ErebAltor.se

Odher-träd och Senos-cypress

Det blir bra namn. Jag tror att den gode Jerome har en ypperlig beskrivning av detta träd i sin bok. Det kan dock ta några dagar innan jag hittat passagen.

Men varför inte också beskriva en typisk delikatess från Barbia. Någon form av exotisk läcker kådkaka. En baklavaliknande bakelse bakad med lönnsirap, valnöt och barkmjöl från silverbladsträdet och lätt smaksatt av pulveriserad sagotallkåda (här inspireras jag av sagopalmen som har en mycket läcker märg som används i bakverk).

Många är de furstar som dött av förgiftning då kådan i bakelsen ersatts av Odher-trädkåda!

Angående röda jätteträdet. Varför inte kalla det för det Narguriska mammutträdet. Dels för trädets enorma storlek (mammut är synonymt med stort) men också för någon oklar koppling till den Narguriska skogsmammuten). Mammutarna kanske tycker om att klia sig mot dess röda skrovliga bark som innehåller doftämnen som mygg och ohyra skyr.

Barbisk baklava har blivit flera kejsares fall men jag har bestämt för mig att det ät ljunghonung och inte lönnsirap som används?
Ljunghonungen är mycket uppskattad även utanför höglandet och även den minsta flock försöker hålla sig med några hästburna bikupor. Handel med denna har blivit räddningen för många barbier som blivit av med sin boskap i klanfejder.

Nargur har redan sina jätteekar men varför inte placera den röda mammutgranen i Orghin? Vårträsken längs kusterna här frambringar mygg som gör att den orghinska mammuten behöver allt skydd den kan hitta.

Ok för ljunghonung till dessa bakelser. Det är väl närmare originalet och mammutträdet flyttar vi till Orghin.

Dessutom finns det en historisk koppling mellan jätteekar, ollonsvin, binodling och inkomstbringande handel med kyrkan (templen) som kan passa in på Barbia.

Ekarna har haft sin främsta utbredning i Sverige längst götalands östkust. Och man använde de ihåliga ekarna för att tillverka bikuporna. Vidare skattade man även vildbinas bon i ihåliga jätteekar på honung. Just träd som innehöll vildbinsnästen lär ha varit värdefulla och ägarna vaktade dem svartsjukt. I Walesisk medeltida lag framhålls vildbinsträdens höga värde och böter för stöld av honung är noga stipulerat.

Den mest inkomstbringande delen i bihållningen under medeltiden var inte honung utan bivax som användes bland annat för tillverkning av ljus till kyrkorna. Jag läste någonstans att närmare 20 % av kyrkornas kostnad låg på ljus.

Utöver detta var ekskogarna viktiga foderplatser för grisar. Ollonsvin som de kallades ansågs ha det bästa köttet. Således utvecklades en ekonomi i östra Småland som byggde på rökta skinkor, bivax för ljustillverkning, mjödframställning, skeppsbyggeri. Ekarnas bark togs också till vara då de innehåller garvämnen som användes för tillredning av skinn. I centrum för denna bondeekonomi stod ekarna. Tallen var också mycket viktig då den användes för framställning av tjära och som byggmaterial. Ofta användes tallskogarna som skogsbete för nötboskap och får eller getter. Då tillkom ost och/eller ull som handelsvara.

Liknande ekonomier med ek och tall i centrum fanns på flera platser. Bland annat i Wales och Skottland men även Portugal och i baltstaterna. I Portugal tappar man än idag kåda från tallar. Kådan används i parfymtillverkningen.

Visbys framgång sam handelsstad byggde förövrigt huvudsakliga på ensamrätt på handeln av bivax och pälsverk i Östersjön.

Något liknande scenario kan man använda sig av i Barbia.

