Ashîna

Information om religionerna och dess utbredning
Användarvisningsbild
gtjorgo
Barbisk Hövding
Inlägg: 1061
Blev medlem: 2008-05-24 12:54
Ort: stockholm

Inlägg av gtjorgo » 2009-08-16 21:55

en fattigmansbegravning hos herdar i norra Krun?

Bild

Bild

Bild

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Ashîna

Inlägg av birkebeineren » 2013-05-26 13:13

Ashîna, eller Ashînas lära, är officiell religion i Krun. Texten är gammal men tror att den fortfarande fungerar. Mulekh har bytt ut Mullah och Sakhmug har bytt ut Afrasîb.
Ashîna

Teologi: Ashîna lär att världen är skapad av den gode guden Mulekh, ljusets och livets härskare. Mulekh formade världssfären som ett fängelse åt de onda gudarna, ljusets fiender, vilka fängslades i dess inre. Mulekh själv har sin boning i himlen, bortom fixstjärnesfären. Mulekhs tjänare, ashura, och de onda gudarnas tjänare, deva, utkämpar strider på såväl det fysiska som det andliga planet, och det är allmänt ansett att världen kommer att få sitt slut med en väldig strid mellan Mulekh och de onda gudarnas härskare, Sakhmug. Altors dödliga är alla potentiella soldater i denna strid – de som varit onda kommer att strida för Sakhmug, de som varit goda kommer att strida för Mulekh. Prästerskapet predikar att denna strids utgång är förutbestämd, och att Mulekh kommer segra och att de onda gudarna kommer att förintas. Doktrinen är också den att de flesta av själarna på Sakhmugs sida kommer att vara förslavade och inte vilja strida för honom, och dessa kommer att bli förlåtna efter att ha upplevt plågorna i jordens inre. Endast de som av egen fri vilja stred för Sakhmug kommer att förgöras tillsammans med de onda gudarna. Detta har givit Mulekh tillnamnet Den Barmhärtige, och det är i denna roll han är älskad av Krûns folk. Han har även många andra tillnamn – Den Rättvise, Den Fruktansvärde (i ordets ursprungliga betydelse – den som är värd att frukta) och Den Allseende är vanliga i böner och hymner.

Den goda människans dygder sammanfattas i Ashîna av fyra dygder – Måttfullhet, Nåd, Rättvisa och Trohet. Dessa fyra dygder sammanfattas i följande vers:
*Var god mot dig själv,
*Var god mot de svaga,
*Var god mot de värdiga,
*Var god mot din herre.
Dessa dygder symboliseras av fyra sammanflätade knutar, vilka också ofta förekommer som en symbol för Ashîna. Den andra viktiga symbolen, månen, är framför allt en folklig sådan. Då Mulekh har sina rötter i en gammal golwyndisk solgud tolkas månen som hans gemål bland folket. Hon ses som ett språkrör mellan den vanliga människan och Mulekh, och på fullmånenätter utför man gärna folkliga ritualer för att vinna hälsa eller framgång. Prästerskapet, särskilt de mer filosofiska delarna, har ofta mer abstrakta tolkningar av Mulekh som inte lämnar utrymme för någon gemål, men dessa idéer har sällan någon genomslagskraft bland folket. Dessutom har månen fått en rent sekulär roll som symbol för Krûn, vilket gör att denna symbol knappast kommer att tappa i popularitet.

Historia: Att säga att Ashîna har en historia är fel – mer korrekt vore att tala om ett flertal historier. Religionens grunddrag kommer från de uråldriga golwyndiska gudarna, vilka är relaterade till, eller möjligen samma som, det fallna Jorpagnas gudafamilj. Tron på Mulekh som en ensam hög gudom, och flyttandet av honom från solen till fixstjärnorna, kom dock senare, under mörkertiden. Dessa drag, liksom motståndaren Sakhmug, kom från de akrogaliska nomader som under denna tid härjade i Krûn, vilka möjligen var influerade av liknande monoteistiska läror från Kamsun. Ashînas nuvarande lära kom till under hundratalet före Odos predikningar, då den profetiske pojken Markenos förmedlade sin lära till storhövdingen Enet. Markenos kom själv ur den krûnska urbefolkningen, och den lära han förespråkade var en synkretism av den golwyndiska och den akrogaliska tron (jämför den sammansmältning av katolicism och indiansk och afrikansk folktro som uppkom i Karibien). Enets acceptans av denna folkliga blandreligion kom att få honom att verka närmre det krûnska folket än hans företrädare. Ashîna bygger alltså på samma gång på golwyndisk polyteism, akrogalisk monoteism och Markenos religiösa väckelse.

