Alla dessa gudar

Information om religionerna och dess utbredning
Användarens profilbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo »

Brior skrev: Självklart måste det finnas ett motsägelsefullt och småsint teologiskt käbbel där ingen riktigt vet vad som gäller och jag skulle nog hävda att inte ens SL behöver greppa hela sanningen. För mig som författare och spelkonstruktör har det i alla fall alltid känts viktigt med oklarhet för att behålla intresse för konstruktionen. Jag tycker mig med tiden ha fått en känsla för vad som måste läggas fast och vad som ska lämnas vagt. Grundprincipen måste för mig vara vara att allt ständigt går att fördjupa och omtolka så länge det som tidigare sagts går att inlemma - ungefär så utvecklas ju också kunskapen om vår egen värld.
Visst är det så. Det gäller bara att hitta en nivå där alla deltagare vet vad man pratar om. Att bara SL sitter och har koll på gudavärlden, hur den än ser ut, är inget jag är ute efter. Som författare är det busenkelt (?) att hålla isär ditten och datten men i spel kan du ha 5 eller fler "författare" och då gäller det att grundplåten är hyfsat solid, men givetvis långtifrån heltäckande. Balansgången är svår.
Brior skrev:Vag gäller Bonselmius utsaga så är den ofullständigt ryckt ur sitt sammanhang i skriften "Verldslige ting och dem som derhuru sig bemekta". Hans efterföljande teoponter avslöjar att Bonselmius fråga bara belyser varför VISSA mäktiga varelser ibland väljer att inte använda den makt de faktiskt besitter. Svaret har tolkats som att de befäster sin makt just genom att avstå från att demonstrera den, uppnår sitt syfte ändå och i själva verket accepteras såsom mäktiga av de svagare just genom sin lågmäldhet. Mindre återhållsamma gudar röjer runt och väcker motvilja och hat men mindre respekt. Jämför med hur vissa lärare aldrig behöver höja rösten medan andra gapar och skriker och ändå inte får ordning i klassen.

Mer specifikt gällde Bonselmius fråga varför de mäktigaste gudarna inte röjer undan de mindre så att världen blir monoteistisk under exempevis Shamash. Huruvida hans funderingar har någon relevans kan ju var och en spekulera i.
Etikett bland gudar är ett ämne som inte alls är för djärvt för famlande Trakorier. :) Undrar om Bonselmius snarare besvarar frågan på varför människan föredrar vissa gudar framför andra? Att känna sin tjänare är ju A och O, om du så är gud eller kejsare. Antagligen finns det Machiavllianska funderingar som hävdar att gudarna är mjäk och borde kasta respekten överbord och använda sina utmärkta diciplinerande verktyg! Härska genom fruktan! För att fortsätta på liknelsen med lärare så är det ju inte så ovanligt att höra föräldrar och politiker (läs: troende) som kräver hårdare tag från skola och lärare (läs: kyrka och gud) på det att allt ska ordna sig till det bättre.

Det blev ju en intressant teologisk konflikt som jag lätt ser framför mig föras i Tricilve av både lärda och mindre lärda. :)
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

Psipo skrev: Visst är det så. Det gäller bara att hitta en nivå där alla deltagare vet vad man pratar om. Att bara SL sitter och har koll på gudavärlden, hur den än ser ut, är inget jag är ute efter. Som författare är det busenkelt (?) att hålla isär ditten och datten men i spel kan du ha 5 eller fler "författare" och då gäller det att grundplåten är hyfsat solid, men givetvis långtifrån heltäckande. Balansgången är svår.
Jag tror inte det är ett problem. När jag spelat svavelvinter utvecklade jag illusionismen och bländmagin i samverkan med den spelare som spelade denna. Det blev en magisk förlängning av dennes personlighet och koncept (så som magi ska vara) utifrån lösa magifilsofier (mycket taget från svavelvinter.nu). På samma sätt så går det alldeles utmärkt att för spelarna förklara tanken och tvetydigheten runt gudar och demoner, och låta dem själva tolka dessa.
Användarens profilbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo »

