder. Smuggelhamnen skulle då kunna ligga vid den smala landrämsan eller en bit uppströms bifloden.
Jeb skrev:Stirpeslätt (som tillkom senare) bör ha hamnen vid Stirpaz. Det behöver egentligen inte vara särdeles stort. Det kan vara Slättebos minsta baronat?
Om jag förstår oss rätt (tagit i beaktning vad vi diskuterat i Fil-Tofiatråden också) så är den här hamnen tillhörande traktatbaron Ravn ganska viktig. Eller?

Att klämma in ett litet baroni invid Stirpazfloden norr om Tofia är möjligt och att den lilla hamnen ligger där. Tullfri handel mellan traktatbaron Ravn i Zorakin och traktatbaron Lukurmund Järnsporre i baroniet byn/köpingen Stirpastad på andra sidan floden i Kardien (nu fick jag slå upp i wikin för att hitta rätt i din djungel av namn :wink: ) sker då här.

Men hur går det till om Fil-Tofia med sina tullar ligger som ett lås längre söderut längs floden?

Kan det vara så enkelt att varor förses med traktatbaronernas stämpel och således får färdas fritt längs floden förbi tullen i Fil-Tofia?

Eller kan det vara så att Stirpeslätts hamn befinner sig söder om Tofia invid den delen av floden som ligger nedströms staden? Då kan vi fortfarande använda idén med traktatstämplar men låta dessa endast vara giltiga för varor som befinner sig på floden och inte kan tas upp andra platser än i traktatbaronernas hamnar.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av birkebeineren » 2019-06-15 12:55

Om Stirpeslätts ”smuggelhamn” ligger söder om Tofia borde vi kunna kringgå frågan om vilka tullar/avgifter som hertigarna i Fil-Tofia tar ut. Varor från Kardien till Zorakin stämplas i Stirpastad, flottas eller skeppas tullfritt förbi Fil-Tofia, och lossas i ”smuggelhamnen” i Stirpeslätt. Varor från Zorakin till Kardien går motsatt väg.

Och om Timmerbaronerna allierar sig med Traktatbaronerna kan även de handla tullfritt.

Jeb
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 546
Blev medlem: 2007-07-09 08:26
Ort: Lysekil

Re: Slättebo-Philmark kampanj

Inlägg av Jeb » 2019-06-18 15:44

Om jag förstår oss rätt (tagit i beaktning vad vi diskuterat i Fil-Tofiatråden också) så är den här hamnen tillhörande traktatbaron Ravn ganska viktig. Eller?
Japp
Att klämma in ett litet baroni invid Stirpazfloden norr om Tofia är möjligt och att den lilla hamnen ligger där. Tullfri handel mellan traktatbaron Ravn i Zorakin och traktatbaron Lukurmund Järnsporre i baroniet byn/köpingen Stirpastad på andra sidan floden i Kardien (nu fick jag slå upp i wikin för att hitta rätt i din djungel av namn ) sker då här.
Många namn blir det, sorry.
Men hur går det till om Fil-Tofia med sina tullar ligger som ett lås längre söderut längs floden?

Kan det vara så enkelt att varor förses med traktatbaronernas stämpel och således får färdas fritt längs floden förbi tullen i Fil-Tofia?

Eller kan det vara så att Stirpeslätts hamn befinner sig söder om Tofia invid den delen av floden som ligger nedströms staden? Då kan vi fortfarande använda idén med traktatstämplar men låta dessa endast vara giltiga för varor som befinner sig på floden och inte kan tas upp andra platser än i traktatbaronernas hamnar.
Min tanke var att det ligger i traktatet i sig. Ingenmansön är sprungen ur traktatet och de båda Traktatbronerna är båda underordnande traktatet. Ingenmansön är ingens och det är därför båda baronerna med. De är varken Zoraker eller Kardier, dvs utlänningar. Timmret förs över gränsen till en traktatbarons mark och blir därför utländskt. Traktatvaror har tidigare aldrig förtullats (Aidnebokens korta rad om att FT's invånare rör sig fritt över bron, som sedan dragits till sin spets.) något som tidigare traktatbaroner behandlat med stor respekt och skött utan att rubba tullar mellan hertigdömena. Nuvarande affärside har varit otänkbar tidigare. Ingen av de ansvarstyngda traktatbaronerna skulle ställa upp på en sådan ide. Hertigarna vill inte ändra i traktatet, då det ses som heligt. Kryphålet funkar alltså, även om det inte ses som ok?

Skriv svar