Akademiker i Ereb

Övrigt om Ereb Altor
birkebeineren
Admin
Inlägg: 6670
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Akademiker i Ereb

Inlägg av birkebeineren » 2008-02-15 14:45

Skapar denna nya tråd då frågor kring utbildning börjar dyka upp lite varstans.

En slags kort sammanfattning av hittils kända utbildningsinstitutioner:

Mandelorden
I denna värdsliga ordens lycèer skolas noviser och acolyter i klassiska joriska kunskaper. Avancerad forskning görs av de lärde munkarna.

Lysande Vägen
I tempelsskolor och solkloster skolas Lysande Vägens prästerskap och även andra som söker sig till denna hårda och krävande utbildning.

Bibliotek
I dessa av olika mecenater understödda boksamlingar bedrivs ingen utbildning, utan hit söker sig lärde från andra institutioner och helt fristående lärde för att själv studera. Många lärde bedriver dock egen undervisning i anknytning till Biblioteken varav gillet De Lärdes Skara är mest känt.

Flera? :?

Sen en central fråga: Hur stor är läs/skrivkunnigheten i Ereb?

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2008-02-15 15:40

Bra start!
Sen får vi skriva ihopa lite fullständigare texter som går till wikin. Jag sammanfattar gärna biblioteken utförligare.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2008-02-15 21:39

Bibliotek
I större delarna av Ereb så utgår högre utbildning och forskning, utöver mandelordens lyceer och lysande vägens katedralsskolor, ifrån bibliotek. Biblioteket i Pendon som har byggts upp i samarbete med mandelorden, men faktiskt ägs av kungen, har stått som förebild. Dessa sponsras och ägs i allmänhet av en rik mecenat såsom en kung, hertig, stort handelshus eller religiös organisation. Biblioteken utgör navet i ett intellektuellt nätverk. Runt dessa, där böckerna får brukas av alla som betalar en biblioteksavgift, flockas de lärde. Här samlas de i gillen och diskussionsklubbar, försjunker i djupa filosofiska samtal eller höljudda gräl och söker flytta fram vetandets gränser. I biblioteket, eller i nära anslutning till, finns alltid ett forum där två lärde kan mötas i öppen debatt. Dessa debatter brukar vara mycket populära och även om kritikerna beskyller dem för att vara hetsiga skådespel så är det i mångt och mycket här vetenskapens framsteg utsätts för den nödvändiga prövningen av jämlikar. De fyller också funktionen av att låta de lärde mäta sig med varandra för att utkora vem som är den främste i ett visst gebit. Debatterna på lyceeiplan i Pendon är kände både för den höga nivå som de håller och för att de ofta urartar i handgemäng.

De lärde runt om biblioteken försörjer sig genom att undervisa eller på annat vis slå mynt av sina kunskaper. Konkurrensen om elever kan stundtals vara hård och retorik & karisma är lika viktigt här som gedigna kunskaper. Den lärde som lyckas göra sitt namn känt och attrahera studenter från när och fjärran kan bli riktigt förmögen, även om de flesta får nöja sig med en någorlunda god inkomst. Vissa av de lärde ägnar tid och kraft åt att forska medans andra nöjer sig med att undervisa. Det finns ingen som utövar någon form av kontroll över de lärde. Var man är kung i sin egen lektionssal. Denna kan vara en pampig lektionssal som hyrs ut på profit av en hyresvärd, nedervåningen i det egna huset, eller en vind hos en gammal änka. För den enkla lärde, som hankar sig fram genom att undervisa borgarbarnen i läsning och räkning, drömmandes om ett bekvämt liv som mandelmunk, kan lektionssalen vara så enkel som ett hörn i en av stadens gränder. I populära ämnen som juridik, medicin och bokföring uppstår en naturlig arbetsfördelning där lärde specialiserar sig på att undervisa vissa delar av ämnet. Denne fördelning verkar ske som genom ”en osynlig hand” som den lärde A. Smed vid den frihetliga klubben i Pendon skrev i en avhandling. Runt om biblioteken växer också upp olika former av logementen för studenterna.