Peter skrev: Jag tror inte det är ett problem. När jag spelat svavelvinter utvecklade jag illusionismen och bländmagin i samverkan med den spelare som spelade denna. Det blev en magisk förlängning av dennes personlighet och koncept (så som magi ska vara) utifrån lösa magifilsofier (mycket taget från svavelvinter.nu). På samma sätt så går det alldeles utmärkt att för spelarna förklara tanken och tvetydigheten runt gudar och demoner, och låta dem själva tolka dessa.
Nu är det kanske lite OT men poängen var inte att det är ett problem utan att man måste ta det i beaktande. När jag är SL vill jag ha så många kort som möjligt på bordet så att alla har samma möjligheter att etablera nya företeelser. Att säga "nej, det funkar inte så" är det värsta jag vet. Jag tror inte att det är några problem att lösa det, men ville ändå nämna det.
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

I den svavelvinterkampanj jag skör har jag en lite annan take på illusionismen. Den illusionist vi har i spelargruppen använder verkligheten som en palett. Genom att färger, intryck och koncept från världen runt omkring sig kan hon måla om och måla till för andras intryck. Inte lika fräckt som att gripa in i människors drömmar, men jag planerar nog att låta de två skolorna samexistera.
rock4ever
Felicisk Råttfångare
Inlägg: 5
Blev medlem: 2007-06-29 18:10

Inlägg av rock4ever »

ojoj! vilken tråd! här måste det besvaras!

Nu har jag inte hängt här så länge, så jag vet inte om ni har kommit fram till något, men jag har en del funderingar och tankar...

Först vill jag ta upp gaffeln... Om gaffeln dyrkas av tillräckligt många kan det komma att få ett väsen av gdomlig kraft, som jag tolkat det. Men med denna riktlinje skulle det innebära att om man dyrkade en människa skulle samma sak ske; personen skulle BLI en gud... tänk er en krigsherre som tvingar folket tillbedja honom/henne och lurar anhängarna med hjälp av magi så en riktig dyrkan uppstår... Dessutom innebär detta tankesätt att Vicotniks påhittade Gud skulle blivit skapad av Nidländarnas tro och inte tillåta vissa skeenden under nidländska reningen och en grupp äventyrares involvering...

Sedan undrar jag över vilken riktlinje ni har angående demoner i altor, eftersom det har diskuterats huruvida dessa skulle kunna framstå som gudar, eller om de tom är gudar! kör ni på Kaos väktare, eller något hemsnickrat? Det vore en rolig twist om demonerna var en del av altors skapelse och tillhörde ett av de släkten som vandrade omkring innan första konfluxen... Detta skulle kunna innebära att de en dag vill ha tilbka vad gudarna tog ifrån dem!

Dessutom har jag vidare funderingar kring de yngre gudarna, med en twist... Om nu de äldre gudarna tröttnade på sin första skapelse och ville börja om från början och lämna altor innebär detta givetvis att de måste hitta ställföreträdare som kan ta över deras roll... Så de utser några av de mäktigaste vareslerna som finns på altor till deras väktare, utplånar alla andra (förutom drakarna) och sticker. Så de nya gudarna är egentligen varelser från innan konfluxen. Detta skulle kunna förklara vicotniks ilska genetemot gudarna; han ansåg sig vara tillräckligt mäktig för att bli en gud. Eller om det är så att de gamla gudarna utser de yngre till deras ställföreträdare och sticker, varpå de nya gudarna dödar all konkurrans och börjar om på ny kulla...

Ja, nu blev det ju lite långt men så får de vara... Tankar?
Hans
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 400
Blev medlem: 2007-01-28 21:13
Ort: Umeå
Kontakt:

Inlägg av Hans »

rock4ever skrev: Sedan undrar jag över vilken riktlinje ni har angående demoner i altor, eftersom det har diskuterats huruvida dessa skulle kunna framstå som gudar, eller om de tom är gudar! kör ni på Kaos väktare, eller något hemsnickrat? Det vore en rolig twist om demonerna var en del av altors skapelse och tillhörde ett av de släkten som vandrade omkring innan första konfluxen... Detta skulle kunna innebära att de en dag vill ha tilbka vad gudarna tog ifrån dem!