Med en sådan historia är det inte märkligt att Ashîna har kommit att präglas av en stor uppdelning i sekter. Den religiösa renlärigheten hålls igång av en stor skara lärda, vilka ständigt tolkar och kommenterar de heliga skrifterna, men det finns, framför allt på landsbygden, stora områden där religionen påminner mer om Golwyndas gamla månggudadyrkan än den moderna tron. Något som däremot är avsevärt mer ovanligt än i de västliga länderna är folkliga kulter byggda kring karismatiska predikanter – i Ashîna är prästerna framför allt respekterade för sin levnadsvisdom och religiösa bildning, inte för att vara ”undergörare” eller folkledare. De ”sekter” som uppstår är snarare ett fenomen hos städernas bildade klasser, vilka ibland förespråkar en mer eller mindre radikal omtolkning av vissa skrifter. I den mån de inte stör rikets eller religionens stabilitet tolereras dessa.

Prästerskap: Ashînas prästerskap består av lärda män och kvinnor, vilka spenderar större delen av sin tid med att studera och tolka de heliga skrifterna. Deras huvudsakliga roll är inte att predika eller leda bönesamlingar (denna roll ges som en hedersposition till framstående medlemmar av församlingen), utan att ge råd till dem som behöver vägledning. De flesta präster bemästrar därför inte bara teologin, utan även juridiken (vilken visserligen till stor del har sin grund i Ashînas regler) och astrologin (då stjärnorna är Mulekhs boning). Präster finns i alla samhällsskikt – från bondbyar till palats – och fungerar överallt som rådgivare och lärare. De flesta präster kommer från borgerskapet, men det finns också bönder som får möjlighet att studera till präster. Till skillnad från inom Lysande Vägen finns det inget förbud mot att präster gifter sig eller skaffar familj, och det är därför vanligt att prästyrket går i arv.

Seder och bruk: Inom Ashîna finns vissa säregna seder, vilka för den västlige resenären kan ha nytta av att känna till. En av de viktigaste är att dött kött och blod ses som orent. Att röra vid sådant utan att ägna sig åt de lämpliga riterna är att bli besudlad, vilket innebär att man måste renas innan man får besöka ett tempel igen. Detta gäller även för menstruerande kvinnor, vilka alltså är förbjudna från att beträda tempel. Då man slaktar kött för att äta det måste speciella ritualer utföras, annars är köttet orent och får inte ätas (eftersom de flesta icke-troende med största sannolikhet har ätit orent kött måste de renas innan de beger sig in i ett tempel). Denna orenhet gör även att de döda måste hanteras av särskilda likbärare – personer ur de lägsta samhällsskikten. De döda placeras i särskilda taklösa torn, där de äts av asfåglar. Man vill inte besudla jorden, vattnet eller elden med deras kroppar, så detta är det främsta sättet att göra sig av med dem.

En annan kuriositet är att Ashîna, och därmed Krûn, inte använder samma kalender som i resten av Kopparhavet. Deras kalender baserar sig på månen i stället för solen, vilket kommer från religionens nomadiska rötter. För ett nomadiskt folk är det inte alltid enkelt att hålla reda exakt på årstidernas gång, men månens faser är alltid desamma. Därför är deras år något kortare än den Lysande Vägens, vilket gör att månaderna långsamt förskjuts. Den festival som firades på sommaren kan komma att firas på vintern tio år senare. De viktigaste religiösa bemärkelsedagarna är nyåret (då man ber Mulekh att förlåta det förra årets misstag och välsigna det kommande året), uppenbarelsedagen (tredje fullmånen efter nyår, då man firar Enets acceptans av Ashîna) och offerhögtiden (årets åttonde nymåne, då man arrangerar stora fester där maten delas mellan fattiga och rika, och delar ges till Mulekh).

Inom Ashîna finns tusentals helgon. Vissa av dem är änglar eller andar (ofta tidigare golwyndiska gudomar som genom historien fått en annan roll), medan andra är religiösa personer som dött martyrdöden eller på annat vis utmärkt sig. Det finns ingen central auktoritet för helgonförklaringar, utan sådana brukar utropas av det lokala prästerskapet. Detta har gjort att de flesta bygder har några egna helgon, och att en del synnerligen tvivelaktiga personer blivit helgonförklarade som en del i en politisk process. De viktigare av dessa helgon får ofta en minneshelgedom vid eller i närheten av den plats där de dog (inte vid deras grav, av förklarliga skäl). Vissa offrar i dessa helgedomar, ett bruk som egentligen inte hör hemma i den officiella teologin, men som ändå accepteras av prästerna.