Det finns inga magisterexamina, doktorsgrader eller professorstitlar att få, även om de lärde själva friskt väljer bland en uppsjö olika tituleringar att smycka sig med. Istället utfärdar de lärde olika former av intyg som bevis för inhämtade kunskaper. Ett vanligt trätoämne mellan rivaler är givetvis huruvida den andres studenter verkligen lever upp till vad som står i diplomet. Det förekommer även handel med falska titlar, något som de lärde är beredda att bekämpa med alla till buds stående medel. I Pendon har vid ett par tillfällen förkommit lynchningar av falska lärde som sålt intyg för en billig peng.

Även om de lärde inte organiserar sig i skolor eller fakulteter så förkommer många former av nationer, gillen, hemliga sällskap och filosofiska klubbar. Här kan nämnas humanisterna vid biblioteket i Mercana med kända medlemmar som Brior Brådfot och Vidinia Ingarion.


Ändrad en gång... och en gång till på Birkes inrådan.
Senast redigerad av 1 Regil, redigerad totalt 2008 gånger.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6670
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2008-02-16 10:05

Det ser mycket bra ut mäster Regil! :D

Får jag föreslå följande ändring av ordlyd:

"...samlas de i gillen och diskussionsklubbar, försjunker i djupa filosofiska samtal eller höljudda gräl och söker flytta fram vetandets gränser."

...och ett tillägg:

"...finns inga magisterexamina, doktorsgrader eller professorstitlar att få, även om de lärde själva friskt väljer bland en uppsjö olika tituleringar att smycka sig med. Istället utfärdar de lärde olika former av intyg som bevis för inhämtade kunskaper."

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2008-02-16 10:29

birkebeineren skrev:Det ser mycket bra ut mäster Regil! :D

Får jag föreslå följande ändring av ordlyd:

"...samlas de i gillen och diskussionsklubbar, försjunker i djupa filosofiska samtal eller höljudda gräl och söker flytta fram vetandets gränser."

...och ett tillägg:

"...finns inga magisterexamina, doktorsgrader eller professorstitlar att få, även om de lärde själva friskt väljer bland en uppsjö olika tituleringar att smycka sig med. Istället utfärdar de lärde olika former av intyg som bevis för inhämtade kunskaper."
Bra! Ändrat!

Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1623
Blev medlem: 2007-05-10 00:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus » 2008-02-16 16:36

Ser mycket bra ut! :)

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6670
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2008-11-30 09:00

Vilka språk hittar vi i Ereb som på ett utvecklat, enhetligt och bestämt sätt kan uttryckas i skrift?

Säkerligen kan den kunnige i glyfkonst, runrader och teckenteckning hitta sätt att formulera sig på de talspråk som behärskas men hur säkert är det att någon annan faktisk kan läsa och förstå skriverierna?

Är svaren på dessa frågor: Kejserlig jori (samt i viss grad dalkiska och satenu)?

:!:

Egentligen vet vi detta från de officiella källorna men ibland känns det som att vetskapen glöms bort. I annan tråd har funderingar kommit upp på vilka språk i spelsammanhang en RP kan lära sig och hur använbart detta är, därfor tänkte jag försöka klargöra hur de erbiska förutsättningarna faktisk ligger till. Den skriftliga kulturbäraren i Ereb är Mandelorden (samt till viss grad magiker men alla vet hur egensinniga dessa är) och deras språk är klassisk kejserlig jori. Andra språkfärdigheter finns säkert också hos munkarna men det är den joriska kulturens kunskaper som är idealet. Den joriska kulturen är också den som binder ihop stora delar av Ereb. Sömmarna är som vi alla vet än så länge rätt glesa i lapptäcket men det är något vi kan rätta till, och då känns Kejselig jori som ett bra medel.

