Ordnar - diskussion

Information om religionerna och dess utbredning
Användarvisningsbild
Snibben
Barbisk Hövding
Inlägg: 1045
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Inlägg av Snibben » 2008-06-15 14:27

anders skrev:"Priorat" får mig att tänka på spanska viner, så priorium/priorier låter kanske bättre. Detta indikerar alltså en priors/överstes administrativa område - men är inte en "mellannivå" mellan kerisât och bonstisât. Ett priorium sträcker sig nog ofta över flera bonstisât och ibland t.o.m. ett par kerisât. Benämningen priorium/priorier kan även användas i andra religiösa riddarordnar än just Solorden, eller hur?
Fast det heter Priorat på svenska:
Ett priorat, flera priorat - obestämmd form.
Prioratet, prioraten - bestämmd form.

på latin (eller kejserlig jori kanske?)
Priorium (sing.)
Priori (plur.)
om jag inte minns fel.

Även om vi kanske inte håller oss till svenska så tror jag att de flesta kommer splea på dessa språk, jag har svårt att föreställa mig folk som spelar exempelvis på dalkiska (även om det är ett bra språk).
Senast redigerad av 2 Snibben, redigerad totalt 2008 gång.

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2008-06-15 16:00

Snibben skrev:Fast det heter Priorat på svenska:
Ett prorat, flera priorat - obetämmd form.
Prioratet, prioraten - betämmd form.
Förvisso....Men det heter också "stift" och inte "bontisât". Poängen är att vi vill bort från rent historiskt kristna termer så mycket som möjligt. Att vi istället använder den kejserliga jorin och kallar det priorium tycker jag personligen är mer lyckat. Alternativt priorât (med ^) för att följa samma stil som övriga geografiska indelningar.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2008-06-15 17:46

Snibben skrev:
anders skrev:"Priorat" får mig att tänka på spanska viner, så priorium/priorier låter kanske bättre. Detta indikerar alltså en priors/överstes administrativa område - men är inte en "mellannivå" mellan kerisât och bonstisât. Ett priorium sträcker sig nog ofta över flera bonstisât och ibland t.o.m. ett par kerisât. Benämningen priorium/priorier kan även användas i andra religiösa riddarordnar än just Solorden, eller hur?
Fast det heter Priorat på svenska:
Ett prorat, flera priorat - obetämmd form.
Prioratet, prioraten - betämmd form.

på latin (eller kejseliog jori kanske?)
Priorium (sing.)
Priori (plur.)
om jag inte minns fel.

Även om vi kanske inte håller oss till svenska så tror jag att de flesta kommer splea på dessa språk, jag har svårt att föreställa mig folk som spelar exempelvis på dalkiska (även om det är ett bra språk).
Personligen tror jag att Adragoor spelar på dalkiska när andan faller på(spelarna sitter dock som fån och fattar inget).

Priorât var ju ganska snyggt tycker jag... sätt ner foten bara (någon) så att jag kan få det rätt, har redan implementerat termen i "Kyrkans finanser". (priorium)

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2008-06-15 22:02

Solriddarordens priorât

-Skapen
-Kastellien
-Faltrax
-Ispin
-Arntuna
-Anneborg
-Zobral
-Avenna
-Mannemo
-Pendon
-Framhundra
-Pharynx
-Greveryd
-Kra
-Indarsol
-Stirpazklyfte
-Vidarhamn
-Bore
-Tausabine
-Gröneborg
-Fristaden
-Kalband
-Munzga
-Entika

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2008-06-15 22:13

Strålande, mäster birke!

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2008-06-22 10:37

Kungsriddarna
Inledning ”Vi kungsriddare är inte bara glamorösa riddare till häst som rider från tornering till tornering i sällskap med trubadurer och väna möer, vi är också den yttersta garanten för fred och stabilitet i Kardien. Det är mot oss kungen lutar sig när trilskande adelsmän skall näpsas, skyndsamma uppdrag behöver genomföras i all diskretion eller Svarta tornets horder står för dörren. Men för all del, vårt uppdrag är också att skänka ära och glans åt konungen. Att kungsriddare inte placerar sig väl under de stora torneringarna eller uppträder utan stil och ära är givetvis otänkbart.”

