Klimat

Övrigt om Ereb Altor
peterb
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 196
Blev medlem: 2007-04-02 18:56
Ort: Lidingö
Kontakt:

Klimat

Inlägg av peterb »

Bakgrund
Läste nyligen igenom avsnittet om klimat i Ereb boxen och blev lite bedrövad. ÄS har i princip plankat Europas klimatzoner rakt av utan att ta hänsyn till skillnaderna i geografi mellan Europa och Ereb. ÄS lösning känns rätt trist (och brister rätt mycket i trovärdighet) ska jag erkänna. Detta inlägg är således ett försök att resonera sig fram till en (mer) trovärdig uppskattning av Erebs klimat.

Det är tämligen uppenbart att ÄS tänkt att Kopparhavet ska vara en kopia av Medelhavet och att klimatet längs nord- och sydkusten således modellerats efter de verkliga förebilderna. Problemet är bara att ÄS (uppenbarligen) trott att Medelhavsregionen är nederbördsfattig. Det är den inte alls. Franska sydkusten och italienska västkusten är t.ex. en av Europas mest nederbördsrika regioner. Spanien är förvisso tämligen regnfattigt men resten av regionen är egentligen inte mer regnfattig än Sverige, mao. det regnar rätt bra... Att vegetationen många gånger inte är så lummig beror ju dels på att det är varmare men allra mest på att människan har påverkat miljön genom att skövla skogarna. Detta är särskilt tydligt i mellanöstern.

Medelhavets klimat
Medelhavet självt bidrar starkt till kustområdenas klimat. Så som framgår av Wikipedias artikel om Medelhavet har Medelhavet pga. det smala sundet vid Gibraltar en medeltemperatur på 12-13° ända ner till botten. Det sker inte heller någon större rotation mellan yt- och bottenvatten vilket gör att vattnet på stora djup är väldigt syrefattigt. Att det inte sker någon större omblandning av vatten lagren beror bl.a. på det ringa inflödet av vatten från Atlanten men också på att det inte blåser särskilt mycket, därmed kan inte vågorna hjälpa till att blanda yt- och bottenvatten. Medelhavets höga temperatur bidrar till att det s.k. medelhavsklimat som råder på alla kontinenters västkuster mellan 30-40° N och S latitud även når upp till Europas sydkust. En förutsättning för medelhavsklimatet i Medelhavet är också existensen av en stor öken – Sahara öknen. Det finns ett antal s.k. subtropiska högtrycks celler runt om på jorden som hjälper till att bygga skapa stora öknar. Dessa celler är alla förknippade dels med en stor öken och dels med ett område som har medelhavsklimat. Den cell som förknippas med Medelhavet och Sahara roterar över Azorerna.

Erebs klimat
För att förstå Erebs klimat behöver man göra ett tanke experiment. Tänk er att vi spränger bort hela den Iberiska halvön, den nordligaste tredjedelen av Turkiet, hela Sinai, större delen av landet mellan Svarta havet och Kaspiska havet och slutligen skapar en förbindelse mellan Svarta havet och Persiska viken. Skulle detta komma att påverka Europas klimat? Ja – det är väl rätt självklart – frågan är snarare hur.

För det första så skulle Medelhavet förvandlas till en enormt vid, djup och lång havsvik. Utan en Iberisk halvö som hindrar vatten och vind från att nå Medelhavet skulle klimatet, framför allt längs havets nordkust, förändras drastiskt. Vatten cirkulationen skulle öka, därmed skulle både salthalten och medeltemperaturen sjunka. Vatten cirkulationen skull även ökas av ett brett sund mot Röda havet och en förbindelse med Persiska viken. Detta skulle föra med sig att nordkusten skulle få en mer nederbörd vilket, tillsammans med den lägre vatten temperaturen, skulle leda till en lägre medeltemperatur. Nordkusten skulle få ett, i allt väsentligt, subtropiskt kustklimat. Men vad som verkligen skulle förändra klimatet är om Sahara öknen skulle minska i omfång eller röra sig söderut, då skulle nordkusten få ett tempererat kustklimat. En bieffekt av att Medelhavet skulle förvandlas till en sval havsvik är att havet skulle bli allt annat än vindfattigt. Förhållandena skulle komma att mer likna dem som råder på Atlanten, vindarna skulle som regel bli starkare och vågorna skulle bli högre, vilket skulle leda till att dom fartyg som användes skulle förändras.