Dessutom har jag vidare funderingar kring de yngre gudarna, med en twist... Om nu de äldre gudarna tröttnade på sin första skapelse och ville börja om från början och lämna altor innebär detta givetvis att de måste hitta ställföreträdare som kan ta över deras roll... Så de utser några av de mäktigaste vareslerna som finns på altor till deras väktare, utplånar alla andra (förutom drakarna) och sticker. Så de nya gudarna är egentligen varelser från innan konfluxen. Detta skulle kunna förklara vicotniks ilska genetemot gudarna; han ansåg sig vara tillräckligt mäktig för att bli en gud. Eller om det är så att de gamla gudarna utser de yngre till deras ställföreträdare och sticker, varpå de nya gudarna dödar all konkurrans och börjar om på ny kulla...

Ja, nu blev det ju lite långt men så får de vara... Tankar?
De här gillar, jag bra ideer
spinn gärna vidare :lol:
The Artist Formerly Known as Boris
Användarens profilbild
Brior
Fårodlare
Inlägg: 480
Blev medlem: 2007-01-27 15:34
Ort: Uppsala
Kontakt:

Inlägg av Brior »

rock4ever skrev: Sedan undrar jag över vilken riktlinje ni har angående demoner i altor, eftersom det har diskuterats huruvida dessa skulle kunna framstå som gudar, eller om de tom är gudar! kör ni på Kaos väktare, eller något hemsnickrat? Det vore en rolig twist om demonerna var en del av altors skapelse och tillhörde ett av de släkten som vandrade omkring innan första konfluxen... Detta skulle kunna innebära att de en dag vill ha tilbka vad gudarna tog ifrån dem!
Kan man inte köra samma frikostiga inställning till demoner som till gudar, dvs att en demon i princip kan vara vad/vem som helst som är fientligt inställd till skapelsen som sådan eller åtminstone till väsentliga delar eller företeelser i den (exempelvis till "liv"). Då skulle gamla urvarelser kunna vara demoner lika väl som otrevliga varelser från andra världar. Demonfurstar / demongudar är benämningen på väldigt mäktiga demoner. Monster från Ereb som äter människor är däremot inte demoner eftersom de tillhör skapelsen och fyller någon slags plats i den.
Hans
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 400
Blev medlem: 2007-01-28 21:13
Ort: Umeå
Kontakt:

Inlägg av Hans »

Brior skrev: Kan man inte köra samma frikostiga inställning till demoner som till gudar, dvs att en demon i princip kan vara vad/vem som helst som är fientligt inställd till skapelsen som sådan eller åtminstone till väsentliga delar eller företeelser i den (exempelvis till "liv"). Då skulle gamla urvarelser kunna vara demoner lika väl som otrevliga varelser från andra världar. Demonfurstar / demongudar är benämningen på väldigt mäktiga demoner. Monster från Ereb som äter människor är däremot inte demoner eftersom de tillhör skapelsen och fyller någon slags plats i den.
En lite undran bara
är det nån egentlig skillnad då på gudar å demoner
om jag då vill frammana en demon kan jag lika "lätt" skaffa en gud istället
The Artist Formerly Known as Boris
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

Demoner skulle ju kunna ha skapats samtidigt som gudarna skapade alla världar och universum. Dom är ingen direkt genomtänkt skapelse utan blev till i det Kaos som vi innan Gudarna fick ordning på saker och ting.

Här kan man ju glida in på rock4ever tankegång kanske.
Gudarna såg dom inte som nå hot i begynnelsen utan fortsatte sitt skapande medans Demonerna fanns kvar.
Dom vandrade omkring på Altor o diverse andra världar tills Gudarna insåg va det va för något o vad om skulle kunna göra mot deras skapelse och bestämde sig för att dom inte passa in.
Användarens profilbild
Kaigon
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 36
Blev medlem: 2007-05-13 20:57
Ort: Chronopia, så ta det med en gnutta salt

Inlägg av Kaigon »

Om man ser gudar som en skapande kraft och demoner som en destruktiv kraft så skulle det vara mycket bättre om man använde en hel gråskala istället för att se det svart och vitt. Alternativt att det finns "goda" demoner och "onda" gudar (och det senare godtas säkert av de flesta).