Typ Riddarorden direkt avlönad av Hans majestät Vidar VI. Orden utgör stommen i kungens här och är i egentlig mening en kunglig militärstyrka snarare än en riddarorden. Det var under Elfstan Fagerkinds regeringstid som orden skapades och huvudsyftet med ordensbildningen måste sägas vara att uppfylla dennes känsla för storslagenhet och romantik.

Säte Slottet i Ekeborg. Ordens riddare finns även utstationerade i övriga kungliga slott.

Storlek 333 man är Kungsriddarnas ideala storlek. Då riddare avlider i tjänst och utträder på grund av skador eller aktningsvärd ålder (efter 55 anses det som acceptabelt att dra sig tillbaka utan att befläcka sin ära) måste en ständig nyrekrytering av väpnare ske, och idealsiffran 333 uppnås sällan exakt.

Tillträdeskrav För att inträda i orden krävs att man är echt, en talangfull riddersman samt att man är en man av ära. Även ofrälse echter kan alltså inträda, men för dessa är kraven på stridsfärdigheter och oklanderlig ära höga. Högadliga söner får alltid tillträde om de är någorlunda dugliga riddare, deras sociala förmågor är många gånger lika viktiga som en överlägsen skicklighet i strid.

Rikedomar Orden har inga egna rikedomar, men å andra sidan är kungen Kardiens rikaste man. Kungsriddarna är antagligen mer välutrustade än någon annan riddarstyrka på Aidne, så det råder ingen brist på resurser.

Makt Orden lyder kungen och har ingen egen maktställning. Dess medlemmar har dock en framskjuten position och kan ofta låna kungens öra.

Militär styrka Kungsriddarna har som uppgift att bilda Aidnes mest slagkraftiga kavallerienhet. Samtliga riddare är tungt bepansrade med halvrustningar i plåt med ringbrynjebeklädnad på övriga kroppsdelar. Utöver svärd från Aidnebergens dvärgar, lans och sköld har var man rätt att plocka vad helst han önskar ur den kungliga vapensmedjan. Två stridstränade divrahingstar står även till varje kungsriddares förfogande, utöver rid- och klövjehästar. För att upprätthålla sina stridsfärdigheter tränar man strid varje dag med undantag endast för odosdagar och festeveckor. Detta är något som man gärna talar tyst om. Kungsriddarna gör gärna gällande att deras skicklighet endast kommer av överlägsen talang och det faktum att man är just kungsriddare, inte att den kommer ur stenhård träning under erfaren ledning. Gentemot andra uppvisar man helst en sorglös självsäkerhet och avslappnad positivism. Inget uppdrag är för svårt för en kungsriddare, ingen fiende skickligare med svärdet och inget avstånd är för långt att rida för en riktigt bra bankett.
Organisation Kungsriddarna är uppdelade i tionden bestående av tio man, varav minst fem (oftast nästan alla) är riddare och övriga väpnare. Dessa leds av en kapten och tiondet består sålunda logiskt nog av elva man. Den som inträder behöver inte nödvändigtvis börja som riddare, har man redan dubbats till riddare behåller man sin rang. En väpnare är sålunda alltid en ung man under träning. Tio tionden utgör ett hundare som leds av en fältkapten. Alla kaptener har plats i rådet som leds av gardeskaptenen som också är ledare för kungsriddarna, samt även kungsgardet.

Syfte Att försvara Kardien mot yttre och inre fiender, samt skänka ära och glans åt Hans majestät konungen.

Grundades Av kung Elfstan Fagerkind år 503 eO sedan denna lessnat på sitt ”patrask till ridderskap” och krävt att få riddare ”som anstår en konung av min dignitet!”.

Historia Har sedan grundandet agerat stomme i kardiens här, jagat häxmästarens lakejer, kväst uppstudsiga vassaler, utfört prekära uppdrag i lönndom, medföljt kungliga delegationer på utrikes uppdrag, återbördat stulna reliker, undersökt mystiska rykten från farsegels platser och skänkt kungen ära på tornerfälten runt om kopparhavet.

Heraldik Man bär en förenklad version av det kardiska riksvapnet - en kungakrona i guld på röd botten omgärdad av en svart, tandad, bård.
Klädsel En gråpälsbrämad, nattsvart mantel i tjockaste grilnuytyg. En djupröd vapenrock i akrogaliskt helsiden med den echtiska kungakronan broderad i guldtrådtråd mitt på bröstet. Under det en vit skjorta i finaste vallstenalin med klassiska echtiska mönster broderade i ärmslutet. Ett svart bälte är lindat två varv runt midjan och hänger ner i knähöjd. Vid sidan bärs alltid ett svärd med rikt broderad svärdsskida. Överlag en imponerande uppsyn av rikedom och prakt.

