Ordnar - diskussion

Information om religionerna och dess utbredning
birkebeineren
Admin
Inlägg: 6982
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-10-27 15:56

Skulle man kunna få be om en uppställning av denna text enligt tidigare använda mall? :)

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6982
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-10-27 16:11

Vilka typer Ordnar finns i Ereb?

Är alla Ordnar förbehållna adliga eller finns icke-adliga sådana? Räknas bara riddarna som medlemmar eller kan även väpnare, sergeanter/kaptener och soldater anses som fullvärdiga medlemmar av ordenen? Vad med tjänare, skrivare, hantverkare?
I länder utan adelsskap hur gör man där, blir kanske den högsta graden i en Orden jämnbördig med en adlig (ur den adliges synvinkel)?

Någon med åsikter? :?

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2007-10-27 16:20

birkebeineren skrev:Vilka typer Ordnar finns i Ereb?

Är alla Ordnar förbehållna adliga eller finns icke-adliga sådana? Räknas bara riddarna som medlemmar eller kan även väpnare, sergeanter/kaptener och soldater anses som fullvärdiga medlemmar av ordenen? Vad med tjänare, skrivare, hantverkare?
I länder utan adelsskap hur gör man där, blir kanske den högsta graden i en Orden jämnbördig med en adlig (ur den adliges synvinkel)?

Någon med åsikter? :?
Med tanke på att denna tråd ligger under Religion så talar vi kanske inte bara om riddarordnar utan också om munkordnar och nunneordnar. När det gäller munkar och nunnor behöver dessa definitvt inte vara adliga...

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6982
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-10-27 23:38

anders skrev:Med tanke på att denna tråd ligger under Religion så talar vi kanske inte bara om riddarordnar utan också om munkordnar och nunneordnar. När det gäller munkar och nunnor behöver dessa definitvt inte vara adliga...
För att försöka mig på en slags klargöring av begreppen, utan att ta med alla undantag och heller inte dra alltför många likheter mellan Ereb och ett medeltida Europa så kan det kanske se ut så här:

Ordnar kan vara av religiös sort eller värdslig sort.
En Orden kan vara förbehållen både adliga och icke-adliga.
Både riddarordnar och munk/nunnordnar finns.

Solfararordnar är en gemensam benämning på både de ordnar som var verksamma under de historiska soltågen och de ordnar som fortfarande bedriver soltågsverksamhet i någon form.

Solriddarordnar är de två riddarordnarna som uppstod efter Stora schismen, den aidniska och den dalkiska, samt eventuella andra ordnar som sprungit ur denna första eller någon av de två senare.

EDIT: Jag kan ju skriva soltåg istället for på norska soltog! :roll:
Senast redigerad av 1 birkebeineren, redigerad totalt 2007 gånger.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6982
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-10-28 09:44

Ett exempel på en värdslig munkorden är Mandelorden i Aidne.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2007-10-28 20:18

birkebeineren skrev:Skulle man kunna få be om en uppställning av denna text enligt tidigare använda mall? :)
Jodå. Jag kan sno ihop det någon dag. bara inte ursprungstexten "glöms bort". Jag gillar den. Men jag tycker att uppställningen är bra och lättöverskådlig, så jag skall fixa det.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6982
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-11-03 08:15

Nu är det så att jag är norsk och stavar som en svartnisse på svenska men jag undrar efter att ännu en gång kommit över användelsen av följande ord hur det egentligen stavas; Orden, ibland ordern?

Och vad är egentligen korrekt bruk av stor bokstäv när ordet står för sig?

(villförövrigtintekommenteravarkendensvanskateckensättningenellerminhybridvariantavden)

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2007-11-03 11:10

birkebeineren skrev:Nu är det så att jag är norsk och stavar som en svartnisse på svenska men jag undrar efter att ännu en gång kommit över användelsen av följande ord hur det egentligen stavas; Orden, ibland ordern?

Och vad är egentligen korrekt bruk av stor bokstäv när ordet står för sig?