Angående klimatets inverkan så är det så att östligaste götaland skogshistoriskt har präglats just av torra varma somrar med lite nederbörd. Något som gynnar framförallt tall och ek. Så skogarna här var just av torrskogskaraktär. Dvs glesa öppna brandpåverkade skogar dominerade av tall, ek och asp och vars undervegetation dominerades av gräs, ängsblommor och ljung. I baltikum tillkommer lärken i trädvegetationen.

Vet inte hur svinodling går ihop med de nomadiska barbierna men kanske klanerna rundt skogarna i öster jagar vilda ollonsvin? De skulle även kunna utvinna både vax och honung från vildbin, samt förse klanerna längre ut på höglandet med bisamhällen att frakta med sig på hästryggarna.

Handel med vax för bruk i kalmurriska måntempel är möjligtvis en inkomstbringande affär för den cerevalliska bystaten Cerevalis, något som kejsaren i Babor förgäves vill sätta stopp för.

Mycket honung skeppas förövrigt ut från Mastika Agga i norra Nargur men handeln med vax är ännu en oprovad verksamhet för de till nymodigheter skeptiska nargurerna. Tjära och kåda är också potensiella handelsvaror som ännu inte nargurerna själva sett fördelarna (?) med även om söderns handlara börjar få ögonen upp för dem.

På sin höjd vildsvinsjakt i glesa ekskogar om höstarna med andra ord.

Jag börjar få Skytiska vibbar om Barbia. Skyterna var nomader som levde i ungefär det landskap vi beskrivit. De var kända för tre saker. Sina beridna krigare, sina överlägsna bågar, sina hantverkares fantastiska guldföremål och träskulpturer. De livnärde sig på att hålla stora hjordar får, kor och hästar. Hjorten och hippogripen var viktiga kultfigurer ofta avbildad i guld och i tatueringar.

Skyterna kan mycket väl hållit sig med äganderätt över vildbinsträd. Översatt till Barbia fungerade vildbiträden som banker. Förlorar stammen sina bikupor så har man alltid kvar de i träden. Dessutom vill jag minnas att en av mina rollfigurer var fast i en belägrad träborg i Barbien så några fasta samhällen verkar det finnas?

Skal vi fortsätta diskutera Barbia i Barbia-tråden kanske?

Det vore nog lämpligast att föra över hela diskussionen vi fört under Barbia eller Nargur, ty om ock intressant så har våran diskussion föga med väder, vind och klimat att göra.

Dock ber jag om tillgift men andra plikter kallar mig nu. Vi får fortsätta diskussionen om några dagar.

Hmm, har vi kommit fram till något när det gäller klimatet? Vad jag förstått är det rätt många som är för att försöka skilja Ereb från Europa rent klimatmässigt. Om vi nu skulle höja Golwyndahavets temperatur över de 27 grader som peterb skrev om var den kritiska punkten för monsuner, vad hade det fått för inverkan på klimatet, någon som vågar sia om det? Eller skall vi köra på ett kallt golwynda hav? I vilket fall som helst för ju det en hel del konsekvenser för Krun och jag är fortfarande såpass flexibel att jag kan ändra till det vi gemensamt bestämmer här.

Om nu Golwynda är Enkis sötvattenskälla kan man väl tänka sig att vattnet som strömmar ur det kan hålla vilken temperatur som helst? Det ger oss möjligheten att äta och knåda kakan. Monsuner, ishav, tornados m.m. Allt är möjligt!

Som kuriosa kan jag nämna att NASA i förrgår uppdaterade sin hemsida med en rapport om att Neptunus har en sydpol som är mycket varmare än övriga planeten. Precis som Altor alltså. Detta tillstånd kommer dock att ändras om 40 år. Då tar Neptunus 80 åriga sommar slut och den norra polen kommer att ta över som varmaste platsen på planeten.