Anseende En kungsriddare står främst bland Kardiens riddare och räknas i rang såsom likvärdiga banérriddare.

I Ekenfara På hemmaplan är man hjältar. Närhelst kungsriddarna rider igenom en by flockas folket längs bygatan under högljudda hyllningsrop. Kungsriddarna har aldrig behövt driva in skatter, övervaka tvångsarbeten eller utföra andra repressiva maktdemonstratoner. Istället visar man upp sig på torneringar och rycker ut med fladdrande standar när faror hotar. Ur ett sentida perspektiv kan riddarna liknas vid fotbolls- eller hollywoodstjärnor.

Tornriddarna Mellan kungens båda riddarordnar råder lite av ett hund och katt förhållande. Kungsriddarna anser sig finare och mer gentlemannamässiga än de opolerade Tornriddarna. Tornriddarna hävdar att kungsriddarna kanske gör sig på rännarbanan, men när livhanken står på spel och horder av svartfolk faller ner från bergen, då är en tornriddare överlägsen med sin hårdhet och erfarenhet. Man käbblar gärna öppet, men är förbjudna att duellera mot varandra (något som tornriddarna för övrigt inte har något till övers för, då man anser att strid är något som bör tas på allvar och inte utkämpas bröder emellan). Under sin tid som väpnare skickas varje kungsriddare, samman med sin riddare, att kämpa sida vid sida med tornriddarna under minst ett halvår. Under senare tid har relationen blivit extra frostig då tornriddarna anser sig veta att häxmästaren har en spion ibland kungsriddarna, något som gardeskapten Helmfrid avfärdat som befängt.

Kommentarer Kungsriddarna kostar stora summor. Inte bara skall de ha de dyraste hästar, vapen och rustningar, de klär sig även extravagant, dricker fina viner och har en hög lön. För samma kostnad skulle kungen kunna avlöna dubbelt så många riddare utan att få en märkbart lägre slagkraft på slagfältet. Det kan därigenom tyckas vansinnigt att låta pengarullningen fortgå. Men kungsriddarna fyller även andra syften än att vinna strider på slagfältet. Genom kungsriddarnas prakt och glans visar kungen för alla vem det är som är rikast och mäktigast i Kardien. Ingen skall behöva tvivla på kungens auktoritet när ett hundare kungsriddare anländer för att sätta stopp för något av adelns inbördeskrig.

Det behövs väl knappast påpekas att låta RP vara kungsriddare utgör en utmärkt bas för äventyrande. De kan med lätthet skickas på allehanda uppdrag under det att häxmästarens tentakler långsamt lindar sig allt faster omkring Kardien.

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2008-06-22 13:50

Bra idé till en orden, Regil! Öppnar som du skrev allehanda möjligheter till coolt äventyrande! :D

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2008-06-22 14:36

anders skrev:Bra idé till en orden, Regil! Öppnar som du skrev allehanda möjligheter till coolt äventyrande! :D
När vi kampanjade i Kardien så var spelarna kungens riddare och fick åka iväg på allehanda uppdrag. Det funkade mycket bra och på den vägen är det. Sen så blev det kungsriddare istället för kungens riddare...

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2008-08-22 08:01

Jag har i mina funderingar kring hur det ser ut i resterna av den forna Solstaten i norra Efaro tänkt följande om S:t Willems Orden. Willemiterna är tolkade som mycket hårda och krigerska, och även om de officiellt lyder under exarken i Ekeborg följer de i mycket sin egen uppfattning av vad som är rätt och tjänar den Lysande Vägen bäst.

S:t Willems Orden och dens fästen i Efaro

Akra
Ursprungligen en mindre befastning byggd av Solfararorden tidigt på 200-talet eO. Efter det Andra Soltåget överläts det till den nybildade S:t Willems Orden vars huvudsäte förlades här. Fästet är nu kraftigt utbyggd och borgskomplexet är mycket välbefäst. I Akra vilar S:t Willems altoriska lämningar under pemoden i vad som är Efaros största soltempel näst efter tadosen i Kwoske.