(villförövrigtintekommenteravarkendensvanskateckensättningenellerminhybridvariantavden)
Orden skall det normalt vara. Order är en äldre parallellform som det väl iofs inte är fel att använda, men det är alltså inte den vanliga varianten. Orden är ett vanligt substantiv, så det ska normalt stå med liten bokstav om det inte är en del av ett namn.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6982
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-11-03 14:25

Adragoor skrev:Orden skall det normalt vara. Order är en äldre parallellform som det väl iofs inte är fel att använda, men det är alltså inte den vanliga varianten. Orden är ett vanligt substantiv, så det ska normalt stå med liten bokstav om det inte är en del av ett namn.
Tack mäster Adragoor!

Hur blir det förresten då på dalkiska, och vad blir det för skillnad på St Justins Orden och Justinerorden? Káso Ísetinis Kásido och ?

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6982
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-12-06 16:42

Letade återigen upp charlielarssons mastodotinlägg och hittade några munkordnar. Mycket av hans tolkningar om själva Lysande Vägen har vi väl frångått nu men beskrivningarna av alla ordnar tycker jag vi kan använda. De bör nog redigeras lite mera, och även anpassas (om det går) till aktuella länder, men jag har försökt ändra på så lite som möjligt av ursprungstexten, bara sådant som kyrkan till LV, order till orden, fastlandsgrenen till aidniska grenen osv.
2:a Orden till Odos minne
År 112 eO samlades Lysande Vägens kuria för att diskutera vad som kunde göras för att sprida Odos läror än mer. Orden kom till för att grunda kloster runt Kopparhavet och låta en omfattande mission utgå från dessa kloster. I folkmun kallas orden helt enkelt för Odoorden. Dessutom skulle man samla information om områdena kring Kopparhavet och erbjuda undervisning. Endast på Aidne och på Caddo klarade sig orden utan att bli ivägkörd. Med tiden har orden kommit att likna Mandelorden. Man sysslar med forskning och undervisning. De två ordnarna har trots förbud och kritik haft kontakt och lärt mycket av varandra. Exarken är inte längre ordens beskyddare utan man får klara sig själv. Exarken tog sitt skydd ifrån orden då den misslyckades med sitt primära syfte att missionera. Orden är mycket ortodox och håller hårt på traditionella klosterlöften och riktar stark kritik mot oliktänkare.

Orden har sina huvudsäten på Caddo och i Zorakin.
• Odo kloster i Pallin, Caddo. Klostret håller sig med ett förhållandevis stort bibliotek.
• Kra kloster i Kra, Zorakin. Har goda kontakter med skolor och akademier i andra länder. Bedriver mycket kopieringsarbete.
• Ade kloster, Ispin, Kardien. Ett nedgånget kloster utan ekonomiska tillgångar men ett halvstort bibliotek. Munkarna bevarar texterna så gott man kan och kopierar i den mån man har råd att införskaffa papyrus av tillräckligt god kvalitet.
Denna orden är den enda från officiella källor (tror jag?) men har numera fått en nytolkning i Caddo-tråden och frågan är om detaljerna passar?
Cardor
Sankt Cardor 149-203 eO var under sitt liv solvandrare och munk i Kardien. Han vandrade land och rike runt lärde ut Odos bud till vanligt folk. Samlade åhörare på gator och torg och förkunnade Etins läror. Han bidrog under sin tid till att skapa lugn och stabilitet på landsbygden även i tider av oro. Att han sedermera helgonförklarades ledde till att han blev något av folkhjälte vilket Vägen och makthavarna mycket uppskattade eftersom han predikade lydnad, arbete, gudsfruktan och flit.

Sankt Cardors orden visar inte många likheter med Sankt Cardor själv. Hellre än att undervisa ofrälste ägnar man sig åt teologisk debatt. Orden menar att man bör överge det dalkiska språket och översätta den Gyllene Boken till kardiska, zorakiska och magilriska för att bättre kunna sprida läran. Man tillåts dock inte hålla predikningar på annat än dalkiska ännu så länge. Eftersom man fallit i onåd hos Vägens män för man en tynande tillvaro och dåligt rykte har gjort att medlemsantalet ständigt sjunker. Andra ordnar ser andra språk än dalkiska som olämpliga för återgivning av Odos ord. Den Lysande Vägen på krunska eller ransardiska?
Trots alla motgångar kan man ändå finna energiska entusiaster lite varstans på Ereb som försöker förkunna läran på lokalbefolkningens egna tungomål.

