Altorisk Tideräkning

Övrigt om Ereb Altor
Användarens profilbild
leinder
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 799
Blev medlem: 2008-03-12 19:39
Ort: Stockholm

Inlägg av leinder »

Kikade lite på wikin med. Är imponerad av detaljrikedomen. Bra jobbat.
Du har skapat ett intresse för kalender och tidsräkning hos mig själv med arbetet. Hade aldrig tänkt att det skulle vara så intressant som det faktiskt är. Ger en mycket angenäm fyllnad i spelandet kan jag tänka mig.

Ja hans upptäckter följer Mazzarella med resten av de sju legionerna i efterlivet. Min framtida ambition för spel är att trycka ut dagboken i pappersform för att låta spelarna bläddra i vid spel. Med inspiration från vox ranzina.

Nargur döljer , i min värld för reningen, många mysterium :twisted:
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren »

Utkast...

Kalmurris kalender och tideräkning
Kalmurrierna använder månen (Lûnia) som huvudsaklig tidsanvisare. Detta är ett arv från deras urtid ute på Akrogals stäpper och som de också delar med folken som lever kvar där.

Månaden
Lûnia går genom sina faser på 30 dygn och utgör en månmånad men kalmurrierna räknar med en kalendermånad om 28 dygn. Två dygn, mörkmånedygnet och fullmånedygnet räknas utanför kalendern. Datum skrivna i Kalmurri går således från den första till den tjugoåttonde, delade i två halvmånader om 14 dygn vardera.

Året
Året räknas traditionellt bland Akrogals stäppnomader ta sin början vid den första nymånen efter att den första grönskan i gräset synts till. Ashathârerna använder fortfarande denna sedvana (med ett något variernade datum som resultat beroende på när våren kommer till en plats) men de mera formella kalmurrierna har fastlagt årets början till den nymånen som motsvarar den andra efter solens lågsoldygn (vintersolstånd). Då föddes enligt myterna den första kejsaren Delphía Schoon. Denna händelse utgör också utgångspunkten till Kalmurris tideräkning vilket motsvarar år 453 f.O. i den Arcivaliska tideräkningen i Ereb. Ashatârerna är inte lika noggranna med att ange detta årtal utan brukar ange åren efter den rådande reinkarnationen av Mångudinnans son har suttit på kejsartronen. 610 e.O. motsvarar 1054 Månåret.

Dygnet
Dygnet räknas i Kalmurri ta sin början vid månens uppgång på kvällen. Systmet med ett dygn uppdelat i 24 timmar är lånat från Furgia men används av endast kalmurrierna och sällan av ashathârena.

Kalmurrisk kalendermånad

1-Mörkmåne
2-(Nymåne)
3
4
5
6
7
8-Halvmåne
9-Halvmåne
10
11
12
13
14
15
16-Fullmåne
17
18
19
20
21
22
23-Halvmåne
24-Halvmåne
25
26
27
28
29
30
Senast redigerad av birkebeineren den 2013-04-24 07:31, redigerad totalt 1 gånger.
Användarens profilbild
Adragoor
Mirelsk Ramkrigare
Inlägg: 1759
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor »

:)
Användarens profilbild
Gabriel
Magillersk Fogde
Inlägg: 237
Blev medlem: 2011-06-13 12:31

Inlägg av Gabriel »

Bra grejor.

Kanske några med filuriska namn för vissa delar av måncykeln?

Typ 'Kyssa farväl till älskaren dagen' innan månen blir så full att det helt enkelt inte passa sig att vara otrogen? Men mycket mycket bättre? Kanske någons hjärna fungerar bättre. :)
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Altorisk Tideräkning

Inlägg av birkebeineren »

Väldigt kort om nargurisk tideräkning:

-årstiderna växlingar viktiga, uppmärksammas med festligheter men följer inte nödvändigtvis exakta datum
-månens faser är den huvudsakliga tidsangivaren
-kalendermånaden inleds vid mörkmåne och inte fullmåne
-kalenderåret inleds vid första mörkmåne efter vintersolståndet, vilket blir 15 dygn efter exempelvis både Exarkens kalendersystem och Joriska kalendersystemet.

Detta är tänkt vara grundsystemet som alla de narguriska folken har med sig från urtiden i Nargurs skogar. Sen har det utvecklats olika kalendrar i olika lander och kulturområden.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Altorisk Tideräkning

Inlägg av birkebeineren »

Västnarguriska kalendern
Kalender som används i Ransard, Jorduashur och delvis i Palinor. Den utgår från narguriska kalendersystemet men har ingen enhetlig tideräkning. Åren räknas efter regerande kung, jarl eller hövdings trontillträde. Det tar sin början vid första mörkmåne efter vintersolståndet.

Bakgrund
Kalendern utvecklades i Kard någon gång efter Fjärde narguriska vandringen på 900-talet f.O. Den skiljer sig från andra narguriska kalendrar främst genom namnen på månaderna och sedvanan att datera åren efter ledande personer. Belgotherna var de som först började använda såkallade Runringar för att hålla reda på vilken dag i året som gäller. Detta är en platt träring med runtecken för varje månad och dygn inskurna på båda sidor. Numera har bruken av runringar spridit sig till alla de västnarguriska folken.

