Sida 1 av 2

Skepp & Sjöfart

Postat: 2013-03-31 15:46
av birkebeineren
Ämnet har diskuterats i tre olika trådar som nu är låsta:

Kopparhavets fartygstyper: viewtopic.php?t=249
Fartyg: viewtopic.php?t=242
Båtar: viewtopic.php?t=667

Fortsätt diskutera här!

/Admin.

Postat: 2013-03-31 15:51
av birkebeineren
DrHus skrev:Författarens utgångspunkter vad gäller skepp:
Jag tänkte redovisa mina utgångspunkter eftersom jag tycker Äventyrsspels mest maritimt fokuserade produkt, Kopparhavets kapare (Kk), också var ett magnifikt utslag av "lapptäcks-Ereb" i meningen att skeppstyperna i den sträckte sig från antika galärer byggda bord först med mortise and tenon till 1500- och 1600-talsskepp. Flera av skeppstyperna var också av sådana modeller (extremt höga kastell) att den enda logik som leder till dem är den som fanns på Tellus: kanonen. Det här alltså ett försök att fokusera skeppstyperna till skepp som faktiskt förekommer inom ungefär samma tidsperiod (ca 1250-1450) dvs. hög- och senmedletid, inte renässans eller barock. Egentligen skulle jag önska en ännu tajtare sammanhållen period - precis som Fraxinus önskar för vapen och rustningar.

Detta innebär att vissa i Kopparhavets kapare ingående skeppstyper faller bort helt:
galeonen, den "lätta galären" (eg. en trirem), och galeassen. Om folk vill spela med gråalven och goldinen så är det OK för mig men jag kommer att förbigå dem med tystnad...

Karacken finns kvar men i den tidiga form den hade unde tidigt 1400-tal: inga kastell med massivt antal däck och ingen fullständig full rigg (dvs. tre master, två råsegel, ett latinsegel). Utan mera "blygsamma" kastell och latinmesan, stormastsråsegel och en blinda. Det är ändå den mest mångsidiga riggning som finns i Ereb och skeppstypen representerar "the cutting edge" och torde ha utvecklats under sent 500-tal eO. Som en klinkbyggd variant av karacken finns holken men denna har ofta bara en stor mast med råsegel.

Karavellen finns kvar i des tidiga form: ett lätt (ca 50 ton) tvåmastat skepp med latinsegel. Ett fantastiskt skepp för kustfart, men ändå mycket sjövdugligt - ett mycket manövrerbart skepp för upptäcktsfärder i okända vatten och ett uselt skepp för storhandel på etablerade rutter med kända dominernade vindriktningar.

Både karacken och karavellen föreslår jag har utvecklats antingen i Trakorien, Klomellien eller kanske i norra Kardien - något område där jordisk-nargurisk rårigg och klink möter kopparhavskravell och latinsegel. Koggen torde komma från ungefär samma område då dess skrov är byggd i kravell (typiskt de tre första borden som bildare den flata botten) och klink.

Galeassen såsom avbildad i Kk med dess kastell för kanoner går bort och ersätts med dess föregångare, den hög- och senmedeltida handelsgalären eller stora galären. Syftet med skeppstyperna är dock desamma: att kombinera roddskeppets egenskaper med segelskepper. För övrigt något som galleassen misslyckades fatalt med (den var långsam och klumpig under rodd och under segel) men handelsgalären var faktiskt en framgångsrik handelsskeppstyp under en lång period - det var med sådana skepp som t.ex. venetianerna för första gången seglade ut i Atlanten och upp till Southampton, Brügge och London. I krigstid användes dessa skepp i krigsflottorna.

Galärerna nyanseras och omfattar dromoner (en skeppstyp på väg ut och den enda galären med roddarbänkar på två plan), tunga galärer, lätta galärer samt de små galärer (galliot, brigantin, fusta) som är chebeckens föregångare.

Småbåtarna är inspirerade av grekisk-turkiska och maltesiska fiskebåtar och karakoren av segelkanoter med utriggare från Marshallöarna. Den sista är det mest exotiska inslaget i linje med EA-boxens omnämnande av efariska katamaraner och trimaraner.