Orden har tre huvudkloster, inget av dem dock särskilt stort.
• Eitas Fäste i den klomelliska stadsstaten Adiaska. En mindre stenbyggnation vid kusten, som från havet lätt misstas för ett fyrtorn, med några kringliggande byggnader.
• Daer kloster i Kardien. Klostret, bestående av att litet stenhus och ett antal trähus, ligger rakt norr om Bry ett par fjärdingsväg söder om Insakullarna.
• Nale kloster i Kardien. Ett relativt stort stenhus med tillhörande pallisad och ett antal mindre byggnationer 20 fjärdingsväg söder om Sterborg ett par hundra meter från kusten. Här har orden det mesta av sina skrifter bevarade även om det är en tämligen blygsam samling.


Vore interessant att höra Ljusbönen på... låt säga; nidländska!
Mellin
Sankt Mellin 299-353 eO var under sin livstid anhängare av Sankt Andamis orden och excellerade där inom läkekonsten. Sådan var hans skicklighet att han av somliga sades ha gudomliga heliga krafter. Detta blev också orsaken till hans död. Han brändes på bål som kättare någonstans på Caddos landsbygd. Caddos prästerskap förnekade vid tiden att bränningen varit sanktionerad av dem men det hela ledde till en mycket infekterad situation som slutligen ledde till att Mellin blev helgonförklarad av den Lysande Vägens aidniska gren och allt dalkiskt kätteri ännu en gång fördömt.

Sankt Mellin orden har allt sedan den grundades ägnat sig åt helandets konst och utbildar skickliga läkare. Många zorakiska och kardiska läkare har gått i lära i Sankt Mellins orden. Orden skickar ofta munkar till områden där sjukdom härjar eller när slag åstundar, de åtnjuter därför starkt beskydd från Lysande Vägens väpnade ordnar varför de kan driva sin verksamhet ostört även om somliga kanske tycker de går över gränsen ibland när de använder örter och droger för att kurera sjuka och hela skadade. Orden är till antalet inte särskilt stor och den gör inte heller särskilt mycket väsen av sig i den teologiska debatten.

Orden har två större kloster. Bägge kloster har fina och välskötta örtagårdar där diverse växter för medicinskt bruk odlas.
• Egon kloster i Zorakin. Klostret är en mindre gammal fortifikation bestående av ett trevåningstorn och en rätt låg ringmur innanför vilken nyare byggnader uppförts, ett omfattande källarkomplex finns. Klostret är beläget 15 fjärdingsväg norr om Chrymil vid kusten.
• Tora kloster i Kardien. Klostret, även detta en gammal fortifikation ligger direkt utanför Torilla i norra Kardien och liknar, med undantag för källaren, klostret vid Chrymil.

Andami
Sankt Andami 212-282 eO gjorde sig under sin livstid känd som tidernas främste uttolkare av den Gyllene Boken. Står än idag för Lysande Vägens bästa skrifter till stöd för den aidniska grenens rättfärdighet och det goda i att behålla Lysande Vägens makt, rikedom och struktur i befintligt skick. Otaliga är Sankt Andamis skrifter och de finns spridda över hela Aidnehalvön översatta till såväl kardiska och zorakiska som dalkiska. Andami själv var ursprungligen jorpagnier.

Sankt Andamis orden är den största orden och är vida spridd i såväl Kardien som Zorakin. Orden står väldigt nära Ekeborg och stödjer den aidniska grenen i allt den gör. Inom orden sysslar man mest med att tolka den Lysande Vägens heliga skrifter, översätta och kopiera redan skrivna verk, anordna forum för teologisk debatt och undervisa välbärgade mäns söner och döttrar i skrivandets och tänkandets nobla konst, man lär även ut annan av Lysande Vägen sanktionerad lärdom såsom traditionell läkekonst, botanik, historia och heraldik. Orden är förhållandevis rik då dess intellektuella alster stödjer Lysande Vägens makt och position och därmed bidrar till dess goda anseende. Orden håller sig skeptisk eller avvisande till andra ordnar som alltför mycket frångår den breda traditionella tolkningen av Odo och hans läror. Nytänkare från andra ordnar och sällskap betraktar gärna Sankt Andamis orden som något stagnerad.