Detta scenario kommer jag nog använda då spelarna kastas in i den sjunde konfluxen. När stjärnorna står rätt (eller fel) kommer polerna att börja byta plats. Det blir ett undergångsäventyr med inspiration från "The Day After Tomorrow". Sandstormar och isflak om vart annat. Hela folk som flyr över kontinenten Ereb. Uråldriga monster som väcks ur sin slummer när packisen skrapar fram över dom. Kommer bli riktigt nasty

Tänk om någon kunde redogöra för Altors klimat utifrån vad som redan sagts i denna sovande tråd?

Landmassorna
Ereb
Samkarna
Akrogal
Orghin
Soluna
"Östra haven" (Irendor?)

Haven
Västerhavet
Kopparhavet
Ormsjön
Masevabukten
Valgussjön
m.fl.

Flyttar hit ditt inlägg Snibben:

Snibben skrev:Som vi alla vet så har Altor en kall Nordpol och en varm Sydpol.
När jag satt och funderade på vilket klimat som var i furgia började jag med att titta på Klimatzons kartan. Jag fann att den var obestämt. Jag föreslår vilja göra följande fördelning från norr till söder (Årsmedeltempraturen är tagen dagtid):
Nordpolsområdet
Nordpols klimat
Årsmedeltemperatur: -20
Nordligt område
Arktiskt klimat (Orghin, Sanihtsid och Nordligaste Akrogal)
Årsmedeltemperatur: -15
Subarktiskt klimat (Norra Ereb och Norra Akrogal)
Årsmedeltemperatur: -5,5
Tempererade områden
Tempererat kustklimat (Trakoriska Öarna, Ransard och Östra Akrogals Nordkust)
Årsmedeltemperatur: 0
Tempererat inlandsklimat (Mellersta Ereb och Mellersta Akrogal)
Årsmedeltemperatur: +5
Medel områden
Kopparhavsklimat (Kopparhavet)
Årsmedeltemperatur: +12
Golwyndaklimat (Länder runt södra Masevabukten och Golwyndahavet som ej är subtropiska)
Årsmedeltemperatur: +14
Östfurgiskt klimat (Östra Furgia och delar av västar Kamsun)
Årsmedeltemperatur: +11
Farakrogaliskt klimatt (Bortre delarna av Akrogal)
Årsmedeltemperatur: +10
Tropiska Områden
Nordligt Ormsjöklimat
Årsmedeltemperatur: +16
Subtropiskt klimat (Norra Samkarna och Soluna)
Årsmedeltemperatur: +17
Tropiskt klimat
Årsmedeltemperatur: +20
Ultratropiskt klimat
Årsmedeltemperatur: +25
Thermiska Klimat
Sydligt Ormsjöklimat
Årsmedeltemperatur: +26
Infrathermiskt (Södra Samkarna och Soluna)
Årsmedeltemperatur: +27
Superthermiska klimat
Årsmedeltemperatur: +30
Sydpolsområdet
Sydpols klimat
Årsmedeltemperatur: Så in i #@*/ hett.

Förbaskade sökvertyg.

Bra initiativ.

Indelningen ser bra ut, temperaturerna likaså ...tror jag?

Jag brukar normalt sett vilja ändra en hel del i EA-boxen men varför ändra på det som anges i EA-boxen för Ereb (utanför Ereb är dess täckning dålig förstås) eller enskilda moduler som Trakorien?

T.ex. är det föreslagna trakoriska klimatet, medeltemperatur 0, i tabellen ovan avsevärt kallare än det som anges i Trakorienmodulen (eller jmf. med t.ex. England vars årsmedeltemperatur är mellan 8-11 grader). En sådan medeltemperatur motsvarar Nordnorges eller tom lite kallare, speciellt om det är dagtidsmedeltemperatur.

Den här kartan är väldigt grov men en fingervisning:
http://www.climate-charts.com/images/wo ... re-map.png

och de här mera exakta men regionala:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Temp_ ... norway.jpg

http://gofrance.about.com/od/travelplan ... ance_3.htm

Så jag skulle föreslå några grader varmare klimat (speciellt för de tempererade områdena).