Jag skulle dock inte likställa demoner och gudar. Istället skulle jag dela in det i tre flummiga kategorier:
Gudar - dyrkan bidrar med all makt de har, utan dyrkan ingen makt
Demoner - väsen som blir mäktigare med dyrkan men helt klart en makt att räkna med utan
Människa/personkult - dyrkan förstärker som mest personens ego och de är samma person förmågemässigt oavsett antal dyrkare, jfr kejsarkult eller dylikt.

En av de demoniska aspekter som jag utnyttjar som SL är att det finns "altoriska" demoner och att deras koppling är till "demonmånen" Raukhra. Alltså är de ett lika "naturligt" fenomen som att det finns en röd måne och därmed har dessa altoriska demoner inget med andra dimensioner eller åkallan att göra. Dessa altoriska demoner låter jag gå under namnet Oktagonen och jag använder flitigt det som skrivits om dem (Monturerna och Krilloan mest tror jag). En altorisk demon blir egentligen inte mycket mer än ett mäktigt och magiskt väsen om man ska vara krass.
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

Som jag ser det är Ereb Altors multiversum befolkat av uråldriga skaparandar, mångdimensionella vansinnesentiteter, transcenderade vishetsexistenser och krigiska förgörardjävlar mm, vilka sedan vi bristfälliga människor klumpigt kategoriserar som demoner eller gudar. Mest har denna indelning att göra med hur de framstår och beter sig: den elemantarpasha och eldande som var ansvarig för Stora Arsonoklasmen i Grivelda kanske är känd som en Helvetesdemon, medan den välvilliga dryad som dyrkas av de fromma råttmännen från Pi är känd som Ekguden Kornut.
Användarens profilbild
Brior
Fårodlare
Inlägg: 480
Blev medlem: 2007-01-27 15:34
Ort: Uppsala
Kontakt:

Inlägg av Brior »

Peter skrev:Som jag ser det är Ereb Altors multiversum befolkat av uråldriga skaparandar, mångdimensionella vansinnesentiteter, transcenderade vishetsexistenser och krigiska förgörardjävlar mm, vilka sedan vi bristfälliga människor klumpigt kategoriserar som demoner eller gudar. Mest har denna indelning att göra med hur de framstår och beter sig: den elemantarpasha och eldande som var ansvarig för Stora Arsonoklasmen i Grivelda kanske är känd som en Helvetesdemon, medan den välvilliga dryad som dyrkas av de fromma råttmännen från Pi är känd som Ekguden Kornut.
Peter sammanfattar precis det jag menar och framförallt vill jag undvika en fast skala mellan gott och ont liksom en heltigenom begriplig och fast världsbild.

Jag kan dock förstå om man istället föredrar att ha en god pol och en ond sådan för det ger ju andra möjligheter, men som sagt är det inget för mig. Kanske vore det olyckligt att tvinga fram ett avgörande mellan dessa synsätt eftersom båda har poänger och förkämpar. Kan man inte leva med och utveckla alternativa religionssystem? Det blir förmodligen mer givande för alla.
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

Ok, nu blir det rörigt kanske.

Det kanske finns olika sorters demoner, dom men en fysisk form och dom som enbart är andar.

Kanske dom inte är mäktiga nog för att få en fysisk form i denna (Altor) värld eller kanske dom dödades i något Kaotiskt krig i en avlägsen tidsålder och har ej fått tillbaks sin fysiska kropp?

Att dela upp saker i Goda eller onda är ju lite trist kan tyckas men enbart ordet Demon får ju inte precis en att tänka på goda varelser. Det akn ju vara så att någon frammanar 2st andar. Den ena är en förvriden varelse som kanske är avundsjuk på varelser med fast kropp och gör då allt den kan för att döda alla dessa den ser, då även den som frammanar den om denne inte har dom rätta skyddsbesvärjelserna och ritualerna. Denne ande skulle ja kalla Demon. Medans den andra kanske är en naturande och vill inget ont mot någon. Denna skulle ja inte kalla Demon.