Även om orden är stor och vida utsträckt finn endast två egentliga kloster.
• Tora kloster i Kardien. Klostret ligger strax norr om Kastellien uppe på en hög kulle. Klostret är stort och består av blandade gamla stenbyggnader och en del nyare och provisoriska i trä. Pallisad och en mindre trädgård finns här också.
• Frynvards kloster i Zorakin. Klostret som är inhyst i en mindre borg strax nordväst om Pendon är utan tvekan Lysande Vägens största munkordenskloster. Här finn ett någorlunda stort bibliotek fyllt av olika tolkningar av den Lysande Vägen och även andra lärda skrifter samt en imponerande trädgård, både vacker att se på och fylld av värdefulla odlingar.

Jakobian
Sankt Jakobian 400-455 eO var dalkisk missionär i Hamur i Klomellien. Han nådde där stora framgångar och lyckades omvända mången vilseledd hedning till den Lysande Vägen. Allt var väl och ett soltempel var på väg att uppföras varifrån den dalkiska grenen av Lysande Vägen skulle kunna sprida sitt ljus över barbariet men olyckligt nog dog Jakobian innan bygget slutfördes och projektet rann ut i sanden. Kort efter hans död helgonförklarades han och så fort tillfälle gavs uppfördes i Nya Arno ett kloster i Sankt Jakobians namn varifrån hans mission skulle fortsätta.

Orden främsta syssla och mål är att sprida den Lysande Vägens budskap i Klomellien och man hoppas på så sätt kunna etablera den sanna dalkiska läran även på fastlandet. Resultaten är blandade. Många vilsna själar finns förvisso i Klomellien men gamla hedniska religioner har även de starka fästen. Med dalkisk flit bedrivs dock verksamheten utan fruktan för annat än Etin och riddare välkomnas hjärtligt om de med svärd i hand är beredda att kämpa för Etins ljus och Odos lära. Orden får sina ekonomiska medel främst från Caddo men gör sitt bästa för att skaffa tillgångar även i Klomellien. Man försöker också få in en fot i den aidniska grenen av den Lysande Vågen och går ivrigt i polemik med dess lärda för att om möjligt locka över troende till den dalkiska grenen. Särskilt Sankt Arrfols orden får klä skott för Sankt Jakobianbröders påhopp.

Orden har två huvudsäten.
• Duandon kloster i Klomellien. Klostret gästas ofta av dalkiska solriddare varför klostret, beläget mitt i Nya Arno har prägeln av en inrättning tillhörande en riddarorden. Klostret är inte särskilt stort med mycket välskött, om än spartanskt inrett.
• Mistelhult kloster på Caddo. Klostret, en äldre fortifikation vid bergsfoten rakt inåt landet från Terrat sett är tätt bebott då ordernsbröderna i regel får gå i lära här innan de beger sig vidare.


Så kan alltså den Lysande Vägens dalkiska gren se ut i sin verksamhet utanför Caddo.
Vendlock
Sankt Vendlock 33-66 eO kom till Magilre som missionär men var ursprungligen dalk. Han var utan större framgångar men blev ändå ihågkommen som en av de mest hängivna troende som satt fot på magilrisk mark. Helgonförklarade först hundra år efter sin död, 166 eO, då ett kloster upprättades i hans namn för att ge härbärge och skydd åt missionärer på väg längre norrut.
Sankt Vendlock betraktas numera som missionärers och resandes främsta skyddshelgon.

Orden gör inte särskilt mycket väsen av sig och beblandar sig i ringa utsträckning med livet utanför klostret. Man har begränsade ekonomiska tillgångar och yttrar sig sällan i de teologiska debatter som förs inom den Lysande Vägen. I Magilre har orden på senare tid fått som främsta funktion att fungera som skola åt ynglingar var föräldrar inte har råd att sätta sina barn på dyrare läroverk eller av religiösa skäl (vilket är sällsynt i Magilre) vill ha sina söner i klosterskola. I andra länder där Lysande Vägen är mäktigare och starkare ses orden på med viss skepsis. Somliga, främst dalker, hävdar till och med att orden inte längre är rättfärdig utan endast fungerar som en fasad magilrerna upprätthåller för att förbli i den Lysande Vägens gunst. Exarken i Ekeborg har till och från anklagats för att gå i den kardiske kungens ledband på den här punkten för att bibehålla goda relationer med Magilre.