I olika länder kan självklart försök vara gjorda på att utveckla inhemska skriftspråk men utan större utbildningssystem eller former har de förmodligen haft mindre framgång. Undantaget kan kanske hittas i det nya framväxande Zorakin där, trots att landet är mandelmunkarnas hem (eller kanske just därför?), ett zorakiska har vuxit fram som ett skriftspråk bland de lärde debattörer anknutna Biblioteket?

Om vi låter Kejserlig jori vara det språk de skrivkunniga använder så blir också denna färdighet i spelet mycket mera användbar och nyttig (och den lärde får flera erf att spendera på annat håll! :) ).
Senast redigerad av 1 birkebeineren, redigerad totalt 2009 gånger.

Användarvisningsbild
Sopodlare
Erebosisk Köpman
Inlägg: 382
Blev medlem: 2007-06-13 20:39
Ort: Kallhäll, Järfälla, Stockholm

Inlägg av Sopodlare » 2008-11-30 15:27

Erdir = Forntunga = Kejserlig Jori?
A fat man brings a cushion wherever he goes

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2008-12-01 17:00

birkebeineren skrev:Vilka språk hittar vi i Ereb som på ett utvecklat, enhetligt och bestamd satt kan uttryckas i skrift?

Sakerligen kan den kunnige i glyfkonst, runrader och teckenteckning hitta satt att formulera sig på de talspråk som beharskas men hur sakert ar det att någon annan faktisk kan lasa och forstå skriverierna?

Ar svaren på dessa frågor: Kejserlig jori (samt i viss grad dalkiska och satenu)?

:!:

Egentligen vet vi detta från de officiella kallorna men ibland kanns det som att vetskapen gloms bort. I annan tråd har funderingar kommit upp på vilka språk i spelsammanhang en RP kan lara sig och hur anvanbart detta ar, darfor tankte jag forsoka klargora hur de erbiska forutsattningarna faktisk ligger till. Den skriftliga kulturbararen i Ereb ar Mandelorden (samt till viss grad magikerna men alla vet hur egensinniga de ar) och deras språk ar klassisk kejserlig jori. Andra språkfardigheter finns sakert också hos munkarna men det ar den joriska kulturens kunskaper som ar idealet. Den joriska kulturen ar också den som binder ihop stora delar av Ereb. Sömmarna ar som vi alla vet an så lange ratt glesa i lapptacket men det ar något vi kan ratta till, och då kanns Kejselig jori som ett bra medel.

I olika lander kan sjalvklart forsok vara gjorda på att utveckla inhemska skriftspråk men utan storre utbildningssystem eller former har de formodligen haft mindre framgång. Undantaget kan kanske hittas i det nya framvaxande Zorakin dar, trots att landet ar mandelmunkarnas hem (eller kanske just darfor?), ett zorakiska har vuxit fram som ett skriftspråk bland de larde debattorer anknutna Biblioteket?

Om vi låter Kejserlig jori vara det språk de skrivkunniga anvander så blir också denna fardighet i spelet mycket mera anvandbar och nyttig (och den larde får flera erf att spendera på annat håll! :) ).
Alla de joriska språken kan väl iofs skrivas med den joriska runraden. Skillnaderna är tillräckligt små mellan språken att man ska kunna förstå varandras stavning. Sen skrivs givetvis många lärda texter på kejserlig jori eller satenu, viket ju är praktiskt eftersom dessa språk inte genomgår någon språkförändring. Till mer arkana magiska texter används som alla vet erdir. Så, när det gäller den joriska kultursfären finns väl egentligen inget problem, den joriska runraden är vanligast och kan förstås av alla läs och skrivkunniga runt kopparhavet. Nej, jag tycker nog att alla de joriska språken är rätt etablerade som skriftspråk. Det behövs för att skriva kontrakt, kvitton och annat och det är trots allt mest de lärda som kan skriva på kejserlig jori.
Sen när det gäller norra Ereb kanske det förhåller sig annorlunda. Något säger mig att läs och skrivkunnigheten inte är lika utbredd och att det finns större regionala skillnader i hur man använder den narguriska skriften...