Månaderna
Kalendermånaderna utgår från ett månvarv (monot) och har alla 30 dygn vardera. De inleds med Swartnacht (svartnatt, mörkmåne) och i mitten av månaden infaller Phulmauno (fullmåne).

1 Hîlagmonot (Heligmånad)
2 Uitumonot] (Trämånad)
3 Lendsanmonot (Vårmånad) *
4 Uinnemonot (Betesmånad)
5 Uachsemonot (Växtmånad)
6 Plûentimonot (Blommånad) *
7 Heuinmonot [Hömånad)
8 Azanmonot (Skördemånad)
9 Herbistmonot (Höstmånad) *
10 Uindumemonot (Vindmånad)
11 Uintarmonot (Vintermånad)
12 Hornungmonot (Vändemånad) *

* = solstånd och dagjämningar


Hîlagmonot (Heligmånad) (30 dagar)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Uitumonot] (Trämånad) (30)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Lendsanmonot (Vårmånad) (30 dagar)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Uinnemonot (Betesmånad) (30 dagar)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Uachsemonot (Växtmånad) (30 dagar)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Plûentimonot (Blommånad) (30 dagar)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Heuinmonot [Hömånad) (30 dagar)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Azanmonot (Skördemånad) (30 dagar)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Herbistmonot (Höstmånad) (30 dagar)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Uindumemonot (Vindmånad) (30 dagar)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Uintarmonot (Vintermånad) (30 dagar)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14

Hornungmonot (Vändemånad) (30 dagar)
Swartnacht, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Phulmauno*, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14


* Vårens jämndygn - vårdagjämning
* Sommarens solvarv - sommarsolstånd
* Höstens jämndygn" - höstdagjämning
* Vinterns solvarv - vintersolstånd


Helgdagar och högtider

Se nedanför

(Månadsnamnen är Adragoors översättningar från Karl den stores kalender och gammal tyska. Ordningsföljden är mina ändringar.)

Edit: Bytt plats på Blommånad och Växtmånad.
Edit: Lagt till en tabell.
Edit: Lagt till när kalenderåret tar sin början.
Edit: Lagt de narguriska namnen först (och de svenska i parentes).
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Altorisk Tideräkning

Inlägg av birkebeineren »

Inspiration till en runring: https://images.app.goo.gl/Tr9t92zfaMSyk6Fv9
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Altorisk Tideräkning

Inlägg av birkebeineren »

En första högtid inspirerad av anders lista med namn:
anders skrev: 2022-01-19 19:03 Midvinterblotet
Tödagen (vårdagjämningen)
Outardagarna
Midsommar
Frajirgal (höstdagjämningen, skördefest)
Molvæn (dårarnas dag, var god mot de utstötta, annars kommer vaenir och straffar dig)
Tödagen
Högtid och festdag som firas när vintern går mot slutet. Den inleds vid första mildväder efter vårdagjämningen och är således inte fast i kalendern. Vanligen inträffar den någon gång i slutet av Vårmånad eller början av Betesmånad. Formelt är det en klans präst eller en familjs överhuvud som tar beslut om att Tödagen kan börja men ofta är det barnen som ivrigt meddelar resten av klanen eller familjen när de vaknat tidigt och hört att det droppar från taken. Särskilda matkistor är sparade från hösten till just denna fest och hela klanen eller familjen samlas för en gemensam måltid. Nu firas det att vinterns provningar snart är över. Tillsynes är detta en värdslig fest men den har en djup religiös bakgrund. Tödagen symboliserar hur Æsìr i urtiden bröt sig loss ur isen i Niflheim där de länge varit fångade. I en källa har små blotstockar föreställande gudarna lagts ner under hösten för att frysas in och nu tas dess upp. Varje familj har sitt lilla knippe med stockar och vid Tödagens slut tas dessa med hem till härden där de ges små offer och får värma sig runt elden.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Altorisk Tideräkning

Inlägg av birkebeineren »

Och en till. Hoppas jag fått till rätt stämning...

Midvinterblot
Detta är den viktigaste högtiden som firas av de narguriska folken i Kard. När fullmånen lyser i mitten av Vändemånad står solen som lägst och året vänder. Då tackas Æsìr för året som varit och det nya året önskas välkommen. Denna högtid samlas hela släkten eller klanen för att fira. Gäster kan tillåtas vid denna heligaste av ritualer men då måste de ha beskydd av en uppsatt släkt- eller klanmedlem. Æsìr får inte förargas. Blotet inleds vid solnedgång med samling i ett Æsìrtempel (Horghall?). En präst leder först släkt eller klan i sång. Musik spelas. Sen bärs offer i form av krigsbyte eller andra gåvor fram och prästen ber Æsìr ta emot dessa. Vem som helst kan nu tala till Æsìr eller till släkt och klan. Det kan vara att ge löften om handling och stordåd, be om stöd och hjälp, eller bekänna ett missdåd och be om straff. Sen samlas alla utomhus för en första måltid. Vid midnatt när fullmånen står som högst tänds så en stor eld vid templets blotplats. Nu förs offer fram i form av boskap eller andra djur och blotas till Æsìr som gåva. Ny sång, mer musik, dans och tunnor med mjöd som öppnas. Offerdjurens kött äts slutligen i en andra måltid, denna gång tillsammans med Æsìr som nu sägs kunna ta mänsklig form och deltaga i festen.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Altorisk Tideräkning

Inlägg av birkebeineren »

Ännu en...