Användarvisningsbild
Gabriel
Magillersk Fogde
Inlägg: 237
Blev medlem: 2011-06-13 11:31

Inlägg av Gabriel » 2013-05-26 13:36

Jag har för mig att i något officiellt material har jag läst om någon dal i Krun med eviga eldar (från någon sorts magisk naturkälla eller ex naturgas) där man utförde brännoffer till den huvudreligion som har varit central i det Krunska imperiet.

Kanske sinkadus?

Blandar jag ihop detta med något annat?

,

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-05-30 06:33

Låter bekant men jag har inte hittat det någonstans. Det skulle i så fall kunna röra sig om heliga platser för onda(?) kulter som dyrkar Sakmugh (Satmogh) kanske?

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-05-30 06:35

Mycket av diskussionen som handlade om religionen i Krun har av okänt anledning försvunnit vid något tillfälle. Någon som minns om hur vi förklarade namnet Ashina?

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2013-05-30 10:20

birkebeineren skrev:Mycket av diskussionen som handlade om religionen i Krun har av okänt anledning försvunnit vid något tillfälle. Någon som minns om hur vi förklarade namnet Ashina?
Vet inte riktigt om vi förklarade det... Vi tog det väl bara från Nidlandboxen?

Mikael
Admin
Inlägg: 5008
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2013-05-30 15:51

Borde det inte vara Bergdal som skrev om det i Krun?

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-05-30 16:54

Står det kanske längst bak i EA-SL där Krun kort beskrivs? Eller möjligtvis i den udda lönnmördarsekt som av mystisk anledning verkar på ögruppen Pandarealia enligt äventyret Handelsfursten?

Har inga böcker att kolla i själv för tillfället...

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2013-05-31 01:25

Ashina kommer från Nidlandboxen som sagt. Närmare bestämt från sid. 11 i kampanjboken.

Har tankat alla moduler till iFånen f.ö. Can access them anywhere... :D

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-05-31 08:29

Ashina verkar alltså komma från Nidland-boxen.

Hittade följande i Krun-tråden:
Bergdahl skrev:Efter konfluxen är det tänkt att akrogaliska nomader vandrar in i Krun och dagens krun är resultatet av sammanblandningen av den joriska kulturen med den akrogaliska nomadkulturen. Språket är i stort sett nomadernas men har lånat mycket från joriskan som talades i Krun, vissa områden i Krun är mindre ”krunifierade” och där lever en jorisk minoriet som fortfarande talar nyjori vid sidan om krunskan.

Som det är tänkt nu splittras Krun efter konfluxen och nomadernas intrång upp i många små furstendömen, styrda av både joriska och akrogaliska krigsherrar. Med allmän oreda som följd.

Efter den tredje konfluxens gått hårt åt kruns befolkning och försvarsanläggningarna i öster avbefolkats, utsätts Krun för omfattande plundringar av akrogaliska nomader. Dessa bosatte sig sedermera på de glesbefolkade slätterna i landet mellan 500-400 fO. Det krunska samhällets sammanbrott och de akrogaliska nomadstammarnas ankomst medförde århundraden av oreda och strider, med rövarband och krigsherrar som härjade fritt på halvön, den så kallade mörkertiden. Under dessa mörka år sjönk landet allt längre ner i barbari och många av de krunska kulturskatterna gick nu förlorade i de oräkneliga skärmytslingar som utkämpades om makten och rikedomarna i området. På Krunhalvön förekommer under denna tidsperiod ett stort antal riken under ständig ombildning och epoken 400-50 fO benämns ofta av krunska historiker som ”de många furstarnas era”.

Det är under denna period som pojkprofeten Markenuz, som sedemera får namnet Ashina, börjar sprida sin lära. Hans lära faller i god jord hos en av nomadfurstarna och de två börjar enandet av Krun. Det så kallade enandets tid. Nu erövras bl,a, Hysix som får sitt krunska namn Arkhaz. Enandets tid slutar med att två fraktioner blir dominerande på krunhalvön och perioden som går under namnet ”de två hovens era” tar vid. De två fraktionerna är Ashinas söner som domineras av nomderna men även inkluderar jorer, med huvudsäte i Arkhaz, och det joriska förbundet av uteslutande jorer med huvudsäte i Garhuea (Stabul).
Tolkar det så som att den krun-joriska pojken Markenoz tog/fick det centralakrogaliska namnet Ashina.

Skriv svar