Väldigt mycket, till och med. Roligt att du säger det, eftersom det är en av sakerna jag själv tänkt på!Brior skrev:Luktar det inte lite "Spock" om den gode Simenard ... ?
Jag ser faktiskt en ung Leonard Nimoy i Spock-utstyrsel framför mig när jag visualiserar mig honom.Vidare så tror jag att käre Froim känner sig väldigt missförstådd. Han saknar ju egentlig insikt i hur människor tänker och fungerar, men har gott om teorier och extremt mycket erfarenhet i ämnet. Efter att i ett fåfängt försök att utbilda människorna grundlagt akademien i Maravelda (varpå Lasemos förföll i barbari och människorna där gjorde sig till fiender med alverna i Gwondel Leigu) och ha beblandat sig i diverse historiska skeenden bland klavykerna (bland annat som kejserlig rådgivare, med katastrofala följder) så har han börjat misströsta där han nu sitter i Tricilve.
Han är visserligen respekterad för sin encyklopediska kunskap men kommer ändå ingenvart i de akademiska kretsarna, och känner sig minst sagt desillusionerad. Ibland finner han en glimt av hopp då någon ärlig sanningssökare (som Brior Brådfot) söker hans råd, men har i övrigt nästan gett upp hoppet för de dödliga. Han har fått finna sig i att undervisa i kalligrafisk historik, ett ämne med få studenter kan tilläggas och börjar känna sig mossig för att vara alv. De dödligas tröghet har kanske rent av fått honom att börja åldras, som om de odugliga och otacksamma kräken sugit i sig hans själva livskraft.
Hur som helst så ser jag framför mig hur Froim har deltagit som ögonvittne till de flesta historiska skeenden. Detta gör honom till en slags parallell till Brior Brådfot, men istället en rundvandring genom öarna tar han oss på en vandring genom historien. Vilket gör honom förbannat användbar! (Det kanske är dags för litet upprättelse för den stackars alven.)
/Baldyr