Om vi nu återgår till Ereb och tittar lite närmare på de geografiska förutsättningarna så finner vi att Kopparhavet inte är ett i det närmaste inneslutet hav utan just en vid, lång och djup havsvik. Kopparhavet är ungefär 4 000 km långt, vid sin mynning nästan 600 km brett och i sina inre delar är det som minst ca. 200 km mellan sydkusten och öarna i havets mitt. Man får anta att havet är ca. 3 000 m. djupt vid mynningen och att havsdjupet sedan som mest är ca. 4 000 m. Medelhavet är som jämförelse från Gibraltar sund till Syriens kust 3 860 km långt, minsta avstånd mellan sydkust och Sicilien och Sardinien är ca. 250 km och medeldjupet är 1 500 m. Detta i sig betyder att Kopparhavet dels är mycket svalare än Medelhavet och dels mycket blåsigare. Detta i sin tur betyder att nordkustens klimat inte rimligen kan vara annat än nederbördsrikt och svalt subtropiskt. Vad som verkligen förändrar klimatet är dock avsaknaden av en (relativt sett) näraliggande stor öken. Det finns ingen stor öken i Samkarna - tvärtom - där finns stora skogar. Detta för med sig att nordkusten knappast kan anses ha ett subtropiskt klimat det måste rimligen ha ett tempererat kustklimat, förvisso varmare än i Klomedien men ändå svalare än i Italien. Sydkusten kan fortfarande antas ha ett subtropiskt klimat, det ligger trotts allt så pass långt söderut.

Ett trovärdigare klimat
Ereb är ju faktiskt, till skillnad från Europa omgiven av vatten i alla vädersträck, vilket i sig borde påverka klimatet i modererande riktning. Det finns dock ett undantag och det är Masevabukten. Denna vattenmassa är endast förbundet med Nordhavet och får därför antas vara väldigt kall. En lämplig jämförelse torde vara Hudson Bay i Kanada. Hudson Bay har en medeltemperatur på bara 4° och bidrar till att de omkringliggande landområdena får ett kallare klimat än de annars borde ha. Å andra sidan skiljs Masevabukten (eller snarare Röda sjön) från östra Kopparhavet och Golwyndas sötvattenshav endast av en smal landtunga och det får antas att varm luft (och nederbörd) kommer att strömma upp från söder. Eftersom man också kan anta att svalare vindar kommer att blåsa från Kopparhavet får man nog anta att vädret i regionen runt Golwyndas sötvattenshav kommer att vara instabilt. Det verkar troligt att kollisionen mellan varma vindar från syd och öst, svala vindar vrån väst och kalla vindar från norr kommer att skapa många oväder och stormar som sedan drar iväg åt nordväst och även västerut, kanske sker detta säsongsbaserat, likt monsunerna. I vart fall kommer detta att göra klimatet mildare i Efaro, Krun och Nidland. Även Cereval kommer att påverkas även om det är troligast att de norra delarna lider av ett subarktiskt klimat, pga. Masevabuktens påverkan.

Sydvästra Ereb kommer ha ett mycket nederbördsrikt klimat med både milda vintrar och somrar. Spaniens nordkust kan kanske tjäna som förebild. Västkustens klimat kan antas likna västra Frankrikes, även här med milda vintrar och somrar. Trakoriens klimat torde kunna kvarstå oförändrat jämfört med det redan publicerade materialet. Ljusna och Ransard kommer ha ett tempererat kustklimat och även här behövs inga modifikationer. Längst i norr hittar vi, självfallet, ett subarktiskt klimat.

Kopparhavet nordkust kommer att ha ett tempererat kustklimat. Portugal och spanska nordkusten kan användas som inspiration. Klimatet i Caddo, Erebos och Felicien får nog antas vara mer nederbördsrik än längre norrut. Dessa regioner skulle alltså kunna vara mycket lummiga, men människan kan också antas ha påverkat miljön genom att skogarna skövlats för att få timmer och i så fall kan miljön komma att likna Medelhavets med den skillnaden att det kommer att regna mer och inte vara lika varmt. Efaro och Krun har förmodligen subtropiskt klimat, Krun främst pga. närheten till Golwyndas sötvattenshav. Sydkusten i övrigt torde som sagt ha ett subtropiskt klimat rätt likt det som finns längst Mexikanska golfens nordkust. Något medelhavsklimat kommer det däremot inte finnas någonstans i närheten av Ereb.