Fast samtidigt så kanske en "god" demon inte är helt omöjligt. Det hela beror ju på vad just Demon ska innebära. Ska det vara en ras som kanske skapades i det ja nämde ovan, Kaos som fanns innan Gudarna skapade Altor. Blev dom fördrivna från detta universum av Gudarna när Gudarna insåg va det va för varelser och vilket hot dom skulle kunna bli för deras skapelser?

Om så är fallet bör kanske Demonerna vara arga på Gudarna och allt dom skapa så om en Demon skulle uppenbara sig i vår värld skulle det göra allt för att förstöra och utplåna så mycket som möjligt. Detta inte på grund av nå hat mon människan eller dom andra raser som finns här, dom är antadligen helt obetydliga för den, men pga dess Hat mot Gudarna.

Men kanske en Äldre demon har insett att Hatet inte leder någonvart och har accepterat sitt öde och om denne skulle frammanas inte alls kommer att sprida den död och förintelse som kanske förväntas av Altors invånare (kanske ett intressant Äventyrsupplag. Jaga och ta död på den onde Demonen som vissar sig inte alls vara ond utan kanske rent ut sagt enbart är på besök i denna värld eller letar efter en väg hem. Vill rollpersonerna hjälpa den?).

eh.. var va ja nu igen...
Man kanske stöter på en stor fasansfull skapelse som sitter under ett stort pilträd och kollar på fiskarna som simmar i ån. Fredlig, pratglad och kanske ebart vill lära sig om Människor och Alver.
Användarens profilbild
Kaigon
Jordakisk Bärsärk
Inlägg: 36
Blev medlem: 2007-05-13 20:57
Ort: Chronopia, så ta det med en gnutta salt

Inlägg av Kaigon »

Jag hoppades ingen missförstod och tror att jag söker en god-ond skala, det är därför jag kallar det "god" och "ond". Om nu ondska skulle vara omänsklighet så är gudar lika omänskliga som demoner. Men jag antar att ordet inte bör användas överhuvudtaget.

En annan tanke:
Antag att ett gäng äventyrare från Altor tar sig till en annan värld där de som vanliga altoriska varelser har enorm makt (relativt alltså). I denna värld är de alltså mäktiga väsen, kan man säga att deras uppträdande leder till ifall de skulle kallas demoner eller gudar?
Det kanske går att jämföra med besöket i Bythos i konfluxsviten?
Användarens profilbild
Alendor
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 840
Blev medlem: 2007-05-25 14:44
Ort: Västerås
Kontakt:

Inlägg av Alendor »

Kaigon skrev:Jag hoppades ingen missförstod och tror att jag söker en god-ond skala, det är därför jag kallar det "god" och "ond". Om nu ondska skulle vara omänsklighet så är gudar lika omänskliga som demoner. Men jag antar att ordet inte bör användas överhuvudtaget.
Jag antar inget utan skriver bara ner vad ja tycker =)
Kaigon skrev:En annan tanke:
Antag att ett gäng äventyrare från Altor tar sig till en annan värld där de som vanliga altoriska varelser har enorm makt (relativt alltså). I denna värld är de alltså mäktiga väsen, kan man säga att deras uppträdande leder till ifall de skulle kallas demoner eller gudar?
Det kanske går att jämföra med besöket i Bythos i konfluxsviten?
Jag tycker inte ordet Demon ska vara namnet på någon utomvärdlsig varelse utan en viss typ av Varelse. Kanske den som är skapad i Kaos eller lever där, inte helt säker.
Men just ordet Gud är ju lite osäkert kanske. man behöver kasnke ine va mäktig för att kalla sig gud.
Om du kommer till en öde Ö där befolkningen lagom har finnigt elden och du tänder en ficklampa så kanske dom skulle se dig och dyrka dig som en gud fast du inte har någon igentlig makt.
man bör kanske skapa ett nytt ord, ett ord från det gammla språket eller kanske drakspråket som riktiga namnet på dom skapargudar som skapa Altor och allt liv sen kan ju alltid Människorna och alla andra kalla flera för dudar även fast dom enligt det Älder-språket och dom Äldre varelserna inte alls är det.
Skriv svar