Frajìrgàl
Under hösten firas Frajìrgàl. Det är en fruktbarhetsfest till ära för det liv och den glädje Æsìr ger människorna. Gudinnan Frajìr råder över denna fest och det är hennes heliga djur som meddelar när den skall firas - tuppen. Den första morgon efter höstdagjämningen då en tupp galer tre gånger är det Frajìrgàl. Sommarens skörd inför vinterns överlevnad har nu börjat fyllas i gårdens visthus. Det finaste av detta (och det som inte kan lagras) tas nu fram och tillreds till en stor festmåltid. Offer ges till Æsìr och till Vænìr likaså eftersom det är bäst att hålla sig väl även med de onda gudarna. Æsìrs offergåvor ges inne i templet men de till Vænìr ställs ut i skogen eller på heden utanför synhåll från gård och by. Olika lekar och riter av varierande innehåll och syfte brukar utspela sig under Frajìrgal. Den mest populära är när gården eller byns unga pojkar försöker låta som en tupp och de unga flickorna väljer ut den de tycker galer vackrast. Belöningen är ett ägg och ibland en kyss.

Edit: Lagt till ägget och kyssen.
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Altorisk Tideräkning

Inlägg av birkebeineren »

Slutligen:

Midsommar
När solen står som högst i mitten av Blommånad firas Midsommar. Det är ett blot lika viktigt som det under Midvinter men mindre eftersom många ur släkt eller klan nu är borta i krigståg eller på handelsresa. De som finns kvar samlar sig på lämplig plats, gård eller by, för att ära Æsìr och de som är borta. Högtiden inleds i gryningen då alla beger sig ut för att plocka blommar. Av dess binds sedan kransar som bärs in i ett Æsìrttemplet eller till en gårds blotstock. Blomkransarna hängs upp som prydnad samtidigt som rådaren eller familjeöverhuvudet leder alla i sång. Sen är det dans: långdans, språngdans och ringdans. Runt om kring kring hus, tempel och blotstång. Dansen avslutas med ett blodsoffer. Ofta ett vildsvin men även andra djur förekommer (sagor berättas om att i forntiden offrades människor vid midsommarblotet). Halsen skärs av och blodet stänks över alla de dansande. Efter detta beger alla sig till en helig källa för att där tvaga sig. På kvällen tillreds en måltid av offerdjuret och alla samlas utomhus runt en stor eld. Musik spelas och sagor berättas. Mjödtunnan öppnas. Vid midsommar dricker ranerna gärna ett särskilt järneksmjöd. Det har en röd färg som liknas vid blod. Jordukaerlarna dricker mistelmjöd som ger djupa drömmar. Når fullmånen står som högst beger sig många ynglingar sig ut natten för att där kanske hitta någon att dela den med. Barn som blir till under midsommarnatten sägs ofta bli välsignade att bli hjältar och starka krigare som bringar ära till ens ätt. Vilket är en anledning till mycken köttslig gamman denna natt.
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Altorisk Tideräkning

Inlägg av anders »

Det här är ärligt talat underbart, och jag hoppas vi kan göra detta officiellt och lägga upp det på wikin utan omvändningar! Bra gjort, birke!
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
birkebeineren
Admin
Inlägg: 9013
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Altorisk Tideräkning

Inlägg av birkebeineren »

Kul att det gillas. :)

En fundering angående själva kalendern och namnen som används. Vilka passar bäst som huvudnamn, de narguriska eller de svenska översättningarna? Månadsnamnen så som exempelvis Hîlagmonot och Uachsemonot är möjligtvis lite svårare att se betydelsen av än Heligmånad och Växtmånad men det kanske inte gör något?
Sen är det de lite oftare förekommande Swartnacht och Phulmauno alternativt Svartnatt och Fullmåne (som också är en företeelse och inte bara ett namn). Samtidigt så är det nästan alltid använt svenska namn i andra kalendrar. Även skapat egna svenska ord för vissa saker som redan har ett namn på, solvarv för solstånd och jämndygn för dagjämning, hur göra med dessa? Vad tycks?

(De narguriska namnen är förövrigt välbegrundade av antingen Karl den store eller Adragoor :wink: )
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Re: Altorisk Tideräkning

Inlägg av Mikael »

De narguriska namnen tycker jag.
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Re: Altorisk Tideräkning

Inlägg av anders »

Mikael skrev: 2022-01-21 12:47 De narguriska namnen tycker jag.
Håller nog med, men med de joriska (svenska) namnen i parantes.
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Skriv svar