Regelmässigt kan man ju tänka sig att den joriska skriften är en färdighet (och inte en för varje språk). Är man läs och skrivkunnig förstår man helt enkelt skriven zorakiska lika bra som talad om man t.ex. är erebosier...

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2008-12-01 17:04

Sopodlare skrev:Erdir = Forntunga = Kejserlig Jori?
Nope!
Erdir = Forntunga
Kejserlig jori = En ättling till de golwyndiska språken.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6670
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2008-12-01 18:14

Adragoor skrev:Alla de joriska språken kan väl iofs skrivas med den joriska runraden. Skillnaderna är tillräckligt små mellan språken att man ska kunna förstå varandras stavning. Sen skrivs givetvis många lärda texter på kejserlig jori eller satenu, viket ju är praktiskt eftersom dessa språk inte genomgår någon språkförändring. Till mer arkana magiska texter används som alla vet erdir. Så, när det gäller den joriska kultursfären finns väl egentligen inget problem, den joriska runraden är vanligast och kan förstås av alla läs och skrivkunniga runt kopparhavet. Nej, jag tycker nog att alla de joriska språken är rätt etablerade som skriftspråk. Det behövs för att skriva kontrakt, kvitton och annat och det är trots allt mest de lärda som kan skriva på kejserlig jori.
Sen när det gäller norra Ereb kanske det förhåller sig annorlunda. Något säger mig att läs och skrivkunnigheten inte är lika utbredd och att det finns större regionala skillnader i hur man använder den narguriska skriften...

Regelmässigt kan man ju tänka sig att den joriska skriften är en färdighet (och inte en för varje språk). Är man läs och skrivkunnig förstår man helt enkelt skriven zorakiska lika bra som talad om man t.ex. är erebosier...
Tanker egentligen bara hogt och vet inte helt hur jag tycker det blir best. Men det kan kanske hjalpa att belysa frågan?

Alla de joriska språken borde gå att skriva, och då naturligt med de joriska tecknen. Dock - vem gjor detta? Det ar de skrivkunniga som skriver och vilka ar de skrivkunniga? Andra an larde, praster och magiker?

-magikerna kan sakert vara ratt språkkyndiga i allmanhet genom sina studier och sin forskning.
-prasterna laser formodligen religios litteratur, mojligtvis brevid annat.
-larde laser och skriver innom sina respektiva kunskapsområden.

Vilka av dessa ar interesserade av att skriva på andra språk an det som deras gelikar också kan lasa och forstå utan problem eller risk for missuppfatningar? Om Kejserlig jori finns dar varfor anvanda annat?

Återigen, jag vill bara ha era tankar! :)

Angående nargurerna skriftfardigheter så ar dessa små, redogoranden utover de som finns under folkbeskrivningarna kommer innom kort.

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2008-12-01 18:53

birkebeineren skrev:
Adragoor skrev:Alla de joriska språken kan väl iofs skrivas med den joriska runraden. Skillnaderna är tillräckligt små mellan språken att man ska kunna förstå varandras stavning. Sen skrivs givetvis många lärda texter på kejserlig jori eller satenu, viket ju är praktiskt eftersom dessa språk inte genomgår någon språkförändring. Till mer arkana magiska texter används som alla vet erdir. Så, när det gäller den joriska kultursfären finns väl egentligen inget problem, den joriska runraden är vanligast och kan förstås av alla läs och skrivkunniga runt kopparhavet. Nej, jag tycker nog att alla de joriska språken är rätt etablerade som skriftspråk. Det behövs för att skriva kontrakt, kvitton och annat och det är trots allt mest de lärda som kan skriva på kejserlig jori.
Sen när det gäller norra Ereb kanske det förhåller sig annorlunda. Något säger mig att läs och skrivkunnigheten inte är lika utbredd och att det finns större regionala skillnader i hur man använder den narguriska skriften...