Namnen är ibland tagna rakt av från Tellusspråk och ibland lätt modifierade för att kännas erebiska/felciska: många namn som slutar med -on eller -os. Genomgående har jag också kallat llatinsegel för kimzonsegel. Något som antingen kan stå för deras ursprung eller för kimzonerna chauvinism.

Till sist: jag lämnare drakskepp, långskepp, lodjor och knarrar därhän då de mera hör hemma i de Narguriska kuststaterna och inte ofta kommer i kontakt med felicier som dessutom inte bygger klink.

Postat: 2013-04-01 14:30
av Albrekt
Jag kan ingenting om båtar, men jag älskar vad Dr Hus har gjort. Jag vill se mer verklighetsförankrat tänkande när det gäller skepp i och omkring Ereb Altor. Men jag tycker också att vi måste erbjuda ett enkelt system som man inte behöver vara skeppsexpert för att förstå och använda.

Låt oss hålla oss till fyra parallella båtbyggartraditioner i Ereb Altor som alla är ganska vanliga. Alla skepp vi uppfinner och beskriver tycker jag borde falla inom detta system. Traditionerna från söder till norr:
  • 1. 'Exotisk' tradition från Efaro och långväga platser: Trimaran, karakor, katamaran
    2. Kopparhavets galärtradition: Stor galär, tung galär (inklusive dromonen), liten galär (inklusive chebecken)
    3. Västerhavets segeltradition: (Goldin), karavell (inklusive kavarellen), karack, kogg, holk
    4. Norra Västerhavets vikingatradition: Drakskepp, långskepp, knarr
Och mellan två och tre lägger vi Trakoriens galbalon.

Förutom dessa finns förstås enklare båtar som kanoter och fiskebåtar som man nog kan se till vilken tradition de hör, men som praktiskt funkar mest likadant varhelst man finner sig i världen.

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2014-06-28 14:31
av Mikael
Ur Vredesverk
* Melukhiska skepp är grällt målade i bogarna och har rundad form på för och akter. Spant och tvärliggare målas färgsprakande som regnbågen och ornamenteras med snidade målade blommor.

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2018-06-27 22:40
av Fafnir
Skepp som används av framför allt Jorduashur och Ransard. Vissa namn är från Tellus. Andra erebifierade. De är i en hygglig skala mot varandra.

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2018-06-27 22:57
av Fafnir
Och en variant med ett ankskepp som jämförelse

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2018-06-28 02:11
av Grisodlar'n
Lysande som vanligt, Fafnir. :)

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2018-06-28 04:59
av leinder
Qvack, qvack 8)

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2018-06-28 10:03
av birkebeineren
Snyggt! :) Är det huvudet från bilden bak i Kopparhavets Kapare du ritat in på ankskeppet?

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2018-06-28 10:13
av Fafnir
Tack alla. :)

Ja, ur minnet. Jag har för mig att på Nisses legendariska bild är det skallen av en ko som är fäst i fören.

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2018-06-28 10:21
av leinder
Är det någon form av tältbyggnad på drakaaren eller timmerbyggnad?

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2018-06-28 22:39
av Fafnir
Drakaaren har en tältbyggnad på originalet jag utgått ifrån. De största skeppen har plats för riddjur under däck vill jag minnas.
Jag har tagit information och bildinspiration (samt skala) frånbl.a. dessa platser:

http://www.naval-encyclopedia.com/medieval-ships/

http://www.vikingskip.com/vikingshipclasses.htm

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2018-07-19 19:08
av leinder
Sugen på att sätta lite spelsiffror till dessa skönheter? Enligt Kopparhavets kapare typ :)
Vill såklart använda mig av dem i kampanjen :wink:

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2018-07-19 19:20
av leinder
Särskilt nyfiken på de stora långskeppen typ kriphasudinn
Ursprung (gissar norra ereb) besättning och lastförmåga etc.

Re: Skepp & Sjöfart

Postat: 2018-07-19 22:11
av Mikael
Ytterligare ett besläktat skepp är Cerevals "buss". Från wikin:Skeppet, en Buss, är från någon av stadsstaterna och ser ut som ett långskepp med rundör och akter som en kogg. Likt många andra av nordens skepp har den ett drakhuvud i fören, men aldrig har ni sett sådant detaljrikt och levande snideri. (Få vet ju hur drakar ser ut så väl som cerevaler :) )