Det finns en del andra rimliga konsekvenser av klimatet som dock troligtvis är bäst att diskutera i egna trådar så jag återkommer om detta - i andra trådar.
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

Strålande. En klockren genomgång som är värd sin vikt i guld för oss klimatologiska nybörjare. Får erkänna att detta är en lup jag inte lagt över Ereb än.

Några funderingar:
Det känns som om det plötsligt saknas vatten för galärer i Ereb, om kopparhavet är blåsigt. I Goldwynahavet kanske?

Vad man även bör ha i åtanke är att Ereb inte har en ekvator, utan att sydpolen är dess varmaste plats. Detta torde göra Samkarna och Soluna till ännu kallare platser. Jag skulle vilja påstå att vi står inför ett konceptuellt problem, eller?

Öknar kanske går att infoga?
peterb
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 196
Blev medlem: 2007-04-02 18:56
Ort: Lidingö
Kontakt:

Inlägg av peterb »

Peter skrev:Strålande. En klockren genomgång som är värd sin vikt i guld för oss klimatologiska nybörjare. Får erkänna att detta är en lup jag inte lagt över Ereb än.
Tack! Nu är jag är långt ifrån någon expert på klimat. Det som jag skrivit har jag läst mig till på någon timme genom att slå i uppslagsverk.
Peter skrev:Det känns som om det plötsligt saknas vatten för galärer i Ereb, om kopparhavet är blåsigt. I Goldwynahavet kanske?
Återkommer till ämnet i en ny tråd...
Peter skrev:Vad man även bör ha i åtanke är att Ereb inte har en ekvator, utan att sydpolen är dess varmaste plats. Detta torde göra Samkarna och Soluna till ännu kallare platser. Jag skulle vilja påstå att vi står inför ett konceptuellt problem, eller?

Öknar kanske går att infoga?
Nu är det ju så att temperaturen inte behöver falla eller stiga linjärt med avståndet från ekvatorn. Årsmedeltemperaturen vid Erebs sydkust kan antas vara 15°C. Norr om Magilre är den 10°C och i Barbia 5°C. Vid Kopparhavets sydkust är årsmedeltemperaturen 20°C men detta temperaturbälte sträcker sig tydligen väldigt långt söderut pga. milda vindar från Västerhavet (enl. Ereb boxen). Detta kan jag köpa. I Samkarnas och Solunas södra delar kan vi då postulera en årsmedeltemperatur på 25°C. Detta räcker för att skapa öknar om nederbörden är ringa. Söder om dessa kontinenter ligger hav som modererar temperaturen. Sydpolen kan väl antas ligga ännu längre söderut och precis som vår sydpol lär den vara rätt torr. Om årsmedeltemperaturen där är 30°C räcker det gott för att det skall finnas brännheta öknar (med iskalla nätter...).
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

För att bredda våra valmöjligheter lite: skulle inte lite tillagada öknar i Soluna och Samkarna, samt en "tröskel" vid kopparhavets västra inlopp (så att havet blir fjordliknande) kunna förklara en medelhavsliknande klimatologisk situation.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Wow, vilken info.
Tycker personligen att Erebs livliga framgång beror på dess perfekta läge mellan Sypolens hetta och Nordpolens kyla (jfr jordens mellan sol och iskall rymd :? ). Skulle nu klimatet komma att göra hela Ereb och de två sydkontinetnerna kallare, mer lika i klimat skulle det vara tråkigt tycker jag. Men det finns säkert fler snygga lösningar som kan göras. Peters förslag att rädda kontinenternas karaktär låter bra. (kanske tom lite torrare klimat och en öken i Efaro? :twisted: ) Att Soluna norr om djungeln och därmed Efaro skulle bli fuktigare är väl iofs OK. Att Samkarna är fuktigare än Soluna antas idag bero på regnrika vindar från Västerhavet som släpper sitt regn innan och på Drakryggens sluttningar, en enorm barriär för folk, fä och väder. Morelvidyn har ju tidigare beskrivits som ganska torrt, och bör så förbli, men det skulle ju kunna hänföras till avverkning osv. Kontinenternas bergskedjor bör ju också räknas in och brukas för våra egna syften. :twisted:
Obalanser i klimat kan också förklaras av polernas maktkamp. Jag föreställer mig att kampen år 610 är till söderns fördel, men att Isherrarnas långa fördel cementerat Tundran även om dess inflytande i övrigt minskat.