• Ordens enda stora kloster ligger 25 fjärdingsväg inåt landet från Moril Diaz sett. Klostret är välskött inuti men man saknar de resurser som krävs för att hålla utsidan i toppskick. Klostret består av ett par stenhus samt träbaracker där noviser och studenter inhyses.


Måste om dessa upplysningar stämmer vara en äv de allra äldsta munkordnarna.
Kefim
Sankt Kefim 254-296 eO var ursprungligen Solriddare men lade efter att ha slagit ner ett bondeuppror svärdet åt sidan då han tyckte det varit att begå grymma handlingar att döda män, kvinnor och barn som svalt. Använde därefter hela sin förmögenhet till att hjälpa de bönder som överlevt blodbaden och grundade ordens första kloster.

Orden ser som sin största uppgift att hjälpa de svaga och nödställda. Man gör detta genom att ställa upp soppkök, sjukstugor och härbärgen i tider av hunger, sjukdom eller annan nöd. Fromhet ses som den största dygden och budet ”du skall icke begå grymma handlingar” hålls högst och sägs vara det yttersta tecknet på människans godhet. Även om enskilda munkar kan hänge sig åt altruistiskt beteende finns det ingenting inom orden som förbjuder rikedom eller ägande, man menar inte att det är syndigt att äga mer än vad som krävs för att överleva och man ifrågasätter inte Lysande Vägens enorma rikedomar. Däremot höjer man i svåra tider röster för att förmå adelsmän och Vägen att värna om sina undersåtars bästa genom generositet och allmosor. Att orden inte starkare vänder sig mot Vägens och adelns rikedomar beror på att orden grundades av en solriddare som höll fast vid sin övertygelse att konungen är tillsatt av Etin själv, att Exarken står närmast Etin och att en enkel mans enda väg till lycka och rättfärdighet är att lyda och tjäna.

Orden har ett huvudsäte.
• Rodar kloster i Kardien. Sex anspråkslösa stenhus utan någon typ av pynt eller extravagans ligger utspridda 10 fjärdingsväg nordost om Arntuna i södra Kardien.

Arrfol
Sankt Arrfol 220-299 eO var elementarmagiker och riark i Zorakin. Han dog då han genomförde en självmordsattack med vilken han räddade en nordzorakisk by och i förlängningen stora delar av Zorakin från en massiv svartfolksoffensiv.

Orden menar att magin är av Etin skapad och därmed en förlängning av hans gudomliga kraft. Den korrumperar dock lätt den som brukar den i annat syfte än att vara Etins oegennyttiga tjänare och verktyg. Arrfol själv sägs ha fått sin kunskap genom visioner sända direkt från Etin och hans solandar. Magikerakademier ses på med misstänksamhet och att tjäna pengar på magi är närmast att betrakta som kätteri. Självspäkning och asketism är dygder som syftar till underkastelse och ödmjukhet. Ju mer kunskap och makt man besitter, ju viktigare att späka sig själv för att undgå korruption och självrättfärdighet. Orden menar att man kan komma närmare Etin genom att försaka de köttsliga njutningarna och har delvis därför relativt goda relationer till det sällskap som kallar sig ”de enkla”.

Ordens huvudsakliga verksamhet är förutom självspäkning meditation, kontemplation och studier av den Gyllene Boken i hopp om att från Etin och hans andar få kunskap i form an visioner och uppenbarelser. Ordens motståndare hävdar elakt att om sådana visioner kommer beror de snarast på deliriska syner som följd av hunger och armod.

Orden har två huvudsäten.
• Axani kloster i Zorakin. Klostret, bestående av tre trevånings fyrkantiga torn och ett par stenhus ligger i direkt anslutning till Hixani i Kardien, omgivet av en egen låg ringmur.
• Ewenvin kloster i Mirel. Klostret ligger fjärran från det mesta mitt i Mirels inland och består uteslutande av träbyggnader omgivna av en hög pallisad. Klostret ligger mycket svårtillgängligt.
Lysande Vägen och magi!