Regelmässigt kan man ju tänka sig att den joriska skriften är en färdighet (och inte en för varje språk). Är man läs och skrivkunnig förstår man helt enkelt skriven zorakiska lika bra som talad om man t.ex. är erebosier...
Tanker egentligen bara hogt och vet inte helt hur jag tycker det blir best. Men det kan kanske hjalpa att belysa frågan?

Alla de joriska språken borde gå att skriva, och då naturligt med de joriska tecknen. Dock - vem gjor detta? Det ar de skrivkunniga som skriver och vilka ar de skrivkunniga? Andra an larde, praster och magiker?

-magikerna kan sakert vara ratt språkkyndiga i allmanhet genom sina studier och sin forskning.
-prasterna laser formodligen religios litteratur, mojligtvis brevid annat.
-larde laser och skriver innom sina respektiva kunskapsområden.

Vilka av dessa ar interesserade av att skriva på andra språk an det som deras gelikar också kan lasa och forstå utan problem eller risk for missuppfatningar? Om Kejserlig jori finns dar varfor anvanda annat?

Återigen, jag vill bara ha era tankar! :)

Angående nargurerna skriftfardigheter så ar dessa små, redogoranden utover de som finns under folkbeskrivningarna kommer innom kort.
Det finns säkert massor av handelsmän, lägre adelsmän och olika typer av ämbetsmän som inte är tillräckligt lärda för att skriva på kejserlig jori utan använder sig av folkspråken...

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6670
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2008-12-01 21:45

Adragoor skrev:Det finns säkert massor av handelsmän, lägre adelsmän och olika typer av ämbetsmän som inte är tillräckligt lärda för att skriva på kejserlig jori utan använder sig av folkspråken...
Det ar lite hit jag vill...

Finns det skriftliga joriska folkspråk?

Om de larde anvander kejserlig jori, vem har då utvecklat skriftspråk till de olika talade joriska språken? Sjalvklart kan de larde ha gjort detta, men till vilken nytta och med vilket syfte?

Eller kan det fungera så att kunskap om Kejserlig jori och de joriska skrifttecknen automatisk ger en talare av ett jorisk språk mojligheten att också skriva respektive språk? Låter det realistisk (undrar uppriktigt)?

Nar jag namnde zorakiska som ett (det enda?) joriska skriftspråket tankte jag att det skulle ha varit kring Biblioteket i Pendon detta hade utvecklats, som ett slags steg i utvecklingen av det nya Zorakin. Mandeliter och De Lardes Skara vill tanka nytt, och annorlunda från det mandelmunkarna traditinellt forespråkar.

Joriska språk
Zorakiska
Feliciska
Trakoriska
Klomelliska
Saphynska
Kardiska
Berendiska
Hynsolgiska
Erebosiska
Nyjori


Har alla dessa utvecklat egna skriftspråk?

Eller kanske endast Vastjorisk skrift, Ostjorisk skrift och Nyjorisk skrift?

:?

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2008-12-01 22:44

Korta punkter:

De flesta joriska språk borde ha ett skriftspråk.

Regelmässigt så brukar jag låta L/S vara en färdighet som används till alla språk som man kan. Det är inte bokstäverna jag har problem med när jag skall läsa franska... och tyska är lättare att förstå i skrift än i tal.

Om man skall lära sig kinesiska (motsv) kan väl krävas ny färdighet.

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2008-12-02 00:42

Dalkerna har ju som bekant lånat sig av den joriska runraden, och sedan anpassat den till sitt eget språk. Som jag tänker mig hade dalkiskan inte ett utvecklat skriftspråk innan jorin kom - däremot använde sig religiösa män och kvinnor (shamaner) av komplicerade piktogram, som numera nästan ingen kan förstå sig på.

Skriv svar