Ändå tycker jag tankar om nederbörd, haven och eventuella följder det har på skeppen väldigt intressant. Kanske kan Peterb lägga in en karta med nya klimatzoner?
peterb
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 196
Blev medlem: 2007-04-02 18:56
Ort: Lidingö
Kontakt:

Inlägg av peterb »

Mikael skrev:Wow, vilken info.
Tycker personligen att Erebs livliga framgång beror på dess perfekta läge mellan Sypolens hetta och Nordpolens kyla (jfr jordens mellan sol och iskall rymd :? ). Skulle nu klimatet komma att göra hela Ereb och de två sydkontinetnerna kallare, mer lika i klimat skulle det vara tråkigt tycker jag. Men det finns säkert fler snygga lösningar som kan göras. Peters förslag att rädda kontinenternas karaktär låter bra. (kanske tom lite torrare klimat och en öken i Efaro? :twisted: )
Jag tycker faktiskt att Ereb vinner på att vara mindre lik jorden. Att Kopparhavet är likt Medelhavet är en i mina ögon onödig plankning. Dessutom är det svårt att motivera. Det faktum vindar kan blåsa obehindrat hela vägen från Västerhavet till Efaro är obestridligt. "Trösklar" o.d. kommer inte kunna påverka detta. Hur man än vänderr och vrider så framstår det som oundvikligt att Kopparhavet är ett allt annat än vindsnålt ställe.

Vill man korrigera klimatet vad avser värme och nederbörd får man nog ta och ersätta skogarna i Samkarna med en rejäl öken. Frågan är om en sådan förändring är en vinst. Geografin skulle då plötsligt se ut som en plankning av jordens och det är i sig trist (och onödigt).

Jag tycker man vinner så mycket på den här förändringen (eller korrigeringen om ni så vill), att Kopparhavets som ett stilla hav och med ett medelhavsklimat framstår som ett sämre alternativ.
Mikael skrev:Ändå tycker jag tankar om nederbörd, haven och eventuella följder det har på skeppen väldigt intressant. Kanske kan Peterb lägga in en karta med nya klimatzoner?
Hmm, jo det kan jag ju testa. Har iofs inte någon riktigt bra karta att utgå ifrån. Jag behöver ju inte mer än bara en ifylld kustlinje. Ska fråga Spelknepe om han har några riktigt simpla kartor.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Att Morginnerdjungeln skulle bli öken är avsevärt värre än höga vågor på Kopparhavet. Jag behöver inte medelhavsklimat på Kopparhavet och har redan sett på det som ett mellanting mellan Östersjön och Medelhavet, men med vatten där galärer och chebecker också har sin plats.

Om man vill spara skepp, kan man tänka sig andra anledningar (även ickenaturliga) för att vågorna ändå tillåter tex chebecker?

Ok att vindhålet mellan Kardien och Morelvidyn/Sanritra är mkt större än Gibraltar sund, men kan man inte tänka sig någon anledning till att vindarna lugnar sig, vågorna lugnar sig, blåser åt något lämpligt annat håll...?
peterb
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 196
Blev medlem: 2007-04-02 18:56
Ort: Lidingö
Kontakt:

Inlägg av peterb »

Mikael skrev:Om man vill spara skepp, kan man tänka sig andra anledningar (även ickenaturliga) för att vågorna ändå tillåter tex chebecker?
Varför inte bara modifiera skeppen lite? Galärer användes faktiskt på Östersjön men bara i skärgårdarna. En galär är dock en usel seglare och Sverige övergav skeppstypen till förmån för s.k. skärgårdsfregatter. Dessa var ritade av af Chapman och starkt påverkade av chebecken. Deras fribord var dock högre. Främst kanske för att husera kanoner på ett bra sätt men också får man väl anta för att klara hårt väder bättre. Se följande länk: http://axelnelson.com/skepp/fregatt.htm , bläddra ner till botten av sidan så hittar du en skärgårdsfregatt av Turuma-klass. Ta bort kanonerna så har du en chebeck som klarar sig även i lite hårdare sjö.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Kan man tänka sig att havet är lugnare bort mot Felicien till? Kan vågorna lugnat sig efter att ha bromsats av Caddo, Erebos, småöar och havsbotten :? .
Feliciens galärer får väl annars konstrueras om (eller bytas ut)? Kanske är de höga vågorna i västra K-havet en anledning till att felicierna behöver piraterna där och att deras flotta inte kan direktsegla till Caddo och inta den pluttiga lilla ön?
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

Ja, utan slavgalärer så slås benen helt undan tanken att felicerna skulle vara slavägare...