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2007-12-08 09:22

Snyggt samlat.

Säger varken bu eller bä just nu till själva ordnarna, men kan ställa mig skeptisk till att an av dem har ett kloster på trakorisk mark (torilia). Och Andamis orden torde väl ha sitt huvudkloster i anslutning till Ekeborg? Allt annat vore underligt.

vad säger Anders om de här?

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6982
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-12-08 12:51

Klostret utanför Torilia tillhörande S:t Mellins Orden och belägen i en gammal befästning kanske ligger på själva gränsen mellan trakorisk och kardisk mark? Toriliakolonien skyddas av en gränsvall och under några stridigheter med hertigen av Nordmark dit melliniterna sökte sig för att ta hand om skadade togs en del av denna festningsvall i besittning av munkarna?

...och det lite konstiga i beskrivningen där frånvarot av ett källarkomplex (som vanligen finns i mellinklostren för odling av läkande svampar) påpekas, har sin grund i att klostret utanför Torilia faktisk har ett källarkomplex men som används som passage för smuggling!! :shock:

Användarvisningsbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1403
Blev medlem: 2007-07-20 14:40
Ort: Colorado Springs, CO

Inlägg av anders » 2007-12-08 16:04

Regil skrev:vad säger Anders om de här?
Tja... Först och främst har jag fakriskt döpt om "2:a Orden till Odos minne" till bara "Orden till Odos minne" (OTOM) eftersom den kallas det på vissa ställen, och för att jag inte hittat någonting som talar om en "första" orden. Men annars tycker jag att sammanfatnningen för orden funkar. Att OTOM har kloster i Zorakin och Kardien var jag väl lite förvånad över eftersom de i teologi och klosterpraktik står den dalkiska grenen MYCKET nära. Men eftersom de inte står under den caddiske exarkens beskydd är det naturligtvis möjligt. Men de är säkert minst lika oomtyckta av fastlandskyrkan som mandelmunkarna är.

S:t Cardororden är OK, men det är konstigt att texten säger att man predikar på dalkiska på fastlandet! För det första är det ju bara ett försvinannde fåtal kyrkliga fastlänningar som behärskar dalkiska så bra, och för det andra skulle ju inte folket förstå ett dyft av predikningarna som är till för att vägleda och tillrättavisa dem! Nä, predikningarna bör nog vara på lokalt tungomål, medan böner och riter ofta kan utföras på dalkiska... (Ordet "ofrälste" är f.ö. felanvänt i första raden av andra stycket. "Icke-troende" tror jag skulle passa bättre, om man nu inte bara syftar till det skattebetalande folket - vilka i så fall kallas "ofrälse", utan "t").

I S:t Mellinorden står det "Sådan var hans skicklighet att han av somliga sades ha gudomliga heliga krafter". Det är ju ett välkänt faktum att riarker och gudsmän inom den Lysande Vägen faktiskt förlänas helande kraft från Etin... Det är väl troligt att Mellin i så fall var gudabenådad men starkt helande kraft då det nu finns en orden efter honom. Sedan står det att han brändes på bål på Caddo, något som inte alls passar in på det Caddo som växt fram. Endast den mest mörksinnade nekromantikern skulle avrättas på Caddo, de flesta landsförvisas. Och varför skulle han brännas bara för att han hade helande krafter? Riarkens ämbete på Caddo är just helarens ämbete, både till själ och kropp. Med lite omskrivning av historien kan dock orden fungera. Gillar en orden av medicusmunkar.

S:t Andami ses naturligtvis som en ärkekättare på Caddo! Här har vi någon som enligt dalkerna helt missuppfattat den Gyllene Boken. Ibland kanske aidniska LV-troende kallas "andamer" av dalkerna, p.g.a. dennes involverande i utvecklingen av den aidniska teologin... Men jag skulle nog ändå gärna se fler än två kloster.

