Fartyg

Övrigt om Ereb Altor
Användarens profilbild
jadelotuz
Ransardisk Gripryttare
Inlägg: 177
Blev medlem: 2008-01-14 16:00
Ort: Ed

Inlägg av jadelotuz »

Tjolahopp, Jag gillar båtar men är långt ifrån nån slags expert. Min far däremot är en sådan där "Britiska imperiets sjöfarts fetish", så det mesta av min bristfälliga kunskap jag har om båtar kommer från min faders målande, inlevelsefulla och dramatiska båthistorier, dock mestadels från 1400-talet å vidare. Så inte riktigt Erebs Tekniska ålder som vad jag har förstått mer påminner om 1100-1300 eK.

Apropåpå Katamaraner, Trimaraner osv så hade jag redan någon "blek" aning om att de funnits länge. Så jag hade lagt in lite Katamaraner till Jih Punksa pirater å barbarer från omnäjden (inte jih pun själv exakt, men möjligen), samt att jag antog att Gråalver i stora drag enbart bygde sina mindre båtar som Katamaraner och Trimaraner ... då dessa är snabba å eleganta (på ett gråalviskt vis).

Dessutom hade jag en primitivare Trimaran variant från en Svartfolksrike i Samkarna. Har någon skiss nån stans ... en båt kan jag iaf visa upp som jag vet jag har ... :) Den innehåller iofs Kanoner, men i just Kopparhavets kapare och Krigarens Handbok står det lite smått om Kanoner, å ... jag tyckte att de kändes nödvändiga. I övrigt ska det föreställa nån slags Galleon ... Eller nått sånt.

En Galleon, 1400-tals tappning.
Bild
".. de är klokt att vara eftertänksam före ..."
Patrik Höij
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 159
Blev medlem: 2008-03-07 11:08

Inlägg av Patrik Höij »

Modulerna Kopparhavets kapare och femte konfluxen är definitivt primärkällor när det gäller fartygstyper och hur de ser ut. Vad gäller alverna så kanske det står något i den modulen (har den inte själv)?

Jag föreslår att förutom de största skeppen goldinerna, så använder åtminstone gråalverna mindre och snabbare segelfartyg i samma klass som en chebeck i storlek kanske , men med annan rigg. Alvskeppen är om möjligt ännu smidigare till skrovform och manöverförmåga än chebecken och har som reslutat av detta ett något mindre huvuddäck än chebecken. De är huvudsakligen byggda för spaning, understöd till de långsammare goldinerna i strid och för snabbare seglatser. Jag föreslår att galeasen kan vara en lämplig skeppstyp att grunda sig på för detta alvskepp, även om det kan trixas lite med riggen för att få den att se mer Erebsk ut. 8)

Se bild nedan.

http://www.aland.net/albanus/bildarkiv_2006/SSK4.jpg

Som jämförelse med chebecken, se bild nedan.

http://www.woodenship.gr/CHEBECK/album/slides/ch1.html


Vad tycks?
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Tycker du tänker helt rätt, men frågan är hur avancerade träkonstruktioner går att införliva med de alver som växer fram här på forumet? Vad anser alvkännarna?

Glöm heller inte Bladverk från "Den femte konfluxen", en möjlig urform för alviska segelfarkoster.
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

Gillar aktern o chebecken men fören tycker ja inte ser så Erbisk ut, tycker mer i stil med denna
http://www.woodenship.gr/SAKOLEVA/album ... 80011.html

(men det va en förfärligt massa småkanoner på den chebecken)
Clay of my clay, thou shall not kill! Thou shall not die!
Utrustningslista: http://rpg.malgol.se/drakar/utrustning/
Patrik Höij
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 159
Blev medlem: 2008-03-07 11:08

Inlägg av Patrik Höij »

Tycker du tänker helt rätt, men frågan är hur avancerade träkonstruktioner går att införliva med de alver som växer fram här på forumet?
Hrm, jag har inte läst en endaste liten mening i alvtråden...ska jag säga oops eller nåt här? :oops:

Inväntar med spänning om det kommer någon kommentar från alvkännarna.

Edit: Alendor, det skeppet är inte alls illa, men det har lite för bulsigt skrov, en typisk handlare eller fiskare enligt min mening. Kombinera skrovet från galeasen med den intressanta riggkonstruktionen, så börjar det bli intressant tycker jag. :)
Senast redigerad av Patrik Höij den 2008-03-28 14:33, redigerad totalt 1 gånger.
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

Alverna bör ju kunna få den form dom vill på båtarna genom att göra samma sak som med träden för hus.
Men så kommer man ju till det där med att hugga ner skog för att bygga dessa gigantiska båtar, oavsett hur dom sedan bygger dom så behöver dom ju en hel del träd =\
Clay of my clay, thou shall not kill! Thou shall not die!
Utrustningslista: http://rpg.malgol.se/drakar/utrustning/
Patrik Höij
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 159
Blev medlem: 2008-03-07 11:08

Inlägg av Patrik Höij »

Slänger ur mig några vilda idéer. :D

Borde inte gråalverna vara mer själsligt besläktade med havet och havslevande djur än med skogen? Därav borde de heller inte ha problem med att bygga fartyg av trä?

Kan fartygen delvis eller helt utgöras av levande trä? Skulle kunna förklara en del kanske?