Personer:
Stormästare Albovian Gerberoz
- kardier som kämpat i Efaro under mer än trettio år, styr S:t Willems Orden med järnhand och är villig att göra vad som helst för att återta det förlorade fästet i Kwoske.
Kommendant Prior Vidal Traxim Nattskugga
- näst äldste son av en zorakisk hertig, företrader en mildare politik än mästare Gerberoz och sätter alltid pilgrimernas beskydd framför andra mål.
Skattmästare Korbitz Svartsparre
– mycket kompetent ansvarige för ordens finanser, dock går rykten om att han gjort affärer med efariska pirathövdingar, vilket skulle splittra orden om bevis skulle framläggas.
Väpnar Lagim Isoksson - våldsam och ärgärrig ung zorakier som väntar otåligt på att bli upphojd till riddare, planerar att forgifta prior Nattskugga som han anser forhindrar hans avancemang.

Udal
Fäste väster om Akra byggd uppe på en klippa. Den naturliga hamnen nedanför borgen anses ointaglig och har motstått inte bara efariska angrepp utan även krunska och feliciska. Här visade den unge Willem Korps för första gången tecken på sin heliga förmåga att med Solmakt förgöra sina fiender.

Personer:
Kommendant Prior Botram ”Bredbröste” Salginsson Höök - zorakier med en osannolik kroppshydda, studerat vid lycèet i Pendon och talar sju språk samt flera efariska dialekter.
Kommendant Prior Ogimund Buter av Kalbalik – Udals andra kommendant (willemiterorden har ett system med dubbla befäl), fruktar att hans romantiska affär med deyjen av Yeralâs mor skal avslöjas och orsaka hans fall inom orden men han kan ändå inte förmå sig sluta med sina nattliga utflykter var enda fortdag.
Väpnar Velmund Tvåtorn – i hemlighet agent for Ljusa Handen.
Sergeant Mauritz - erfaren ordensoldat som ansvarar för utbildningen av nya rekryter från Aidne (S:t Willems Orden tar endast upp zorakier och kardier).

Tabris
Ett fäste belagt ute på öarna nordväst om det efariska fastlandet, inte långt från den felicisk kontrollerade ögruppen Smaluggerna. Ordens flotta har sitt säte i Tabris och murarna ut mot havet pryds av dussintals stålramar tagna från efariska piratkanoter. Hit anländer varje vår mängder av palgrimer som likt de första misionärerna och solvandrarna vill följa Efaros nordvästra kust mot Helige Raals Klippa bortom Akra.

Personer:
Amiral Hakon Ebix av Slätte – styr den för S:t Willems Orden så livsviktiga flottan, stigit inom orden från enkel matros och seglade i sin ungdom för handelshuset Norrtraden. Kämpar med en jordakisk såkallad nordyxa.
Riddar Satmina Linusdotter av Likermark – en av ordens tre kvinnliga riddare, ättling i rakt nedstgande led till Willem Korp och en oförsonlig förkämpe för orden och sin anfaders ära.
Ytkila diNadikon - felicisk ambassadör hos S:t Willems Orden, tidigare artilleriofficer i Havskåren men lämnade flottan efter att hon förlorade synen på ena ögat (träffad av ett nålhagel) och inte längre ansåg sig ha tillräkligt god avståndsbedömmning. Uppmärksammad av kung Kuthegil sjalv för sina förmågor som diplomat.

Borg S:t Ano
Var länge willemiternas fjärde fäste i Efaro men föll samtidigt som Kwoske erövrades av den efariske emiren av Molowekhìz 607 eO. Tjugotre riddare dödades och sjutton väpnare. Ligger i stadens nordöstra utkant. For orden var S:t Anos fall en oerhörd prestigeförlust och all dens kraft är nu fokuserad på att återta borgen.

Personer:
Kommendant Prior Salbaton Rödsköld av Morkerike – Borg S:t Anos enda överlevande kommendant, sitter nu febersjuk i dejyen av Ash’ethrakes djupaste fånghålor.
Riddar Kyrian Vale - en av få riddare som undkom S:t Anos fall, verkar vid kerigass Antagels hov for ordens intressen men är begränsad inne i Kwoske då ett pris på alla willemiterriddares huvuden är utlovat av den efariske emiren. Är i besittning av en kista mycket känsliga dokumenter från S:t Anos kansli.