S:t Jakobian behöver ett dalkiskt namn. Kanske "Káso Icoppio" eller dylikt. Meningen "Många vilsna själar finns förvisso i Klomellien men gamla hedniska religioner har även de starka fästen" är märklig. Borde det inte stå "Många upplysta själar"? Jag skulle också helt ta bort klostret på Caddo och se orden som en ren missionsgren av det dalksika munkväsendet utanför Caddos gränser... Caddo ser inte detta som en orden utan snarare som en uträckt arm av det dalkiska kolsterväsendet (som ju inte är indelat i ordnar). "Jakobinermunkarna" följer som andra dalksika munkar S:t Dericusregeln och står direkt under kyrkans hierarki.


Jag funderar över vilka av ovanstående ordnar har en kvinnlig gren.... Vilka tillåter nunnor?

Vad gäller ordnar är det naturligtvis spännande att snickra på dem nu, men i och med att den Lysande Vägen som religion inte ännu är fullt utvecklad här på forumet får vi kanske gå in senare med vissa justeringar. Men det är väl bara att förvänta...

Jag återkommer med min åsikt om de övriga ordnarna om en stund... Måste mata barnen!
Senast redigerad av 1 anders, redigerad totalt 2007 gånger.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6982
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2007-12-08 16:50

Dina små ändringar tycker jag låter bra anders, upphovsmannen chaelielarsson tror jag hade för avsikt att de skulle modifieras efter tycke.

S:t Mellins Orden har kanske lika många systrar som bröder och kan även göras till orden som förespråkar jämlikhet mellan könen (och folkslagen)?

Att justera undervägs, parallelt med utvecklingen av LVs aidniska gren och länderna där denna finns, låter bra.

Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 13:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil » 2007-12-08 19:24

anders skrev:
Regil skrev:vad säger Anders om de här?
S:t Cardor orden är OK, men det är konstigt att texten säger att man predikar på dalkiska på fastlandet! För det första är det ju bara ett försvinannde fåtal kyrkliga fastlänningar som behärskar dalkiska så bra, och för det andra skulle ju inte folket förstå ett dyft av predikningarna som är till för att vägleda och tillrättavisa dem! Nä, predikningarna bör nog vara på lokalt tungomål, medan böner och riter ofta kan utföras på dalkiska... (Ordet "ofrälste" är f.ö. felanvänt i första raden av andra stycket. "Icke-troende" tror jag skulle passa bättre, om man nu inte bara syftar till det skattebetalande folket - vilka i så fall kallas "ofrälse", utan "t").

Gillar en orden av medicusmunkar.

S:t Andami ses naturligtvis som en ärkekättare på Caddo! Här har vi någon som enligt dalkerna helt missuppfattat den Gyllene Boken. Ibland kanske aidniska LV-troende kallas "andamer" av dalkerna, p.g.a. dennes involverande i utvecklingen av den aidniska teologin... Men jag skulle nog ändå gärna se fler än två kloster.

Jag funderar över vilka av ovanstående ordnar har en kvinnlig gren.... Vilka tillåter nunnor?

Vad gäller ordnar är det naturligtvis spännande att snickra på dem nu, men i och med att den Lysande Vägen som religion inte ännu är fullt utvecklad här på forumet får vi kanske gå in senare med vissa justeringar. Men det är väl bara att förvänta...

Jag återkommer med min åsikt om de övriga ordnarna om en stund... Måste mata barnen!
Vad gäller predikan på dalkiska så är det väl officiella källor som säger att det är så. Men jaq håller med om att det är en ologisk kvarleva från den katolska förlagan. Då dalikisa inte på något vis har samma ställning som latin så blir det mycket märkligt. jag tycker att din lösning med predikningar på jori och böner på dalkiska är bättre. Kan man också tänka sig att man i och med schismen började att översätta Gyllene boken till jori?

men då kan vi köra med de här ordnarna då, utan att nödvändigtvis definiera så mycket mer, eller? jag slänger in Andami orden som den vanligast förekommande och mäktigaste orden i Kardien. och, ja, de kommer att få fler kloster än två (snare 22). Jag tänker mig till att börja med ett jättelikt klosterkomplex inte långt ifrån Ekeborg som fungerar som ordens högsäte: guld, glitter & glamour! Feta abbotar som ägnar sig mer åt politik än böner. De kommer också skrivas in som de som står för en stor del av adelns bildning. (Har hela tiden tänkt mig att kyrkan står för den, men utan att definiera vem inom kyrkan).

Skriv svar