Det står i Kopparhavet kapare att gråalverna hör till de skickligaste skeppsbyggarna och sjöfarare som går att finna och de förfogar över världens absolut största fartyg (KK s. 22), men att goldinerna inte lämpar sig för exempelvis Kopparhavets trånga farvatten. Därav bl.a. min idé om att de kanske har något mindre fartyg också.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Jag tycker det är självklart att alvers relation till skogen och träden inte är att inget får dö. Man måste ju jaga för mat och för olika verktyg (bågar tex) måst även levande växter ställa upp. Jag är säker att Moder Jord och skogen självt gladeligen ställer upp i denna symbios med dess beskyddare alver och älvfolk. Magiska skepp kan säkert bestå av levande träd och kanske till viss del även de största skeppen, men vissa delar måste byggas. Underhåll och åtgången av timmer är säkert begränsat pga alvernas skicklighet och saker vi inte känner till (alger, magi skeppsandar, havsväsen...). Gråalvernas skepp byggs för att hålla i hundratals om inte tusentals år.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Skeppen, både goldinerna och de mindre kopparhavsseglarna, kanske byggs på "vanligt" vis av beskurna delar från de jättelika havsträden som utgör alvernas flytande öar (beskrivs och avbildas i Alver-modulen)? :?
Patrik Höij
Caddisk Bågskytt
Inlägg: 159
Blev medlem: 2008-03-07 11:08

Inlägg av Patrik Höij »

Jag tycker det är självklart att alvers relation till skogen och träden inte är att inget får dö. Man måste ju jaga för mat och för olika verktyg (bågar tex) måst även levande växter ställa upp. Jag är säker att Moder Jord och skogen självt gladeligen ställer upp i denna symbios med dess beskyddare alver och älvfolk.
Håller helt med.
Magiska skepp kan säkert bestå av levande träd och kanske till viss del även de största skeppen, men vissa delar måste byggas. Underhåll och åtgången av timmer är säkert begränsat pga alvernas skicklighet och saker vi inte känner till (alger, magi skeppsandar, havsväsen...). Gråalvernas skepp byggs för att hålla i hundratals om inte tusentals år.
Precis min tanke! Genom symbios även med havet, får virket i skrovet en längre livslängd också, eftersom det annars skulle ruttna bort. Magi gör säkert sitt till också. :)
Skeppen, både goldinerna och de mindre kopparhavsseglarna, kanske byggs på "vanligt" vis av beskurna delar från de jättelika havsträden som utgör alvernas flytande öar (beskrivs och avbildas i Alver-modulen)?
Har inte den modulen, men det låter som en möjlighet.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Sedan till hur långt man kan segla, vilket kanske borde ligga i båttråden, men ändå. Det finns många angivelser i källorna på hur långt skepp seglar på geografiskt lokala platser. Vi har dessutom från regelböckerna hur långt båtar tar sig på 8 timmar. Personligen känns det som vi kanske i detta fallet skall blunda för när det kan kännas som orealistiska distanser och istället acceptera att de i källorna angivna sträckorna (Mereld-Pandarealia(?) tar siså, men kanske inte vägen tillbaks eller samma fart till Trakorien; Trakorienmodulen anger flera segelturer också, liksom resan Halle-Svalöarna tror jag finns i EA osv) får gälla för just där angivna färder/sträckor. Sedan kan man vi iofs klomma överens om vad lagom distans/dygn är för olika skepp i Altors olika hav.
Sopodlare
Erebosisk Köpman
Inlägg: 384
Blev medlem: 2007-06-13 21:39
Ort: Kallhäll, Järfälla, Stockholm

Inlägg av Sopodlare »

I KK står det att trakoriernas galbaloner är fet-tunga galärer, med hundratals roddare osv.

Är detta realistiskt ALLS? Galärtyps fartyg kan väl inte ta sig någon längre sträcka utan tillgång till färskvatten?

Om varje roddare dricker 5 liter om dagen, och de är 200 stycken blor det 200*5=1000 liter per dag.

Resan till Marjura tar trettio dagar

30.000 liter vatten?

(chansade med vattensiffran, säkert för låg)
A fat man brings a cushion wherever he goes
Sopodlare
Erebosisk Köpman
Inlägg: 384
Blev medlem: 2007-06-13 21:39
Ort: Kallhäll, Järfälla, Stockholm

Inlägg av Sopodlare »

ignorera den...jag missade festen
A fat man brings a cushion wherever he goes
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9003
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Utifrån Dr Hus material om Felicien har jag gjort en egen artikel för: Feliciska skeppstyper

Mycket information här om hur skepp och sjökonst ser ut för andra kulturer och delar av Altor.
Korpen
Felicisk Råttfångare
Inlägg: 6
Blev medlem: 2010-12-06 16:46

Inlägg av Korpen »

Sopodlare skrev:I KK står det att trakoriernas galbaloner är fet-tunga galärer, med hundratals roddare osv.

Är detta realistiskt ALLS? Galärtyps fartyg kan väl inte ta sig någon längre sträcka utan tillgång till färskvatten?

Om varje roddare dricker 5 liter om dagen, och de är 200 stycken blor det 200*5=1000 liter per dag.

Resan till Marjura tar trettio dagar

30.000 liter vatten?

(chansade med vattensiffran, säkert för låg)
Helt galet är det inte, Venetianska och Genoanska handelsgalärer gjorde rutinmässigt resor på upp till en månad (t.ex. Southampton- Pisa). Man kan nog anta att hotbilden på svavelrutten inte kräver att fartygen bär med sig mycket mer än runt 50 soldater, så det borde finnas gott om plats för proviant.

Något som jag inte sett någon ta upp är hur fantastiskt dyra roddfartyg är att ha i drift.
Om man antar att en Galeass rustad för krig har ungefär samma storlek på sin besättning som en galeass i början av 1500-talet (25 åror per sida med fem man vid varje, 250 soldater och 70 matroser) så rör det sig om en ren lönekostnad på närmare 6000sm om dagen (när man lagt till lönen för kaptenen och officerare), och det är lågt räknat. Det innebär att lönekostnaden för att hålla ett krigsfartyg i tjänst en månad är ungefär densamma som det kostar att bygga fartyget.
Låst