Drömmer om att skapa en kampanj kring ett "Sista soltåg" och har försökt lägga upp till äventyrsmöjligheter. Vad tycker ni? :)
Senast redigerad av 2 birkebeineren, redigerad totalt 2009 gång.

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2008-08-22 14:26

St: Williams Orden

Typ
Under det andra soltåget som gick mot Efaro 275 e.O., medföljde en krigare vid namn William Korp. William var son till hertigen av Likermark och fick i späd ålder syner som manade honom att ta till vapen i Etins tjänst. Händelser kring Korp uppfattades om många som mirakel. Han brändes på bål av hedningarna i Efaro under försvaret av borgen Akra. Under bränningen uppenbarades ett tecken på himmeln som skrämde hedningarna på flykten. Allt detta gjorde att William så småningom blev kanoniserad. William menade att man aldrig fick utnyttja en annan människas blod varför man endast får använda krossvapen i strid. Denna regel följs dock endast av de mest ortodoxa riddarna i orden.

Säte
Borgen Akra i Efaro samt mindre befästningar vid kusten i närheten.

Storlek
Orden omfattar 75 riddare och ett större antal knektar.

Tillträdeskrav
Nya riddare måste börja som vanliga meniga fotsoldater. När en sergeant dör upphöjs en soldat till sergeant, bland sergeanterna utväljs väpnarna och väpnarna kan upphöjas till riddare av stormästaren.

Rikedomar
Orden får sina pengar från pilgrimer, donationer från hemlandet, avgifter vid inträde i ordern samt plundring. En rik baron har nyligen valts till hedersstormästare och i nödfall kan man pungslå denne på några gulddaler. Orden är inte rik men klarar sig väl. Orden förfogar också över tre större krigsfartyg.

Makt
Orden har ingen egentlig makt men har högt anseende bland andra ordnar eftersom de fortfarande ägnar sig åt plundring av hedningar i Efaro. Stridstuppar från andra ordnar besöker ibland orden för att delta i den ”dagliga verksamheten”.

Organisation
Orden styrs av en stormästare och ett råd bestående av sex av de mest erfarna kämparna som bär titeln prior. Tillsammans fungerar de som kommendanter på de tre borgarna.

Syfte
Sytet är helt enkelt att bibehålla sina befästningar i Efaro och plundra och skövla så mycket som möjligt av hedningarnas land.

Grundades
280 e.O. av Williams stridskamrater i Efaro.

Heraldik
Orden har som symbol den halvmåne som visades på skyn då St: William brändes på bål i Efaro. Ordens medlemmar bär ljusblå vapenrockar med en liggande gyllene halvmåne på bröstet. Sköldar och fartyg bär också dessa färger. En priors tecken är en gyllene halskrona och en smal och outsmyckad krona. Adliga medlemmar kan bära sitt vapen som kanton på skölden.
Hur lyder S:t Willemsorden under exarken, och hur kan dess kopplingar till kyrkan beskrivas?

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2008-08-23 07:49

anders skrev:Hur lyder S:t Willemsorden under exarken, och hur kan dess kopplingar till kyrkan beskrivas?
Ett svar på detta hamnade har: viewtopic.php?p=19505#19505

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2009-02-24 21:12

Nedanstånde orden behöver redas ut så att den passar in med Klomellien:
Jakobian
Sankt Jakobian 400-455 eO var dalkisk missionär i Hamur i Klomellien. Han nådde där stora framgångar och lyckades omvända mången vilseledd hedning till den Lysande Vägen. Allt var väl och ett soltempel var på väg att uppföras varifrån den dalkiska grenen av Lysande Vägen skulle kunna sprida sitt ljus över barbariet men olyckligt nog dog Jakobian innan bygget slutfördes och projektet rann ut i sanden. Kort efter hans död helgonförklarades han och så fort tillfälle gavs uppfördes i Nya Arno ett kloster i Sankt Jakobians namn varifrån hans mission skulle fortsätta.