Annars är jag helt positivt inställd på att parallellerna till vår egen värld ställs på huvudet :)
peterb
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 196
Blev medlem: 2007-04-02 18:56
Ort: Lidingö
Kontakt:

Inlägg av peterb »

Mikael skrev:Kan man tänka sig att havet är lugnare bort mot Felicien till? Kan vågorna lugnat sig efter att ha bromsats av Caddo, Erebos, småöar och havsbotten :? .
Feliciens galärer får väl annars konstrueras om (eller bytas ut)? Kanske är de höga vågorna i västra K-havet en anledning till att felicierna behöver piraterna där och att deras flotta inte kan direktsegla till Caddo och inta den pluttiga lilla ön?
Medelhavet är faktiskt rätt djupt runt omkring den grekiska övärlden, det lär inte vara den största faktorn. Caddo och Erebos gör visst sitt till men det kommer likväl finnas långa sträckor av öppet hav som tillåter vinden att skjuta fart.

Man kan nog anta att galärer fyller en viktig funktion när det gäller att försvara en skärgård. På öppet hav står de sig slätt mot bättre seglande fartyg men inne i skärgården kan de ligga och lurpassa på fienden och anfalla där det är som svårast fär ett segelfartyg att navigera. Galärerna är alltså primärt ett defensivt vapen. Felicien och Erebos kommer rätt säkert fortfarande ha många galärer. De kommer också ha karacker för strid på öppet hav och chebecker för patrullering.

Nu är det ju dessutom så att det inte finns några verkligt effektiva distansvapen så alla sjöslag kommer rimligen att avgöras genom bordning. Att borda ett annat skepp i hög sjö är inte helt lätt så vi kan nog anta att sjöslag endast kommer att ske i någorlunda bra väder. Höga skepp har en fördel därför att de kan skjuta ner på fienden med olika typer av armborstar, arbalester och balistor. ett högst skepp är också svårare att borda. Det här är fö. skälet till att karacken utvecklades till att bli så hög. Tittar man på bilder av karacker ser man att de nästan alltid har nät spända över däcket för att göra det svårare att borda.

För att summera. Visst finns det fortfarande en plats för galärer och chebecker. Deras roller kommer att förändras och dom kommer inte vara lika vanliga men dom kommer finnas kvar.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

OK. Så åtminstone halva Feliciens flotta utgörs av modernare skepp då. Felicienansvarig noterar? :wink:

Hur går det för Morelvidyns många pirater då? Om det är svårt att borda i i stora vågor bör antalet piratdåd, med undantag av anfall mot land, minska, liksom oron för dem. Så uppfattar inte jag situationen i västra K-havet. Kan man tänka sig att det är mindre blåsigt kring Ereb än kring Europa? dvs vanligtvis är vind och våg ganska lugna i K-havet?
peterb
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 196
Blev medlem: 2007-04-02 18:56
Ort: Lidingö
Kontakt:

Inlägg av peterb »

Mikael skrev:Hur går det för Morelvidyns många pirater då? Om det är svårt att borda i i stora vågor bör antalet piratdåd, med undantag av anfall mot land, minska, liksom oron för dem. Så uppfattar inte jag situationen i västra K-havet. Kan man tänka sig att det är mindre blåsigt kring Ereb än kring Europa? dvs vanligtvis är vind och våg ganska lugna i K-havet?
Jag vet inte hur trovärdigt det verkar med en massa pirater överallt. Segelfartyg seglar gärna längst med kuster, inte för nära men gärna inom synhåll. Detta förhållande gäller oavsett hur mycket det blåser på K-havet. Anledningen till att man håller sig nära kusten är att det är lättare att navigera då. Sjögången tenderar att vara kraftigare nära kusten eftersom vågen pressas upp av sjöbotten och vindarna är lurigare, därför håller de flesta skepp sig precis inom synhåll av kusten. Även om man har en kompass så är det bäst att hålla sig till kusterna. Vad man vill åt är alltså tryggheten att vet var man är samtidigt som man vill undvika grund och nyckfulla vindar.