Orden främsta syssla och mål är att sprida den Lysande Vägens budskap i Klomellien och man hoppas på så sätt kunna etablera den sanna dalkiska läran även på fastlandet. Resultaten är blandade. Många vilsna själar finns förvisso i Klomellien men gamla hedniska religioner har även de starka fästen. Med dalkisk flit bedrivs dock verksamheten utan fruktan för annat än Etin och riddare välkomnas hjärtligt om de med svärd i hand är beredda att kämpa för Etins ljus och Odos lära. Orden får sina ekonomiska medel främst från Caddo men gör sitt bästa för att skaffa tillgångar även i Klomellien. Man försöker också få in en fot i den aidniska grenen av den Lysande Vågen och går ivrigt i polemik med dess lärda för att om möjligt locka över troende till den dalkiska grenen. Särskilt Sankt Arrfols orden får klä skott för Sankt Jakobianbröders påhopp.

Orden har två huvudsäten.
• Duandon kloster i Klomellien. Klostret gästas ofta av dalkiska solriddare varför klostret, beläget mitt i Nya Arno har prägeln av en inrättning tillhörande en riddarorden. Klostret är inte särskilt stort med mycket välskött, om än spartanskt inrett.
• Mistelhult kloster på Caddo. Klostret, en äldre fortifikation vid bergsfoten rakt inåt landet från Terrat sett är tätt bebott då ordernsbröderna i regel får gå i lära här innan de beger sig vidare.
anders skrev:S:t Jakobian behöver ett dalkiskt namn. Kanske "Káso Icoppio" eller dylikt. Meningen "Många vilsna själar finns förvisso i Klomellien men gamla hedniska religioner har även de starka fästen" är märklig. Borde det inte stå "Många upplysta själar"? Jag skulle också helt ta bort klostret på Caddo och se orden som en ren missionsgren av det dalksika munkväsendet utanför Caddos gränser... Caddo ser inte detta som en orden utan snarare som en uträckt arm av det dalkiska kolsterväsendet (som ju inte är indelat i ordnar). "Jakobinermunkarna" följer som andra dalksika munkar S:t Dericusregeln och står direkt under kyrkans hierarki.
Åsikter? :?

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2009-02-24 21:21

Som jag sagt i tidigare trådar: Den dalkiska grenen har inte munkordnar, och egentligen inte riddarordnar heller (även om de dalkiska solriddrana på fastlandet kallas Justinerorden). Ordensväsendet har sin grund i det jorpagniska imperiets kultur, och har därför blivit en viktig del i den aidniska kyrkan. Ett dalkiskt kloster är helt enkelt del av kyrkans munkväsende - och varje enskilt kloster är normalt sett tillägnat ett helgon eller dylikt.

Användarvisningsbild
Albrekt
Magillersk Fogde
Inlägg: 257
Blev medlem: 2008-11-22 14:08
Ort: London, UK

Inlägg av Albrekt » 2009-02-24 22:43

Tack, Birke och Anders! Och tack till CharlieLarsson också! Mycket bra stoff att använda och tänka på i utarbetningen av Lysande Vägen i Klomellien!

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6770
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2009-10-09 12:42

birkebeineren skrev:Du nämner LVs ordnar och här skulle du kunna bidra med uppslag och utvecklingar till flera munkordnar. Vi har mest konstaterat att det finns ett mångfald sådana men inte beskrivit eller ens diskuterat särskillt många.

Relevanta trådar att läsa är i så fall:

Ordnar där flera färdigställda munk- och riddarordnar beskrivs, både tillhörande LV och andra trossystem.
Ordnar, diskussion där vi diskuterat olika ordnar och alltså gärna fortsätter.
Lysande Vägen där det i tråddjupet finns även tankar om olika ordnar tillhörande religionen.
Cellebrimbor skrev:Om inte Andedrs har annat att säga tar jag mig an LV:s riddarordnar/munk ordnar :D
Som sagt så behövs flera ordnar för att krydda LVs munkväsen (den aidniska grenen) men det finns även utrymme för fler riddarordnar utöver de redan beskrivna. anders vill nog ha ett ord med i laget, även flera andra, så förslagsvis kan det vara lämpligt att börja med lite ideer kring syfte, verksamhet och betydelse. Vi har som du säkert sett utgått från nedanstående mall när vi beskrivit en orden och försökt hålla oss till den när det gäller all informationen rörande en orden.
Namn/Benämning

Inledning/Allmänt

Officiellt namn

Typ

Säte

Storlek

Tillträdeskrav

Rikedomar

Makt

Organisation

Syfte

Grundades

Heraldik

Historia

Personligheter
Det här även en uppmaning till alla som vill beskriva munk- och riddarordnar! :)

Skriv svar