De pirater som härjade längst Europas kuster använde så vitt jag förstår gärna små lätta farkoster som både kunde ros och seglas. Man seglade helt enkelt ifatt ett handelsskepp och hotade besättningen till livet. Sedan klättrade man ombord och tog det man ville ha och sedan stack man sin väg. Att det var svårt att äntra ett skepp i hög sjö torde inte ha påverkat piraterna så mycket. Är vädret dåligt måste handelsskeppen ta skydd närmare land (för att undvika allt för hård sjögång) och då kunde ju piraterna anfalla dem där.

Problemet som nu uppstår är istället att om det finns många pirater vid sydkusten så lär ju handelsskeppen undvika den delen av K-havet och istället segla längs nordkusten. Detta betyder att piraterna måste korsa K-havet för att nå sina jaktmarker. Det lär nämligen i vilket fall som helst inte vara så att det går några handelsrouter mitt på havet. Det är förvisso sant att piraterna från Barbareskstaterna (Algeriet, Marocko och Tunisien) var ett gissel för sjöfarten i Medelhavet men det berodde ju på att alla skepp som ville segal in eller ut ur Medelhavet måste passera genom Gibraltar sund och därmed passera förbi dessa staters kuster. Så är inte situationen i K-havet. Det är fullt möjligt att passera ut i Västerhavet via nordkusten.

Dessutom torde det ha varit en förutsättning för Barbareskpiraternas framgång att tunga handelsfartyg seglade långsamt i svaga vindar medan chebecker kunde hålla god fart trots svag vind. Det är förvisso så att lätta piratskepp även i god vind kommer att kunna segla ikapp handelsfartygen och hota dem så att de tvingas betala lösen för att få passera. Det skall också påpekas att de karibiska piraterna i huvudsak använde små lätta skepp för att göra "hit-and-run" attacker mot handelsskepp.

Själva idén att piraterna i Morelvidyn skulle vara ett svårt problem lider alltså av ett logiskt fel. Det finns inget som tvingar sjöfarten att passera just deras kust - den kan lika gärna passera nordkusten. Mer vind är iofs inget som hindrar piratverksamhet utan problemet är att det går att undvika piraterna genom att segla en annan väg.
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

Detta är faktiskt en fantasyvärld så msn borde ju kunna komma på någon anledning till varför vaten är varmare eller kallare.

Kanske är det någon magisk spricke eller nå på havsbotten som förändrar nå eller helt enkelt vulkaner under vattnet som höjer temperaturen och som även borde få vattnet i rörelse då det varma vattnet vil stiga o kalla sjunka.

Kanske kommer det en kallvatten ström längst botten eller ytan från Västerhavet.
Kanke en strömvirvel komer fram vart 10e år eller nå och gör fart på vattnet, suger in varm/kalt vatten från något av haven.
Norr om Efaro skapas det en pgr strömmarna där växer till sig tills dom skapar en som sedan försvinner pga, va vad som helst.
Kanke ett magiskt fenomen under vattnet skapar den då ett hå ner till underjorden öppnas.

Finns många förklaringar om istort kan få vadret att vara precis så som vi vill ha det i Ereb utan att kolla på våregen planet.

Trakorien är tex inte den mest vetenskapligt korrekta plats men det funkar för det finns en förklaring till alla fenomen hur onaturliga dom än må vara.

Ja babblar nu men något kanske funkar?
Användarens profilbild
Brior
Fårodlare
Inlägg: 480
Blev medlem: 2007-01-27 15:34
Ort: Uppsala
Kontakt:

Inlägg av Brior »

Jag håller med Alendor att den där typen av problem kan man alltid hitta på en lösning till. Först bestämmer man hur man vill ha det och sedan funderar man på förklaringen - den finns alltid. Kom ihåg 'Shakespeare in love' (om teaterns problem):
"Strangely enough, it all turns out well."
"How?"
"I don't know. It's a mystery."

Dessutom har ni glömt den givna källan till valfritt underliga strömmar, vindar och väderfenomen i Kopparhavet: Golwyndahavet. Här strömmar enorma mängder sötvatten upp ur Enkis underjordiska Abzû och får sitt utlopp bland annat genom Kopparhavet. Vem vet vilken temperatur det vattnet har eller vad blandningen av salt- och sötvattnet ställer till med. Och då har vi inte ens börjat spekulera i gudomlig inblandning, havsfolkens undervattensstäder, vulkaner och vem vet vad.
Skriv svar